Nämnden för Sameskolstyrelsens redovisning

Sametingets Hälso-, äldre- och idrottsnämnd

Redovisning november 2019 - januari 2020

Sametingets Hälso-, äldre- och idrottsnämnd Ordinarie

Monica Harr Sandström, ordförande Britt Sparrok, vice ordförande Mariann Lörstrand

Agneta Rimpi Anders Axelsson

Hälso-, äldre- och idrottsnämndens sammanträden

Ersättare

Marina Nilsson Ederlöv Per-Henrik Bergkvist Inger Baer Omma Elisabeth Önnhall Magnus Lindberg

Nämnden har inte haft något möte efter oktober 2019 pga. medelsbrist.

Ordförandebeslut

Inga ordförande beslut har fattats under perioden.

Övriga möten/konferenser

Ordförande deltog på möte med Sametingets styrelse 18 december i Stockholm. Mötet gällde budget 2020, äskande av medel för kommande år samt mål och riktlinjer.

Malå, 7 januari 2020

Monica Harr Sandström Ordförande

Sametingets Kulturnämnd- redovisning perioden 18 oktober 2019 -12 januari 2020, rapport nr 7.

Sametingets Kulturnämnd

Ordinarie: Ersättare:

Ingrid Inga, ordförande Ann Christin Blind Marina Ederlöf, vice ordförande

Nils Johan Labba

Martin Lundgren (vald 23-25 maj 2018)

Fia Kaddik Louise Skerk

Veronika Håkansson

2019 4-5 dec

2019 22 nav

2019 4-5 dec

2019 18 akt

4 dec

Hilding Andersson

Daniel Holst ( vald 23-25 maj 2018)

Kulturnämndens sammanträden

Kulturnämnden håller sammanträde varvid beslut fattas ang bidrag till sameföreningarna utifrån tidigare utlysning till kursverksamhet inom duodji. Vidare hålls dialogmöten med myndigheter med ansvar för kultur och med sameföreningen Duoddaras.

Ordförandeberedningar

Ordförandeberedning hålls inför Kulturnämndens möte 4-5 december.

Dialogmöten

Kulturnämnden håller dialogmöten med Nämnden för

Hemslöjdsfrågor ang nämndens verksamhet och om Sametingets kulturpolitik.

Dialogmöte hålls även med Statens historiska museum ang museets verksamhet samt om repatriering av samiska kvarlevor.

Även med Duoddaras sameförening hålls dialogmöte. Duoddaras informerar om sameföreningens breda verksamhet och om framtidsplaner. Även förväntningar på Sametingets kulturnämnd diskuterades.

Samråd

Ordförande, vice ordförande samt avdelningschefen för kulturavdelningen samt kulturhandläggaren deltar vid Etik workshop ang Kungliga bibliotekets projekt Samisk audiovisuell samlingar

Ordföranden håller samråd med SSRs ordförande ang Sami Duodji Vice ordförande håller samråd med Same Ätnam ang Sami Duodji

2 dec

18 dec

18 dec

2019

För Kulturnämnden Ingrid Inga

Ordförande Ledamöter Nils Johan Labba

samernas förutsättningar att berätta sina historier på de nationella scenerna.

Ordföranden deltar vid telefonmöte med Myndigheten för kulturanalys ang Sametingets kulturpolitik och om

kultursamverkansmodellen.

Ordförande deltar vid budgetberedningsmöte med Sametingets styrelse i Stockholm

Arkivutredningens förslag "Härifrån till evigheten" överlämnas till regeringen. Utredningen har identifierat tre angelägna åtgärder på området för samernas och de nationella minoriteternas arkiv:

• att Sametinget tilldelas ett nationellt ansvar för arkiv av urfolket samerna,

• att Riksarkivet i sin rådgivning till den enskilda arkivsektorn ska ägna särskild uppmärksamhet åt urfolket s·amerna och de

nationella minoriteterna, medan arkivmyndigheterna i förvaltningsområdena ska bistå i den rådgivningen, samt

• att Sametinget och Riksarkivet ska utreda förutsättningarna för centrumlösningar där arkiv av urfolket samerna respektive de nationella minoriteterna ingår.

Samråd med Sametingets styrelse och styrelsens kulturansvarige ledamot

Marina Ederlöf, vice ordförande Louise Skerk

Veronika Håkansson

Sameskolstyrelsen

Ordförande Johanna Njaita

2020-01-25

SAMESKOLSTYRELSEN

Nämnden för Sameskolstyrelsens redovisning

Denna redovisning omfattar tiden från den 19 oktober 2019 fram till och med den 25 januari 2020.

Protokollförda möten

Under perioden har nämnden för Sameskolstyrelsen haft fyra protokollförda möten.

11 november Jåhkåmåhkke

21 november

Telefonsammanträde

17 december

Telefonsammanträde

Nämndmöte

Nämnden för Sameskolstyrelsen behandlade ärenden som budget 2020, systematiskt kvalitetsarbete, prioriterade områden för utveckling av samtliga verksamheter, reglementen och sammanträdesplan för 2020.

Gällande budget kunde inte nämnden anta en budget vid detta möte utan beslutade att kalla till ett telefonmöte den 1 7 december och återremittera ärendet för vidare handläggning. Under mötet hade även nämnden besök från Offentliga hus, Håkan Grubbström och Bo Tjällden, som föredrog fastigheten på Giron sameskola samt svarade på frågor kring fastigheterna på Dearna sameskola.

Norconsult, Liselott Miranda, visade även förslag på utbyggnad av Giron sameskola. Gällande Giron sameskola beslutade nämnden att ta upp det på telefonsammanträdet den 1 7 december.

Nämndmöte

Under mötet togs beslut om Dearna sameskolas byggnader.

Nämnden antog två offerter från Offentliga hus. Ett där SamS tecknar hyresavtal på sex år gällande byggnad 1 och för byggnad 2 tecknar SamS nytt hyresavtal på två år. Nämnden beslutade även att uppdra till skolchef att fortsätta arbeta för att få fler elever till sameskolan i Dearna. Jakt- och fiskesamernas ledamot reserverade sig mot beslutet och Landspartiet Svenska Samers ledamot

anmälde jäv.

Protokollet är i skrivande stund ej justerat.

Nämndmöte

Nämnden för Sameskolstyrelsen hade att besluta om Giron sameskola, Budget för Sameskolstyrelsen 2020 samt skrivelse till Kulturdepartementet gällande anslag för Integrerad samisk undervisning.

Nämnden beslutade att äska medel för utbyggnad av Giron sameskola via budgetunderlaget 2021-2023.

Sameskolstyrelsen

Ordförande Johanna Njaita

Övrigt

25 november Jåhkåmåhkke

Undertecknat

2020-01-25

SAMESKOLSTYRELSEN

Sammanträde med revisor Anton Lindqvist

Nämndordförande Johanna Njaita träffade ansvarig revisor inför Riksrevisionens årliga revision för Sameskolstyrelsen.

Ordförande i nämnden för Sameskolstyrelsen

SÅMEDIGGI Ealahuslavdegoddi Stefan Mikaelsson.

3januari

Sametingets plenum beslutade den

enligt

att till ledamöter i Näringsnämnden utse som ordinarie ledamöter: Erik Fankki, Birgitta Andersson, Stefan Mikaelsson, Håkan Jonsson och Agneta Rimpi.

Till personliga ersättare utsågs följande: Kristina Larsgren, Annelie Päiviö, Charlotta Svensson, Peter Holmqvist och Mona Persson.

