Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete, 30 hp | Civilingenjörsprogrammet Energi – Miljö – Management Vårterminen 2020 | LIU-IEI-TEK-A--20/03707—SE
Arbetssätt vid kartläggning av
värdehöjande synergier för
ökad kapacitet inom
industriell symbios
– En fallstudie vid Händelö Eco Industrial Park
A proposed approach for mapping value-adding synergies
for increased capacity for industrial symbiosis
– A case study at Händelö Eco Industrial Park
Julia Brunfelt
Milian Nelzén
Handledare: Mårten Wiktor Examinator: Mats Eklund
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se
ii
Förord
Detta examensarbete har genomförts för att avsluta våra studier vid Linköpings universitet inom Civilingenjörsprogrammet Energi, Miljö och Management.
Vi har varit i kontakt med många olika människor i området på och omkring Händelö som bidragit till detta examensarbete. Tack till Ian Hamilton, Cleantech Östergötland, och Emelie Österqvist, Energikontoret Östergötland, och lycka till med det fortsatta arbetet med HEIP. Vi vill även rikta ett stort tack till alla involverade medarbetare på E.ON, Lantmännen Agroetanol, Nodra, Econova, Holmen Paper, Re-board och Green Lite. Vi hoppas att ni alla fortsätter arbeta för fler industriella samarbeten och för en mer energi- och resurseffektiv industripark.
Vi vill även tacka vår handledare Mårten Wiktor för all värdefull vägledning och Murat Mirata för hjälp och intresse för vårt arbete som har fått oss att vilja bidra ännu mer inom området industriell symbios. Till våra opponenter, Amanda Larsson och Josefine Harrius: tack för ni stöttat oss under arbetets gång och hjälpt oss att förbättra vårt arbete. Även ett tack till vår examinator Mats Eklund för givande samtal och återkoppling på vårt arbete.
Återigen stort tack till alla som engagerat sig och tagit sig tid till vårt arbete, som ställt upp på möten, intervjuer, workshop och utvärderingar. Utan er hade vi inte lyckats genomföra och knyta samman detta examensarbete.
Julia Brunfelt Milian Nelzén
iii
Sammanfattning
Industriers samverkan med varandra och andra sektorer i samhället genom industriell symbios spelar en viktig roll för omställningen till cirkulära kretslopp och en hållbar framtid. Genom att företag, industrier och kommuner verkar tillsammans genom bland annat resurs- och kunskapsutbyten fås en ökad energi- och resurseffektivitet med ekonomiska, miljömässiga och sociala vinster. De områden med industriell symbios som finns idag har ofta uppkommit genom spontant utvecklade projekt, på grund av exempelvis lönsamheten i att tillvarata restflöden eller krav på slutna flöden. Att symbiosnätverk inte uppkommer vid fler områden kan bero på bristfällig kommunikation och företags fokus på den egna kärnverksamheten, att de inte ser till det större systemet de är en del av och vilka nyttor som kan fås genom samverkan. Ett första steg i att aktivt utveckla industriell symbios är att kartlägga potentiella synergier inom ett område. Kartläggningssteget är ett av de inom litteraturen mest undersökta stegen av utvecklingsprocessen för industriell symbios. Det innehåller en mängd framtagna dataverktyg som syftar till att matcha verksamheters in- och utflöden. Identifierade dataverktyg missar dock ofta aspekten att involvera och engagera medarbetare samt ytterligare mervärden som utöver möjliga resursutbyten är viktiga för att industriell symbios ska uppkomma och fortsätta verka. Det saknas även ett arbetssätt för hur en kartläggning kan struktureras, där detta examensarbete är ett värdefullt bidrag inom ämnet. Detta examensarbete undersöker hur en kartläggning av befintliga och potentiella värdehöjande synergier kan struktureras. Synergier är exempelvis utbyten av material- och resursflöden, gemensam infrastruktur och kunskapsnätverk. Synergier syftar till att vara värdehöjande i form av att ge ekonomiska fördelar, minskad miljöpåverkan eller stärkta sociala band mellan olika aktörer. En fallstudie genomfördes för att kartlägga synergier vid Händelö Eco Industrial Park i Norrköping. Datainsamlingen för kartläggningen genomfördes externt av rapportförfattarna genom genomgång av dokument, telefonsamtal och möten med medarbetare vid Händelö. En workshop med representanter från sju aktörer genomfördes som intern kartläggning, som ämnar till att samla aktörer och låta dem gemensamt identifiera synergimöjligheter mellan varandra. Genom fallstudien identifierades ett 50-tal olika synergier och ett flertal mervärden vid Händelöområdet. Som en avslutande del i kartläggningen bedömdes identifierade synergiers implementeringspotential.
Examensarbetet presenterar ett arbetssätt för hur en kartläggning av befintliga och potentiella värdehöjande synergier inom ett område kan struktureras. Arbetssättet består av fyra steg; identifiering av startgrupp av aktörer, kartläggning av synergier, inkludering av ytterligare aktörer och bedömning av implementeringspotentialen. Diskussion förs gällande hur arbetssättet kan anpassas utifrån kartläggarens och områdets förutsättningar samt vikten av olika mervärden. Genom att formulera ett arbetssätt som utöver identifierade värdehöjande synergier även resulterar i mervärden som stärker den institutionella kapaciteten för industriell symbios, ökar möjligheterna för industriell symbios och mer hållbar hushållning av resurser inom fler områden.
I slutsatserna rekommenderas att en kartläggning av synergier bör genomföras både externt och internt. En intern kartläggning, när aktörer samlas och interagerar med varandra, kan utöver synergimöjligheter även resultera i viktiga mervärden som främjar implementering av synergier. Exempel på mervärden är engagemang och ökad kommunikation, vilket stärker den institutionella kapaciteten för industriell symbios och möjliggör långsiktiga industriella samarbeten. För att ta arbetet vidare är kontinuerliga möten
iv och att koordinera aktörer viktigt, för att ta tillvara på identifierade synergier och de anställdas engagemang, därmed fortsätta utveckla den industriella symbiosen vid Händelö.
Nyckelord: Industriell symbios, institutionell kapacitet, energi- och resurseffektivitet, verktyg för industriell
v
Abstract
Industries cooperating with each other and other sectors of society through industrial symbiosis which plays an important role for a sustainable development and the conversion to circular economy. Industries, municipalities and organizations collaborating through, among other things, sharing resources and knowledge leads to energy and resource efficiency with economic, environmental and social benefits. Areas with existing industrial symbiosis have often emerged through spontaneously developed projects, due to regulations or the profitability of utilizing residual flows. Why industrial symbiosis network doesn’t emerge in more areas may be due to lack of communication and coordination as well as companies focusing on their core business and not seeking the benefits that collaborations can provide.
A first step in developing industrial symbiosis is to find synergetic opportunities within an area. This step contains a variety of data tools for process input–output stream-based matching. These types of data tools, however, often misses the aspect of involving and engaging employees which is important for the process of industrial symbiosis to emerge and proceed. There is also no clear workflow for how identifying synergy opportunities can be done, where this thesis is a valuable contribution within the subject.
This master thesis examines how a mapping of existing and potential value-adding synergies can be structured. Synergies include, for example, exchanges of material and resource flows, shared infrastructure and knowledge networks. Synergies aim to added value of economic benefits, reduced environmental impact or strengthened social links between different actors. A case study was conducted to find synergetic opportunities at Händelö Eco Industrial Park in Norrköping. The data collection was carried out externally by the authors through a review of documents and meetings with employees at Händelö. A workshop with representatives from seven actors was held as internal mapping, which aimed to help them to identify mutual synergy opportunities between each other together. The case study identifies about 50 different synergies and several added values in the Händelö area. As a final part of the mapping, the potential for the identified synergies’ feasibility were assessed.
This master thesis presents a workflow for a mapping of existing and potential value-adding synergies within an area. The process consists of four steps; identification of actors, mapping of synergies, incorporation of further actors and feasibility assessment. Discussion is conducted on how the workflow can be adapted based on the surveyor and the area of the symbiosis, as well as the importance of various added values. Formulating a workflow that, in addition to identifying value-added synergies increases the opportunities for industrial symbiosis and more sustainable management of resources in further areas. The conclusions include a recommendation that a mapping of synergies should be done both externally and internally. An internal survey, where actors gather and interact with each other, can result in important added values which facilitates the feasibility of identified synergies. Examples of added value are engagement and increased communication, which strengthens the institutional capacity for industrial symbiosis and enables long-term industrial collaborations. In order to continue the development of the Händelö area, recurrent meetings and coordination of actors are important, taking advantage of identified synergies and employee engagement, thus continuing to develop the industrial symbiosis.
