SINA MILJONER

(1)

NÄR DET HÄNDER VÄRSTA

KLOKA TIP S!

Stopp för bluﬀ öretagen

Jarnheimer varnar med sms

22 utmaningar utan resultat

Utmaningsrätten en papperstiger

Mobilen är nyckeln

Succé för innovativt låssystem

TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK #5 2010 11 juni - 19 augusti / 59 kr inkl moms

Serieentreprenören Christer Fåhraeus:

FÖRETAGARNA SOM SKÄNKER BORT

SINA MILJONER RENA GALENSKAPEN!

Startade bokhandel mitt i internetboomen

Vi behöver en

innovationsminister!

STOR SPECIA L:

OmslagENT5_final.indd 1 02/06/2010 16:36

(2)

www.eset.se

ESET Smart Security 4

Antivirus/ Antispyware/Personlig brandvägg/Antispam

ESET NOD32 Antivirus 4

Antivirus/ Antispyware

IT proffs runt om i världen hyllar ESET:s antiviruslösningar

IT experter runt om i hela världen rankar ESET som den främsta antiviruslösningen*

Virusfritt? Ja tack!

telefon: 020-antivirus

*Enligt marknadsundersökning gjord av United Consultants , februari 2009.

med avancerad säkerhet för ett inre lugn

annons_template.indd 2 02/06/2010 15:28

(3)

www.eset.se

ESET Smart Security 4

Antivirus/ Antispyware/Personlig brandvägg/Antispam

ESET NOD32 Antivirus 4

Antivirus/ Antispyware

IT proffs runt om i världen hyllar ESET:s antiviruslösningar

IT experter runt om i hela världen rankar ESET som den främsta antiviruslösningen*

Virusfritt? Ja tack!

telefon: 020-antivirus

*Enligt marknadsundersökning gjord av United Consultants , februari 2009.

med avancerad säkerhet för ett inre lugn

(4)

/ Nummer 5-2010 www.entreprenor.se

4

Möt innovatören, affärsutvecklaren, riskkapitalisten och professorn, fyra huvudpersoner i den svenska innovationsmyllan. Kan de lyfta landet?

28 Innehåll ^# 5 ²⁰¹⁰

t

Ledare

7 Entreprenörer ger tillbaka – men för lite

Insänt / debatt

8 Naiv syn på demokratins framväxt

9 Skattelagstiftningen diskriminerar småbolag

Nykläckt

10 Sms stoppar blufföretagen 12 Båtidé med flyt

13 Fler kockar och kunder

14 Kommunernas utmaningsrätt en papperstiger Avslag direkt på alla utmaningar utom två. Det blev resulta- tet när Mätcenter i Örebro utmanade 22 kommuners verk- samhet inom mätområdet.

14 Uppsala bäst på utmaningsrätt

15 Hallå där, Svante Randlert, som startat nätverket Careerbook.se

16 Småföretagare vann mot Skatteverket 16 Kommunfolket gick man ur huse för

att lyfta företagen

17 Dags för strid mot tredjemansrevisionen

18 Holmen Paper fick rätt i tvist om lönekartläggning 18 Saab startar entreprenörskola

20 Hemtjänstens nyckelproblem blev Phoniros succé 20 Anställda fick sämre villkor med fackets avtal

Vi träffades och jag fick utveckla min idé medan vi drack en kopp kaffe och när jag gick hade de gett mig en halv miljon kronor.

Det kändes då som om jag hade kommit till en exotisk och lite bisarr värld.

Christer Fåhraeus, serieinnovatör, berättar om jakten på riskkapital

Så Ska innovationerna rädda landet

Nyheter

FOTO: åsa wallin

Christer Fåhraeus, serieinnovatör

InnehallENT5.indd 4 04/06/2010 14:07

(5)

www.entreprenor.se Nummer 5-2010 /

5

49 Vd har ordet

Inga nya jobb netto har skapats i näringslivet sedan 1950-talet. För att bryta den negativa utvecklingen krävs reformer som stärker företagens konkurrens- kraft, skriver Urban Bäckström.

50-55 Svenskt Näringsliv

I sitt tal på ”Framtidsmötet” konstaterade Kenneth Bengtsson, Svenskt Näringslivs nye ordförande, att företagens roll är avgörande för svensk ekonomi.

56 Kalendarium

Axplock ur Svenskt Näringslivs digra evenemangstablå kommande månad.

58-60 Opinion

Almedalen inte rätt tillfälle att lyfta nya frågor i debat- ten. De frågor som inte redan fi nns på agendan i juli ett valår kommer i princip inte heller att vara viktiga i september.