Denna korta rapport avser således tiden från närmast föregående rapport den 18 oktober 2019 och fram till och med den 3 januari 2020.

Under Sametingets 83.e plenum som genomfördes

Haparanda den 26-28 november behandlades §43 Näringspolitisk strategi. Ärendets behandlade i plenum sändes tack vare Sameradion ut på webben. Det var 9 debattörer som höll totalt 22 inlägg

inklusive repliker. Hela debatten tog cirka 3 timmar och strategin antogs enhälligt i enlighet med styrelsens förslag till beslut, enhälligt utan reservationer.

Föredragandet eller föredragandes svar och kommentarer inräknas inte bland debattörernas inlägg.

Ordförandens representation, sammanträden

konferenser- 20 november, OECD Indigenous Development Economic Workshop, Paris

22

november, OECD, 41st session of the Regional Development Policy Committee (RDPC) Paris

18 december, Styrelsens budgetberedning, Stuehkie.

Det samiska sättet - Såmivuohki - Allt för en levande samisk miljö - ealli såmi birras. Den samiska kulturella mångfalden är särskilt viktig och det

förhållandet ska lyftas fram- synliggöras även

nämndens arbete

förhållningssätt.

För Näringsnämnden,

STEFAN MIKAELSSON.

Ävddåulmusj - ordförande

...

Presidiets rapport till Plenum för verksamhet under perioden 191022- 200123

Sametingets presidium består av ledamöterna Paulus Kuoljok och Åsa Blind.

Under perioden 191022- 200123 har möten genomförts enligt nedan:

- 5:e november

Möte med talmannen inför plenum i Stuhkie - 12:e december

Möte med hovstaterna samt länsstyrelsen i norrbotten, för planering av kungaparets besök under Jokkmokks marknad.

Under perioden 191022- 200123 har representation genomförts enligt nedan:

15:e December Galapremiär Frost 2.

Representant: Sametingets ordförande, Paulus Kuo/jok

- 23:e Januari

Deltagande vid Girjasmålets förkunnande.

Representant: Sametingets ordförande, Paulus Kuoljok samt vice ordförande Åsa blind

Paulus Kuoljok, Samedikke åvvdåk 2020-01-23

Stuhkie

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Rennäringsnämnden

Redovisning

Rapport till plenum Rennäringsnämnden för period 2019-10-12-2019-12- 31

Ordinarie

Marita Stinnerbom, ordförande Anders-Erling Fjellås, v.ordförande Martin Lundgren

Håkan Jonsson Torkel Stångberg

Ersättare

John-Tomas Labba Matti Berg

Johan Skogsfeldt Hilding Andersson Erik Östergren

Rennäringsnämnden har haft två protokollförda möten Datum

5-6 dec 11 dec

Ort Kommentar

Stockholm Rennäringsnämnden Per Capsulam Rennäringsnämnden

Bilaga

Såmcdiggi Såmcdiggc Såmicdjggic Sacmicdigkic

Rennäringsnämnden har behandlat budgetuppföljning 2019, budget anslaget för främjande av rennäring för 2020 och budgetäskande för 2021-202.

Nämnden har beslutat om ansökningar av projektmedel för främjande av rennäring, SSR näringsrådgivare, skadeförebyggande åtgärder gällande varg i Jämtland. Behandlat ärende om rovdjursinventeringskostnader för samebyar, att inlämna hemställan om ändrat

bemyndigande i 35 c § rennäringsförordningen (1993:384) om ersättning för kostnader vid tvister om skador av renbetning på åkermark, inlämnat yttrande gällande motion 540 Dvärgbandmask.

Nämnden delegerade till ordförande och rennäringschef att fatta beslut om ersättning för skadeförebyggande åtgärder för järv och varg och uppdra till ordförande att föreslå ledamöter och ersättare till rennäringsdelegationen i Jämtland.

Nämnden behandlade skiljaktiga meningar mellan länsstyrelsen och samebyar angående rovdjursinventering i Norrbotten och hur uppföljning av motioner som är antagna i plenum ska genomföras.

Nämnden föreslog styrelsen handlingsplan för samhällsplanering och markexploateringar ska ingå en sammanhållen markanvändningsstrategi för renskötsel, samiska näringar och samisk kultur som kansliet bereder och förslag lämnas till plenum i maj 2020.

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Rennäringsnämnden

Redovisning

Rennäringsnämndens ordförande har i övrigt medverkat på följande

Deltagit på förhandlingarna i Lycksele Tingsrätt, Vapsten mot Vapsten.

Möte med arbetsgrupp på kansliet angående hur Sametinget kan öka

Samcdiggi Samcdiggc Samicdiggic Sacmicdigkic

medvetenheten om rovdjursproblematiken och hur den kan synliggöras för allmänheten samt utarbeta material och illustrationer för att lättare sprida kunskapen.

Möte med Statssekreteraren Per Callenberg och Ruona Burman, Näringsdepartementet.

Frågor som lyftes var hemställan ang toleransnivå, höjda rovdjursersättningar, NV beslut om vargföryngring, ökad järvpopulation och problematik vid inventeringssvårigheter och populationsberäkningar av järv samt forskningsstudie gällande örns påverkan på renskötseln.

Möte med riksdagsledamot Kalle Olsson tillsammans med Jijnievaerie sameby om rovdjursituationen i Jämtland och att toleransnivån för samebyarna inte uppnås.

Återkommande årliga vargförekomster inom samebyarnas betesområde och problematik med att licensjakt på varg inte genomförs. Stor järvpopulation i länet och svårigheter med :inventering och att skyddsjakter överklagas.

Deltog på förhandlingarna i Svea hovrätt, Talma mot Staten angående skadeståndskrav för att staten förlängt renbeteskonventionen mellan 2002-2005. Talma sameby vann målet att förlängningslagen innebar att Talma tvingades avstå från bruket av markerna och det strider mot laglighetskravet i artikel 1 i Europakonventionens första tilläggsprotokoll om skydd för egendom.

Sametinget anordnade riksdagsseminarier tillsammans med gruppledarna för

Socialdemokraterna och Centern. Sametinget informerade om samisk historia och kultur, Renskötsel, traditionell klimatsmart urfolksnär:ing, vad är sametinget - roll och ansvar.

Politiska prioriteringar samiskt självbestämmande, språklag, samiska näringar, markanvändning och rovdjursproblematik,

Skandinaviskt inventeringsmöte som handlade om DNA- ett viktigt verktyg i

:inventeringsarbetet, utvärdering av inventeringssystemet och nyheter i rovdjursinventer:ing.

Möte med när:ingsdepartementet Ruona Burman om behovet att ändra mark- och

miljödomstolarnas sammansättning och behovet att utvärdera Sveaskogs försäljningar av mark och fastigheter inom renskötselområde.

Sida 2 av 3

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Rennäringsnämnden

Redovisning

Datum Ort Kommentar

5-6/11 Lycksele Förhandlingar Vapsten

7/11 Telefon Möte angående mediastrategi- Budskapsplattformen 8/11 Stockholm Möte med Statssekreterare Per Callenberg

11/11 Laxsjö Möte med riksdagsledamot Kalle Olsson 18/11 Stockholm Förhandlingar Talma Renskötselkonventionen

19/11 Telefon Ordförandeberedning RNN

4/12 Stockholm Riksdagsemiarie

4-5/12 Sollentuna Skandinaviska inventeringsmöte 10/12 Stockholm Näringsdepartementet

Rennäringsnämndens ordförande och rennäringsansvarig i Styrelsen

Rennäringsnämndens ordförande Marita Stinnerbom

Såmcdiggi Såmcdiggc Såmiccliggic Sacmicdigkic

Bilaga

Redovisning av verksamheten i Samefonden 2019-09-30- 2019-12-31

Styrelsen för Samefonden har sex ledamöter med personliga ersättare. Ledamöterna förordnas av regeringen efter förslag från Sametinget. Nya ledamöter och ersättare har förordnats från och med 1 januari 2018 till och med 31 december 2021.