Key words: Industrial symbiosis, institutional capacity, energy and resource efficiency, tools for industrial
vi
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Avgränsningar ... 2
1.3 Disposition ... 3
2. Bakgrund ... 4
2.1 Industriell ekologi ... 4
2.2 Industriell symbios ... 4
2.3 Utveckling av industriell symbios ... 6
2.4 Kartläggning av synergier ... 8
2.4.1 In- och utflödesbaserad matchning ... 8
2.5 Institutionell kapacitet för industriell symbios ... 10
3. Fallbeskrivning - Händelö Eco Industrial Park ... 11
3.1 Nulägesbeskrivning av Händelö ... 11
3.2 Deltagande aktörer i fallstudien ... 12
3.3 Projekt vid Händelö inom industriell symbios ... 13
3.3.1 HEIP-projektet ... 13
3.3.2 Tidigare projekt vid Händelö ... 14
4. Genomförande ... 16 4.1 Framtagning av arbetssätt ... 16 4.2 Granskning av litteratur ... 16 4.3 Empirisk studie ... 17 4.3.1 Extern kartläggning ... 17 4.3.2 Intern kartläggning ... 19 4.3.3 Bedömning av implementeringspotential ... 21 4.4 Analysmetod ... 23 4.4.1 Flödeskategorisering ... 24 4.4.2 Systemanalys ... 25 4.5 Metodkritik ... 26
5. Resultat och analys av identifierade synergier ... 28
5.1 Potentiella synergier ... 28
vii
5.3 Systemanalys ... 35
6. Resultat och analys av mervärden ... 38
6.1 Analys av genomförande av kartläggning ... 38
6.1.1 Extern kartläggning ... 38
6.1.2 Intern kartläggning ... 39
6.2 Resulterade mervärden ... 42
6.2.1 Mervärden ur extern kartläggning ... 42
6.2.2 Mervärden ur intern kartläggning ... 43
6.3 Utvärdering av aktiviteter aktörer ... 44
6.3.1 Utvärdering workshop ... 44
6.3.2 Utvärdering av bedömningsmallen av synergiernas implementeringspotential... 44
7. Arbetssätt för strukturerad kartläggning ... 46
7.1 Identifiera startgrupp ... 47
7.2 Kartläggning av värdehöjande synergier ... 48
7.2.1 Externt ... 48
7.2.2 Internt ... 50
7.3 Inkludering av ytterligare aktörer ... 51
7.4 Bedömning av implementeringspotential ... 51
8. Diskussion ... 54
8.1 Diskussion om arbetssätt för kartläggning av värdehöjande synergier ... 54
8.2 Diskussion om identifierade synergier och mervärden vid Händelö ... 57
8.3 Diskussion om bedömning av implementeringspotential ... 58
8.4 Avslutande diskussion ... 59
9. Slutsatser ... 61
viii
Ordlista
Aktiviteter - Genomförande handlingar i syfte att kartlägga synergier. Exempel på aktiviteter är möten,
inläsning av miljörapporter, intervjuer och workshops.
Arbetssätt - En metod för att kunna kartlägga befintliga och potentiella synergier på ett strukturerat sätt.
Arbetssättet kan genomföras mer av de involverade företagen själva eller mer av en extern kartläggare, därav intern och extern.
Industriell symbios - företag, industrier eller organisationer som verkar tillsammans genom utbyten av
bland annat material och kunskap
Institutionell kapacitet - Det kapital som bidrar till att utveckla industriell symbios i form av exempelvis
kunskap och sociala relationer.
Kartläggare - Den eller de personer som genomför kartläggningen.
Mervärde - Aspekter och värden som rapportförfattarna menar till höjer den institutionella kapaciteten
och därmed kan stärka utvecklingen av industriell symbios.
Resursflöden - Flöden av resurser som material, energi, information och kunskap.
Resursutbyten - Utbyten av resurser i form av bland annat material, energi, information och kunskap. Synergier - Synergier inkluderar utöver resursutbyten av sekundära resurser även samverkan och
samarbeten med andra aktörer. Exempelvis gemensam infrastruktur, kunskapsnätverk och andra aktiviteter som stärker kapaciteten för industriell symbios inom ett område.
System - Flera komponenter som tillsammans bildar en gemenskap, exempelvis de företag och deras
omgivning som studeras i examensarbetet.
Värdehöjande synergier - Miljömässiga, ekonomiska eller sociala direkta förbättringar som stärker
1
1. Inledning
Den ekonomiska modell som världsekonomin bygger på är att producera och konsumera produkter. För att tillverka produkter krävs resurser, i många fall jungfruliga resurser vilket leder till en utvinning och utarmning av jordens ändliga resurser. Sveriges ekologiska fotavtryck1 motsvaras av omkring fyra jordklot,
vilket innebär att om alla världens invånare skulle leva som en genomsnittlig svensk skulle det krävas fyra jordklot för att försörja jordens befolkning (WWF, 2018). Sveriges invånare lever därmed långt över jordens tillgångar och överbelastningen av ekosystemen har en tydlig påverkan på klimatet. Med dagens ekonomiska modell krävs en ökad resursanvändning vid en ökad befolkningsmängd och för att få ekonomisk tillväxt. För att nå en hållbar samhällsutveckling krävs därmed en mer resurseffektiv produktion och konsumtion i alla led som kan leda till en minskad miljöpåverkan (Europeiska Kommissionen, u.å.) och möjlig tillväxt utan ökad resursanvändning. En förändring av företags affärsmodeller har möjlighet att bidra till en mer hållbar industri, med ökat fokus på cirkulär ekonomi och slutna kretslopp.
Industriell symbios syftar till att förändra industriella systems linjära flöden från resursanvändning och avfallsgenerering till cirkulära kretslopp som efterliknar naturens ekosystem (Tibbs, 1993). Det är ett begrepp för industriella samarbeten, att utbyta in- och utflöden av resurser och dela såväl infrastruktur som kunskap med varandra (Boons m.fl., 2017). En verksamhets biprodukt kan ersätta råvaror i en annan verksamhets inflöde och samarbeten kan ge mer resurseffektiv, lönsam och mer konkurrenskraftig industri. Industriella samarbeten och resursutbyten benämns som synergier. Till synergier hör utbyten av resurser som material, energi och kunskap, samt samarbeten med andra aktörer kring bland annat logistik och infrastruktur. Företag kan genom industriell symbios bli mer energi- och resurseffektiva, vilket kan optimera verksamhetens affärsmöjligheter och minska belastningen på vår jord (Chertow, 2000).
Utvecklingen av industriell symbios kan ske genom spontant uppkomna synergier över tid eller genom att aktivt initiera fler synergier och symbiosnätverk genom strukturerade projekt (Chertow, 2000). Den senare varianten är mer tidseffektiv och nödvändig för att kunna göra en omställning till ett mer hållbart samhälle inom en snar framtid. De flesta områden med kontinuerliga industriella samarbeten är dock spontant utvecklade, och antalet områden med strukturerade projekt för en bestående industriell symbios är få (Chertow, 2007). Därmed är en strukturerat tillvägagångssätt som kartlägger och främjar implementeringen av nya synergier nödvändigt. Kartläggning av potentiella synergier är ett av de första stegen för att inleda samarbeten inom industriell symbios (Yeo m.fl., 2019). Detta område är relativt studerat inom akademin och det finns flertalet framtagna dataverktyg som syftar till att underlätta kartläggning. Många av dem är dock bristfälliga i att involvera och engagera företagen som synergierna identifieras vid, utan strukturerat vidare arbete för implementering av synergierna (Cohen-Rosenthal, 2003; Lombardi & Laybourn, 2012; van Capelleeven m.fl. 2018).
I Händelö Eco Industrial Park (HEIP), Norrköping, bedrivs industriella samarbeten för att nyttja olika aktörers restflöden. I januari 2020 startade ett EU-finansierat projekt för att utveckla HEIP ytterligare, göra
1 Det ekologiska fotavtrycket representerar ett mått på hur människors konsumtion och energiförbrukning
påverkar miljön vid förbrukning av naturresurser (Globalis, u.å.; Världsnaturfonden WWF, u.å.). Måttet mäts i arealenheter och beskriver hur stor yta som behövs för att naturen ska kunna återhämta sig efter resursuttaget (Globalis, u.å.).