I praktiken

62 När olyckan är framme

64 Utländsk arbetskraft ger exportframgångar

Experterna

66 Management by Pinoccio

Tips & Trix

71 Sätt på ryggsäcken och fl yg

På fritiden

74 Tango är Hults livselixir

Han har skänkt 100 miljoner till Umeå universitet och 20 miljoner till sommarjobb för unga.

22

Korporativismens tidsålder! Dags för del tre i serien om Sveriges historia.

10

42

Går det att driva bokhandel när näthandlar- na kapar åt sig allt större marknadsandelar?

Visst, det går alldeles utmärkt.

Nykläckt storfräsare. Forne Tele2-vd:n Lars Johan Jarnheimer laddar om. Nu ska han jaga bluffmakare.

ADRESS

Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Nicklas Mattsson, 08-553 430 90 nicklas.mattsson@entreprenor.se NYHETSREDAKTÖRER Anna Dalqvist, 08-762 61 90 anna.dalqvist@entreprenor.se REPORTAGEREDAKTÖR Mats Samuelsson, 08-762 61 44 mats.samuelsson@entreprenor.se REPORTRAR

Anders Carlsson, 08-553 431 38 anders.carlsson@entreprenor.se Peter Ceder, 08-762 61 39 peter.ceder@entreprenor.se Sara Johansson, 08-553 432 46 sara.johansson@entreprenor.se Suzanna Nilson, 08-553 432 45 suzanna.nilson@entreprenor.se Pernilla Nordström, föräldraledig pernilla.nordstrom@entreprenor.se Daniel Mellwing

daniel.mellwing@entreprenor.se Henrik Svidén, 08-762 61 91 henrik.sviden@entreprenor.se ADMINISTRATION

AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33 annakarin.franzen@entreprenor.se ANNONSER

New Market Media AB,

Nicklas Jakobsson, 08-562 01 604 nicklas.jakobsson@newmarketmedia.se PRENUMERATION

www.prenservice.se 08-762 61 40 ISSN 1104-8891 GRAFISK FORM www.convolver.se TRYCKERI

Sörmlands Grafiska AB,

Katrineholm. www.sormlandsgrafiska.se OMSLAGSBILD: Åsa Wallin

Information från

Svenskt Näringsliv Praktiskt

38

Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv Service AB, ett helägt dotterbolag till Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv företräder

60 000 små och stora medlemsföretag, organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund.

www.entreprenor.se TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

FOTO: ÅSA WALLIN

Christer Fåhraeus, serieinnovatör

InnehallENT5.indd 5 04/06/2010 14:07

(6)

IMPORT BLIR LÄTT MED OSS.

Fullständiga villkor för erbjudandet finns på simplydhl.com/sweden

Ibland kan ett enda osmart drag förstöra allt du gjort. Varför inte låta DHL Express hitta lösningen till dina kluriga importproblem? Ett enda företag från dörr till dörr. Ett konkurrenskraftigt pris. En faktura och

en valuta. Snabba leveranser utan ursäkter eller dolda avgifter. Smart och enkelt.

För att komma igång, registrera dig på simplydhl.com/sweden

IMPORT BLIR

Import Import med DHL

Låt DHL Express lösa dina importer och koppla av framför en film istället!

Prova att importera med DHL Express – och koppla sedan av med en bra film. Du får välja en DVD-film när du skickat din första importsändning med DHL IMPORT EXPRESS. Erbjudandet gäller fram till 1 september 2010.

För att komma igång, registrera dig på simplydhl.com/sweden

Låt DHL Express lösa dina importer och koppla av framför en film istället!

Prova att importera med DHL Express – och koppla sedan av med en bra film. Du får välja en DVD-film när du skickat din första importsändning med DHL IMPORT EXPRESS. Erbjudandet gäller fram till 1 september 2010.

För att komma igång, registrera dig på simplydhl.com/sweden

C M Y CM MY CY CMY K

ZRBADHD00101R_DHL_Visual_Rubic_Entreprenor_217wx280h_Swe.pdf 4/13/10 12:26:37 PM

(7)

7

7 Ledaren

Större delen av världens framgångsrika entreprenörer har

utrymme, möjlighet och ibland även en förväntan på sig att skänka tillbaka till sin bygd eller till områden som intresserar dem.

nicklas mattsson Chefredaktör och ansvarig utgivare nicklas.mattsson@entreprenor.se

Entreprenörer ger tillbaka - men för lite

Ensam är inte stark Flyg, fula utsläpp, flyg!

framgångsrika entreprenörer i USA är enormt generösa när det gäller att ”ge tillbaka” till sina samhäl- len, lokala föreningar, sina gamla utbildningssäten och till områden som ligger dem varmt om hjärtat. Men svenska entreprenörer är inte lika kända för sin filantropi som Bill Gates och George Soros.

