• No results found

GRATTIS ÅTVIDABERG!

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "GRATTIS ÅTVIDABERG!"

Copied!
76
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

GÖR KOM MER S AV

FORS KNIN G

GÖR KOM MER S AV GÖR KOM MER S AV

FORS KNIN G FORS KNIN G FORS KNIN G

Tillstånd för gruva tog sju år

Förenkling av miljöregler uteblir

Trafi kverket stoppar lekland

Företagare står med tomma lokaler

Facken struntar i Rut

Förlorade jobb inget problem

TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK #4 2010 7 maj - 11 juni / 59 kr inkl moms

Möt Mattia s Tyrberg o ch andra en treprenöre r på väg mo t succé

NYA IT-UN DRET

Dagbok från

BYRÅKRATIHELVETET

HELA LISTAN!

Så bra är företagsklimatet i din kommun

GRATTIS ÅTVIDABERG!

Ni har klättrat mest i Sverige

OmslagENT4.indd 1 28/04/2010 15:33

(2)

www.eset.se

ESET Smart Security 4

Antivirus/ Antispyware/Personlig brandvägg/Antispam

ESET NOD32 Antivirus 4

Antivirus/ Antispyware

IT proffs runt om i världen hyllar ESET:s antiviruslösningar

IT experter runt om i hela världen rankar ESET som den främsta antiviruslösningen*

Virusfritt? Ja tack!

telefon: 020-antivirus

*Enligt marknadsundersökning gjord av United Consultants , februari 2009.

med avancerad säkerhet för ett inre lugn

annons_template.indd 2 28/04/2010 15:15

(3)

www.eset.se

ESET Smart Security 4

Antivirus/ Antispyware/Personlig brandvägg/Antispam

ESET NOD32 Antivirus 4

Antivirus/ Antispyware

IT proffs runt om i världen hyllar ESET:s antiviruslösningar

IT experter runt om i hela världen rankar ESET som den främsta antiviruslösningen*

Virusfritt? Ja tack!

telefon: 020-antivirus

*Enligt marknadsundersökning gjord av United Consultants , februari 2009.

med avancerad säkerhet för ett inre lugn

annons_template.indd 3 28/04/2010 15:15

(4)

/ Nummer 4-2010 www.entreprenor.se

4

Entreprenör har bett företagaren Lars Svorse att under fyra veckor anteckna hur mycket tid han tillbringar med att följa regler och förordningar. Vi kan utlova deprimerande läsning.

30

Innehåll # 4 2010

t

Ledare

7 Entreprenörskap i skolan – varför det?

Insänt / debatt

8 Mikrolån till unga

9 Företagen glömmer privatekonomin

Nykläckt

12 Lysande affärsidé i Stockholmsnatten 14 Exportexpert men företagarfärsking 14 ”Krisen är inget vi vill ha ogjort”

14 Stoppat regelförenklingsförslag kostar företagen miljarder

Varje år kostar administrationen kring miljölagstiftningen nä- ringslivet enorma summor. Miljödepartementet vill förenk- la reglerna, men stoppar nu sitt eget förslag efter kritik från bland annat Naturskyddsföreningen. Regeringen vill inte ha en ny ”vargdebatt” före valet och förbättringarna för företa- gen ligger därför på is.

15 Tillstånd för gruva tog sju år 15 Medaljregn över entreprenörer 16 Lekland stoppas av Trafikverket 16 Litet stöd för Rut bland facken 17 Sitt still i LAS-båten

18 Regelbördan lika tung som förut 18 Svensk uppfinnare bakom Pony 20 Så slog krisen mot Företagarsverige

Visst är det galet att tro att vi ska bli större än Google!

Mattias Tyrberg, vd på Saplo

Dagbok från

byråkratihelvetet

Nyheter

FOTO: cOlOurbOx.cOm

InnehallENT4.indd 4 30/04/2010 12:17

(5)

www.entreprenor.se Nummer 4-2010 /

5

49 Vd har ordet

Politikerna måste defi niera vilken företagspolitik man vill föra, eftersom det endast är genom fl er och växande företag som vi skapar fl er jobb i landet, skriver Urban Bäckström.

50-55 Svenskt Näringsliv

Trots lågkonjunktur och hög arbetslöshet har svenska fö- retag problem med att rekrytera personal. Det vanligaste sättet att hitta rätt medarbetare är via informella kontak- ter. Det visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät.

56 Kalendarium

Axplock ur Svenskt Näringslivs digra evenemangstablå kommande månad.

58-60 Opinion

Regeringen föreslår att revisionsplikten slopas för små- bolag. Förslaget genomsyras av stark misstro mot före- tagarna, hävdar Svenskt Näringsliv och Företagarna.

I praktiken

62 Avknoppning i världsklass

64 Bonus till anställda effektiviserar Laholm Stål

Experterna

66 Upphovsrätten gäller på internet

Tips & Trix

71 Ta fasta på rätt pasta

På fritiden

74 Sveriges hårdaste företagare

Svenska direktörer pensionerar sig för tidigt, tycker Anders Lindström, som driver Upplands Motor.

36

Den svenska guldåldern! Dags för del två i serien om Sveriges historia.

22

46

Årets lista är här! Och Åtvidaberg har klättrat mest av alla.

Tio år efter att luften gick ur it-bubblan är det drag i branschen igen. Möt de nya it-entreprenörerna.

ADRESS

Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Nicklas Mattsson, 08-553 430 90 nicklas.mattsson@entreprenor.se NYHETSREDAKTÖRER Henrik Svidén, 08-762 61 91 henrik.sviden@entreprenor.se Anna Dalqvist, 08-762 61 90 anna.dalqvist@entreprenor.se REPORTAGEREDAKTÖR Mats Samuelsson, 08-762 61 44 mats.samuelsson@entreprenor.se REPORTRAR

Anders Carlsson, 08-553 431 38 anders.carlsson@entreprenor.se Peter Ceder, 08-762 61 39 peter.ceder@entreprenor.se Sara Johansson, 08-553 432 46 sara.johansson@entreprenor.se Suzanna Nilson, 08-553 432 45 suzanna.nilson@entreprenor.se Pernilla Nordström, föräldraledig pernilla.nordstrom@entreprenor.se Daniel Mellwing

daniel.mellwing@entreprenor.se ADMINISTRATION

AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33 annakarin.franzen@entreprenor.se ANNONSER

New Market Media AB,

Nicklas Jakobsson, 08-562 01 604 nicklas.jakobsson@newmarketmedia.se PRENUMERATION

www.prenservice.se 08-762 61 40 ISSN 1104-8891 GRAFISK FORM www.convolver.se TRYCKERI

Sörmlands Grafiska AB,

Katrineholm. www.sormlandsgrafiska.se OMSLAGSBILD

Åsa Wallin

Information från

Svenskt Näringsliv Praktiskt

40

Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv Service AB, ett helägt dotterbolag till Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv företräder

60 000 små och stora medlemsföretag, organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund.

www.entreprenor.se TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

FOTO: COLOURBOX.COM

InnehallENT4.indd 5 30/04/2010 12:17

(6)

Enkla f irman gör

det lättare att skilja på f irmans pengar

och dina privata.

Enkla fi rman är vår paketlösning för dig med enskild fi rma. I Enkla fi rman ingår internetkontor med betalservice, företagskonto med bankgiro, bank kort företag och ett förmånligt sparkonto med fria uttag. Kom igång på närmaste kontor, ring 0771-62 53 53 eller besök seb.se/enkla

och dina privata.

Enkla fi rman är vår paketlösning för dig med enskild fi rma. I Enkla fi rman ingår

Enkla fi rm an

0 kr under h (värde 6 ela 2010 00 kr)

0 kr under h (värde 6 ela 2010 00 kr)

och ett förmånligt sparkonto med fria uttag. Kom igång på närmaste kontor, ring

annons_template.indd 2 29/04/2010 15:53

(7)

7

www.entreprenor.se Nummer 4-2010 /

7

Ledaren

Skolan behöver höjda ribbor som utmanar och belönar både lärare och elever.

nicklas mattsson Chefredaktör och ansvarig utgivare nicklas.mattsson@entreprenor.se

Entreprenörskap i skolan – vad ska det vaea bra för?