2 området mer resurseffektivt samt sprida kunskap om den industriella symbios som råder i området (Region Östergötland, 2020). Projektet bedrivs under tre år och genomförs av bland annat av Region Östergötland, Norrköpings kommun, Linköpings universitet samt verksamma företag på Händelö. Studier av tidigare kluster med industriell symbios visar att goda resultat kan fås av att uppmärksamma redan existerade industriella synergier och fortsätta utveckla dem (Chertow, 2007). En koordinerande roll för industriella samarbeten som aktivt arbetar för att behålla kontinuiteten i symbiosen beskrivs som avgörande (Eklund & Gustafsson, 2015; Mirata 2004), vilket HEIP-projektet kan bidra till.
Detta examensarbete tar avstamp ur ett av delmålen i HEIP-projektet och syftar till att ta fram ett arbetssätt för att strukturera en kartläggning av befintliga och potentiella värdehöjande synergier. Det framtagna arbetssättet belyser vikten av att involvera aktörer i kartläggningsarbetet och främja implementeringen av identifierade synergier, vilket många dataverktyg och metoder inom området missar. Genom att fokusera på att stärka den institutionella kapaciteten genomgående i en kartläggning kan vanligt förekommande hinder för implementeringen av synergier, som bristfällig kommunikation och engagemang, överkommas. Ytterligare två examensarbeten bedrivs parallellt inom projektet, som syftar till att kvantifiera klimatprestandan som symbiosen tillför på Händelö i dagsläget respektive undersöka aktörers förutsättningar att ställa om sina transporter till fossilfria alternativ.
1.1 Syfte och frågeställningar
Examensarbetets huvudsakliga syfte är att ta fram ett arbetssätt för kartläggning av befintliga och potentiella synergier inom ett geografiskt begränsat område. Synergierna syftar till att ge en förbättrad resurseffektivitet eller vara ekonomiskt, socialt och/eller miljömässigt värdehöjande. Inkluderat i kartläggningen är även åtgärder som gör befintliga synergier mellan aktörer samt interna processer mer resurs- och energieffektiva. Det framtagna arbetssättet syftar till att vara generaliserbart och därmed kunna anpassas och appliceras på olika geografiskt begränsade områden av varierande storlek och karaktär för att utveckla kapaciteten för industriell symbios. Vidare är syftet att testa arbetssättet genom en kartläggning av befintliga och potentiella synergier mellan verksamheter på Händelö i Norrköping. Examensarbetet tar hänsyn till flera värden utöver identifierade synergier, som exempelvis att engagera aktörer och öka kommunikationen mellan dem, för att utveckla kapaciteten för industriell symbios i området kartläggningen genomförs på.
Ur syftet har följande frågeställningar formulerats för att besvaras i rapporten;
● Hur kan ett arbetssätt för kartläggning av befintliga och potentiella värdehöjande synergier inom ett område struktureras?
● Vilka synergier och andra mervärden kan tas fram med ett sådant arbetssätt, applicerat genom en fallstudie på Händelö?
● Hur kan synergiers implementeringspotential bedömas på en översiktlig nivå?
1.2 Avgränsningar
Arbetssättet som tas fram gäller främst kartläggning av synergier, som en del av att utveckla kapaciteten för industriell symbios inom ett område. Vidare innefattar det framtagna arbetssättet delar som främjar implementeringen av identifierade synergier. En översiktlig bedömning av implementeringspotentialen
3 genomförs utifrån fallstudien för att ge förslag på hur potentialen kan bedömas samt ge en god överlämning av examensarbetet till HEIP-projektet.
Utöver synergier inkluderas även identifierade åtgärder för en ökad energi- och resurseffektivitet inom de olika verksamheterna i kartläggningen. Effektiviseringsåtgärder inom ett företag klassas inte som synergier för industriell symbios, men bidrar till industriell ekologi med ekonomiska och miljömässiga förbättringar. Även HEIP-projektet, som examensarbetet tillhör, syftar till att förbättra energi- och resurseffektiviteten på och omkring Händelö, varpå de identifierade åtgärderna har valts att inkluderas i kartläggningen. Examensarbetets ingår i ett projekt på Händelö, i Norrköping, och därmed avgränsas fallstudies kartläggningen geografiskt till Händelöområdet och aktörer i anslutning till HEIP-projektet. Inom denna begränsning har 33 stycken aktörer identifierats. Arbetet har därefter avgränsat sig till att fokusera på verksamheter som hanterar organiska material, vilket representeras av sju av de identifierade aktörerna. Dessa sju anses även vara relevanta för fallstudien med möjlighet att öka kapaciteten för industriell symbios i området, varpå kartläggningen har utgått från dem.
1.3 Disposition
Rapportens inledande kapitel ger en introduktion till ämnet, beskrivning av problemet samt syftet med examensarbetet. I nästkommande kapitlet presenteras teori om industriell ekologi, industriell symbios och hur en kartläggning av synergier kan genomföras. I det tredje kapitlet ges en beskrivning av Händelö Eco Industrial Park, samt det projekt vid Händelö som examensarbetet är en del av och tidigare genomförda projekt vid området. Kapitel 4. Genomförande redogör för och motiverar genomförandet av examensarbetet. Sedan följer resultat och analys av kartläggningen vid Händelö, först de identifierade synergier och sedan de mervärden som resulterades av den genomförda kartläggningen. I efterföljande kapitel presenteras arbetssättet som tagits fram genom att studera litteratur, genomförandet av fallstudien samt analys av resultatet kring synergier och mervärden som erhölls i fallstudien. I kapitel 8.
Diskussion förs sedan diskussion om delar av resultatet och det framtagna arbetssättet, för att i kapitel 9. Slutsatser sammanfattat besvara rapportens syfte och föreslå det vidare arbetet som väntar för HEIP och
4
2. Bakgrund
I bakgrunden presenteras begreppen industriell ekologi och industriell symbios, och de olika stegen för att utveckla kapaciteten för industriell symbios. Möjligheterna för industriell symbios beror till stor del på den institutionella kapaciteten, vilket beskrivs ytterligare i 2.5 Institutionell kapacitet för industriell symbios. Bakgrunden syftar till att ge grunden för examensarbetet som främst behandlar kartläggning av befintliga och potentiella synergier.
2.1 Industriell ekologi
Begreppet industriell ekologi började användas under 1990-talet och syftade till att förändra industriella systems linjära flöden från resursanvändning och avfallsgenerering till cirkulära kretslopp som efterliknar naturens ekosystem (Tibbs, 1993). Tibbs (1993) menar vidare att begreppet myntades som konceptuell modell för att främja en systemförändring, för att skifta fokus från att åtgärda miljöproblem gällande föroreningar på lokal nivå till att inkludera även globala miljöproblem som växthusgasutsläpp och ozonnedbrytning.
Industriell ekologi kan verka på tre nivåer; inom företag, mellan företag samt på regional eller global nivå (Chertow, 2000). Företag som verkar inom industriell ekologi mellan varandra kan tillsammans bilda eko-industriella parker (Lowe m.fl., 1996). Företagen strävar då gemensamt efter ökade miljömässiga och ekonomiska vinster genom effektiva resursutbyten. Ökat utnyttjandet av resursflöden ger en minskad energi- och råvaruanvändning vilket bidrar till en cirkulär ekonomi och mer hållbar industri.
2.2 Industriell symbios
Företag och organisationer som verkar inom industriell ekologi mellan varandra beskrivs av begreppet industriell symbios. Ordet symbios har sitt ursprung i symbiotiska förhållanden i naturen, där två oberoende arter utbyter energi eller material på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt (Chertow, 2000). Tidigare studier inom ämnet sammanfattas av Boons m.fl. (2017) som beskriver industriell symbios som:
“En process av att sammanlänka flöden mellan industrier genom användande av sekundära resurser, som material, vatten och energi, och/eller gemensamt tillhandahållande av tillgångar och tjänster, som
gemensam användning av infrastruktur eller miljörelaterade tjänster i ett nätverk.” 2
Industriell symbios beskrivs som en process av att sammanlänka flöden, för att belysa att det är en serie aktiviteter mellan industriella aktörer och inte en statisk företeelse (Boons m.fl., 2017). Genom utbyten av
sekundära resurser fokuseras industriell symbios till att återföra material till industrin för cirkulär
användning istället för att kasseras efter att ha uppkommit ur en process eller tidigare användning (Boons m.fl., 2017). En definition av industriell symbios presenteras av Lombardi och Laybourn (2012):
5 “Industriell symbios engagerar olika organisationer i ett nätverk för att främja eko-innovation och
långsiktig kulturförändring. Att skapa och dela kunskap i nätverket ger ömsesidigt lönsamma affärer för nya inflöden, ökat värde för utflöden av biprodukter samt förbättrade affärs- och tekniska processer.” 3
Genom att beskriva en långsiktig kulturförändring betonar Lombardi och Laybourn (2012) vikten av att organisationer förändrar sin egen kultur och affärsmodell mot att vara mer öppen för nya möjligheter och högre effektivitet i sina processer, vilket är nödvändigt för en grundläggande förändring mot hållbarhet. Industriell symbios definieras i examensrapporten enligt Lombardi och Laybourn definition ovan.