Svenskarna finns, även om de inte skänker miljarder, utan miljoner. Dessutom gör de det gärna i tysthet – kanske av rädsla för avundsjuka och med följande stigmatisering. Det är mycket svenskt, men faktiskt också helt galet. Därför vill vi lyfta fram de entreprenörer som både ”ger tillbaka” och gärna står för det.

En av PEAB-bröderna, Erik Paulsson, instiftade nyligen två stipendier på vardera 50 000 kronor till entreprenörer i Båstad och Ängelholm. Juryns val ska spegla Erik Paulssons egna ledord; älska affärer, gör affärer enkla, odla relationer, var sparsam, brinn för det du gör och ge tillbaka till din bygd.

I det här numret skriver vi om Krister Olsson (Balticgruppen) som ger tillbaka. Ett annat exempel är Niklas Zennström (Skypes grundare) som vill låta sina pengar göra nytta i Östersjön, vilket även fi- nansmannen Björn Carlson gjort. Familjen Rausing (TetraPak) har gett bort 1,5 miljarder och Ingvar Kamprad, Jonas och Robert af Jochnick (Oriflame) och Björn Jakobson (Babybjörn) är andra som ger.

Tyvärr är det alldeles för få entreprenörer i de nordiska länderna som tillåts bli rika och därför kan ge tillbaka. Förra veckan under världsfinalen i Ernst & Youngs tävling Entrepreneur of the Year, såg man tydligt skillnaderna. Större delen av världens framgångsrika entreprenörer har utrymme, möjlighet och ibland även en förväntan på sig att skänka tillbaka till sin bygd eller till områden som intresserar dem (barn, hälsa, utbildning ligger i topp). Intressant är att denna typ av filantropi inte bara förekommer bland de allra mest framgångsrika företagarna, utan börjar betydligt tidigare.

desvenska, danskaochfinskaentreprenörerna har sällan sådant utrymme, om de inte blir extremt framgångsrika. De är helt enkelt för fattiga i sammanhanget. Lägg till att det svenska samhället ser avundsjukt på den som stoltserar med sin framgång genom att skänka ”allmosor”, när det egentligen handlar om att visa tacksamhet.

Kanske kan man tala om en slags dubbel Jante-lag: det är inte fint att bli rik och om man väl lyckas är det inte fint att visa det genom att dela med

sig. Så kan vi inte ha det. s

FOTO: paTrik cederman

imedier berättas gärna historien om den ensamme entreprenören. Det är en bra historia, det ser bra ut på omslaget (vi som sysslar med tidningar vet att en person på omslaget är bättre än fem) och det är en typisk hjältehistoria (som vi vet säljer). Odysseus, David mot Goliat, John Wayne, Ingvar Kamprad, ja, ni fattar.

Men den bilden är sällan sann. De flesta entreprenörer är inte ensamma. Det finns släktingar, riskkapitalister, mentorer, styrelseledamöter, ekonomichefer, äkta män, delägare, revisorer, kolle- gor och hundra andra personer som nästan alltid varit delaktiga i processen från två tomma händer till framgång. Ibland har de varit helt avgörande och inte sällan är det ett team som byggt bolaget.

Den här ”myten” och nio andra kan man läsa om i nya boken ”Creative Business: 10 lessons to help you build a business your way”.

Läs! Endast 120 sidor! Gå in på :www.creativebusiness.org

Fotnot: Boken direktdistribueras även för läsplattan Amazon Kindle och man lovar att den kommer för Apples iPad. Lite kul.Z

om du åkerbil från Malung till Arlanda, räknas bilens utsläpp in i Arlandas ut- släppstak som stipuleras i flygplatsens miljötillstånd. Denna konstruktion har ingen annan flygplats i världen och därför uppmärksammar Stockholms Handelskammare problemet i en analys.

Naturligtvis är utsläppstaket konkur- rensbegränsande och måste bort. Annars riskerar flygtrafiken att flytta till andra flygplatser, som inte har liknande tak.

Och vad har man då vunnit? s

Ledaren.indd 7 04/06/2010 13:33

(8)

8 Insänt/Debatt

GLÖM INTE!