Ett slag för historien

detsköljeren vågöver det politiska Sverige som ropar efter ”entreprenörskap i skolan”. Det låter fint. Men.

Vad är det man egentligen är ute efter? Är det entreprenörskap som pedagogik eller aktivitet? Är det för att elever ska bli företagare eller en önskan om att de ska bli mer företagsamma i vidare bemärkelse? Vill man att undervisningen ska koncentreras mer mot individens möjligheter eller att man ska öppna klassrummet mot näringslivet?

Skolan är ju i praktiken näringslivets viktigaste leverantör. Jag besökte därför en konferens om just entre- prenöriellt lärande i Tylösand förra veckan. Och blev både klokare och mer tvivlande. Skolverket fick 2009 i uppdrag att ”stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan”, vilket skulle handla om båda sakerna ovan – att både utveckla elevers nyfikenhet, kreativitet och initiativförmåga, men även ”stödja speciella förmågor”

som krävs för att starta och driva företag. Det låter jättebra – men hur göra man detta?

Svaret är att det är det ingen som vet. Under konferensen i Tylösand sågs prov på både mycket ytliga initia- tiv och sådana som handlade om det jag tror är det viktiga:

att ändra undervisningens inriktning. Ett bra exempel är den mycket intressante entreprenören Christer Westlunds pedagogik, som går ut på att verkligen försöka utmana unga att fundera över vad i hela friden de egentligen vill. Och se till att det ungdomarna faktiskt brinner för sätts i ett sammanhang som tas på allvar och sedan hjälper dem till självständighet och ansvarskännande för sin egen tillvaro. Att tro på sig själv och sin förmåga att genomföra är ju grunden i det som kallas entreprenörskap.

Christer Westlund driver företaget MeUniversity (www.meuniversity.com) som bland annat gett ut boken

”Så tänds eldsjälar” och som sett till att tusentals elever fått utbildning som drivs enligt denna pedagogik.

Christers idéer kräver mycket av både lärare och elever – men jag är övertygad om att det är precis vad som behövs. Skolan behöver höjda ribbor som utmanar och belönar både lärare och elever.

Det är sällan någon entreprenör jag pratar med hänvisar till skolan som viktig för deras framgång eller som en källa till inspiration. Det är synd. Kanske kan den förvisso spretiga diskussionen om entreprenörskap i skolan landa rätt om sådana som Christer får hjälpa till. s

FOTO: paTrik cederman

uppmärksamma läsare har säkert noterat att Entreprenör numera har den förträfflige Edward Blom som medarbetare i tidningen, under rubriken ”Ur Arkivet”. Edward är förutom tv-personlighet i TV8 an- ställd på Centrum för Näringslivshistoria som förvaltar Sverige mest imponerade samling av dokument och ting ur den svenska näringslivs- historien.

Intresset för näringslivshistoria ökar med rätta och därför vill jag tipsa om tre saker:

• Ta dig tid att botanisera hos www.naringslivshistoria.se

• Kolla in den trevliga www.foretagsamheten.se, som näringslivshistorikern Anders Johnson är pappa till (ja, jag är inblandad i dess tillkomst, men den är bra ändå)

• Och – glöm inte att sprida dina egna kunskaper om näringslivet och företa- gandet i det öppna uppslagsverket www.wikipedia.org, för detta uppslagsverk används av miljoner svenskar varje år och informationen om företagande och företagandefrågor är bitvis alldeles bedrövlig. Dela med dig, så blir vi rikare.

Ledaren.indd 7 30/04/2010 13:50

(8)

/ Nummer 4-2010 www.entreprenor.se

8

Insänt/Debatt

GLÖM INTE!

..att hjälpa Entreprenör att uppdatera det stora uppslagsverket på Internet, www.wikipedia.se med näringslivsinformation.

Ladda ner och läs

Entreprenör som pdf på:

www.entreprenor.se

HÖR AV DIG!

Mothugg, debatt och åsikter emottages. Skriv kort och gör det nu!

Vi stryker nästatn alltid. Anonymitet är ok, om redaktionen vet vem som skrivit.

Adress: Entreprenör, Insänt, 114 82 Stockholm eller nicklas.mattsson@entreprenor.se

DET ÄR FÖRETAGEN SOM ÄR GRUNDEN till välfärden. Det är företagen som är grun- den till skatteintäkter och som driver utveck- lingen framåt. Trots det är normen i Sverige fortfarande att vara anställd och undantaget är att vara företagare.

Enligt Entreprenörskapsbarometern kan tre av fyra unga tänka sig att bli företagare.

Trots det var bara fyra procent av de syssel- satta mellan 18-30 år företagare år 2008. Att få fl er unga att starta företag är något som måste prioriteras högre. Nya jobb skapas i nya företag, därför måste det vara lika självklart att starta företag som att söka anställning.

Speciellt för unga.  

För att fl er unga ska våga ta steget och starta ett eget företag behövs ekonomisk stimulans och reformer som gör att idéer och drömmar kan förverkligas.

Bristen på kapital är ett stort problem för många unga. De har ofta inte någon säkerhet eller sparat kapital. Vi vill därför införa ett mikrolån som speciellt riktar sig till unga för att de ska få möjlighet att starta upp sin verk- samhet. Mikrolån är små lån utan säkerhet som istället bygger på en bra och trovärdig företagsidé.  Vårt förslag är att ge unga företa- gare möjlighet att ta lån utan säkerhet upp till 250 000 kronor och att Almi skulle vara an- svarig myndighet som administrerar lånen.

FÖRATTYTTERLIGAREUNDERLÄTTA för unga som vill starta företag vill vi också förändra i starta-eget-bi- draget. Idag måste du vara arbetslös för att ha rätt till ett bidrag som möjliggör att du kan sjösätta din företagsidé. Det är helt orimligt. Företagande måste vara lika naturligt som att vara anställd.

Starta-eget-bidraget, som idag administreras av arbetsförmedlingen, bör kunna ges till alla som vill starta eget oavsett om man tidigare varit anställd eller kommer direkt från skolan. Även detta är något som borde ingå i Almis uppdrag.  Ambitionen är att de ska omfatta alla ungdomar, men i ett första steg borde de gälla unga upp till 25 år så att de kan få verktygen att omsätta sin idé i ett faktiskt företag.  

Nya jobb skapas i nya företag, att driva företag är ingen arbetsmarknadsåtgärd för arbetslösa, det är ett alternativ för alla. ▲

ANNIE JOHANSSON (C) nationell talesperson i arbetsmarknads- och ungdomsfrågor.

Inför mikrolån till unga som vill starta företag

FOTO: COLOURBOX TRE FRÅGOR till Annie Johans- son (C) som vill skapa mik- rolån för unga som vill starta eget och utöka starta eget-bi- draget.

Hur ska lånen betalas tillbaka?

– Då man presenterar sin aff ärs- idé för Almi och blir beviljad lånet bör också en återbetalningsplan skrivas. Lånen bygger på att det är en solid och gångbar aff ärsidé vilket ökar sannolikheten att lånen kan betalas tillbaka. Vad som är viktigt att komma ihåg är också att denna typ av lån har mycket hög återbetal- ningsfrekvens.

Är det verkligen mer bidrag som behövs?

– Nej, många unga fi xar att starta eget på egna meriter. Men när det gäl- ler starta-eget-bidragen så tycker vi det är märkligt att man måste vara ar- betslös för att vara berättigad ett stöd som kan göra att man kan förverkliga sin idé om ett eget företag. Det handlar om att det måste bli lika naturligt att starta eget som att söka anställning och då är detta ett steg på vägen.

Har du själv drivit företag?

– Jag har inte drivit något eget före- tag, men skulle gärna vilja någon gång.

Är uppvuxen och bor mitt i Gnosjöan- dan så entreprenörskapet fi nns där.