Historiskt sett har den vanligaste typen av utbyten inom industriell symbios varit resursutbyten i vilka energi, material, avfall och restprodukter nyttjas mellan olika aktörer (Chertow, 2000). Beroende på materialet ställer utbytet olika krav på geografiska avstånd, exempelvis kan inte ånga och varmvatten transporteras lika långt som avfall. Vidare är kvaliteten, kvantiteten och kontinuiteten på restprodukten en viktig teknisk aspekt för möjligheten till resursutbyten, så att den matchar efterfrågan hos en annan aktör. Genom att låta avfall bli till resurs för någon annan fås minskade kostnader i bortskaffning av avfallet och möjlighet till nya intäkter vid försäljning av restmaterial. De ökade affärsmöjligheterna och stärkta relationer som industriella samarbeten resulterar i ger ökad konkurrenskraft för verksamheterna. Vidare ger de cirkulära kretsloppen en minskad belastning på jordens ekosystem. Industriella samarbeten och resurseffektiviseringar kan därmed bidra till ökad tillväxt med minskad resursanvändning och ge en god förutsättning för en mer hållbar industri.
Industriella synergier kan utvecklas i industriparker genom planerade och strukturerade processer samt genom kontinuerliga spontant utvecklade projekt (Chertow, 2000). Nätverket av aktörer som verkar i industriell symbios kan därmed vara både medvetna och omedvetna om synergierna mellan dem. Spontant utvecklade projekt sker ofta med ekonomiska eller regulatoriska incitament som drivkraft (Lombardi & Laybourn, 2012), där användning av biprodukter och slutna flöden ger ökade intäkter eller minskade kostnader för avfallshantering, miljöbesparingar och stärkta sociala band mellan aktörer. Kalundborg i Danmark och Styria i Österrike är två exempel på områden med industriella symbiosnätverk som utvecklats över tid, med företagens egna intressen som drivkraft (Posch, 2010). Samarbetet i det välstuderade industriområdet Kalundborg uppkom under 1970-talet på grund av den höga efterfrågan på vatten (Valentine, 2016). Genom en rådande vattenbrist uppkom flertalet möjliga och för flera parter lönsamma synergier för en mer resurseffektiv vattenanvändning samt utnyttjande av andra biprodukter. Även området i Styria visar, såväl som i Kalundborg, exempel på hur synergistiska samarbeten utöver ekonomiska fördelar även ger stärkta gynnsamma relationer mellan aktörerna. Genom långsiktiga partnerskap kan användande av verksamheters biprodukter säkras, vilket möjliggör till en fortsatt och mer lönsam produktion av deras huvudprodukter (Posch, 2010).
I Sverige finns flertalet områden med industriell symbios. Bonnet m.fl. (2016) studerar tio av dem och presenterar en sammanfattning av dess huvudsakliga fördelar. Sotenäs är ett av områdena, där det symbiotiska samarbetet utgår från tre marina livsmedelsindustrier. Efter en ny miljödom skulle aktörerna vid planerad expansion inte få tillstånd att öka sina utflöden till havet, och valde att samarbeta och sluta sina flöden med processvatten genom en privatägd biogasanläggning med integrerat reningsverk (Ek,
muntligt). Sotenäs kommun har arbetat med industriell symbios senaste decenniet och initierade Sveriges
6 enda symbioscentrum år 2015 för att främja industriell och social symbios i kommunen (Symbioscentrum, 2017). Sotenäs Symbioscentrum är en neutral fysisk arena där kommunanställda utvecklare tillsammans med företagen och andra aktörer arbetar med strategiskt fokus för att möjliggöra och säkerhetsställa att symbiosutvecklingen är en kontinuerlig och långsiktig process (Ek, muntligt).
Öppenhet mellan inkluderade företag och fortsatt koordination av en intressentgrupp är viktigt för att skapa och upprätthålla industriell symbios (Chertow, 2008; Mirata, 2004). En sådan intressentgrupp som synliggör samhällsnyttan vid industriella samarbeten och utvecklar nya möjligheter till synergier kan definieras som koordinator (Baumgarten & Nilsson, 2014). Baumgarten och Nilsson (2014) har identifierat och sammanställt roller som är viktiga för facilitering av industriell symbios, utöver koordinatorer. Nedan presenteras de olika rollerna och karaktärsdragen de förknippas med. En aktör kan inneha flera olika roller. ● Eldsjälar - Aktörer med en lokal förankring som verkar för att utveckla sociala relationer, lösa sociala hinder. Eldsjälar har ofta ett driv att vilja påverka mer än enbart för en enskild aktör och kan ofta se samhällsnytta ur ett större perspektiv än många andra aktörer.
● Koordinatorer - En aktör eller en organisation som arbetar med utvecklingen av ett område, med att etablera nya aktörer genom att fylla synergistiska luckor inom området. De kan även visualisera samhällsnyttan utåt för att kunna motivera aktörers etablering i området.
● Fysiska ankare - Aktörer som hanterar stora flöden av material och energi. Dessa flöden kan i sin tur ofta utnyttjas av många andra typer av aktörer. Det är ofta möjligt att påbörja en mängd olika synergier utifrån ett fysiskt ankare, och de är därmed ofta viktiga för industriella samarbeten. ● Institutionella ankare - Ofta offentliga aktörer som finns till för att bidra med kunskap och
institutionellt stöd. Deras kompetens kan ofta utnyttjas för att hantera och bemöta olika typer av hinder.
● Mäklare - Aktörer som agerar som en mellanhand för olika aktörer för att samla upp och förmedla olika flöden. Dessa typer av aktörer kan lättare hantera olika hinder såsom sociala, information, tekniska eller ekonomiska som andra aktörer möjligtvis inte har tillräckliga resurser att hantera. Det finns flera olika typer av mäklare; material-, informations-, relations- eller kunskapsmäklare. ● Dirigenter - Dirigenter liknar mäklare eftersom de är användbara vid hinder och liknande
situationer dirigenten fokuserar snarare på att samla aktörer i ett område kring gemensamma mål samt skapa nyttovärden för hela nätverket. De kan arrangera träffar för olika aktörer att starta samtal kring utbyte av olika resurser.
● Destruenter - Arbetar med att ta tillvara avfall och sluta olika typer av kretslopp och återvinna restflöden.
● Nekrofager - Aktörer som samlar in avfallsflöden till destruenter. Hjälper destruenter och andra aktörer att överkomma ekonomiska och tekniska hinder gällande avfallsflöden.
2.3 Utveckling av industriell symbios
För att sammanfatta utvecklingsprocessen av industriell symbios har Yeo m.fl. (2019) analyserat tidigare studier inom industriell symbios, och presenterat nedanstående steg, se figur 1.
7
Figur 1. Visualisering av de olika stegen för utveckling av industriell symbios baserad på arbetet av Yeo m.fl. (2019).
En preliminär bedömning genomförs som ett inledande steg för att bedöma de lokala förutsättningarna samt de behov och krav som kommer behöva uppfyllas av nästkommande steg i utvecklingsprocessen (Yeo m.fl., 2019). Att identifiera aktörer samt skapa en översikt över aktörers behov, möjliga resursströmmar och den regionala miljöpolitiken beskrivs som möjliga steg inom den första bedömningen (Chertow, 2007). Kommunikation och att skapa engagemang mellan aktörer beskrivs som ett viktigt steg för att utveckla kapaciteten för industriell symbios (Gibbs, 2003; Thollander m.fl., 2010; Lombardi & Laybourn, 2012; Valentine 2016). För att engagera aktörer och knyta kontakter fokuserar det andra steget på att skapa intresse och nätverk, genom att bedriva kommunikation mellan aktörer. De första två stegen sker på företagsnivå, medan synergier tas fram genom att undersöka företagen på flödes- och processnivå. Genom datainsamling och informationsutbyten om in- och utflöden kan synergier mellan olika aktörer identifieras för ytterligare analys, planering och implementering (Massard & Erkman, 2007; Van Capelleeven m.fl., 2018). Att identifiera synergimöjligheter är det mest välstuderade steget för industriell symbios inom litteraturen (Yeo m.fl., 2019).