..att hjälpa Entreprenör att uppdatera det stora uppslagsverket på Internet, www.wikipedia.se med näringslivsinformation.

Ladda ner och läs

Entreprenör som pdf på:

www.entreprenor.se

HÖR AV DIG!

Mothugg, debatt och åsikter emottages. Skriv kort och gör det nu!

Vi stryker nästatn alltid. Anonymitet är ok, om redaktionen vet vem som skrivit.

Adress: Entreprenör, Insänt, 114 82 Stockholm eller nicklas.mattsson@entreprenor.se

ARTIKELN “SVERIGES VÄG TILL VÄLSTÅND” (Entreprenör 4/2010) innehåller säkert inga faktafel vad gäller Sveriges ekonomiska historia. Men förfat- taren verkar vara rätt naiv i sin syn på demokratins framväxt.

Det var främst liberaler och radikaler som var tongivande i rösträttsrörelsen, ordnade så kallade folkriksdagar. De ﬂ esta konservativa var till en början emot allmän och lika rösträtt. Visserligen var det en konservativ regering under led- ning av Arvid Lindman som 1907 genomdrev allmän rösträtt för män i förening med ett proportionellt valsystem. Men pragmatikern/taktikern Arvid Lind- man visste att det bara var en tidsfråga innan den politiska demokratin var fullt genomförd i Sverige. Hade han inte tagit detta initiativ skulle med stor sannolik- het liberalerna några år senare beslutat om allmän rösträtt för män i valkretsar med majoritetsval. Och ett system med majoritetsvalkretsar skulle missgynna högern. Det gällde alltså för Lindman att rädda vad som räddas kunde!

JOAKIM FRÖBERG, Uppsala

SVARDIREKT: Det stämmer att liberaler och radikaler var först med att förespråka allmän rösträtt. En rörelse i samma riktning skedde dock inom högern under 1890-talet och omkring sekelskiftet 1900 var viktiga delar av både dess partiledarskap och troligen också majoriteten av dess väljare beredda att införa allmän manlig rösträtt till riksdagsvalen.

Ett sådant förslag presenterades också av den sittande konservativa regeringen Boström

1904, men fälldes då av partitaktiska skäl av Karl Staaﬀ och Hjalmar Branting. Både Staaﬀ och Branting röstade sedan faktiskt också av samma skäl inte bara emot det förslag som till slut gick igenom 1907, utan de reserverade sig mot beslutet. Den som vill veta mer om högerns åsikter i rösträttsfrågan och det parlamentariska spelet kring beslutet kan läsa professor Leif Lewins bok

”Ideologi och strategi: svensk politik under 130 år” (2002).

ANDERS EDWARDSSON, artikelförfattare

Naiv syn på demokratins framväxt

FOTO: COLOURBOX

Naiv syn på demokratins framväxt

40 www.entreprenor.se Nummer 4-2010 / 41

Sveriges förvandling från fattigt jordbrukssamhälle till rik välfärdsstat framställs ofta som en rent politisk skapelseberättelse. ”Fram till 1930-talet var

Sverige fattigt och eländigt, sen började Per Albin Hansson fatta beslut som ledde till välstånd och rättvisa”, brukar det heta. I verkligheten inleddes Sverige framgångssaga långt tidigare. Och den byggde mycket mer på privata initiativ och kapitalism än på politiska beslut och offentliga ingrepp. Detta är den andra i en serie av fem artiklar där Entreprenör reder ut vad som egentligen hände.

TEXT: AndErs EdwArdsson

n rad reformer vid 1800-talets mitt hade omvandlat Sverige till en modern kapitalistisk stat. Statens roll hade i princip begränsats till att skapa goda förutsättningar för tillväxt, samt till att tillhandahålla kommunikationer i form av järnvägar, kanaler och telegrafnät. Det var en stor omställning jämfört med det tidigare centralstyrda Sverige med fler skatter, förbud och regleringar än någon kunde hålla reda på.

Och re- sultatet av detta hade inte låtit vänta på sig.

För när människor fritt kunde starta företag och pröva nya idéer blev möjligheterna i ett land som Sverige, med sitt över- flöd av naturresurser, närmast obegränsade. Skogs- och järnin- dustrin hade till exempel börjat blomstra redan på 1850-talet.

Samtidigt växte också kom- mersiella storjordbruk och me- kaniska verkstäder fram. Och omkring 1870 inleddes en unik tillväxtperiod som på rekordtid skulle förvandla det fattiga jordbrukssamhället till en rik industrination.