InsantDebatt.indd 8 29/04/2010 23:32

(9)

www.entreprenor.se Nummer 4-2010 /

9

SVENSKAFÖRETAGGER allt bredare stöd till sina anställda. På 60-ta- let var arbetsmiljö en viktig fråga. Idag sträcker sig företagens stöd allt oftare utanför arbetstid. Idag har många anställda sjukvård, gympakort, resor och utbildningar fritt genom jobbet. Företagshälso- vårdens utbredda roll i Sverige märktes inte minst under höstens stora massvaccinering.

Hittills har stödet till de anställda rört sig om små och fullt avdrags- gilla utgifter för företagen. Samtidigt betalar svenska företag ut över 70 miljarder varje år i pensionssparande, utan att där ge de anställda något stöd. Dessutom lägger de anställda själva 100-tals miljarder lönekronor på bolån, sparande och försäkringar, där många individer nu säger att de gärna vill ha råd, enligt färska Sifosiff ror.

Varannan svensk vill ha privatekonomisk rådgivning på jobbet.

Pensioner och försäkring efterfrågas mest. Särskilt stort intresse visar unga och kvinnor där 6 av 10 vill ha råd. Det är däremot mycket ovanligt att svenska företag stöder sina anställda i fråga om privat- ekonomi. Däremot kan det vara en viktig utväg, då många privat- personer upplever det svårt att få ”opartiska råd” på banker, försäk- ringsbolag och mäklare.

De anställda ser istället ett stort behov av privatekonomisk rå- givning från jobbet. Råd kring pensioner och försäkringar är mest efterfrågat. Särskilt är det kvinnor som vill har råd och då särskilt om pensioner. Bland unga är det också stor efterfrågan på råd. De ser spa- rande som en knepig fråga. Genomgående är det pensioner som väcker fl est frågor bland svenskarna. Äldre klarar sig bäst utan råd. Där säger 65 procent att de inte behöver några råd alls.

UNDERTIDENFINNS tusentals så kallade rådgivare i Sverige. Men majori- teten av dem lever på provision. En slags muta, med annat namn. För mycket få svenskar är hittills beredda på att betala de upp till 1 000 kronor per timme för råden. Istället tar dagens så kallade rådgivare betalt av leverantörerna. Det le- der dessvärre till råd som ofta tjä- nar rådgivaren mer än spararen.

Något som präglar inte minst fi - nans- och försäkringsbranschen, där rådgivare ofta tjänar 10 000 kronor på en timmes möte med en kund, som inte inser vad hon indirekt betalar.

Här kan företagens rådgivare vara både en sanningssägare och en befriare gentemot bankers och försäkringsbolags rådgivare och särintressen. ▲

CLAES HEMBERG, sparekonom Avanza Bank

Företagen glömmer privatekonomin

Redaktionens

webb-tips

www.youngentrepreneur.com

Bra sajt för unga entreprenörer. På engelska med tips, inspiration och artiklar om det mesta man vill veta när man startar och driver företag.

www.yeos.se

Young Entrepreneurs of Sweden är ytterligare ett av många nya som verkar för att sammanföra, utbilda och inspirera unga entreprenörer. Yeos har dock snyggare sajt än de fl esta och satsar på att man blir medlem för att få tillgång till nätverket.

www.fena.nu

Fena är en ideell förening för studenter som är intresserade av entreprenörskap som börjat växa så det knakar över hela landet. Vildvuxet, eftersom varje lokal förening gör lite som de vill, men just därför ett kul entreprenörskapsnätverk.

Att ge 2 procent mer lön kostar pengar.

Att öka värdet av den anställdes bespa- ringar med 5 procent kostar bara några hundralappar.

Claes Hemberg, Avanza Bank

Vill du har privatekonomisk rådgivning på jobbet?

(förvärvsarb)

Bolån 13%

Sparande 24%

Pension 36%

Försäkringar 27%

Hushållsbudget 10%

Familjejuridik 12%

Annat 1%

Nej, jag vill inte ha några råd 49%

Källa: SIFO på uppdrag av Avanza

FOTO: COLOURBOX

Hört & läst

”Tvång och piska är inte det som lockar näringslivet att sätta ut platsannonser”

Expressen ledarsida kommenterar ropen på ”rätt till heltid”.

”Nörd plus nörd plus nörd plus entreprenör är lika med guld”

Sofi a Ulver-Sneistrup, ekonomie doktor och trendanalytiker, om varför passionerade nördar kan bli räddningen för näringslivet.

I Sydsvenskan.

”Att inte göra kommunens

näringslivspolitik till den viktigas- te valfrågan är att göra hela

Skellefteå en riktig björntjänst”

Mikael Bengtsson, ledarskribent i Norran (Som fyller hundra år i år.

Norran, alltså, inte Mikael).

InsantDebatt.indd 9 29/04/2010 23:34

(10)

/ Nummer 4-2010 www.entreprenor.se

10

NÄR DE FLESTA AV LANDETS företagare avslutar arbetsdagen börjar killarna bakom Nightwash sin. Istället för att folk ska ta sig till bensinmacken för att tvätta bilen, kommer Nightwash ut till kunderna och gör jobbet när de sover.

NÄR KLOCKAN BLIVIT ÅTTA på kvällen börjar Gustav af Ekenstam, Erik Stern och Joachim Segerstedt kolla igenom dagens skörd av mejl Kunderna skickar ett meddelande med bilens registreringsnummer och var den står par- kerad senast klockan 20.00. Nästa morgon möts kunderna av en nytvättad bil, utan att de behövt lyfta ett fi nger.

– Det är viktigt för oss att göra processen så enkel som möjligt, ett mejl är allt som behövs för att få bilen tvättad, säger Gustav af Ekenstam.

De tre vännerna hade länge tänkt på att starta något eget tillsammans, och i somras när Joachim Segerstedt låg och solade kom idén som en blixt från klar himmel. Under några veckors intensiv research tog kompi- sarna reda på det mesta som fi nns att veta om hur folk gör när de tvättar sina bilar. När möjligheten till en vatten- och giftfri metod, helt biologiskt nedbrytbart dök upp, tog aff ärsidén form. Tvättmetoden är eco touch, ett medel som Nightwash importerar från USA. Det är en vätska som får smuts att lyfta från lacken, endast med hjälp av en fi berduk.

Nu funderar de på att införa ytterligare en metod, ångbaserad, som ger lika bra resultat, men tar halva tiden.

– Miljöaspekten är viktig, oberoende av metod. Vi hjälper våra kunder att vara miljö- vänliga utan att de behöver göra några uppoff - ringar, samtidigt som de får tjänsten de bad om utförd, en nytvättad bil, säger Erik Stern.

Tills nu opererar Nightwash på Södermalm i Stockholm, men planen är att expandera till resten av innerstaden under våren och som- maren. I dagsläget arbetar killarna med andra projekt vid sidan av Nightwash, men både tron

och förhoppningen är att de inom kort ska kunna försörja sig på företaget.

NÄR SKYMNINGENHARlagt sig över Södermalms gator och tre killar med pannlampa arbetar vid en bil är det många som misstar dem för att vara biltjuvar, något som de lärt sig vända till en fördel.

– Vi tar oss gärna tid att prata med dem som är nyfi kna. Det är ett ypperligt tillfälle att berätta mer om företaget och visa att det fak- tiskt går att tvätta en bil skinande ren utan att man behöver använda en massa starka rengöringsmedel som belastar miljön, säger Joachim Segerstedt.

Främsta marknadsföringskanalen de nyttjar för att sprida buskapet om sin tjänst är mun-mot-mun, nöjda kunder som berättar för andra potentiella kunder om företaget. Att dela ut reklamblad på stan har varit ett annat sätt att synas. De har också tagit kontakt med garageförvaltare som genom Nightwash kan erbjuda sina kunder biltvätt i garaget. Erik

Stern tror att många börjar få en positivare attityd till att köpa tjänster, tanken på att göra allt på egen hand börjar minska.

– Många lever stressiga liv och att tvätta bilen blir ett nödvändigt ont som inte hinns med. Det är där Nightwash kommer in i bilden, tillägger Gustav af Ekenstam. ▲

Det är viktigt för oss att göra processen så enkel som möjligt, ett mejl är allt som behövs för att få bilen tvättad.