Synergier som är värdehöjande affärer för företagen, genom att bidra till deras affärsmål, ger ökad implementeringspotential eftersom företagen får ett större intresse för dem (Lombardi & Laybourn, 2012). I affärsmål inkluderas utöver enbart direkta lönsamhetsperspektiv även riskhantering, anseende, diversifiering och användande av tillgångar som kan ge ett ökat värde för företagen. Därmed genomförs en bedömning av synergiers affärsmöjligheter som ett fjärde steg, genom bland annat lönsamhetsanalyser, validering och val av möjligheter utifrån ett tekniskt perspektiv, kostnad och nytta (Yeo m.fl., 2019). Mirata (2004) menar att utveckling av industriell symbios främst varit driven av lönsamhet genom konventionella affärsmodeller, och att det oftast leder till kortsiktiga vinster. Att
8 bedöma implementeringspotential utifrån synergiers affärsmöjligheter ur företagsperspektiv kan därmed leda till att större och mer långsiktiga systemförbättringar missas. Lombardi och Laybourn (2012) menar dock att företag sällan investerar tid och energi i åtgärder som de inte ser kan generera en vinst eller mervärde, vilket gör bedömning av implementeringspotential lämpligt som nästa steg i utvecklingsprocessen.
Genom implementering omvandlas identifierade synergimöjligheter till verkliga affärer (Yeo m.fl., 2019). Vidare menar Yeo m.fl. (2019) att diskussion om implementeringsfasen inte är vanligt förekommande i litteratur, men att implementering av synergierna ofta brukar följas upp genom att mäta effekterna av dem samt genom kontinuerliga förbättringar. Yeo m.fl. (2019) menar även att de flesta studerade verktyg inom implementeringsfasen verkar genom att enbart mäta synergiernas prestanda och effekter och sällan diskuteras andra värden för att kunna bidra till en djupare förståelse av implementeringsfasen.
Avslutningsvis sker dokumentation, se figur 1, för att belysa och kommunicera lyckade genomföranden och lärdomar (Yeo m.fl., 2019). Efter dokumentation kan stegen för att engagera aktörer samt kartlägga möjliga synergier upprepas genom en iterativ process. Att kommunicera resultatet och återigen engagera aktörer efter avslutade steg beskrivs som avgörande för att behålla processen av industriell symbios över tid.
2.4 Kartläggning av synergier
Det finns flera olika tillvägagångssätt för att genomföra en kartläggning av synergier. Yeo m.fl. (2019) delar in tillvägagångssätten i kategorierna: fri marknadsbaserad matchning, in- och utflödesbaserad matchning samt optimering av nätverksdesign.
Fri marknadsmekanism är där aktörer matchas ihop utefter tillgång och efterfrågan på varje aktörs restflöde (Yeo m.fl., 2019). Genom att auktionera ut sina materialflöden kan en villig aktör köpa upp det passande flödet, baserat på marknadsekonomins principer. Marknadsekonomin är en av grunderna till spontant utvecklade områden med industriell symbios, det vill säga industriella samarbeten som uppkommit när de varit lönsamma för aktörerna. Kunskap och öppenhet hos säljare och köpare av restflöden är viktigt för att möjliggöra fri marknadsbaserade industriella synergier (Yeo m.fl., 2019). In- och utflödesbaserade matchningar bygger på teknisk information om flödens egenskaper och processers kapacitet att ta tillvara dem (Yeo m.fl., 2019). Detta tillvägagångssätt beskrivs ytterligare i avsnitt 2.4.1 In- och utflödesbaserad matchning nedan. Nätverksdesign och optimering av nätverks utformning, den tredje kategorin av tillvägagångssätten presenterade av Yeo m.fl. (2019), syftar till resursoptimering genom programmering.
2.4.1 In- och utflödesbaserad matchning
Att spåra flöden av material, energi och vatten är en av de viktigaste delarna vid studier av industriell symbios och dess uppkomst resulterade i materialflödesanalys (MFA), vilket är ett användbart tillvägagångssätt (Chertow, 2008). MFA ger en systematisk uppskattning av aktörers betydelsefulla in- och utflöden inom ett fysiskt avgränsat system (Chertow, 2008; Kaufman, 2012). Därmed kan en materialflödesanalys genomföras för att identifiera potentiella utbyten och effektivisera
9 resursanvändningen inom industriella ekosystem. Både produkter, material och ämnen kan kartläggas i flödesanalys (Kaufman, 2012). Vidare menar Kaufman (2012) att produkter har ett ekonomiskt värde, antingen positivt eller negativt. Produkter med positivt ekonomiskt värde är vanligtvis material eller bränslen. Produkter med negativt ekonomiskt värde kan exemplifieras av kommunalt hushållsavfall och avloppsslam, sådana produkter som kräver en kostnad för bortskaffning. Olika typer av avfall, som Kaufman (2012) menar har negativt ekonomiskt värde, kan dock vid exempelvis förbränning för energiproduktion få ett positivt värde. Att använda avfall som resurs, och därmed sluta flöden, är en viktig del för ökad resurseffektivitet och mer hållbara industriella ekosystem (European Commission, 2019). Återanvändning och återvinning av material är dock enligt avfallshierarkin att föredra innan energiåtervinning sker (Direktiv - om avfall och om upphävande av vissa direktiv, 2008).
Att samla in flödesdata samt att matcha in- och utflöden kan ske på olika vis. Både skriftliga och muntliga undersökningar med olika aktörer samt litteratursökningar kan genomföras (Chertow, 2008). Exempelvis kan litteratur om tidigare projekt för industriell symbios eller resurseffektivitet och dokument från företagen, som miljö- och hållbarhetsapporter, studeras. Till skriftliga och muntliga undersökningar tillhör exempelvis mailkontakt, telefonsamtal och intervjuer. Datainsamlingen kan även ske genom workshops och studiebesök för att säkerställa trovärdigheten och kvaliteten på datan (Yeo m.fl., 2019).
Vid implementering av nya synergier spelar det geografiska avståndet roll för miljönyttan och de ekonomiska fördelar synergin resulterar i (Chertow, 2000). Verktyg för geografiska informationssystem (GIS) kan användas som stöd för analys av industriell symbios och vid beslut för att implementera nya synergier (Hatefipour m.fl., 2011; Yeo m.fl., 2019). Massard och Erkman (2009) har tagit fram ett verktyg som applicerar GIS på en MFA, vilket har använts i Geneve, Schweiz. Verktyget finner och visualiserar potentiella utbyten som kan användas som tekniskt stöd och beslutsunderlag vid planering av nya industrier och deras lokalisering (Massard & Erkman, 2009).
Ett ytterligare verktyg som kombinerar MFA och GIS för att facilitera industriell symbios är datorplattformen FISSAC (FISSAC, u.å.). Plattformen menar att ge ett livscykelperspektiv på flöden genom MFA inom industrikluster och använder GIS för att geografiskt följa avfallsströmmar. Bonnet m.fl. (2016) presenterar genom projektet FISSAC en jämförelse av ett tjugotal olika datorverktyg för industriell symbios och menar att verktyg har en betydande roll för att främja utvecklingen av industriell symbios (Bonnet m.fl., 2016). Rapporten sammanfattar lärdomar från befintliga områden inom industriell symbios, belyser svagheter hos identifierade verktyg och tar fram FISSAC som en kompletterande plattform för att identifiera synergier mellan industrier (Bonnet m.fl., 2016). Plattformen fokuseras till att sammanlänka materialflöden mellan större industrier inom stål, aluminium och kemiska produkter samt bygg- och rivningssektorn.
