Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete, 30 hp | Civilingenjörsprogrammet energi - miljö - management Vårterminen 2020 | LIU-IEI-TEK-A--20/03670-SE
Aktörers roller för att möta
utmaningar vid utveckling av
industriella och sociala
symbiosnätverk
– En fallstudie i Sotenäs kommun
Actors roles to meet challenges for developing industrial
and social symbiosis networks
– A case study in Sotenäs municipality
Emma Ek
Handledare Sotenäs Symbioscentrum: Leif Andreasson, Peter Carlsson Handledare LiU: Linda Hagman
Abstract
Most of the environmental challenges the communities have faced depend on the increasing population and human activity, especially of the industrial development and the growth of industrial parks. There is a need to develop industrial parks in a way that contributes to minimal environmental impact, economic prosperity as well as local and regional sustainability. One challenge is to use their large amounts of underutilized resources. This can be achieved by creating circular models and coordinating resource exchanges in an industrial and social symbiosis. Industrial symbiosis means that actors collaborate through sharing of resources for collective benefits. In a social symbiosis the human resources and competences are strengthened, in parallel as the industrial symbiosis is assured. Previous studies highlight that there is a need for a better understanding of how symbiosis networks can develop and what role different actors should take. An interesting case to study in this context is the municipality of Sotenäs, where symbiosis development started 2011 and a Centre of Symbiosis under municipal management was established in 2015. The aim of the study is to identify key functions for successful symbiosis development. The aim is also to analyze the roles of different actors, in order to meet challenges in the development, through a qualitative case study in Sotenäs.
In order to answer the purpose of the thesis, a literature study was initially conducted to investigate the key factors for developing symbiosis networks and the roles of different actors. Furthermore, an interview study was carried out with several actors involved in, or are a part of, the development of the Symbiosis network in Sotenäs municipality. The actors in the study are companies involved in the Symbiosis network, knowledge institutions, financiers, Sotenäs municipality and employers at the Centre of Symbiosis. The literature study was then used together with the empirical study for analysis and discussion. The results show that approaches aiming to increase the actor’s internal capacity and engagement in collective actions are needed to develop symbiosis networks. Here, communication has proven to be most crucial. Having that said, all actors should communicate the benefits that symbiotic collaborations both internally and externally to contribute to the anchoring process as well as understanding and increasing knowledge of the subject.
The conclusions from the study are that the municipality have a particularly important role in coordinating and conducting symbiosis development activities. They are an actor that remains in the long term, possesses many different functions and invests in the social benefits. Coordination bodies have an important role to play in shaping long term symbiosis activities. They should act as facilitator, catalyst and coordinator to promote symbiosis development, as well as together with other actors, to continuously support companies and conduct development projects. Companies are expected to engage in the activities they benefit from. By understanding the benefits of symbiosis activities, they can free internal resources and include symbiosis activities in their organization as functions, which would benefit both the companies themselves as well as the symbiosis networks. Knowledge institutions are particularly important during the initial stage of symbiosis development. These are expected to transfer knowledge and experience to companies and municipalities in order to engage, as well as contribute with expertise to develop and improve symbiosis networks. Financiers enable development with capital. They should be responsive, pay attention to the benefits of the society, contribute with their contacts as well as create conditions that promote symbiosis development.
Finally, the study has further investigated how identified key functions for symbiosis development, based on the case study together with the analysis of the roles of different actors, can contribute with inspiration, reduce the lead time and facilitate the development of symbiosis networks. Depending on the type of symbiosis development (self-organized, facilitated or planned), and the geographical location and therefore the social structure and organization of the region, the local conditions are different. New business establishments with planned symbiotic collaborations differs in comparison to when symbiosis development takes place with already established companies. In this case, the symbiosis development is planned and self-organized, which means that the development process is faster, and that participation and interest of the companies already exists. The results of this study also state the importance of regular and specific dialogues among actors for continued engagement and participation, where synergies and social benefits are clearly communicated.