Gustav af Ekenstam, Nightwash

Lysande affärsidé i Stockholmsnatten

Nattetid misstar en del de tre entreprenörerna för att vara biltjuvar.

Det har Gustav af Ekenstam, Erik Stern och Joachim Segerstedt lärt sig vända till en fördel.

FOTO: LINNEA SVENSSON

Start: September 2009.

Affärsidé: Miljövänlig biltvätt – på utsidan – utförd nattetid på Södermalm, som beställs via ett mejl.

Mål: Handelsbolag.

Anställda: 3 personer.

Kunder: Privatpersoner och företag.

NIGHTWASH

Därför kommer vi att lyckas:

Vi gör det enkelt att vara miljövänlig.

Fritiden blir alltmer dyrbar och efterfrågan på smart service kommer att öka.

Vi tror stenhårt på vår idé.

Hans Tjernström

I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och aff ärsidéer.

Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se

Nykläckt

Nyklackt 1+2.indd 10 30/04/2010 11:30

(11)

Världens småländskaste bank!

Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin för belopp upp till 500.000 kr, eller om det är högre, det belopp i kronor som motsvarar 50.000 euro.

Beloppet betalas ut till dig av Riksgäldskontoret inom tre månader om banken skulle försättas i konkurs.

Skicka

företagets pengar på

teambuilding i Småland.

Pengar som jobbar ihop mår bra. Tillsammans kan de växa sig större och starkare. Parkera företagets överskottslikviditet på ett Företagsspar Plus-konto.

Den aktuella räntan är rörlig och justeras veckovis , för närvande 0,55 % (2010-04-26).

Med fyra fria uttag per år har du nästan lika hög flexibilitet som med kontanter. Fast med trygg avkastning .

Läs mer om Företagsspar på www.ikanobank.se eller

ring 0476-88 000. Välkommen.

Registrera ditt företag gratis på norwegian.se/foretag

Nyhet!

Bonusprogram för företagare.

Norwegian Corporate Reward är ett lika enkelt som lönsamt bonusprogram för företag: Varje gång ni köper en resa får ni CashPoints. Dessa CashPoints kan ni sedan använda som hel- eller delbetalning vid nästa tjänsteresa.

annons_template.indd 2 29/04/2010 16:08

(12)

/ Nummer 4-2010 www.entreprenor.se

12

Ladda ner fl era nykläckta reportage på www.entreprenor.se

47 ÅR GAMMAL STAR TADE han sitt första, egna företag. Kalmarfödde Krister Widström är dock ingen färsking. Tack vare erfarenheter som chef på Exportrådet i Sydafrika, vd och medgrundare av Bro Hofs Slott och ansvarig för Poolias utlandsetableringar har han bra grepp om vad svenska företag som vill exportera till eller etablera sig i utlandet har för behov. Behov som hans bolag New Trade Markets, grundat i september 2009, ska tillgodose.

– Viktigast är att vi tar ett helhetsgrepp på processen, från a till ö, och att vi fokuserar på att skapa riktiga, lönsamma aff ärer. Vi ska hjälpa till med både marknadsanalyser och etableringsstrategier, uthyrning och rekrytering av rätt kompetenser, samt bistå företa- gen med hur man skaff ar privat och/eller off entligt kapital.

Kristers kontaktnät är en naturlig del i företagsbyggandet. En av de första kunderna var Läckeby Water Group som redan säljer vattenre- ning och biogasproduktion i 70 länder.

– Jag är entreprenör och mitt nätverk består av entreprenörer. Jag gillar att göra aff ärer och att hjälpa andra att göra dem. Jag vet att det fi nns en marknad för att hjälpa små och medelstora företag med mycket mer än vad exempelvis Exportrådet bistår med idag.

Erbjudandet om hjälp med kunskap, kompetens och kapital prissätts efter kundens behov och Krister Widström säger att han kan tänka sig att ta betalt med resultatbaserade delar eller till och med i delägande om kunden är den rätta.

– I dagens snabba och krympande värld måste man vara fl exibel, både vad gäller vad man kan hjälpa till med och hur man tar betalt. Varje kund är unik, men problemen i sig är ofta universella. ▲

”Krisen är inget vi vill ha ogjort”

SN NM

DÄRFÖR KOMMER VI ATT LYCKAS:

Det fi nns behov av vår kompetens, om hur man gör rent praktiskt.

Det fi nns få som gör det här, bistår i processen från a till ö!

Vi är snabba och fl exibla, och har förståelse för företags önskan om att komma igång fort.

Krister Widströms nystartade företag New Trade Markets är i sin linda, men han har stora planer för sig och sina kunder.

DETHARGÅTTBRAFRÅN

starten 2003 för motions- och vikt- minskningsföreta- get Itrim, och sedan 2007 har tillväxten varit ovanligt bra.

– Det går bättre än någonsin för oss.

Lågkonjunkturen är inget man önskar sig, men jag skulle

faktiskt inte vilja ha den ogjord. Det fi ck oss att prioritera områden och justera vårt aff ärskoncept till att bli ännu framgångsrikare, säger Martin Anderlid, vd och en av fem grundare bakom den hälsosamma franchisekedjan Itrim.

År 2007 omsatte företaget 40 miljoner på 15 träningscenter och franchisetagare, idag omsätter företaget 100 miljoner på 28 center, där grundarna driver tre.

En viktig aff ärssanering bidrog Mats Lederhausen till när han steg på tåget som delägare och styrelsemedlem i Itrim 2008. Den forne chefen och delägaren för McDonalds Sverige, och med tiden ansvarig för bjässens globala strategier, har på en rad sätt medverkat till företagets framgång.

– Hans kunskap om franchising har varit ovärderliga för oss. Det är tack vare honom som vi sänkt priset, utvecklat vårt produktsortiment och vår kundbas, från 5 000 kunder till 12 000. Nu kan våra kunder välja på fl er tjänstekoncept, beroende på prislapp och behovet av per- sonlig coachning, säger Martin Anderlind.

Dessutom menar han att Mats Lederhausens närvaro medfört att företaget väntat med sina utlandssatsningar.

– Istället såg Mats till att vi först befäste och byggde en lönsam verk- samhet i Sverige . Det är på senare tid som vi scannat av den utländska marknaden, men det fi nns inga kontrakt skrivna än, säger Martin.

TAPETENÄRFRÄMST Tyskland, England och USA.

– Men det som verkligen varit en fl askhals för tillväxt, både i Sverige och utlandet, är svårigheterna att hitta rätt franchisetagare. Personerna måste vara multitalanger, ha personkännedom, pengar på banken och projektledare och säljare i ett. Sådana växer inte på trän, säger Martin.

Samtidigt menar han att franchisekonceptet gjort att många som tvekat nu vågar starta eget.

– Via franchise blir riskerna mindre, franchisetagarna får ständigt stöd, och ett starkt varumärke kan göra företaget lättare lönsamt. ▲

FOTO: NICKLAS MATTSON

Exportexpert men företagarfärsking

FOTO: WWW.ITRIM.SE

I kristider verkar folk prioritera sin hälsa, säger Itrims vd Martin Anderlind som är mycket nöjd.

I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och aff ärsidéer.

Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se

Nykläckt

Nyklackt 1+2.indd 12 29/04/2010 23:28

(13)

Tunga fakta på ett lättare sätt:

ekonomifakta.se

Annons_193x123_ryggsack.indd 1 2009-03-23 11:42:54

Ledstjärnor inom ledarskap och kompetens

Vilka är framgångsexemplen – vilka visar vägen? Inom kategorin ledarskap och kompetens lyfter vi gärna fram BRC Utvecklingspartner. Ett konsult- företag som med tydliga kalkyler kan påvisa förbättrat resultat – med direkt bäring ända ner till omsättningen – hur systematiskt arbetsmiljö-

förbättrande arbete gör företag lönsammare. 18–20 maj 2010, Jönköping

Kan långsiktigt arbetsmiljöarbete påverka kvartals- rapporten?