Ledamöter

Sylvia Simma, ordförande Lars Jon Allas, vice ordförande Elisabeth Nejne Vannar Veronika Håkansson Håkan Jonsson Lars-Paul Kroik

Personliga ersättare Göran Jonsson Tomas Unga Per Mikael Åhren Louise Skerk Sten Wälitalo Kristina Nordling

Enligt 21§ första stycket rennäringsförordningen {1993:384) fastställer regeringen efter förslag från Samefondens styrelse för varje år det högsta sammanlagda beloppet som får disponeras ur Samefonden. Regeringen har beslutat efter förslag från styrelsen att högst 11,2 miljoner kronor disponeras ur Samefonden under 2019 och högst 12,2 miljoner kronor disponeras under 2020.

Styrelsen för Samefonden har under perioden haft ett telefonmöte 18 november 2019.

Styrelsen har enligt 21§ rennäringsförordningen {1993:384) beviljat 5,5 miljoner kronor till Sametingets kulturnämnd för främjande av samisk kultur och samiska organisationer för budgetåret 2020.

Samefondens ordförande har deltagit på möte 18 december 2019 med Sametingets styrelse och nämndsordföranden för att diskutera budgetberedning 2020 samt mål och riktlinjer.

Sylvia Simma

Ordförande Samefonden

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Språknämnden

Redovisning 2019-10-19- 2019-12-31

2019-01-20

Rapport till plenum för Språknämnden för period 2019-10-19-2019-12-31 Sametingets Språknämnd

Ordinarie:

Lars Miguel Utsi, ordförande [vakant]

Åsa Blind Agneta Rimpi

Krihke Kristina N ordling

2019 Internationellt år för urfolksspråk

Ersättare:

Marianne Lörstrand Fia Kaddik

Britt Sparrock Josefina Skerk Peter Holmqvist

Såmcdiggi Samcdiggc Samicdiggic Sacmicdigkic

UNESCO har beslutat att 2019 är det internationella året för urfolksspråk (IYIL). Samiskt Parlamentariskt Råd koordinerar Sapmis insatser inom språkåret. Sametingets styrelse har uppdragit till språknämnden att föreslå aktiviteter inom ramen för språkåret.

Sametingets styrelse har på förslag av språknämnden genom skrivelse till regeringen framfört behov om medel utöver ordinarie anslag för att genomföra arrangemang som synliggör och stärker de samiska språken under urfolksspråkåret 2019.

Den 18 april 2019 beslutade regeringen att uppdra till Sametinget att under 2019 genomföra språkaktiviteter i syfte att uppmärksamma IYIL och beviljade 800 000 kr för det.

Sametingets styrelse beslutade den 11-13 juni 2019 att uppdra till språknämnden besluta om genomförande av regeringsuppdraget. Följande aktiviteter har genomförts inom uppdraget:

Den 9-10 oktober, föregående rapporteringsperiod, genomfördes norska, svenska och finska Sametingens och Giellagaldus gemensamma språkseminarium för tolkar, översättare och andra språkarbetare som en aktivitet innanför IYIL.

Den 12-14 november genomfördes Sametingets seminarium om samiska språkens behov.

Sametinget bjöd in språkarbetare, företrädare för samebyar, sameföreningar, organisationer

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Språknämnden

Redovisning 2019-10-19-2019-12-31

2019-01-20

Den 4:e december genomförde Sametinget riksdagsseminariet "Sverige och samerna - utmaningar och möjligheter". Vice styrelseordförande tillika

språknämndens ordförande höll anförande där bl.a. de samiska språkfrågorna belystes.

Samcdiggi Såmcdiggc Samicdiggic Sacmicdigkic

Unesco:s 40:e Generalkonferens genomfördes i november och den 18-19 november behandlade urfolksspråkåret. Vice styrelseordförande tillika språknämndens ordförande representerade Sametinget i den svenska delegationen och höll ett anförande, se bilaga 2.

Generalkonferensen beslutade att acceptera slutdokumentet för IYIL, s.k. Strategic outcome document of the 2019 International Year of Indigenous Languages. En viktig

rekommendation i slutdokumentet är att FN uppmanades besluta om att genomföra ett Internationellt urfolksspråkdecennium 2022-2032.

FN:s generalförsamling beslutade sedermera den 18:e december i New York att utropa 2022- 2032 till det Internationella urfolksspråkdecenniet.

I samband med Unescos Generalkonferens genomfördes ett möte i styrkommitten för

organiseringen av IYIL, den 21 november, där vice styrelseordförande tillika språknämndens ordförande deltog.

Regeringsuppdrag att utarbeta förslag till handlingsprogram för bevarandet av samiska (Ku2019/0188/CSM)

Den 14:e november gav regeringen Sametinget i uppdrag att ta fram ett förslag till långsiktigt handlingsprogram för bevarande av de samiska språken.

Handlingsprogrammets syfte är att främja möjligheten för de samiska språken att revitaliseras och fortleva som levande språk i Sverige.

Den totala kostnaden för att genomföra uppdraget under 2019-2020 beräknas uppgå till 500 000 kronor. Sametinget ska senast den 17 juni 2020 redovisa uppdraget till

Kulturdepartementet.

Sametingets har påbörjat genomförandet av uppdraget. Språknämnden kommer involveras i arbetet.

Sametingets språkpolitiska strategi

Styrelsen har i januari 2019 beslutat att påbörja arbetet med språkstrategi för Sametingets verksamhet.

Sida 2 av 5

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Språknämnden

Redovisning 2019-10-19-2019-12-31

2019-01-20

I det arbetet har det framkommit att det finns behov för en generell språkpolitisk strategi för de samiska språken, samt underliggande handlingsplaner kopplade till strategin.

Såmcdiggi Samc<liggc Såmicdiggic Sacmic<ligkic

Som en del av aktiviteterna för urfolksspråkåret har Sametinget genomfört en kartläggning av de samiska språkens nuläge och behov.

Den 12-14 november 2019 genomfördes en språkkonferens som utifrån kartläggningen samrått med den samiska allmänheten om förutsättningarna för de samiska språken.

Resultaten från kartläggningen och konferensen kommer sammanställas till en redovisning över de specifika förutsättningarna och behoven för utveckling som nord-, lule-, pite-, ume- och sydsamiskan har. Sammanställningen kommer utgöra underlag för Språknämnden att utarbeta förslag till Sametingets språkpolitiska strategi.

Utredning Samisk språklag

I december 2018 presenterade Marie B. Hagsgård rapporten "Det samiska språket - frågor om Sveriges internationella åtaganden" som hon sammanställt på uppdrag av Sametinget.

Rapporten redovisar rättsläget för samiska rättigheter och möjliga vägar framåt för arbetet med att stärka samiska språkrättigheter i Sverige.

Språknämnden och kansliet har påbörjat arbetet med ett underlag och en hemställan för en samisk språklag med rapporten som grund.