Enligt tidigare forskning inom industriell symbios i början av 90-talet är rätt mängd avfall på rätt ställe, teknisk kunskap och marknadsbaserade ekonomiska incitament avgörande för eko-industriella samarbeten, vilket senare litteratur inte instämmer med (Chertow, 2008; Cohen-Rosenthal, 2003; Lombardi & Laybourn, 2012; van Capelleeven m.fl. 2018). Industriell symbios och att sluta kretslopp handlar inte bara om att matcha in- och utflöden, utan kräver en större förändring i företagens processer, arbetssätt och affärsmodell för en hållbar utveckling (Lombardi & Laybourn, 2012). Affärer skapas av entreprenörer, inte genom dataverktygs resultat av modeller och länkade flöden (Cohen-Rosenthal, 2003). Dataverktyg anses vidare kunna visualisera möjliga tillvaratagande av restflöden, men det inte är
10 informationen från datorverktyg som skapar nya synergier av avfallsströmmar, utan det är genom beslut av människor. Van Capelleeven m.fl. (2018) menar att datorverktyg fokuserar mer på att bestämma de tekniska möjligheterna än att bygga mänskliga relationer, som är grunden för industriella samarbeten. Vidare anses datorverktyg ha problem med att analysera och förstå industriella samarbeten eftersom dessa system innehåller mycket tyst kunskap och påverkas av sociala faktorer. Att datorverktyg för in- och utflödesbaserade matchningar använder en statisk modell för att beskriva en komplex dynamisk ekologi problematiseras ytterligare av Cohen-Rosenthal (2003). Även Chertow (2008) beskriver hur databaserade verktyg kan överskatta ideala scenarion och implementerbarheten i olika synergier och åtgärdsförslag, med bristande hänsyn till de tidskrävande processerna i att engagera aktörer och hitta passande sammansättningar av aktörer med synergistiska möjligheter.
2.5 Institutionell kapacitet för industriell symbios
Utvecklingen av industriella samarbeten inom industriell symbios uppstår lättare när en högre nivå av institutionell kapacitet byggts upp i området (Boons m.fl., 2011). Boons m.fl. (2011) menar vidare att institutionellt kapital innefattar kunskapsresurser, relationella resurser och mobiliseringsförmåga. Med kunskapsresurser menas möjligheterna till delning av tillgänglig, uttrycklig eller tyst kunskap. Relationella resurser är aktörernas sociala band och strukturen mellan dem. Mobiliseringsförmåga är hur kunskaps- och relationella resurser bildas och förmedlas mellan aktörerna i ett område. Den institutionella kapaciteten byggs upp över tid och förbättras när olika aktiviteter som genererar mervärden genomförs i området, vilket främjar utvecklingen av industriell symbios. Att identifiera aktörers olika roller är ett sätt att utveckla, öka och sprida den institutionella kapaciteten (Baumgarten & Nilsson, 2014). Boons m.fl. (2011) menar att vikten av eldsjälar och fysiska ankare ofta diskuteras inom litteraturen, men att den institutionella kapacitetens påverkan på utvecklingen av industriell symbios har bortsetts från.
Genom att involvera medarbetare i utvecklingen av industriell symbios sprids kunskap om ämnet, och engagemang kan både identifieras och skapas. Bunge m.fl. (1996) studerade hur effektivt olika åtgärder kan leda till minskade utsläpp hos industrier, med exempelvis tekniska lösningar och att engagera de anställda som åtgärder. Studien belyste att externa resurser och tekniska lösningar ger bättre resultat i form av minskad miljöpåverkan om de kombineras med att involvera och engagera de anställda, jämfört med utan internt engagemang. Även Wang (2013) menar att en social process för kunskapsutbyten och kommunikation genom personlig interaktion mellan aktörer har en central roll för uppkomsten av industriella samarbeten. Mervärden som stärker den institutionella kapaciteten för industriell symbios bör därmed tas hänsyn till vid kartläggning av synergier, för att främja vidare implementering av synergier och utveckla kapaciteten för industriell symbios.
11
3. Fallbeskrivning - Händelö Eco Industrial Park
I detta kapitel presenteras det fall som har studerats i examensarbetet, Händelö Eco Industrial Park. Kapitlet inleds med en nulägesbeskrivning av Händelö och de existerande synergierna som finns i klustret idag. Därefter presenteras de aktörer och verksamheter som har undersökts i examensarbetet. Rapportförfattarna har identifierat 33 stycken företag på Händelö, vilka har undersökts översiktligt och bedömts om de ska inkluderas i arbetet. Motiveringen till i urvalet av de sju aktörer som inkluderades i kartläggningen presenteras i bilaga 1. Det nuvarande HEIP-projektet är inte det första projektet som studerar industriell symbios och samverkan på Händelö, och tidigare projekt som bedrivits i området presenteras i kapitlets avslutande avsnitt.
3.1 Nulägesbeskrivning av Händelö
Händelö är ett industriområde nordväst om Norrköping. I dagsläget bedrivs ett antal industriella samarbeten och utnyttjande av restflöden mellan aktörer i parken och omkringliggande aktörer och områden.
Figur 2. Figur över några av de industriella samarbeten som sker vid Händelö i sammanband med undersökningen.
E.ON bedriver ett kraftvärmeverk på Händelö, Händelöverket, som försörjer Norrköpings kommun och närliggande verksamheter med fjärrvärme och el. E.ONs anläggning består av två pannor som främst eldas med hushållsavfall samt två biobränslepannor för eldning av bland annat retur- och skogsflis, vilka samtliga producerar fjärrvärme och el (E.ON, 2019). E.ON producerar överhettad ånga till Lantmännen Agroetanols etanolproduktion, som i sin tur skickar tillbaka ett kondensat till E.ON genom en pipeline mellan anläggningarna, vilket är en viktig grundsten i den industriella symbiosen på Händelö (Engström, muntligt; Lind, muntligt). Kondensatet används sedan återigen av E.ON till fjärrvärmenätet för att värma upp industrier och hushåll i Norrköpings kommun. Returvärmen, fjärrvärmen efter uppvärmning, används för att värma upp gator och torg i staden på vägen tillbaka till Händelöverket (Wigler, muntligt).
Lantmännen Agroetanol bedriver etanolproduktion av spannmål samt restprodukter från livsmedelsindustrin (Lantmännen Agroetanol, 2019). En restprodukt som fås från etanolproduktionen är drank, en protein- och fiberrik restprodukt från spannmål, vilken torkas och blir till pelletsfoder inom den
12 egna anläggningen (Lantmännen Agroetanol, 2019). Vid etanolframställningen uppkommer även koldioxid som restprodukt, som Lindé tar tillvara vid en anslutande produktionsanläggning för kolsyra. Lantmännen Agroetanol skickar processvatten för rening till Nodras reningsverk.
Slottshagens reningsverk, i närheten av Händelö, bedrivs av Norrköping kommuns vatten- och avloppsbolag Nodra. Allt kommunalt avloppsvatten och vissa verksamheters processvatten renas vid Slottshagens reningsverk och släpps ut i Motala Ström (Nodra, 2019). Avfall från Nodras verksamhet går till förbränning i Händelöverket för energiåtervinning, avfall från exempelvis gallerrens går till materialåtervinning och en viss del sand läggs på deponi.
Norrköpings kommuns intresse för grön innovation beskrivs som drivande faktor för industriella symbiosen på Händelö (Eklund & Gustafsson, 2015; Nikkola m.fl., 2016). Företagen på Händelö drivs även till industriella samarbeten genom regleringar på nationell och EU-nivå, av ekonomiska incitament för avfallsförbränning och energiproduktion samt mervärden och en grön image som hög klimatprestanda bidrar till (Nikkola m.fl., 2016).
3.2 Deltagande aktörer i fallstudien
Utifrån de tre aktörerna som nämndes i 3.1 Nulägesbeskrivning av Händelö; E.ON, Lantmännen Agroetanol och Nodra, formades startgruppen för examensarbetets fallstudie. Med startgrupp menas de aktörer som kartläggningen utgår ifrån för att sedan inkludera och undersöka fler aktörer allt eftersom. I detta examensarbete har de aktörer som inkluderats haft en anknytning till att hantera organiska material i verksamhet.
Figur 3: Geografisk positionering över aktörerna i och omkring Händelö, satellitbild från Google Earth. Econova ligger utanför det visade området.
13 De aktörer som sedan har ingått i detta examensarbete utöver aktörerna i startgruppen är Econova, Green Lite, Holmen Paper och Re-board, se figur 3 för en geografisk överblick över var aktörerna är lokaliserade. Andra intressenter till examensarbetet är Linköpings universitet, Energikontoret Östergötland och Cleantech Östergötland som ingår i HEIP-projektet men dessa tas inte med i kartläggningen.