Sammanfattning
Majoriteten av de miljöutmaningar samhällen ställs inför beror på den växande befolkningen och den mänskliga verksamheten, särskilt av den industriella utvecklingen och tillväxten av industriområden. Det finns ett behov av att utveckla industriområden på ett sätt som bidrar till minimal miljöpåverkan, ekonomiskt välstånd samt lokal och regional hållbarhet. En utmaning är att använda industriområdenas stora mängder underutnyttjade resurser. Den kan mötas genom att skapa cirkulära modeller och samordna resursutbyten i en industriell och social symbios. I en industriell symbios samarbetar aktörer inom flera frågor, en aktörs restprodukt kan bli en annan aktörs råvara, tjänster och tillgångar kan delas och utbyte av kunskap och information kan ske. Huvudsyftet är att den totala nyttan blir större genom samverkan än om var och en optimerar sin egen verksamhet. I en social symbios stärks de mänskliga resurserna och kompetenserna, parallellt som den industriella symbiosen säkerställs. Tidigare studier visar att det finns behov av en ökad förståelse för hur symbiosnätverk framgångsrikt kan utvecklas och vilken roll olika aktörer bör ta i utvecklingsarbetet. Ett intressant fall att studera inom denna kontext är Sotenäs kommun där det sedan år 2011 arbetats med symbiosutveckling och som år 2015 invigde ett Symbioscentrum i kommunal regi. Syftet med studien är att genom en kvalitativ fallstudie i Sotenäs identifiera viktiga funktioner för att utveckla framgångsrika symbiosnätverk och analysera olika aktörers roller för att möta utmaningar under utvecklingen.
För att besvara syftet genomfördes inledningsvis en litteraturstudie för att kartlägga vilka forskning säger är nyckelfaktorer för att utveckla symbiosnätverk och olika aktörers roller. Vidare utfördes en intervjustudie med olika aktörer som varit eller är involverade i utvecklingen av symbiosnätverket i Sotenäs kommun. Aktörerna som intervjuats är flertalet företag, kunskapsbärare, finansiärer, kommunalråd i Sotenäs kommun och anställda på Symbioscentrum. Litteraturstudien användes sedan tillsammans med det empiriska resultatet för analys och diskussion. Resultatet visar att initiativ som syftar till att öka intern kapacitet hos aktörer som medverkar i samverkansaktiviteter behövs för att utveckla symbiosnätverk. Här har kommunikation visat sig vara mest avgörande. Med det sagt bör samtliga aktörer kommunicera nyttan som symbiotiska samarbeten medför, internt såväl som externt, för att bidra till förankringsprocesser samt ökad förståelse och kunskap.
Slutsatser som kan dras från studien om aktörernas huvudsakliga uppgifter och roller är att kommunen har konstaterats ha en särskilt viktig roll för att samordna och bedriva symbiosverksamhet. Kommunen är en aktör som långsiktigt finns kvar, har många olika funktioner i sin verksamhet och investerar i samhällsnyttan. Samordningsorgan har en viktig roll för att forma långsiktiga symbiosarbeten. De bör agera facilitator, katalysator och koordinator för att främja symbiosutveckling, samt tillsammans med andra aktörer kontinuerligt stödja företagen och bedriva utvecklingsprojekt. Företag förväntas bidra med engagemang i de frågor de gynnas av. Genom att förstå fördelarna med symbiosverksamhet kan de frigöra resurser och inkludera symbiosarbete i sin organisation, och därmed ge fördelar till både sig själva och symbiosnätverket i stort. Kunskapsbärare är särskilt viktiga under inledningsstadiet vid symbiosutveckling. De förväntas sprida kunskap och erfarenheter till företag och kommuner i syfte att engagera, samt bidra med expertis för att utveckla och förbättra symbiosnätverk. Finansiärer möjliggör utvecklingen med kapital. De ska vara lyhörda, uppmärksamma sig om samhällsnyttan, bidra med nätverkskontakter och skapa förutsättningar som främjar symbiosutveckling.