På Elmia Arbetsmiljö: Work träffar du som besökare utställare som ligger i framkant med produkter och tjänster – lösningar och innovationer som kan göra skillnad för din verksamhet. Här får du svaren, aktuell kunskap, träffar rätt människor och gör goda affärer.

www.elmia.se/arbetsmiljo ange kod: A100287

Nordens ledande fackmässa för arbetslivsfrågor med tonvikt på personligt skydd, säkerhet, hälsa och ledarskap.

Registrera dig redan idag!

annons_template.indd 2 29/04/2010 16:12

(14)

/ Nummer 4-2010 www.entreprenor.se

14

Nyheter

Byråkrati Varje år kostar miljölagstiftningen företa- gen enorma summor. Bara industrin tappar 20 miljar- der kronor varje år i admi- nistrativa kostnader jäm- fört med konkurrentländer.

regeringen har tagit fram ett regelförenklingsför- slag, men det stoppas nu.

när miljöbalken trädde i kraft 1999, var tanken att skapa en samordnad lagstiftning för en hållbar utveckling. Men dagens regelverk, som bygger på ett EU- direktiv, kostar företagen tid och pengar, utan att motsvaras av någon egentlig miljönytta.

Särskild kritik har riktats mot de omfattande kraven på miljö- konsekvensbeskrivningar, MKB, som krävs för vitt skilda verksam- heter. I Sverige genomför 3 000 till 4  000 MKB varje år, medan Finland, som följer samma direk-

tiv, endast genomför 25 stycken.

Handläggningstider på tio år vid större tillståndsansökningar är inte ovanligt.

Egon Abresparr, rättschef på Miljödepartementet, anser att lagen tolkas fel.

– Lagen var aldrig tänkt att utsätta företag som inte har någon

miljöpåverkan för betungande administration. Men idag är reg- lerna svårtolkade, och det går att göra det hur krångligt som helst för företagen om reglerna tilläm- pas fel, säger han.

i ett försök att göra miljöpröv- ningen effektivare, presenterade regeringen ett förslag till förenk- ling under hösten 2009. De avise- rade dessutom en proposition den 22 mars 2010.

– Vi ville göra skillnad på företag med en betydande miljöpåverkan och de verksamheter eller åtgär- der som inte har någon påverkan på miljön. Utgångspunkten var att onödiga krav skulle tas bort och att handläggningstiderna skulle hållas så korta som möjligt, vid företagens tillståndsansökningar, säger Egon Abresparr.

Men nu har Miljödepartemen- tet stoppat sitt eget förslag.

– Ambitionen var att hinna leverera en lagtext som skulle

hinna behandlas före valet, men det blev mycket remissynpunk- ter och missförstånd. Natur- skyddsföreningen kritiserade att vi avlövade miljöskyddet i två debattartiklar. Nu pågår ett arbete med att ta fram förord- ningstexter, och klargöra vilka som kommer att beröras, men vi har fått direktiv från politikerna att inte stressa fram någonting, säger Egon Abresparr.

att regeringen har skjutit på frågan, har öppnat för spekula- tioner. Från näringslivet har re- geringen kritiserats för att förhala förändringarna, för att slippa en känslig valfråga.

– De ville helt enkelt inte ha en ny vargdebatt, säger Nicklas Skår, miljörättsexpert på Svenskt Näringsliv.

Och under tiden kostar de ute- blivna regelförenklingarna före- tagen miljarder. s

handel Vart fjärde svenskt småföretag gör affärer med utlandet, enligt en undersökning från SEB. Det största problemet som företagen upp- lever är växelkursförändringar. 41 procent tycker att det är ett stort hinder.  

– Svaren torde spegla ganska väl varför företa- garna är starkt positiva till en övergång till euron, säger Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom.

DM Miljödepartementet vill förenkla miljöbalken men efter kritik stoppas nu förslaget.

Regeringen vill inte ha en ny ”vargdebatt” före valet. Det kostar företagen miljarder kronor i administration.

Foto: scanpix

Stoppat förenklingsförslag kostar företagen miljarder

Foto: scanpix

SvenSk lag går längre än eU

Den svenska miljölagstiftningen bygger på ett EU-direktiv, som innebär att vissa verksamheter alltid ska göra en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Det är sedan upp till varje medlemsland att själv bestämma om ytterligare verksamheter ska omfattas av MKB-kravet.

Den svenska miljöbalken omfattar betydligt fler verksamheter och åtgär- der än EU-direktivet, vilket innebär att fler företag måste göra en MKB i Sverige än i de övriga medlemsländerna.

MKB används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en plane- rad verksamhet kan medföra.

MKB innebär ofta en beskrivning av hur miljösituationen kommer att på- verkas av direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden medför. Materialet kan vara mycket omfattande, oavsett av storleken på verksamheten eller åtgärden.

Ekonomin alltmer globaliserad

ekonomi Sverige är en av världens mest globaliserade ekonomier. Sedan 1990 har värdet av exporten nästan fördubblats och den ligger nu på över 50 procent av bruttona- tionalprodukten, BNP. Mest ökar tjänsteexpor-

ten, med 222 procent mellan 1993 och 2009, medan varu- exporten ökade med 124 procent under samma tidsperiod.

Det visar boken Tillväxtfakta som nyligen presenterades av de två myndigheterna Tillväxtverket och Tillväxtanalys.

Växelkurser hinder för utlandsaffärer

s14-15.indd 14 29/04/2010 23:51

(15)

www.entreprenor.se Nummer 4-2010 /

15

Du kommer till en punkt där du antingen vill eller inte vill vara anställd. Vill du inte vara anställd spelar det ingen roll hur bra din arbets- givare är.

Marlena Batist, nybliven entreprenör, som sagt upp sig från sin fasta anställ- ning för att dra igång projektet 100 lax. Målet är att insatsen på 10 000 kronor ska bli en vinst på 100 000 kronor om tre månader. Affärsidén är ännu oklar.

DM

Tillstånd för gruva tog sju år

Fortsatt svårt att låna pengar

finansiering Bankerna är fortsatt restriktiva med att ge företagen lån. En majoritet av bank- kontoren, 84 procent, uppger att lånevillkoren för företag är oförändrade sedan krisen i höstas eller att de till och med skärps i år, enligt en underök- ning från Almi Företagspartner.

– Vi ser en ökning i efterfrågan på lån för att bygga upp lager. Vi får också förfrågningar om investeringskrediter där företag vill utöka produktionskapa- citeten, säger Anna Hallberg, finansdirektör på Almi Företagspartner.

Foto: scanpix

Stoppat förenklingsförslag kostar företagen miljarder

Byråkrati Lappland Gold- miners ansökte om tillstånd för att starta en gruva. Fö- retaget tvingades genom- föra omfattande miljökon- sek vensbeskrivningar, trots att malmen inte hade någon miljöpåverkan. Först efter sju år kunde första spadtaget tas.

det är förödande för hela Sve- riges tillväxt, och kan påverka landets utveckling negativt med flera procent per år, säger Karl Åke Johansson, tidigare vd, numera styrelsemedlem i Lapp- land Goldminers.

2003 ansökte Lappland Gold- miners om tillstånd för att få göra en provbrytning av en malm utan miljöfarliga egenskaper. Syftet var att undersöka möjligheterna för att starta en gruva i närheten av Fäboliden, i Lycksele kommun.

Men arbetet försenades kraftigt.

– Själva provbrytningen tog bara tre veckor att utföra, men vi fick vänta i tre år innan tillståndet var färdigbehandlat, säger Karl Åke Johansson.

den svenska miljölagstiftningen

omfattar betydligt fler verksam- heter och åtgärder än de som be- skrivs i det EU-direktiv som lagen bygger på. Det innebär att många företag tvingas att göra omfat- tande miljökonsekvensbeskriv- ningar, MKB, trots att deras verksamhet inte har någon betydande miljöpåverkan.