Det blev nämligen många som tog chansen att lämna det

knapra bondelivet och adelns traditionella improduktiva leverne bakom sig. Adelsmannen Gustaf de Laval uppfann till exempel år 1878 separatorn, som skilde mjölk och grädde åt, och kunde sedan med hjälp av finansiären Oscar Lamm starta ett snabbt växande företag med försäljning i hela Nordeuropa.

ch två år senare startade bondesonen Lars Magnus Ericsson i samarbete med guldsmedsättlingen Henrik Tore Cedergren en telefontillverkning som på några få år gjorde Stockholm till världens telefontätaste huvudstad. För att nu bara nämna några få exempel.

Inte ens den första stora industriella lågkonjunkturen år 1878 kunde stoppa den positiva utvecklingen i Sverige. Jordbruket drabbades visserligen hårt av billig sädesimport från Ryssland och USA, men industrin klarade sig bättre. Detta eftersom deflation innebar både lägre produktionskostnader och stigande reallöner och svenska företag därför i ovanligt hög grad kunde fortsätta bygga på hög såväl inhemsk som utländsk efterfrågan.

Under decennierna kring sekelskiftet skulle också huvuddelen av de storföretag som än idag dominerar svenskt näringsliv grundas av driftiga människor som Jonas Wen-

Den svenska guldåldern

FoTo: scAnpiX

Utanför ericssons fabrik på tulegatan i stockholm någon gång på 1920-talet.

det är då sverige blir ett av världens rikaste länder.

Del 2

Sveriges till väg välstånd

detta hade inte låtit vänta på sig.

Den svenska guldåldern

kring sekelskiftet 1900 var viktiga delar av både dess partiledarskap och troligen också Ett sådant förslag presenterades också av den sittande konservativa regeringen Boström

1904, men fälldes då av partitaktiska skäl av Karl Staaﬀ och Hjalmar Branting. Både Staaﬀ och Branting röstade sedan

Sveriges förvandling från fattigt jordbrukssamhälle till rik välfärdsstat framställs ofta som en rent politisk skapelseberättelse. ”Fram till 1930-talet var

Sverige fattigt och eländigt, sen började Per Albin Hansson fatta beslut som ledde till välstånd och rättvisa”, brukar det heta. I verkligheten inleddes Sverige framgångssaga långt tidigare. Och den byggde mycket mer på privata initiativ och kapitalism än på politiska beslut och offentliga ingrepp. Detta är den andra i en serie av fem artiklar där Entreprenör reder ut vad som egentligen hände.

obegränsade. Skogs- och järnin- dustrin hade till exempel börjat blomstra redan på 1850-talet.

Samtidigt växte också kom- mersiella storjordbruk och me- kaniska verkstäder fram. Och omkring 1870 inleddes en unik

välstånd

/ Nummer 4-2 010 www.entreprenor.se 42

www.entreprenor.se Nummer 4-2010 / 43 ström (ASEA), Gustaf Dahlén (AGA) och Sven Wingquist (SKF).

Denna explosiva utveckling fick också stora samhälleliga effekter. Förr hade föråldrade regler och förstockade sociala normer hållit tillbaka utvecklingen. Nu innebar möjligheterna till personlig framgång att Jantelag och den kungliga svenska avundsjukan staddes på reträtt och att allt fler vågade testa nya idéer och grunda företag. Svenskarna blev därför, efter att den långa recessionen ändade år 1890, snabbt ett alltmer välmående folk. Under 1890-talet blev den årliga BNP-tillväxten nästan tre procent, inom tillverkningsindustrin över sex, och BNP per capita steg med nästan 30 procent från 288 kronor år 1890 till 410 kronor år 1900.

Och detta medförde i sin tur även politiska förändringar. Vid ståndsriksdagens avskaffande år 1865 hade rösträtten omgetts med så strikta inkomst- och förmögen- hetskrav att bara några få procent av befolkningen kunnat delta i valen. Inkomstök- ningarna under 1890-talet gjorde dock att även allt fler tjänstemän och arbetare fick rösträtt. Omkring år 1900 anslöt sig därför också samtliga partier – högern, liberalerna och socialdemokraterna – till principen om allmän rösträtt och efter ett visst politiskt kattrakande beslutades år 1907 om allmän rösträtt för män. Kvinnorna, däremot, skulle inte få rösta förrän år 1921.

älståndstillväxten innebär vidare också ökat utrymme för nya välfärdslösningar. I Sverige fanns sedan 1600-talet – när exempelvis järnbruk fungerat som miniatyrsamhällen där arbetarna utöver lön även fått bostäder, sjukvård och utbildning – en stark tradition av att företag tog ett stort socialt ansvar för sina anställda. Och denna linje utvecklades nu till att omfatta också en rad olika privata sjuk- och olycksfallsförsäkringar.