Avslutningsvis, i fallstudien har nyckelfunktioner vid tidigare symbiosutveckling identifierats. Dessa identifierade nyckelfunktioner, i kombination med en analys om olika
aktörers roller, kan bidra med inspiration, minska ledtiden samt underlätta vid utveckling av nya symbiosnätverk. Beroende på vilken typ av symbiosutveckling det rör sig om (självorganiserad, faciliterad eller planerad), geografisk plats, samhällsstruktur och rådande organisation i regionen är förutsättningarna olika. En ny företagsetablering med symbiotiska samarbeten skiljer sig åt jämfört med när symbiosutveckling sker med redan etablerade företag. Här är symbiosutvecklingen planerad och självorganiserad vilket medför att utvecklingen går fortare samt att medverkan och intresse från företagen redan finns. Resultatet från studien visar även här vikten av att regelbundna och konkreta dialoger hålls mellan aktörerna för ett fortsatt engagemang och medverkan, där synergierna och samhällsnyttan återkommande tydligt kommuniceras.
Förord
Detta examensarbete är skrivet under våren 2020 i Sotenäs kommun som avslutning av min civilingenjörsutbildning inom energi – miljö – management vid Linköpings universitet. Examensarbetet har utförts på institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på avdelningen för industriell miljöteknik.
Min förhoppning är att studien skall bidra till inspiration och lärdomar vid utveckling av industriella och sociala symbiosnätverk. Genom en intervjustudie har flera goda exempel och erfarenheter insamlats och analyserats. Parallellt med vetenskapliga teorier ser jag att det öppnar för spännande diskussioner och kan alstra idéer.
Det har varit en väldigt lärorik vårtermin i Sotenäs kommun på Sotenäs Symbioscentrum. Först och främst vill jag rikta ett stort tack till alla kollegor för ert varma välkomnande och för härlig gemenskap. Tack för alla skratt i såväl kaffepauserna, som under arbetet och på fritiden. Extra tack till mina handledare Leif Andreasson, utvecklingsstrateg, och Peter Carlsson, symbiosutvecklare, för den tid ni lagt på att handleda mitt arbete och era tips och tankar kring studien. Det har varit en trygghet att ha er att vända mig till med funderingar och för att reda ut osäkerheter.
Från Linköpings universitet vill jag rikta mitt största tack till min handledare Linda Hagman. Ditt stöd samt kommentarer och feedback gällande såväl utformning som genomförande har varit väldigt givande. Du ledde mig även rätt när min nyfikenhet och mitt intresse gjort att arbetet blivit för omfattande. Tack Murat Mirata, examinator, för dina värdefulla kommentarer, tankar och råd. Tack till mina opponenter Louise Aaro och Josefine Karlsson för era förbättringsförslag, diskussioner och en bra dialog under arbetets gång.
Ytterligare tack till min kära familj, som läste rapporten och erbjöd konstruktiv kritik samt entusiasm. Tack alla underbara vänner för äventyr på helgerna och IK Granit för den energi ni sprider på löpturerna. Stort tack även till Elin Öhman och Max Hellgren för hjälp med och tips till sammanfattningen och introduktionen.
Ett sista jättestort tack till alla respondenter som tog sig tid att delta i intervjustudien och alla andra som bidrog till min studie på ett eller annat sätt. Det har som tidigare sagt varit en väldigt lärorik vårtermin som jag sent kommer att glömma.
Tack!