– Vi var tvungna att gå genom hela proceduren med samråd och

fullständiga miljökonsekvensbe- skrivningar. Byråkratin kostar en massa pengar, och tar bort lite av orken att jobba med det som verk- ligen förbättrar miljön.

en miljökonsekvensbeskrivning

för en liten åtgärd kostar i snitt 300  000 kronor, men en MKB för större åt- gärder kostar företagen be- tydligt mer.

– Utred- ningen kostade oss ungefär en miljon kronor.

Men tiden, vad kostar inte den? Vi har otåliga investerare som förväntar sig att få avkast- ning på sina pengar inom två till tre år, säger Karl Åke Johansson.

Den här byråkratin är förö- dande för hela Sverige, vilket även lyser igenom i under- sökningar som rankar inves-

teringsviljan i olika länder.

– Det är nu en global fråga, och Sverige kommer att halka efter resten av Europa, om regeringen inte ser över och gör förändringar i miljöbalken, säger han.

Det slutgiltiga tillståndet för gruvprojektet i Fäboliden bevilja- des tillslut efter sju års byråkrati.

– Så vad har det här lett till?

Ingenting! Projektet är ju det- samma som för sju år sedan, säger Karl Åke Johansson. s

Foto: scanpix

Medaljregn över entreprenörer

utmärkelse Klädföretagarna Stefan Persson och Filippa Knutsson och byggarbröderna Erik och Mats Pauls- son är fyra av totalt elva entreprenö- rer som tilldelats näringslivsmedaljer av Kungliga Patriotiska Sällskapet. De prisas alla för att de genom sitt före- tagande skapat jobb och utveckling i svenskt näringsliv.

– Kungliga Patriotiska Sällskapets belönar med ”Näringslivsmedaljen”

goda patrioter i ordets ursprungliga bemärkelse. Människor som inte bara arbetar för egen vinning, utan även bidrar till det allmännas bästa. I detta fall genom att utveckla sina företag och skapa arbetstillfällen, säger Johan Nordenfalk, ordförande för Kungliga Patriotiska Sällskapet.

I år var Maud Olofsson prisutdelare. s

SJ Karl Åke

Johansson

Det tog sju år innan Lappland Goldminers kunde starta prov- brytning i Fäboliden på grund av långdragen miljöprövning.

Främre raden: Stefan Persson, Filippa Knutsson, Maud Olofsson (prisutdelare), Anette Beijer, Erik och Mats Paulsson Bakre raden: Bengt Liljedahl, Stefan Mattsson, John Olov Bennmarker, Thomas Hedberg, Ove Danielsson och Bertil Eklund.

Effektiv personal- administration är inte FLAX - det är FLEX!

www.flexdatasystem.se telefon 08-410 174 47

DM

s14-15.indd 15 29/04/2010 23:51

(16)

/ Nummer 4-2010 www.entreprenor.se

16

Nyheter

Lekland stoppas av Trafikverket

Byråkrati Efter klarteck- en om bygglov, sålde Daniel Cederwall sitt befintliga fö- retag. Planen var att starta ett lekland i Järvsö, men inn- an bygglovet vann laga kraft överklagade trafikverket beslutet. Nu tvingas Daniel betala för tomma lokaler.

företagaren Daniel Cederwall hade en dröm om att omvandla sin befintliga butiksverksam- het till ett aktivitetshus, med ett lekland för barn och ett spa för vuxna. Han hittade en lämplig lokal i Järvsö och fick bygglov från Ljusdals kommun.

– Då sålde jag mitt befintliga företag, säger Daniel Cederwall.

Men bara någon timme innan bygglovet skulle vinna laga kraft, överklagade Trafikverket beslutet till länsstyrelsen.

– De hävdar att mina lokaler

ligger för nära järnvägen och utgör en fara för de lekande barnen.

Daniel Cederwall känner sig orättvist behandlad, då Trafikver- ket tillåter lekande barn på andra sidan spåret.

– Där finns det en park där barnen spelar fotboll och bränn- boll precis vid spåret. Dessutom ligger det en lekplats 4-5 meter från spåret, där den enda säker- hetsåtgärden är ett 90 centime- ters staket. Det finns på min sida av rälsen också, säger han.

Hans fastighet ligger inom 30 meter från järnvägen och klas- sificeras som ett järnvägsområde.

Inom sådana områden tillåter Trafikverket generellt inte ny- produktion. Men enligt Daniel Cederwall är det inte frågan om någon nybyggnation.

– Det ska inte byggas någonting nytt, utan bara sättas upp några väggar på den befintliga altanen.

Det handlar alltså om en ombygg- nation och inte om någon nypro- duktion, säger han.

fleraavhans grannverksamheter har fått bygglov, helt utan syn- punkter från Trafikverket. Före- taget vägg i vägg har fått ombilda sin verksamhet till ett snickeri med många anställda, och direkt i anslutning till perrongen ligger det en turistbyrå, med cirka 30 anställda och många besökare.

Daniel Cederwall erbjöd sig även att skicka in separata ansök- ningar för sina verksamheter, för att åtminstone komma igång med spa-delen.

– Men Trafikverket svarade att de inte kommer tillåta att fast- igheten används till något annat än lager, förråd eller garage. Jag får inte ens dra igång min tidigare butiksverksamhet.

Nu befinner Daniel Cederwall

sig i ingenmansland. Han får inte driva lekland, inte spa och inte bu- tiksverksamhet, men han tvingas att betala hyra för fastigheten. Det är ett hårt slag mot Daniel Ceder- wall och hans familj.

– Trafikverket har tagit ifrån oss precis allt. Tanken var ju att hela familjen skulle försörja sig på det här, men nu har ingen av

konjunktur Sveriges småföretagare ser allt ljusare på framtiden. Tre av tio småföretagare uppger att de kommer att nyanställa under 2010, enligt Förtagarför- bundets årliga undersökning.

Småföretagarna anser att de viktigaste åtgärderna som genomförts är Rot- och Rut-avdragen, förändringar i trygg- hetssystemet, kommande sänkningar av egenavgifterna och skärpta regler mot osund konkurrens vid upphandlingar.

konkurrens Vid årsskiftet skärp- tes konkurrenslagen och sedan dess har anmälningarna rasat in till Konkurrensverket. Hittills har

verket hunnit upprätta 16 aktiva ärenden.

– Det bekräftar att det finns påtagliga problem när offentlig sektor säljer varor och tjänster. De drabbade är ofta små och lokalt verksamma företag, säger Ulrica Dyrke på Företagarna.

Ökad framtidtro bland småföretagare Många konkurrensanmälningar

SkattEavDrag Ökad ar- betslöshet bland medlem- marna är inte argument nog för att behålla rut-av- draget, anser facken. Det visar en rundringning som Entreprenör gjort.

fackförbunden kommunal och Fastighetsanställdas förbund or- ganiserar anställda på hemservi- ceföretag som berörs av skatteav-

dragen för hushållsnära tjänster.

De oroas inte över den rödgröna oppositionens förslag att slopa avdraget om de vinner valet i höst.

– Visst finns det en rädsla för att våra medlemmar ska bli ar- betslösa men det är för tidigt att spekulera i hur det kommer att bli.

Kärnfrågan är om vi ska använda skattemedel till att utföra dessa tjänster, säger Kommunals av- talsansvarige Sten Elofson.

Han menar att det uppsving som städföretag har haft de senaste åren inte enbart kan för- klaras av skatteavdraget. Andra

faktorer som Lagen om valfri- hetssystem, LOV, kan också ha spelat roll.

Från Skatteverkets sida görs ingen skillnad mellan Rut- och Rot-avdrag, båda fungerar på samma sätt och sorteras in under benämningen husarbete.

Men Kommunal skiljer mellan Rut- och Rot-avdrag då fackförbundet anser att syftet med Rot är att få igång den svenska ekonomin.

– Det är helt annorlunda med Rot-avdraget eftersom det

Litet stöd för Rut bland facken

Facken vill att Rut-avdraget tas bort trots att jobb kan försvinna.