Samråd med utredningen för samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik (Dir. 2018:86)

Regeringen beslutade den 23 augusti 2018 att en särskild utredare ska närmare analysera och föreslå hur ansvaret för samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken ska organiseras. Utredaren ska även föreslå hur det minoritetspolitiska uppföljningssystemet kan förbättras. Syftet med uppdraget är att åstadkomma en ändamålsenlig organisering av uppgifterna för att bidra till en stärkt minoritetspolitik.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2019.

Sametinget har genom vice styrelseordförande tillika språknämndens ordförande samt

SÅMEDIGGI/SAMETINGET Språknämnden

Redovisning 2019-10-19- 2019-12-31

2019-01-20

Deltagande på Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa:s (ÖSCE) konferens om nationella minoriteters möjligheter till effektivt deltagande i Lund, 14 november

Såmcdiggi Såmcdiggc Såmicdiggic Sacmicdigkic

OSCE:s High Commissioner National Minorities (HCNM) som bevakar frågor rörande nationella minoriteter, arrangerade en konferens i Lund i partnerskap med Raul

Wallenberginstitutet en konferens för att markera att det är 20 år sedan OSCE HCNM:s

"Recommendations on the Effective Participation of National Minorities in Public Life"

godkändes i Lund.

Konferensen syftade till att lyfta fram de s.k. Lund-rekommendationerna och göra en utvärdering och utbyta erfarenheter om användningen av Lund-rekommendationerna.

Vice styrelseordförande tillika språknämndens ordförande deltog för Sametingets räkning på konferensen samt i ett panelsamtal med titeln "Minoriteters deltagande: fokus på Sverige". Se bifogat inledande anförande, bilaga 3.

Den 15:e november mötte vice styrelseordförande kommissionären för HCNM i Stockholm angående samernas förutsättningar i Sverige.

Språknämndens sammanträden Datum

13nov 4 dec 20 dec

Ort Lulaju Stockholm Telefovdna

Övriga möten Datum Ort

7nov Telefovdna

12-13 nov Lulaju

13nov Lulaju

14nov Lund

14nov Telefovdna

15nov Stockholm

Kommentar

Språknämndsmöte, §§ 57-63 Språknämndsmöte, §§ 64-71 Språknämndsmöte, §§ 72-77

Kommentar

Möte med svenska delegationen inför Unescos generalkonferens

Sametingets seminarium om samiska språkens behov

Möte med urfolksrepresentanter från Australien samt Australiens ambassad

Bilaga

Bilaga

1

OSCE konferens om nationella minoriteters 3 möjligheter till effektivt deltagande

Arbetsmöte med kansliet inför möte med utredning om samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik Möte med OSCE High Commissioner National Minorities angående samiska frågor

Sida 4 av 5

SÅMEDIGGI/SAMETINGET

Språknämnden 2019-01-20

Redovisning 2019-10-19-2019-12-31

18-19 nov Paris, Frankrike 20nov Paris,

Frankrike 21nov Giron 4 dec Stockholm 19 dec Telefovdna

Lars Miguel Utsi

Språknämndens ordförande

Bilagor:

Unesco:s 40:e Generalkonferens

Möte i styrkommitten för organiseringen av IYIL 2019

Möte med utredning om samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik Sametingets riksdagsseminarium "Sverige och samerna - utmaningar och möjligheter"

Arbetsmöte med ISOP inför uppstartsmöte i Nordiska rådets ad hoc-grupp angående kulturens och utbildningens roll i revitalisering och stärkning av små språk

2

Såmcdiggi Såmcdiggc Såmicdiggic Sacmicdigkic

1. Anförande vid Sametingets seminarium om språkens behov, Lars Miguel Utsi, 2019-

2019-11-12, Lulaju

Såmediggi Samedigge Samiediggie Saemicdigkie

Sahkavuorru, Lars Miguel Utsi, Samedikki varre stivrasagadoalli ja giellalavdegotti sagadoalli, Samedikki seminaras gielaid darbbuid birra

Burest.

[Ubmi: Mon lean hui ilus go mii leat deike Lulai coahkkanan.]

Månna leäb dan avuone gåssie mi:jjah liehpie tjåhkkaname dehke Lulaje.

[Oa1jan: Munamma lea Lars Miguel Utsi ja mon lean Ruota Samedikki varre

stivrasagadoalli. Samedikki stivrras mus lea ovddasvastadus giella- ja oahpahusassiid badjel.]

Mov nomme Lars Miguel Utsi jih manne leam Saemiedigkien ståvroen mubpie åvhteke, Sveerjen bi:elesne. Saemiedigkien ståvrosne, mov d:iedte lea gi:eli- jih ööhpehdimmiej gyjhtjelassi bijre.

[Davvi:] Unesco lea nammadan dan jagi riikkaidgaskkasas eamialbmogiid giellajahkkin.

[Bihtan: Dat jahki sadda miellagiddevas jahki. Mis ja olles mailmmis lea dal stuora berostupmi eamialbmogiid gielain.]

Dan jagkien sadda buorre jagkie gielaij. Mij ja olles vearalda ussudip dal ieamieälbmokgielaij birra.

[Julev: Ja dat stuora berostupmi mearkasa ahte stahta maid ferte eanet dahkat gielaid ovddas. Dat lea vurdon ahte Ruota raddehus bidja eanet navccaid giela ovddideapmai.]

Dat stuor berustibme mierkki vaj stahta viertti ienebut dahkat gielaj åvdås. Dat la vuorddemus Svieriga raddidussaj biedjat ienep doarjjagijt giela åvddånibmaj.

Dat lea soma oaidnit ahte lea nu stuora berostupmi dan seminarii, ahte na ollusat leat searvan dasa, ja ahte juohke samegielas leat giellageavaheaddjit searvan.

Lean maid ilus go ovddasteaddjit Norgga ja Suoma Samedikkis leat mielde, ja maid ovddasteaddjit Australia eamialbmogiin ja Australia ambassadas.

Bures boahtin buohkat.

Jurdda eamialbmogiid giellajagiin lei loktet beroshuni gielaide, cadahit doaimmaid gielaid varas ja ovddidit eamialbmotgielaid, olles mailmmis.

1

2019-11-12, Lulaju

Samediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkie

Visat partnerat mat leat registreren iezaset leat mielde dan barggus diedihit sin doaimmaid IYIL ruovttosiidui. Doppe leat juste dal measta 600 doaimma mat leat cadahuvvon dehe galget cadahuvvot miehta mailmmi. Ja <lat lea beare <lat mat leat registrerejuvvon partneriin, leat vel sihkkarit olu eanet doaimmaid mat cadahuvvojit giellajagi oktavuodas.

Muhto earret dieid gielladoaimmaid, mii savvat ahte giellajahkki lea veahkkin lokteme min giellaassiid alit <lassa.i servodatsagastallamis ja ahte min stahtat cadahit albma rievdadusaid buoridit gielaid dili.

Olu buorit leat dahpahuvvon samegielaigui dan jagis.

Okta stuora dahpahus lei Å1jjatlovis borgemanus go beasaimet dohkehit odda callingiela bihtansamegillii.

Giellagaldui, min samiid giellaovttasbargoorgana, mii barga terminologiijain, callingielain ja callinvugiiguin, lea dal cakcat mearriiduvvon ahte <lat galga saddat bistevas

organisasuvdnan, nu ahte galga doaibmat buoremus ladje visat min gielaid ovddideami varas.

Eara miellagiddevas dahpahusat lei giellavahku mii cadahuvvui olu doaimmaiguin, ja <lat stuora odas ahte Walt Disney Animated Studios galget ilmmuhit stuora filmma JikrJon 2 davvisamegillii. Ihttin beassat gullat veaha eanet dan birra idida panelsagastallamis.