Även stat och kommuner fick råd att utöka sina åtaganden. År 1913 infördes till exempel en folkpension, lika för alla. Växande privat välstånd gjorde dock att trycket för sådana rent offentliga välfärdslösningar länge förblev lågt och ett större principiellt brott mot grundtrygg- hetslinjen skulle inte ske förrän med införandet av ATP år 1960.

År 1914 avbröts dock de goda tiderna av första världskriget. De avspärrningar och brister som kriget skapade gjorde nämligen att politikerna införde en rad begränsningar av näringsfrihe- ten. Bland annat ransonerades mat och bränsle.

Men detta ledde – tillsammans med en Kafka- liknande byråkrati – bara till att bönder och fö- retagare inte fick rätt betalt för sina varor, till att svenskarna efter några år började lida brist på det mesta och till ett antal spekulationsbubblor, som efter kriget skulle sjunka ihop som suffléer.

När kriget tagit slut, krisregleringarna rullats tillbaka och landet genomlidit en kort men kraftig deflationskris 1920– 1922 så återkom dock de goda tiderna med sådan kraft att 1920-talet började betraktas som ”Sveri- ges andra storhetstid”.

näringslivet kunde

nämligen åter rivstarta tack vare låga skatter och fria marknader. Då kontoret för första gången blev en vanlig arbetsplats kunde till exempel det gamla bruksföretaget Åtvidabergs Industrier ställa om tillverk- ningen till räknesnurror och utvecklas till ett världsledande företag under namnet Facit.

Sverige fick nu också två helt nya sektorer i form av bil- och varvsindustrier – Volvo grundades exempelvis år 1926 – samtidigt som affärsbanker trädde in som långsiktiga ägare i bland annat SKF och ASEA, som därmed kunde utvecklas till internationella storföretag.

I takt med ekonomin förbättrades också på nytt svenska folkets livsvillkor.

Reallönerna skulle fördubblas mellan 1918 och 1930 och den flora av privata och offentliga välfärdssystem som vuxit fram sedan 1800-talet tätnade ytterligare.

Svenskarna fick på tjugotalet också snabbare än många andra folk stifta bekant- skap med nymodigheter som kylskåp, elspisar och flygplan. Och mot slutet av decenniet kunde även landsbygdsbor dagligen se automobiler och lastbilar rulla fram på vägarna, samtidigt som allt fler el- och telefonledningar slingrade sig fram genom landskapen.

Faktum är att framgångarna blev så stora och snabba att Sverige redan på 1920-talet blev ett av världens rikaste länder. Exakt hur rikt är lite svårt att säga. Som nation hamnade Sverige mot slutet av årtiondet runt plats tio i BNP per capita-tabellerna. Men då ska man komma ihåg att en betydande del av landsbygdsekonomin fortfarande var ”svart” och att många företag förutom lön alltså även bistod anställda med bostäder och annan service in natura.

tt svenskarna uppskattade den rådande kapitalismen bevisades också i valet 1928, som de borgerliga partierna vann så stort att Socialdemokraterna strax därefter i praktiken tvingades överge marxismen och istället började föra en mer mittenorienterad ”folkhemspolitik”.

Redan året därpå inträffade dock den stora börskraschen i USA, som blev inledningen till den stora depressionen. Folk hade då visserligen sedan länge vant sig vid att världsekonomin emellanåt drabbades av kriser som snabbt gick över bara politikerna lät marknaderna reglera sig själva. Och det fanns inget som tydde på att krisen år 1929 var något annat än ytterligare en sådan ”ikvida- tion” av ekonomiskt dödkött. En återhämtning skulle därför troligen ha kommit efter några år och utvecklingen därefter fortsatt som förut.

Om nu bara inte historien velat så annorlunda, vill säga. s FOTO: scanpix FOTO: scanpix

FOTO: scanpix

gustaf de laval upp- finner separatorn, som skiljer mjölk och grädde åt. detta skapar grunden för ett växande export- företag.

bondesonen lars Magnus ericsson från värmland startar te- lefontillverkning.

några år senare är stockholm världens telefontätaste huvud- stad.

sveriges näringsliv ut- vecklas snabbt, nya framtida storföretag startas och sveriges välstånd växer.

telefontillve rkning hos ericsson på tulegatan, tidigt 1900-tal.

sven Wingqu ist uppfann kullagret och skapade succéföretaget skF.

elof ericsson var mannen bakom Facit, som utvecklades till ett världsföretag med bas i den gamla bruksorten åtvidaberg.