Econova har identifierats som nekrofag, destruent och mäklare utifrån deras affärsidé att samla in och omvandla restprodukter från skogsindustrin till jordprodukter. Econovas kontor ligger ca 10 km nordväst om Händelö, och de ansvarar även för en deponi vid Holmen Papers anläggning. Holmen Paper har identifierats som fysiskt ankare eftersom de bedriver en storskalig produktion av pappersfiber som genererar en stor mängd restflöden. Green Lite och Re-Board tillverkar båda lättviktsskivor utifrån träfibrer som kan användas som utställningsmöbler i affärer och liknande. Green Lite och Re-Board har rapportförfattarna inte lyckats med att identifiera eller tilldela dem en roll inom industriell symbios, som presenteras i 2.2 Industriell symbios. Samtliga inkluderade aktörer, vilken nivå de har studerats på samt deras identifierade roll för industriell symbios går att avläsa i tabell 1 nedan. En komplett lista på alla företag som identifierats på Händelö och motivering till varför de valts att inkluderas i kartläggningen eller inte erhålls i bilaga 1.
Tabell 1: Tabellen presenterar de företag som har undersökts i fallstudien, vilken nivå aktörerna har undersökts på samt roll om identifierad. “Intern” undersökningsnivå syftar till om företaget deltog i den interna kartläggningen. Vid “externt översiktligt” har miljörapport samt viss kontakt bedrivits, vid “externt grundligt” har mer kontakt och undersökning bedrivits. För identifierad roll har rapportförfattarna utgått från beskrivningen av Baumgarten och Nilsson (2014), rapportförfattarna har inte identifierat någon roll för Re-Board och Green Lite.
Företag Undersökningsnivå Identifierad roll
E.ON Internt, externt grundligt Fysisk ankare och destruent Lantmännen Agroetanol Internt, externt grundligt Fysisk ankare
Nodra Internt, externt grundligt Destruent
Econova Internt, externt översiktligt Destruent, mäklare och nekrofag Holmen Paper Internt, externt översiktligt Fysisk ankare
Re-Board Internt, externt översiktligt -
Green Lite Internt, externt översiktligt -
3.3 Projekt vid Händelö inom industriell symbios
Industriell symbios vid Händelö har studerats tidigare genom bland annat forskningsprojekt och examensarbeten. Nedan presenteras de tidigare projekten samt det nuvarande EU-finansierade projektet som bedrivs vid Händelö.
3.3.1 HEIP-projektet
Projektet som detta examensarbete tillhör syftar till att utveckla Händelö som eko-industriell park, samt sprida den kunskap och erfarenhet inom industriell symbios som finns i området (Region Östergötland, 2020). Det övergripande målet är att bidra till ett mer lönsamt och energi- och resurseffektivt näringsliv
14 och samhälle. Projektgruppen består av Region Östergötland, Norrköpings Kommun, Cleantech Östergötland, Linköpings universitet, E.ON, Lantmännen Agroetanol, Nodra och Norrköping hamn. Aktörerna kategoriseras som fysiska ankare och destruent, med flertalet möjliga synergier och väljs därmed som aktörer att utgå kartläggningen från. HEIP-projektets styrgrupp, med aktörer från kommun, akademi och näringsliv, verkar som en koordinator vid HEIP genom sitt fokus på att utveckla industriparken samt samla och sprida kunskap om den industriella symbios som råder.
3.3.2 Tidigare projekt vid Händelö
Symbiosen inom på Händelö har studerats genom ett antal forskningsprojekt, avhandlingar och examensarbeten senaste tio åren. Industriella utbyten inom Händelöområdet studerades av Hatefipour m.fl. (2011) som klassificerade området som en eko-industriell park. Även Eklund och Gustafsson (2015) föreslog att området ska betraktas och fortsätta utvecklas som en eko-industriell park, vilket det gör idag. I slutsatser för forskningsprogrammet Hållbara Norrköping vid Linköpings universitet betonas vikten av en organisatorisk struktur som verkar på industriområdesnivå för att fortsätta utveckla Händelö för en mer hållbar industri (Eklund & Gustafsson, 2015). Eklund och Gustafsson (2015) menar att en arena där aktörerna själva kan identifiera potentiella synergier för att utveckla sina verksamheter skulle kunna fungera som bas ur vilken nya affärer och innovationer kan växa fram ur. Vidare menar Eklund och Gustafsson (2015) att bland annat bör kommunen och de stora aktörerna i området ta sitt ansvar för att skapa detta. HEIP-projektet som nu bedrivs av Region Östergötland och Cleantech Östergötland tillsammans med Norrköpings kommun och företag på Händelö har möjlighet att starta upp den främjande arena som Eklund och Gustafsson efterfrågade. Även Hatefipour m.fl. (2012) menar att insamlad data, information samt faciliterande mekanismer och organisationer finns tillgängliga på Händelö, och att det är koordineringen av de samtliga som är nödvändigt för att utveckla kapaciteten för industriell symbios i området (Hatefipour m.fl., 2012).
Vid ett examensarbete 2010 studerades möjligheterna för biodieselproduktion på Händelö (Carlsson & Carlsson, 2010). Riktlinjer för en hållbar produktion av biodiesel togs fram och lönsamheten beräknades. Möjliga flöden till biodieselanläggningen var fjärrvärme från E.ON och glycerol från Svensk Biogas, som vid tillfället hade en biogasanläggning på Händelö. Carlsson och Carlsson (2010) diskuterade att priset på biodiesel och råvarorna för produktionen påverkar lönsamheten för en produktionsanläggning på Händelö. Sedan examensarbetet slutfördes har förutsättningarna förändrats och bland annat stängde Svensk Biogas biogasanläggning ner 2015.
Baumgarten och Nilsson (2014) studerade industriell symbios ur ett affärsperspektiv och identifierade roller som främjar kapaciteten för industriell symbios, genom en litteraturstudie samt fallstudie på Econova i Norrköping. De identifierade rollerna beskrivs i avsnitt 2.2 Industriell symbios. Econova identifierades som mäklare, nekrofag och destruent (Baumgarten & Nilsson, 2014). Vidare menar Baumgarten och Nilsson (2014) att ett systematiskt tillvägagångssätt krävs för att möjliggöra en strategisk facilitering av utveckling av industriella ekosystem på regional nivå, och undersöker Econovas affärsmöjligheter gällande sådan facilitering.
Martin (2015) kvantifierade klimatprestandan som den industriella symbiosen tillför på Händelö. Studien visade att industrier på Händelö har lägre miljöpåverkan i rådande symbios jämfört med samma område
15 utan synergier. Skillnaden var uppemot 38 000 ton CO2-ekvivalenter jämfört med ett scenario med fossila
bränslen utan synergier (Martin, 2015).
Elez (2017) undersökte möjligheterna för E.ON att tillvarata överskottsvärme från Lantmännen Agroetanol, Nodra och Holmen Paper för fjärrvärmeproduktion. Elez bedömde tillvaratagandet av överskottsvärme hos Lantmännen Agroetanol med absorptionsvärmepump som lönsamt. Avståndet mellan E.ON och Nodra respektive Holmen Paper var längre än till Lantmännen Agroetanol varpå lösningar med Nodra och Holmen Paper inte undersöktes vidare (Elez, 2017). Vad rapportförfattarna undersökt har ingen fortsatt kommunikation angående tillvaratagande av överskottsvärmen bedrivits mellan aktörerna efter arbetet.
16
4. Genomförande
Examensarbetet har främst haft sin utgångspunkt i en fallstudie av ett enskilt fall där fler än en enhet studeras för analys, vilket Yin (2003) benämner som single case study med ett embedded perspektiv.
Embedded innebär att enheterna som studeras som beroende av varandra. Systemet som studeras
innefattas av en gemensam kontext men i systemet förekommer flertalet olika varierande parametrar, såsom olika aktörer med varierande energi- och materialflöden.
Fallstudien har konstruerats som en kvalitativ studie med fokus på att förstå hur systemet ser ut i dagsläget och hur det kan komma att förändras (Yin, 2003). Detta har genomförts genom bland annat semistrukturerade intervjuer och möten, en workshop och granskning av olika typer av dokument.