Samediggi lea ozzon earenomas ruhtadeami cadahit doaimmaid giellajagi oktavuodas.

Ovttas Samedikkiiguin ja Giellagaldduin mii cadaheimmet oktasas giellaseminara

giellabargiid varas Ana.ris. Juovlamanus Samedikki cadaha riikabeaivveseminaras gos galgat muitalit, ee. samegielaid darbbuid birra riikkabeaiveairassiida.

Ja <lat seminara lea dehalas oassi min eamialbmogiid giellajagi doaimmain.

Mii haliidit ahte giellajagis galga buktit albma rievdadusa, buoridit gielaid dili ja min rivttiid.

Dat seminara alggaha barggu cavget Samedildd giellapolitihka. Dat lea vuosttas lavki rahkadit odda giellastrategija Samediggai.

Giellash·ategijas galga cilgejuvvot makkar ulbmilat mis leat min gielaid ektui - movt mii haliidit ahte giella galga ovdanit. Jos <lien galga dahkat bures de ferte leahkit buorre ipmardus makkar dilis gielat leat ja makkar darbbut dain leat. Ja <lat lea juoga mainna mii

2019-11-12, Lulaju

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemicdigkie

Jos nagodit cilget bures makkar min darbbut leat ja man dilis gielat leat, de lea maid alkkibut humahit ja gaibidit nannejuvvon doaimmaid gielaid varas.

Dat lea soma ahte mii beassat dal, eamialbmogiid giellajagi loahpas, alggahit odda ovdananbarggu. Ja de lea hui buorre go dii lehpet deike coahkkanan.

Oainnat, dat ii satta dat dabalas konfereansa gos cohkka jaska ja guldala olles beivviid. Das dii lehpet mielde habmeme sisdoalu - buktime din ipmardusa ja mahtu juste iezadet giela birra dan bargui.

Dan jirpmiin mii lea deike coahkkanan lean aibbas sihkkar ahte dan seminara boadus sadda hui avkalas.

Boahtte jagi beassat fas coahkkanit ja arvvostallat movt loahpaboadus dan barggus sattai - Oktasas giellash·ategija ja doaibmaplana gudetge giela varas, mainna raddehus ja min servodat sahtta ovddidit gielaid.

Giitu berostumi ovddas.

Lars Miguel Utsi V arre stivrasagadoalli Giellalavdegotti sagadoalli Samediggi

3

2019-11-19, Paris

Såmediggi Samedigge Såmiediggie Saemicdigkie

Anförande, Lars Miguel Utsi, Sametingets vice styrelseordförande, Unesco:s 40:e generalkonferens, Cl-kommissionen

Buorre idit ja giitu oappat ja vielljat rahpama ovddas.

Good morning, and thank you my indigenous brothers and sisters for the opening ceremony.

The Sami Parliament of Sweden isa partner to the Intemational Year of Indigenous

Languages. As a result of the momentum created by this year, we have had the opportunity to promote our languages and bring them higher up on the political agenda.

We have engaged in discussions about our indigenous languages with govemments, civil society, and other stakeholders. By fostering trust and cooperation when working on language issues, we have also been able to broaden our cooperation around issues on culture, living conditions, livelihoods, nature, water and lands, and sustainability.

By promoting indigenous languages, we create areas of larger contact between the

indigenous and non-indigenous communities, empowering indigenous communities making us more integrated in the decision making processes.

Finally, a decade of indigenous languages is an important mechanism to involve the over 370 million of us, the indigenous peoples, to reach the sustainable development goals by 2030.

Giitu, thank you.

Lars Miguel Utsi V arre stivrasagadoalli Giellalavdegotti sagadoalli Samediggi

2019-11-14,Lund

Såmediggi Samedigge Sämiediggie Saemiedigkie

Inledande anförande, Lars Miguel Utsi, Sametingets vice styrelseordförande, 20th anniversary conference of the HCNM's Lund Recommendations -

uFrom Lund to Ljubljana: Promoting Participation of National Minorities as a Pathway to

Integration with Respect for Diversity",

uMinority participation: focus on Sweden"

Bures,

The Sami are an indigenous people, our traditional lands covers the northem parts of Norway, Sweden, Finland and the Kola peninsula in Russia.

The Sami parliament of Sweden was established in 1993. It is both a govemment agency and an elected Sami parliamentary assembly, representing the Sami people of Sweden.

The Sami people, are recognised as a people, indigenous people and as a national minority in current Swedish legislation.

This dual status of the Sami as indigenous people and national minority means that a number of different intemational and regional human rights-specific instruments can be applied, which may hamper the application of legislation and the realisation of Sami rights.

In Sweden, the focus has been on minority rights and legislation for the five recognised national minorities.

But the rights of the Sami as indigenous peoples are more comprehensive and include areas other than for national minorities: for example, land rights and self-determination.

For us, culture and language are linked to the use of land and water in a particular way. This is certainly shown in the rich nature terminology of the Sami languages.

Sami have a strong connection to our lands, a particular need to protect and promote the Sami languages precisely as an expression of our relation to the land and the traditional Sami livelihoods, which are so important for Sami culture and a person's cultural identity.

It is hard for us to prove our rights to land, partly because of the way we have used the lands - Sami traditional land use, as with most indigenous cultures, is based on co-existence with nature, and at its core this means trying to leave as little traces as possible in the nature.

This is a fantastic way of preserving nature and climate with maintained cultures and livelihoods. But it also means that historical evidence for Sami land use is not that easy to find, even though it is there.

Through history, our way of life, or more correctly, others way of life, has meant that States have imposed their govemance on us, our lands and our culture.

1

2019-11-14,Lund

Såmediggi Samedigge Samiediggie Saemicdigkie

Now we strive to once again achieve an appropriate self-determination and self-governance over issues that affect us.

Sweden has repeatedly received intemational criticism for not living up to its commitments when it comes to applying the principle of the Sami right to influence over decisions that affect them, which Marie Hagsgård also mentioned.

In regards to policy making, the Sami parliament is only an advisory body to the

govemment. The Sami people, however, expects the Sami Parliament to have a strong say in policy making.

This discrepancy between the actual role and powers of the Sami parliament and the much needed changes that the Sami people strive for, results in low fulfilment of expectations, and low trust in the Sami parliament.

This goes to the core of our self-govemance - how should our participation in decision- making affecting us, look like?

TI1e Sami parliament recommends an implementation of the ILO convention article 169 in Sweden, which ensures a proper level of self-govemance for the Sami, especially in regards to land rights, where we have seen little or no progress for a long time.

The govemment mast recent step is the draft act on Consultation on Sami issues, sent to consultations <luring the fall.

It proposes that municipalities, regional administration, national agencies and the

govemment itself have to do obligatory consultations with the Sami parliament, NGO:s and reindeer herding districts early in decision making processes regarding Sami issues. It also states a right for the Sami stakeholders to initiate consultations.

We see that the Act on Consultation on Sami issues does not fulfil what we are expecting in regards to our rights as an indigenous people, especially when it comes to have effective participation in decisions.

The position of the Sami parliament is, however, that the Act on Consultations on Sami issues, could be approved with same amendments.

2019-11-14,Lund

S:imediggi S:imedigge S:imiediggie Saemicdiglcie

The agencies and stakeholders that are dealing with "hard" issues, such as forestry, power plants, mining, land ownership, are against the Act, partly arguing that it will bring

unnecessary administration, threatening ownership of land, that current dialogue processes are sufficient, etc.