FOTO: s

canp

ix

1878

1880

1920-talet

volvo grundas, sam- tidigt som affärsban- ker träder in som långsiktiga ägare i bland annat skF och asea, som därmed kan utvecklas till internationella storföretag.

de borgerliga partier- na vinner riksdagsvalet, vilket får socialdemo- kraterna att i praktiken överge marxismen för en mer mittenorienterad

”folkhemspolitik”.

börskraschen på Wall street sätter stopp för tillväxten.

1926 1928 1929

lars Magnus ericsson och hans hustru Hilda vid en tidig tele- grafutrustning år 1885.

Svenska Handelsbanken (1871) Akso Nobel (1871) Atlas Copco (1873) Ericsson (1876) PUB (1882) ASEA (1883) AB Separator/Alfa Laval (1883) Skånska Cementgjuteriet (1887) Pharmacia (1889) LKAB (1890) Scania (1891) Trelleborgs Gummifabrik (1897)

Åhlens (1899) Pressbyrån (1899) Electrolux (1901) NK (1902) AGA (1904) Sydkraft (1904) SKF (1907) Monark (1908) Astra (1913) Investor (1916) ICA (1917) Clas Ohlson (1918) Volvo (1926) SCA (1929) svenska storföretag grundade 1870–1930

Det blev nämligen många som tog chansen att lämna det knapra bondelivet och adelns traditionella improduktiva leverne bakom sig.

JOBBEN VAR NYCKELFRÅGAN i valet för fyra år sedan och kommer att vara det i år också.

Hur ska vi få människor i jobb?

Jag vill närma mig frågan från andra hållet – vem ska skapa jobben?

Enligt en undersökning från Nordea kan två miljoner svenskar tänka sig att starta eget. Ändå kommer bara 0,6 procent att göra det under 2010. Varför?

Många vet inte var de ska börja.

Men framför allt vågar de inte.

Vi har frågat 1 300 personer som har startat, eller funderar på att starta, företag om deras syn på fö- retagande. Var tredje person tror

att ett bättre trygghetssystem för småföretagare är nyckeln till ﬂ er nya företag. Ett trygghetssystem som gör att man vågar ta steget utan att riskera för mycket eller under en övergångsperi- od kan kombinera företagandet med en anställning.

Att starta företag kommer alltid innebära en viss otrygghet.

Men det ﬁ nns massor att göra för att underlätta för den som har en bra idé eller vill förverkliga en dröm. Ett sätt är att genom pro- fessionell och kostnadsfri råd- givning stötta de blivande före- tagarna under startprocessen.

Detta gör NyföretagarCentrum runtom i landet varje dag, med hjälp av lokalt näringsliv.

Ändå behövs mer. Politiska insatser till exempel. Men in- satserna måste vara relevanta för dem som ska starta företag.

Tidigare i år gjorde vi en stor undersökning som visade ett intressant glapp mellan politiker och företagare. Politikerna tror att det är lättare att starta och driva företag än vad företagarna själva tycker att det är.

OMINTEPOLITIKERNA har en djupare insikt i, och större förståelse för,

företagarnas villkor, hur ska de då kunna genomföra rätt åtgärder för att stimulera nyföretagandet?

Vi har satt upp ett mål om att en procent av svenskarna ska starta företag. Jag önskar att politikerna gör det också. Varje näringslivs- chef borde sätta upp ett konkret mål för nyföretagandet i den egna kommunen. Jag är övertygad om att det skulle bidra till en mer dy- namisk näringslivspolitik och att ﬂ er skulle våga ta steget till eget.

MATS EVERGREN, marknadschef och kampanjansvarig Jobs and Society NyföretagarCentrum

Kommuner bör sätta mål för nyföretagandet

InsantDebatt.indd 8 04/06/2010 13:53

(9)

9

ALLIANSREGERINGEN GICK 2006 till riksdagsval med bland annat löften om sänkta skatter, mindre byråkrati och förmånligare företagsklimat. Regeringen har dock glömt bort skattelagstiftningen.