Foto: scanpix

s16-17.indd 16 29/04/2010 23:56

(17)

www.entreprenor.se Nummer 4-2010 /

17 Skivbranschen har varit en

sådan jämmerdal där alla har ojat sig. Det är som en tavla av Hieronymus Bosch. Därför är det så kul att komma med ett friskt och modigt initiativ som kan inspirera till nya vägar.

Ola Salo, sångare i The Ark, som lanserar sin nya skiva tillsammans med ett magasin. På så sätt får bandet betydligt lägre moms, sex procent för tidskrifter jämfört med 25 procent för cd-skivor, och många fler försäljningsställen.

hon hade en längre tid känt att det var dags för nya utmaningar. På jobbet fanns det inga luckor. Alla spännande jobb var upptagna av äldre personer som absolut inte ville flytta på sig – av bekvämlighet och säkert även av trygghetsskäl. Hon bestäm- de sig för att leta sig någon annanstans.

Efter några månaders sökande dök jobbet upp, hos en konkurrent. Hon fick det och lyckan var stor. Äntligen lite förändring och nya utmanande arbetsuppgifter. Hon sade upp sig från det gamla och började på det nya. Det var brinnande högkonjunktur och alla pilar pekade uppåt.

Hösten 2008 vänder allt. Marknaden störtdyker och det nya före- taget hon nu jobbar på, måste dra ned på personal. Hon är näst sist anställd och tre personer blir uppsagda. Enligt turordningen är det hon och två kollegor som får gå.

Med facit i hand kanske hon borde ha stannat kvar på det gamla jobbet? Där hade hon arbetat i sju år och skulle ha suttit säkert om samma situation hade uppkommit.

istället vågade hon tro på ett mer utmanande arbete, där hon kände att hennes kompetens kom till större nytta. Hon vågade kasta loss från det kända och trygga till något nytt och okänt.

Detta är en illustration av vad arbetsmarknadslagstiftningen och mer specifikt Lagen om anställningsskydd ställer till med. Männis- kor med drömmar och ambitioner straffas för att de vågar satsa och byta arbete. Många kommer inte ens så långt, utan stannar kvar på ett jobb som de inte gillar, bara för att tryggheten sitter i antalet anställningsår. Det gynnar inte människorna och det gynnar inte arbetsmarknaden i stort.

För så små företag som mitt eget finns en liten flexibilitet. Men om vi växer och blir fler än tio anställda – ja då är vi plötsligt i samma liga som Ericsson eller Telia. Då blir det dessutom ett extra stort steg för ett litet företag att anställa en person till.

Att modernisera Lagen om anställningsskydd är nödvändigt.

Ingen valvinnarfråga precis – men för en fungerande arbets- marknad är det nödvändigt att vända skutan i ny riktning. Lägg om kursen nu. s

Företagaren Daniel Cederwall står ensam i sina tomma lokaler. Han får inte öppna det lekland han tänkt sedan Trafikverket stoppat planerna.

För så små företag som mitt eget finns en liten flexibilitet. Men om vi växer och blir fler än tio anställda – ja då är vi plötsligt i samma liga som Ericsson eller Telia.

Foto: scanpix

DM

Sitt still i LAS-båten

Foto: scanpix

oss någon inkomst. Det är hor- ribelt, säger han.

annalöwenhamn-lundberg, jurist på Trafikverket, anser att kom- munen har lovat honom mer än de har en laglig rätt till.

– Det är uppenbart att kom- munen har beviljat ett bygglov som strider mot deras egen

detaljplan. Verksamheter där människor dagligen befinner sig nära järnvägen, rimmar illa med vårt säkerhetsarbete, sär- skilt om barn är involverade. Att kommunen har godkänt farliga bygglov tidigare, är inte ett skäl till att de ska få fortsätta göra fel, säger hon. s

Företagsamt

av Cecilia Nykvist

ägare till Frank form ab – ett minivaruhus på Kungsholmen i Stockholm Kontakta krönikören: cecilia.nykvist@frankform.se

används för att stimulera arbets- marknaden inom byggsektorn, säger Sten Elofson.

Peter Frommelin, som är avtalsansvarig på Fastighetsan- ställdas förbund, anser däremot att båda avdragen har samma principiella problem, vilket gör att båda avdragen borde göras om eller slopas.

– Jag ser ingen skillnad på Rot och Rut. Den nuvarande reger- ingen har ingen kontroll på hur avdragen används. Idag räcker det med att vifta med en f-skattsedel

men det behöver inte betyda nå- gonting. Företagen kan lika gärna anställa papperslösa ändå. Kon- trollsystemen fungerar inte idag.

Det är det stora problemet, säger Peter Frommelin.

Tror du att det finns någon risk att arbetslösheten bland era medlemmar ökar om Rut-avdra- get tas bort?

– Vi har företag som tillhan- dahåller ganska blandade tjäns- ter så nej, vi känner ingen större rädsla för att medlemmarna ska bli arbetslösa. s SJ

s16-17.indd 17 29/04/2010 23:56

(18)

Nyheter

Regelbördan lika tung som förut

RegelkRångel Regering- ens arbete med att minska företagens regelbörda går trögt. Anita Roll, vd för kon- sultbolaget Qtema, tycker inte att reglerna blivit färre det senaste året. Tvärtom.

bara inom bokföringen har det tillkommit flera nya regler, säger Anita Roll.

Anita Roll, vd för konsultbo- laget Qtema, var en av många företagare som applåderade regeringens initiativ att minska företagens administrativa kost- nader med minst 25 procent till slutet av 2010. Nu, knappt ett år innan tidsfristen löper ut, är hon besviken.

Och hon är inte ensam. Enligt Näringslivets Regelnämnd, NNR, tycker 75 procent av företagen att

regelbördan är densamma jäm- fört med för ett år sedan.

– Det känns som att vi står och trampar vatten. Det är snarare så att reglerna blivit fler och krång- ligare. Inom skatterätten har jag ägnat mycket tid till att sätta mig in i nya regler, säger Anita Roll.

Hon uppskattar att hon ägnar en dag i veckan till att hålla sig ajour med alla regler genom att gå kurser och läsa dokument.

Arbetsrätten är ett område där hon skulle vilja se genomgående förändringar.

– Regelverken är ofta otyd- liga vilket gör att jag hela tiden är orolig för att jag inte gjort rätt. Jag önskar att det fanns en företags- myndighet som kunde ge snabba och klara svar, säger Anita Roll.

Hon tycker inte att regeringen tagit ett helhetsgrepp på frågan

högär ungdoms- arbetslösheten i Sverige (februari 2010). Totalt rör det sig om 161 000 arbetslösa ungdomar i åldern 15-24 år, visar statistik från SCB.

procent…

/ Nummer 4-2010 www.entreprenor.se

18

enTRepRenöR Vad är det som väger 400 kilo, rullar fram ljudlöst och släpper ut noll avgaser?  Svaret är en svensk batteridriven shop- pingvagn för två personer kallad pony.

hjärnan bakomponyär Hansi Kobes, professor i innovativ design, från Västervik i Småland.

Det är han som utvecklat och de- signat den lilla, oranga skapelsen, som nu ska tillverkas i Kina. 

Målet för Hansi Kobes är att bidra till ett hållbart samhälle

där folk har möjlighet och råd att resa till varandra. 

– Jag är 100 procent överty- gad om att det fossila samhäl- let måste ta slut. Därför har jag ägnat de senaste 25 åren till att hitta nya lösningar som gör det möjligt för oss att åka till varan- dra, säger han.

Hansi Kobes tror att det finns intresserade kunder i hyrbils- branschen runt Medelhavet och varför inte på platser där nya bostadsområden växer upp. En Pony skulle kunna ingå när man köper ett nytt hus.

Svensk uppfinnare bakom Pony

s.18-19.indd 18 29/04/2010 23:58

(19)

75 procent av företagen tycker att regelbördan är densamma, trots regeringens arbete med att förenkla för företagen.

Foto: scanpix

PN

Det var hemskt. Hemskt. Jag blev som en jäkla psykiatriker som fick lugna ned alla. Jag försökte få GM att lugna sig, Antonov att lugna ned

sig, regeringen att lugna ned sig, Europeiska investe- ringsbanken att lugna ned sig. Det var vansinnigt.