4.1 Framtagning av arbetssätt
Genom granskning av litteratur, genomförande av en fallstudie och analys av fallstudiens resultat sammanställdes ett förslag på ett arbetssätt för strukturerad kartläggning av befintliga och nya synergier inom ett geografiskt område, se kapitel 7. Arbetssätt för strukturerad kartläggning. Med hjälp av de utvärderingar som genomförts under fallstudien har rapportförfattarna fått återkoppling på vissa aktiviteter som involverade aktörerna och har därefter justerats och förbättrat arbetssättet. Vidare har rapportförfattarna diskuterat olika förutsättningar för genomförandet av en kartläggning av synergier och hur arbetssättet kan anpassas efter såväl kartläggare som områden, aktörer och anställda.
Arbetssättet togs fram genom de nästkommande avsnitten; 4.2 Granskning av litteratur, 4.3 Empirisk
studie och 4.4 Analysmetod. Dessa avsnitt förklara hur rapportförfattarna gick tillväga vid denna fallstudie
och lärdomarna från fallstudien tillsammans med litteratur är det som byggt upp och format arbetssättet.
4.2 Granskning av litteratur
Under examensarbetet har litteratur granskats för att erhålla och presentera genererad kunskap inom forskningsområdet industriell symbios. Den litteratur som granskats adresserar identifiering och främjandet av industriella samarbeten. Granskningen av litteratur har genomförts kontinuerligt under examensarbetet, likt det som påvisats i den övergripande iterativa arbetsprocessen. I varje ny iteration där en ny aspekt undersökts har litteratur varit en del av processen för att kunna stärka eller ge en djupare förståelse för aspekten.
Under examensarbetet har kedjesökning varit det främsta tillvägagångssättet för att erhålla relevanta artiklar. Sökmetoden går ut på att hitta ny relevant litteratur genom att följa källhänvisningar i studerad litteratur (Umeå Universitetet, u.å.). Utöver kedjesökning har även mer specifika riktade sökningar efter studier och litteratur inom området genomförts via databasen Unisearch. Sökord som använts för att finna relevant litteratur för att studera är bland annat: Tools for industrial symbiosis, materials flow analysis,
Händelö symbiosis. Även examinator och handledare för examensarbetet har bistått med rekommendationer på litteratur som bidragit till arbetet.
17
4.3 Empirisk studie
Två huvudsakliga tillvägagångssätt har använts under fallstudien, ett externt och ett internt tillvägagångssätt. Den externa kartläggningen utgår från att en kartläggare undersöker potentiella synergier med enskilda aktörer, medan den interna kartläggningen sker genom att föra samman olika aktörer och låta dem identifiera potentiella synergier tillsammans. Kartläggaren, det vill säga rapportförfattarna, har därmed verkat som en dirigent vid den interna kartläggningen, med syftet att sammanföra flera aktörer till ett gemensamt möte för att diskutera gemensamma förbättringsåtgärder inom området (Baumgarten & Nilsson, 2014). De två tillvägagångssätten beskrivs ytterligare i avsnitt 4.3.1
Extern kartläggning och 4.3.2 Intern kartläggning nedan. Sedan följer ett avsnitt om hur framtagandet av
en bedömningsmall för synergiers implementeringspotential genomfördes och användes.
Vid starten av examensarbetet identifierades fallstudiens startgrupp, med de tre aktörerna E.ON, Lantmännen Agroetanol och Nodra. Aktörerna valdes på grund av samtliga tre ingår i HEIP-projektet med representanter i projektets styrgrupp. Aktörerna har även stora resursflöden och ångleveransen mellan E.ON och Lantmännen Agroetanol vilket benämns som “navelsträngen” för den industriella symbiosen på Händelö (Engström, muntligt; Lind, muntligt).
När information och data samlades in genom externa och interna kartläggningen noterades följande parametrar; vilka aktörer synergin gäller, vilken resurs det handlar om, i vilken process resursen uppstår, om det är ett in- eller utflöde för den aktuella aktören samt övrig kommentar. Informationen dokumenterades i ett exceldokument inspirerat av IS Datas Database Spreadsheet (IS Data, u.å.). Förståelse för kvantiteter och kvaliteter av flödena har erhållits men inte systematiskt noterats eller fokuserats på i databladet. Genomgående i kartläggningen har flöden studerats mer översiktligt än på en detaljnivå, samt att mervärden som möten och engagemang inkluderats. Detta eftersom kontinuerlig kommunikation och koordinering av samarbeten är bland de främsta hindren för industriella samarbeten, snarare än tekniska aspekter och detaljerad flödesinformation (Cohen-Rosenthal, 2003; Mirata, muntligt).
4.3.1 Extern kartläggning
Den externa kartläggningen genomfördes genom in- och utflödesbaserad matchning, där befintliga och potentiella synergier identifierades genom att studera verksamheternas flöden och processer. Tillvägagångssättet innefattade fyra av de sex olika beviskällorna som används för en fallstudie; dokumenthantering, intervjuer samt direkta och indirekta observationer från andra intressenter (Yin, 2003). Exempel på indirekta observationer som gjorts under arbetet är diskussion om genomförande och resultat med handledare och deltagare i HEIP-projekt. Den externa kartläggningen anpassades utefter aktörernas och kartläggarnas, rapportförfattarna, förutsättningar såsom resurser och intresse. Där mer kontakt hölls med de medarbetare som hade tid och möjlighet att medverka i studien.
Den datainsamling som genomförts är främst utifrån miljörapporter och hemsidor. Även tillståndsansökningar, domstolsbeslut, årsrapporter och produktblad har studerats. Syftet med att studera dessa typer av dokument var att identifiera och kartlägga verksamheternas flöden samt få en förståelse för bland annat processer och hur de hanterar sina restflöden. Tidigare projekt och examensarbeten som genomförts vid området, tillståndsansökningar och domstolsbeslut från Mark- och miljödomstolen
18 studerades för att erhålla en djupare förståelse för verksamheternas tidigare arbete och planer för framtida projekt.
I den externa kartläggningen ingår direktkontakt med inblandade aktörer i form av mailkontakt, telefonintervjuer, möten och studiebesök hos verksamheterna. Kontakten har skett mellan rapportförfattarna och en specifik aktör i taget. I den externa kartläggningen interagerar därmed inte aktörer med varandra, vilket skiljer sig från en intern kartläggning där flera aktörer samlas och diskuterar synergier tillsammans. I tabell 2 redovisas en lista på samtliga personer som kontaktades under den externa kartläggningen och genom vilken aktivitet det genomfördes. Mailkontakt har förts med samtliga personer vilket inte redovisas i tabellen.
Olika typer av intervjuer har skett, via telefonsamtal och möten. Dessa intervjuer har varit semistrukturerade där vissa frågor och ämnesområden hade bestämts i förväg. Ofta hade intervjuerna flera öppna frågor för att kunna ge den intervjuade möjlighet att delge idéer på potentiella samarbeten, synergier och förbättringsområden. De intervjuade personerna inom organisationerna valdes utifrån sina kunskapsområden och intresse för ämnet. Ytterligare observationer har erhållits genom studiebesök och fysiska träffar. Studiebesöken innefattades av genomgång av och rundvandring vid aktörernas anläggningar. Dessa observationer har gett en bättre helhetsbild över verksamheternas ambitionsnivå än att enbart studera dokument och hemsidor. Att samla in information genom möten med anställda, telefonsamtal och studiebesök säkrar även kvaliteten och trovärdigheten på den insamlade datan (Wang, 2013; Yeo m.fl., 2019).
Tabell 2: Personer som kontaktats under den externa kartläggningen, företag, befattning samt genom vilken aktivitet och datum för aktiviteten.
Befattning Företag Aktivitet Datum
Produktionschef E.ON Studiebesök 2020-01-29
Produktionscontroller E.ON Semistrukturerad telefonintervju 2020-02-17 Processingenjör, specialist E.ON Semistrukturerad telefonintervju 2020-04-02 Processingenjör E.ON Semistrukturerad telefonintervju 2020-02-24
Affärschef Lantmännen Agroetanol Studiebesök 2020-01-31 Hållbarhetsstrateg Lantmännen Agroetanol Möte 2020-02-04 Processingenjör Lantmännen Agroetanol Semistrukturerad telefonintervju 2020-04-06
Utredningsingenjör Nodra Studiebesök 2020-02-04
Labb- och utvecklingschef Nodra Studiebesök 2020-02-04
Utredningsingenjör Nodra Semistrukturerad telefonintervju 2020-02-13 Produktions- och kvalitetschef Re-Board Semistrukturerad telefonintervju 2020-02-18