Enligt gällande lag är ett taxeringsbeslut verkställbart även om det inte har vunnit laga kraft. Med andra ord kan bolag inte genom att överklaga ett taxeringsbeslut påverka skyldigheten av att betala skatten. Emellertid kan – under vissa förutsättningar – enligt 17 kap. skat- tebetalningslagen bolagen beviljas anstånd med att betala den påförda skatten. Gällande regler innebär att anstånd får medges om utgången i ärendet är oviss. Denna ovisshetsbedömning görs av Skatteverket (SKV), vilket ju alltså är bolagens motpart i skatteprocessen. Bedöm- ningen kan i och för sig överklagas till förvaltningsdomstolar, men praxisen utvisar att domstolarna som regel följer SKV:s bedömning.

Exemplen där bolag har försatts i konkurs under pågående skatteprocess är många. Anledningen till detta ”kan vara” att SKV bedömt bevisläget som ogynnsamt för staten varvid något anstånd inte be- viljats. Genom att sedermera restföra bolagen för den påstådda skatten överförs fordringen för indrivning, varvid Kronofogden utmäter fordringen hos bolagen, med följd att Kronofogden ofta ansöker om att försätta – i många fall vinstgivande och solida bolag – i konkurs.

ENLIGT FÖRARBETENATILLSBL ska SKV bevilja anstånd i sådana gränsfall där bedömningen görs att det visserligen ﬁ nns tillräckligt med omstän- digheter som talar för att taxering skall ske, men SKV också är medvetet om att det allmännas ställning i ärendet eller målet inte är tillräckligt stark för att en taxering med säkerhet skall vinna bifall.

Generösare anståndsbedömning behövs för att solida bolag i Sverige skall kunna överleva en skatteprocess mot SKV. Staten med SKV i spet- sen rundar, genom verkställighetsåtgärder, i allt för många fall mindre bolag och avgör skatteprocessen utan att ha gjort den påstådda tax- eringen som sannolik. Undertecknad ställer sig frågande till vad som händer med bolag som försatts i konkurs och det sedermera visar sig att SKV:s omprövningsbeslut var felaktig? Skadorna av en sådan utveckling är icke reparabla både för ägarna och samhället. Under våren 2010 kommer en vetenskaplig utredning, omfattade 160 beskattningsbeslut som varit föremål för domstolsprövning att publiceras. Denna utredning syftar till att pröva objektiviteten i dessa domar.

REGERINGENBÖR FÖRTYDLIGA och se över reglerna avseende tvistiga skat- tefordringar samt förstärka mindre bolags möjligheter att driva skatteprocesser. Dagens regelverk är utformat efter modellen större bolag med möjlighet att betala in det påförda skattebeloppet för att därefter överklaga SKV:s omprövningsbeslut och driva skatteprocesser i för- valtningsdomstolar. KONSTANTIN SABO, advokat, Advokatﬁ rman VEGA

Skattelagstiftningen diskriminerar småbolag

Redaktionens

webb-tips

www.mailchimp.com

Vårda relationen till dina kunder genom att erbjuda dem möjligheten att prenumerera på ett nyhetsbrev från ditt företag. Med Mailchimp skapar du enkelt och utan kostnad ett professionellt nyhetsbrev.

www.verksamt.se

Verksamt.se är sajten för dig som driver eller vill starta företag. Här hittar du information, verktyg och e-tjänster från fl era myndigheter på ett ställe, bland andra Bolagsverket, Tillväxtverket och Skatteverket. Du kan skapa en affärsplan och registrera enskild näringsverksamhet.

www.ekonomifakta.se

Ekonomifakta.se presenterar kända och okända fakta om företagande, jobb, skatter och annat av betydelse för samhällsekonomin. Källorna är offentlig svensk och internationell statistik, men också egna beräkningar och studier.

FOTO: COLOURBOX

Hört & läst

Under våren 2010 kommer en vetenskaplig utredning, omfattade 160 beskattnings- beslut, som varit föremål för domstols- prövning att publiceras.

Konstantin Sabo, Vega

”Vi politiker kan inte skapa jobb”

Annie Johansson (C) i debattartikel om företagens vikt i samhället.

”Det här med camping är mitt liv. Att få en till att jobba med är som att få ett barn till”

Entreprenören Christer Fransson, på väg att över Skymningens camping i Kristinehamn från kommunen. I Nya Wermlands-Tidningen.

”Gynnsammare företagsklimat och fler företagare är nog bra, men när det kommer till kritan är det jämlikhet och statens skatteintäkter nu idag som gäller.”

PJ Anders Linder, om politikernas oförmåga att se företagens roll i välståndsskapandet. I SvD.

”Någon jämställdhet har vi inte förrän vi har inkompe- tenta kvinnor på höga positioner.”

Marika Wachtmeister, arbetande ordförande för Stiftelsen Wanås Utställningar. I Kristianstadsbladet.