Those arguments against the Act on Consultations on Sami issues are for me echoes of more blunt arguments against Sami empowerment or presence in general, that Sami hear on an everyday basis at work places, schools, at the food store, on social medias, etc.

The everyday comments come from ignorance, lack of knowledge and a history of regarding the Sami as a lesser people.

This institutional push back on Sami progress also shows a lack of recognition of the Sami rights, an oversight that the Swedish government and Parliament must correct.

We recommend Sweden to adopt an Act on Consultation on Sami issues that is in full compliance with international standards for indigenous rights of today.

Finally, I want to mention that recently, on the initiative of the Sami parliament, the government has begun preparations for a Truth commission on Sami issues.

This can create a new foundation for the national debate about Sami issues.

We have high expectatioris on the truth commission, that it will have a broad impact on the Swedish society.

A truth commission takes a lot of resources and strives for explaining the truth of the Sami history and strives for reconciliation.

If the general public doesn't here the truth, the reconciliation between the Sami and Swedish peoples is not possible.

Therefore, we recommend that the Sami Truth Commission is implemented with sufficient funds and a mandate and in compliance with the needs and wishes of the Sami people.

Giitu, thank you.

Lars Miguel Utsi Vice styrelseordförande Språknämndens ordförande Samediggi

3

Sametingets Ungdomsråds redovisning till plenum i februari 2020

Ledamot

Anja Fjellgren Walkeapää, ordf.

Julia Omma vice ordf.

Elle Eriksson Paulus Jonsson Naadja Östergren

Protokollförda sammanträden 11 december Stockholm

Representation

18 december budgetberedning

Ersättare

Karen- Ann Hurri Johan Andersson Nils- Johan Rannerud Daniel Holst

Julia Wahlberg

Ungdomsrådets inflytande i Sametinget

Ungdomsrådet arbetar vidare med att öka ungdomsrådets inflytande i Sametinget. Bland annat genom att föra dialog med nämnderna.

Samarbete med valnämnden inför sametingsvalet

Möte har skett med valnämnden för att planera hur vi ska samarbeta inför valet 2020.

Valnämndens redovisning till plenum 18-20 februari 2020

Valnämndens redovisning omfattar tiden från den 18 oktober 2019 fram till och med den 13 januari 2020.

Valnämnden ansvarar för Sametingets uppgifter vid val till Sametinget.

Ledamöter och ersättare

Per Mikael Utsi, Guovssonasti, ordförande Elisabeth Kråik, Samerna, vice ordförande Sten Wälitalo, Jakt- och fiskesamema Lars Anders Baer, Samelandspartiet Jennie Granberg, Skogssamema

Mari-Louise Boman, Landspartiet svenska samer Hanna Sofie Utsi, Min geaidnu

Möten

Tomas Unga

Marianne Marainen Peter Holmqvist Jan Persson Lars Stenberg

Louise Skerk, Jakt- och fiskesamema Agneta Rim pi, Jakt- och fiskesamema

Valnämnden har under året haft möten den 19-21 mars 2019 i Stockholm, den 23-24 september 2019 i Luleå och den 10-11 december 2019 i Stockholm.

Sametingsvalet och Sametingets öppnande 2021

Nämnden håller på att förbereda sametingsvalet den 16 maj 2021 med att utse ordförande och vice ordförande för planerade vallokaler i Kiruna, Karesuando, Övre Soppero, Jokkmokk, Stockholm, Gällivare, Umeå, Tärnaby, Luleå, Vilhelmina, Arvidsjaur, Atjeplog, Göteborg, Sorsele, Skellefteå, Lycksele, Östersund, Piteå, Funäsdalen, Malå, Sundsvall, Pajala, Strömsund och

Örnsköldsvik.

Kungahuset och regeringen har bjudits in till Sametingets öppnande den 1 september 2021 i Lycksele. Övriga inbjudningar görs under 2021.

Anmälningar till sameröstlängden 2021

Nyanmälningar till sameröstlängden ska ha kommit in till valnämnden senast den 20 oktober 2020. Åldersgruppen född från maj 1999 till maj 2003 står i tur att föras in i

sameröstlängden. Valnämnden planerar olika insatser under 2020 för att medvetandegöra samer om möjligheten att anmäla sig till sameröstlängden.

Informationsinsatser har planerats i samråd med Ungdomsrådet, bl.a.

• närvaro vid samiska evenemang

• kampanjer på sociala medier

• annonser

• digitala utskick av broschyrer

• pressmeddelanden

Valnämnden har hittills behandlat c.a. 400 nyanrnälningar. Valnämndens ledamöter gör tillsammans en grundlig behandling av anmälningarna för att bedöma om de i anmälan lämnade uppgifterna är sannolika.

Kansliet har ett uppdrag liggande från valnärnnden att utreda inrättande av en databas, enligt lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar och GDPR (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016), för att effektivisera behandlingen av inkomna anmälningar.

BUDGET 2020 Sammanställning 3 1 Sametinget

Verksamhet (tkr) Budget 2016 Budget 2017 3 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020

Folkvalda 10 090 15 290 14 961 14 961 14 961

Förvaltning

Kanslichefens stab 3 506 3 689 12 336 12 559 12 810

Admin & ekonomi 12194 13 986 13 667 13 872 14 316

Språkavdelningen 7 925 7 751 3 747 3 803 3 879

Kulturavdelning 2 998 3 043 3104

Näringsavdelningen 179 182 185

Rennäringsavdelningen 3 850 4 021 4513 4 581 4672

Summa 27 475 29 447 37 440 38 040 38 967

Anslagskredit

Summa 37 565 44 737 52 401 53 001 53 928

Resultat 0 0 0 0

1. I Budget samt utfall för folkvalda delen under 2017 ingår 3 mkr särskild markerade i regleringsbrevet 2017 för Sametingsvalet.

~ '·•~

~~ ~

~

\ & '##,,.,,,

=

Sämediggi Sämedigge Såmiediggie Saemiediglåe

~

~

1

• ----

BUDGET 2020 ^Folkvalda

FOLKVALD VERKSAMHET (tkr) Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 20202

Kulturnämnd 450 450 480 480

Plenum 4390 3 939 3 789 3 900

Rennäringsnämnd 450 450 480 480

Näringsnämnd 250 400 380 380

Språknämnd 350 350 380 380

Presidium 300 350 380 380

Uppdrag/projekt 350 1710 2 690 2 701 *

Valberedning 80 30 30 20

Partistöd 530 800 800 820

Styrelseordförande 1250 1250 1400 1400

Vice styrelseordförande 800

Styrelse arbete 860 3 633 3 354 3 500

SPR 150 1060 1000 720

Ungdomsråd 600 350 380 380

Valnämnden 3200 350 380 540

Insynsråd 200 200 100

Hälso och idrottsnämnd 600 175 380 380

Årets resultat 2018 d v s 3 % av anslaget -1542 -1600

Summa 15 290 15 496 14961 14961

Beslutat plenum

Preliminärt överskott från resultatet 2019 är 1600 tkr vilken får tas med till år 2020.