Den holländska entreprenören Victor Muller, Saabs nye ägare, om förhand- lingarna som slutligen ledde fram till köpet av den anrika biltillverkaren.

Foto: scanpix

utan petat lite här och där.

– De har underskattat problema- tiken. Regelverken är så integre- rade med varandra, ändrar man i en ända så rör man till det in den andra, säger Anita Roll.

helena jonsson, som är avels- uppfödare på Galtås Södergård, drunknar fortfarande i adminis- tration. När regeringen säger att det genomförts 460 regelförenk- lingsåtgärder mellan 2007-2008 rycker hon mest på axlarna.

– Regeringen kommer nog, i slutet av året, att kunna visa statistiskt att de nästan sänkt den administrativa bördan med 25 procent. Men det betyder inte så mycket i praktiken för oss företagare.

– Jag tror att vi skulle se ett mycket bättre resultat om myn- digheterna hade som målsätt- ning att konstruera regler som både är lätta att använda för kon- trollinstanser och utövare, säger Helena Jonsson. s *

Annons

Jennie Lorentsson Nordea Private Banking har av tidningen Euromoney utsetts till Nordens bästa Private Banking aktör 2010.

Ring 0771-455 455 eller besök nordeaprivatebanking.se

Vill du få ett nytt perspektiv på din förmögenhet?

Prata med en av våra rådgivare.

Förmögenhetsrådgivning innebär mycket mer än att välja rätt aktier och fonder. Det handlar om strategiska placeringar och om perspektiv. Din nuvarande bank har säkert ett sätt att se på din förmögenhet, men eventuellt har vi ett annat. Ring en av våra rådgivare idag och boka ett strategimöte, så får du vår syn på hur du får ut mest av dina tillgångar.

Foto: sara Winsnes

19

Hur är den att köra?

– Det är ingen racerbil direkt, men jag bygger inga dåliga bilar.

Pony visades under hösten upp på bilmässan i Hangzhou, och intresset var stort. Där utsattes den också för hårda tester, nästan i klass med EU-testerna den ge- nomgår nu.

– Det var så in i bengen med folk. Jag fick rycka ut ungar ur bilen hela tiden. Vet du förresten hur man testar en bil bäst? Man stoppar in en fyraåring och allt som den inte lyckas förstöra kommer att hålla för alltid, säger Hansi Kobes.

Och namnet då, Pony, vad kommer det ifrån?

– Det hittade jag bara på, jag var tvungen att ha ett namn som går att uttala på alla språk. Och så är det alltid kul att retas med Ford som har Mustang. s

Hansi Kobes har sitt kontor hem- ma i 1700-talshuset i Västervik.

Här har Pony på ett halvår ut- vecklats från idé till en konstruk- tion som snart går i produktion.

* Fotnot: Läs även Lars svorses dagbok från byråkratihelvetet på sidan 30.

s.18-19.indd 19 29/04/2010 23:59

(20)

/ Nummer 4-2010 www.entreprenor.se

20

Nyheter

11

2

3

2

3 1

Indikatorer

Industri- produktionen

Jämfört med 12 mån tidigare

(dec 2009)

Tjänste- produktionen

(dec 2009)

Företags- konkurser (jan 2010)

- 5,8 % - 1,4 % - 14 %

Konkurser, ökning 2009 jämfört med 2008 (procent)

Arbetslöshet, total ökning 2008 – 2009 (procent) + 2,10

Hela riket

+ 25

+ 3,42 + 2,65 + 1,60

+ 1,96 + 1,36

+ 2,32 + 3,39

+ 0,58

+ 1,55 + 4,62

+ 2,58 + 2,32

+ 2,65 + 2,78

+ 1,53

+ 3,44

+ 3,25

+ 3,15 + 2,30 + 2,53

+ 1,00

Kalmar län

Västerbottens län Norrbottens län

Västernorrlands län Jämtlands län

Västmanlands län Gävleborgs

län

Uppsala län

Stockholms län Örebro

län

Värmlands län Dalarnas län

Västra Götalands län

Jönköpings län

Hallands län

Kronobergs län

Blekinge län

Skåne län Gotlands län

Östergötlands län Södermanlands län

+ 104 + 21 + 34

+ 13 + 10

- 6 + 27

+ 10

+ 26 + 1

+ 4

+ 11

+ 23 + 33

+ 25 + 76

+ 32 + 67

+ 20 + 15 + 16

drabbatHårt Störst ökning

av konkurser drabbatHårt i Norrland

Flest varsel Störst ökning av arbetslöshet

Källor: SCB, UC, Ekonomifakta Illustration: Kjell Eriksson

Mälarregionen har klarat krisen relativt bra. En orsak är att den växande tjänstenäringen klarat påfrestningarna. Enligt Konjunktur- institutets senaste barometer stiger efterfrågan och sysselsättningen stabiliseras.

Under förra året var SAAB nedläggningshotat och tusentals jobb var i fara. Sedan dess har kräftgången i fordonsindustrin fortsatt i Västra Götaland. Produktions- neddragningar och försäljningssiffror som dippat har varit vardagmat.

Blekinge, Kalmar och Krono- bergs län har många underlever- antörer till fordonsindustrin.

Det har bland annat resulterat i att konkurserna ökat med 67 procent i Blekinge under 2009. Genomsnittet för hela riket är 25 procent.

NY POST Maria Rankka blir ny vd på Stockholms Handelskammare efter att

Peter Egardt lämnat posten. Maria Rankka är idag vd för tankesmedjan Timbro.

– Handelskammaren är central för alla som vill bidra till en dynamisk Stockholm-Uppsalaregion. Det ska bli roligt att få jobba med modernisering och utveckling av denna anrika institution, säger Maria Rankka.

Friskvård viktigare än gott kaffe

PERSONAL Det viktigaste för att vara effektiv och trivas på jobbet är tillgång till friskvård, att lokalerna är rena och kontoret är snyggt inrett. Det visar en Sifo-undersök- ning som kontorsserviceföretaget

Addici beställt. 65 procent av de 1 000 personer som svarade på enkäten uppgav att friskvård var viktigast medan endast 17 procent lade sin röst på gott kaffe.

Så slog krisen mot Företagarsverige

STATISTIK Förra året sköljde en våg av företagskonkurser över landet. Värst drabbat var Blekinge, Kalmar, Kronobergs- och Norrbottens län. Samtidigt ökade arbetslösheten rejält. I februari var 459 000 personer utan jobb, vilket mot- svarar 9,3 procent av den arbetsföra befolkningen.

Rankka byter Timbo mot handelskammare

s.20.indd 20 30/04/2010 11:35

References

Related documents

Dom tycker det är ett häftigt instrument det verkar “coolt” Tjejer som spelar i band vill ofta bli “det bästa bandet” Har inga ambitioner när dom börjar utan provar mer på

Det är viktigt att förutsättningar för samverkan finns, men det kommer dock att finnas stort behov av stödjande strukturer för att denna lagstadgade samverkan ska fungera optimalt,

– Jag vill egentligen inte uttrycka det som att vi har fått igenom något, eftersom vi tidigare hade en heltidstjänst för det fackliga arbetet, säger Peter Annerback, ordförande

Petola hänvisar till kommunens kärva ekonomiska läge och ser frysta löner som ett alternativ till upp- sägningar för att kunna klara kommunens åtagan- den enligt lag.. Hon hävdar

På grund av att Margaretha fick många barn och barnbarn, och därigenom också många som anser sig vara ättlingar till henne, så har det funnits ett stort genealogiskt intresse

Vid kontroll för ursprungsregion finner de att löneskillnaden över tiden inte minskar lika mycket för alla invandrargrupper och framför allt är det personer från länder

I den empiriska studien gick det alltså att finna både omfattande och icke omfattande redovisningsförändringar till följd av faktorn organisation enligt den

Per Landgren har undersökt den akademiska historiedisciplinens innehåll och funktion under början av 1600-talet i Sverige, men efter utblickar i renässansens Europa landade han