*Ingår i uppdrag/projekt

BUDGET 2020 ^Folkvalda

Uppdrag/Projekt (tkr) Budget 2019 Budget 2020

Gränsöverskridande renskötsel (renskötselkonventionen) 40

Referensgrupp i etiska frågor 70 150

Återbegravning 60

Övervakningskommitten 50 50

Kommitten för samiska national symboler 78 0

Nordiskt och internationellt arbete 170 250

Samisk språklag (Avslutad) 9 0

Pitesamiska arbetsgruppen (Ortografin fastställd) 65 0

Forskningspolitisk strategi 135 100

Regeringens forskningspolitiska strategi 0

Metodik och strategi; konsultationsordningen 20

Konferens rennäring (Genomförd) 165 270

SPR ungdomskonferens 116

Modern samepolitik 300 500

Aktiviteter språ kå ret 200 0

Muonio historia 195 30

Rovdjustrategi 450 0

Hälsopolitiskt handlingsprogram 95 0

Projekt/stöd hälso-äldre och idrottsfrågor 600

Läget i Sapmi (Avslutad) 380 0

Sanningskommission 60 100

SPR observatörsstatus 52 0

ILO169 10 0

Verksamhetsplan 46 0

Media politisk strategi 62 0

I nsataser klimatan passning 200

Kampanj röstlängd 215

Sametingsvalet (beslutad budget 20190618) 98 0

Summa 2 690 2701

2

BUDGET 2020 Rennäringsanslaget

Verksamhetstext Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020

Rerunär kesregister-Företagsregister 1400 1500 1515

Underhåll riksgränsstängsel 7 000 7 000 12 000

Ersättning Tjernobyl, inkl. avskrivn mot anslag 6 000 6 000 6 250

Pristillägg 17 000 17 000 16 000

Markanvändningsredovisning 3 750 3 500 4 000

Miljöprojekt, Eallinbiras 500 500 500

Förvaltningsverktyg toleransnivåer 1500 2 300 2 000

Projektmedel Främjande av rennäringen 900 900 1000

Statistik om samiskt näringsliv 1000 1000 1000

Renbruksplaner 1500 3 000 3 000

Katastrofskadeskydd, kostnad 8 726 9 000 7 500

Rovdjursersättningar 53 000 53 000 50 000

Skadeersättning för massdöd 800 1000 1000

Skadeförebyggande åtgärder 1 700 2 072 1500

Anslagsfinansierade investeringar (Girdnu) 1500 1 700

Använd anslagskredit från föregående år 3 589 1193

Underskott vägföreningar-kostnad 350 250 250

Rovdjursinventering 3 700 4 700 4 700

SUMMA 113 915 113 915 113 915

Budget enligt regleringsbrevet 2020 för anslag 1 :22 främjande av rennäring m m

BUDGET 2020 Övriga sakanslag

Verksamheter (tkr) Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020

Nationella minoriteter

NATIONELLT UPPFÖUNINGSANSVAR 2 200 2 200 2 200

HEMSIDA NAT MINORITETER 1200 1200 1200

STATSBIDRAG KOMMUNER OCH LANDSTING 21230 22 670 27 530

SAMISKA SPRÅKCENTRUM 6 000 6 000 6 200

*

Utgiftsområde 17, anslag 1:2 ap 5 samt samefonden

Samisk kultur 17 878 17 878 19 378

**

Bidrag ur Samefonden 5 500 5 500 5 500

Samefonden

Samefonden 1500 1500 1500

* Varav 200 tkr aver "Uppdarg till Sametinget att utarbeta förslag till handlingsprogram för bevarande av samiska"

* *

5

BUDGET 2020 övriga externa medel

Verksamh Budget 2018 Budget 2019

2530-2531 INTERREG 4 SAPMI 1078

2276 LAN DSBYG DSUTVECKLI NG 2 500

22761 Kompetensutveckling (Laprogrammet)

22708 Samisk mat 1000

2220 Rasism mot samer 500

2275 Klimat- sårbarhetsanalys o handlingsplan

2290 Renbruksplaner 200

2278 Renbruksplaner klimatfaktorer 2279 Ny renhälsovård

2414 lnventeringsmedel Naturvårdsverket 2721 Språkåret 2019 (IYIL)

2701 Jämställdhetsuppdrag

1. OH-kostnader som ej täcks av TA-medel: lokalhyra, tidskrifter, etc, telefon, internet, data, rekreation och motion, lll ftgshälsovård, läkemedel, övr. sjukvård, bisnode. Ett negativt resultat belastar förvaltningsanslaget (näringsavdel) 2. Projektet är avslutat

3. Ur Skogsstyrelsens regleringsbrev 2020:

"Skogsstyrelsen får använda högst 2 000 000 kronor för att i samverkan med Sametinget och samebyarna arbeta vidare med renbruksplaner. Medlen får även användas av myndigheten i arbetet med att utveckla en god samverkan mellan rennäring och skogsbruk."

Budget 2020 Not

1078 1078

2 500 2 500 1

1000 1000 2

750

3 750

55 830 800

800 400

BUDGETUNDERLAG

2021-2023

Innehåll

Samiskt självbestämmande ... 2 Översikt av Sametingets verksamhets finansiering ... 3 Inledning ... 4 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 3:lSametinget ap.l Sametinget ... 6 Ökat förvaltningsanslag ... 6 Inrättande av särskilt språkanslag ... 14 Utgiftsområde 23 Främjande av rennäringen mm ap 2 ... 16 Klimatanpassning ... 16 Nya ersättningsbelopp för rovdjursförekomst ... 17

Utgiftsområde 17, 1:2 ap 5 Bidrag till samisk kultur ... 20 Bidrag till samisk Kultur ... 20 Utgiftsområde 1, 7:1 Nationella minoriteter ... 25 Ap. 12 Nationellt uppföljningsansvar ... 25 Ap.15 Hemsida om nationella minoriteter ... 25 Organisationsstödet i förordningen (2005:765) om statsbidrag för nationella minoriteter

... 26

Ap. 13 Statsbidrag ... 26 Anslag 1:5 Näringslivsutveckling ... 28 Samiska näringar -näringslivsutveckling ... 28 Samiska branschorganisationer ... 29 Kommande EU-programperiod 2021-2027 ... 29 Investeringar och finansiering ... 30 Finansiering ... 31 Bilaga Kultur ... _. ... 33 Bilaga Sametingsvalet 2021 ... 40

Samiskt självbestämmande

Regeringen har på olika sätt under de senaste åren uttalat sitt stöd för att stärka det samiska folkets inflytande. I samband med Jokkmokks vintermarknad 2019 uttalade kulturministern Lind sitt stöd för att främja och stärka inflytandet för det samiska folket¹·

Sametingets budgetunderlag för åren 2021 - 2023 harmoniserar väl med regeringens uttalanden då ökade resurser till Sametinget skulle kunna bidra till ökad samverkan med regeringen och andra myndigheter i frågor som rör det samiska folket.

Sverige saknar idag en samlad, tydlig och rättighetsbaserad nationell same- och urfolkspolitik som utgår från samernas rättigheter som urfolk enligt internationella konventioner. Väsentliga utgångspunkter för en modem same- och urfolkspolitik är FNs urfolksdeklaration och IL0169. Sametinget anser att avsaknaden av en same- och

urfolkspolitik skapar både en rättsosäkerhet för det samiska folket men också en paradox om vad det samiska folkets ställning i realiteten är i Sverige.

En av de viktigaste frågorna som Sametingets politiska ledning prioriterar är rätten till samiskt självbestämmande. För Sametinget innebär det att Sametinget äger såväl

beslutsrätt och rätten till inflytande i alla frågor som rör det samiska folket. Med domen i Högsta domstol (T 853-18) det så kallade Girjasmålet slogs det fast att samebyn har rätt på grund av urminnes hävd rätten att upplåta jakt och fiske på samebyns område ovanför odlingsgränsen och därmed anser Sametinget att regeringen skyndsamt ser över lagstiftningen för att stärka det samiska självbestämmandet.

Sametinget har flertalet år föreslagit regeringen en ökning av ersättning för

rovdjursförekomst (se avsnitt om främjande av rennäring) där uträkningen Sametinget har gjort härrör från viltskadeförordningen. Sametinget anser att ersättningarna för rovdjursrivna renar inte täcker de faktiska förlusterna.

Sametingets ansvarsområden och uppgifter växer och det krävs förutsättningar för Sametinget att kunna bedriva både de politiska uppdragen och de myndighetsuppdrag som Sametinget har. Till detta behöver Sametinget förstärkning av förvaltningsanslag, samtliga sakanslag men även ett inrättande av ett särskilt språkanslag.

Per-Olof Nutti Styrelseordförande

1 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/sameministerns-forslag-mbl-for-samer-mbl-for-samer- inflytandet-ska-starkas 20191206

2

Översikt av Sametingets verksamhets finansiering

Tusentals kronor (tia) 2019 2020 2021 2022 2023

utfall prognos beräkning beräkning beräkning ANSLAG (tkr)

Utfiftsområde 1

-anslag 1:3 Sametinget

ap.1 53 001 53 928 94458 89 328 89 328

ap.3 1500 1500 1500 1500 1500

-anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

ap.12 2138 2 200 46 338 48 338

so

ap.15 1200 1200 1200 1200 1200

Utgiftsområde 17

-anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksam het, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ap.5 17 878 19 378 61516 103 654 145 792

-Inrättande av ett särskilt språkanslag 2 000 2 000 2 000

Utgiftsområde 23

-anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m.

ap.2 113 915 113 915 180 915 180 915 180 915

Utgiftsområde 24

-anslag 1:5 Näringslivsutveckling

ap.1 4 000 4000 6 000 6000 6 000

Inledning

Sametinget överlämnar härmed sitt budgetunderlag för perioden 2021-2023 enligt

förordningen (2000:605) om årsredovisningar och budgetunderlag. Sametinget vill främst uppmärksamma regeringen på bristen av både politiska resurser och

tjänstemannaresurser för att klara av krav och direktiv gällande utförandet av Sametingets verksamhet.

För att kunna vara det samiska folket till gagn, möta en ökande arbetsbelastning och vara en aktiv part i rådande sarnhällsutveckling är Sametinget i stort behov av ett ökat

förvaltningsanslag. Detta är en förutsättning för att Sametinget ska kunna utföra både sitt politiska uppdrag och sitt rnyndighetsuppdrag att ta tillvara det samiska folkets intressen samtidigt som Sametinget kan vara ett stort stöd till regeringen och andra myndigheter inom andra områden som tangerar samisk kunskap såsom rninoritetsfrågor, rasism, samhällsplanering ( ekosysterntjänster, grön infrastruktur, biologisk mångfald och hållbarhet), klimatanpassning, traditionell kunskap, samiskt kulturarv och samiskt näringslivsutveckling.

Vår verksamhet som folkvalt parlament och statlig myndighet

Sametinget har i egenskap av både folkvalt samiskt parlament och statlig myndighet vitt skilda verksamheter och uppdrag. Dessa spänner över stora områden som samhälls- planering, samiskt näringsliv, rennäring, landsbygdsutveckling, samiska kulturyttringar, kulturarvsfrågor, de samiska språkarbeten, gränslöst nordisk samarbete, mänskliga rättigheter, rninoritetsfrågor och urfolksfrågor. Syftet med införandet av Sametinget som statlig institution var att ge samerna ett betydande inflytande i frågor som berör den samiska kulturen och de samiska näringarna. Som samisk folkvald institution och myndighet är Sametinget alltså det centrala nav i vilket samiska frågor ska behandlas.

Samiskt självbestämmande

Främjandet av den samiska kulturen och de samiska näringarna är en rättighet som enligt folkrättsliga instrument tillkommer samerna i egenskap av urfolk och folk. Samerna erkänns i grundlagen som ett folk. I sin rapportering till FN har Sverige tydligt markerat att samerna både är att betrakta som ett urfolk och ett folk i förhållande till folkrättens bestämmelser. Den särskilda ställning som det samiska folket har som Sveriges urfolk ska respekteras och efterlevnaden av deras rättigheter ska säkerställas.

I egenskap av urfolk har samerna också rätt till självbestämmande. Denna rättighet stadgas bl.a. i artiklarna 3-5 i FN:s urfolksdeklaration (UNDRIP) från år 2007 som Sverige undertecknat.2 Det samiska självbestämmandet behandlas även i den nordiska

samekonvention som är under förhandling.

Enligt principen om urfolks rätt till självbestämmande har samerna rätt att upprätthålla sina egna politiska systern och institutioner, därtill rätt att autonomt bestämma över interna frågor inklusive medel för att finansiera dessa funktioner. Sametinget ser att det finns luckor att fylla för att syftet med ett samiskt organ med betydande inflytande fullt ut

2 Rätten till självbestämmande återfinns också i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter {ICCPR) och är en del av den internationella sedvanerätten som Sverige är bunden av. Även om varken ICCPR eller UNDRIP är direkt tillämplig i svensk rätt ska Sverige tillämpa och tolka svensk rätt i enlighet härmed, s.k. fördragskonform tolkning. Se även regeringens skrivelse Vissa

same politiska frågor {Ds 2009:40) där det konstateras dels att samerna är ett urfolk i Sverige, dels att Sverige är bundet av ett antal internationella konventioner som i olika avseenden tillförsäkrar urfolken vissa rättigheter.

4

ska kunna uppfyllas. Samerna har rätt till effektivt deltagande/inflytande i frågor som berör dem och rätt att autonomt besluta i frågor som enbart berör dem.

Sametinget ska inte enbart fungera som en institution som enbart avger yttranden eller deltar i samverkan med andra myndigheter. Sametinget ska säkras ett effektivt

deltagande och aktivt inflytande i frågor som rör samer så tidigt som möjligt i beslutsprocessen. Den samiska kulturen och näringarna måste värnas och utvecklas utifrån samernas uppfattning. Sametinget ska därmed ha en central roll i formandet av det allmännas samepolitik och insatser enligt vad det samiska folket anser. Om

Sametinget inte har de medel som krävs för detta, hämmas det samiska samhället vilket innebär ett åsidosättande av samernas rätt till självbestämmande.

Samiskt självbestämmande kräver inte minst ett aktivt deltagande i internationella processer rörande urfolk och en möjlighet att stödja ett nationellt genomförande av Sveriges internationella åtaganden gentemot naturfolk i allmänhet och samerna i synnerhet. För att uppnå dessa mål måste Sametinget få en möjlighet att:

• verka för nationell implementering av internationella instrument och Sveriges åtaganden som rör samiska frågor/rättigheter/intressen

• rapportera till internationella organ om Sveriges implementering

• bevaka internationell utveckling, beslut m.m. i frågor som rör urfolk (omvärldsbevakning).

• informera det samiska folket om den internationella och nationella utvecklingen av internationella frågor av

• relevans för det samiska folket samt informera om Sametingets arbete med internationella frågor

• använda och ta stöd i internationella instrument för att stärka samernas situation på nationell nivå

• stödja och visa solidaritet med andra

Utöver detta ser Sametinget också att regeringen behöver implementera urfolksdeklarationen samt ratificera IL0169.