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Studiens syfte och frågeställningar ... 3
2. Teoretiskt ramverk ... 4
2.1 Introduktion till industriell symbios ... 4
2.2 Symbiosutveckling ... 6
3. Fallbeskrivning ... 12
3.1 Sotenäs tolkning av industriell och social symbios ... 12
3.2 Symbiosnätverket i Sotenäs kommun ... 12
3.3 Utvecklingen av symbiosnätverket ... 13
3.4 Planerad vidareutveckling av symbiosnätverket ... 14
4. Metod ... 16
4.1 Metodöversikt ... 16
4.2 Metodteori – Kvalitativ fallstudie ... 17
4.3 Genomförande ... 17
4.4 Analysmetod ... 22
5. Empiriskt resultat – Symbiosutveckling i Sotenäs kommun ... 23
5.1 Institutionella faktorer ... 24
5.2 Information och kunskapsrelaterade faktorer ... 26
5.3 Sociala faktorer ... 27
5.4 Tekniska faktorer ... 28
5.5 Ekonomiska faktorer ... 28
5.6 Organisatoriska faktorer ... 30
5.7 Sammanställning – Identifierade funktioner ... 32
6. Empiriskt resultat – Företagsetablering med symbiotiska samarbeten i Sotenäs kommun . 34 6.1 Institutionella faktorer ... 34
6.2 Information och kunskapsrelaterade faktorer ... 35
6.3 Sociala faktorer ... 36
6.4 Tekniska faktorer ... 36
6.5 Ekonomiska faktorer ... 37
6.6 Organisatoriska faktorer ... 38
6.7 Sammanställning - Huvudsakliga lärdomar ... 39
7. Analys och diskussion ... 41
7.1 Aktörers roller vid symbiosutveckling ... 41
7.2 Industriell och social symbiosutveckling ... 50
7.3 Metoddiskussion ... 54
8. Slutsatser ... 56
Referenser ... 58
Tabell- och Figurförteckning
Tabell 1. Viktiga roller vis symbiosutveckling (Nilsson & Baumgarten, 2014). ... 9
Tabell 2. Företag/Verksamheter i det befintliga symbiosnätverket som intervjuades. ... 20
Tabell 3. Kunskapsbärare och finansiärer som intervjuades. ... 21
Tabell 4. Anställda på Sotenäs Symbioscentrum som intervjuades och kommunalråd ... 21
Tabell 5. Nyckelfaktorer (Mirata, 2019), med en sammanställning av utmaningar som berörs. ... 23
Tabell 6. Sammanställning av identifierade funktioner vid utveckling av symbiosnätverk. ... 32
Tabell 7. Huvudsakliga lärdomar från intervjustudien till symbiosutvecklingen vid företagsetableringen. ... 39
Tabell 8. Sammanställning av huvudsakliga funktioner aktörerna bör ta ansvar för ... 48
Figur 1. Symbiosnätverket i Sotenäs kommun, 2020-05-17 (Sotenäs Symbioscentrum, 2020). ... 12
Figur 2. QS- Cirkulär industripark, 2020-06-17 (Fiskekommunerna, 2020). ...15
Figur 3. Metodillustration... 16
Figur 4. Illustration av relationerna för utdraget av aktörer som omfattas av studien.. ... 19
Bilagor
Bilaga A. Intervjusammanställning - Företag i det befintliga symbiosnätverket... 64Bilaga B. Intervjusammanställning - Kunskapsbärare och finansiärer... 65
Bilaga C. Intervjuguide - Företag i det befintliga symbiosnätverket... 66
Rapportdisposition
Kapitel 1: Introduktion
I inledningen beskrivs studiens bakgrund som leder in till problemformuleringen, syftet med examensarbetet samt vilka frågeställningar som lagt grunden för arbetet.
Kapitel 2: Teoretisk ramverk
I kapitel två presenteras det teoretiska ramverket kring industriell symbios och symbiosutveckling. Under avsnittet för symbiosutveckling ingår beskrivningar av olika utmaningar och nyckelaktörer vid symbiosutveckling.
Kapitel 3: Fallbeskrivning
Här introduceras fallbeskrivningen med hur Sotenäs kommun tolkar industriell och social symbios, en bakgrund till symbiosnätverket i Sotenäs kommun och Symbioscentrum, följt av hur symbiosnätverket i Sotenäs utvecklades tillsammans med kortfattade förklaringar av de ingående aktörerna.
Kapitel 4: Metod
I kapitel fyra presenteras en översikt av metoden som använts för att besvara studiens syfte, följt av metodteori, genomförande och analysmetod.
Kapitel 5: Empiriska resultat – Symbiosutveckling i Sotenäs kommun
Kapitel fem bidrar till studiens första frågeställning. Här identifieras viktiga funktioner vid symbiosutveckling indelat i nyckelfaktorer som vetenskapen förespråkar. Under respektive nyckelfaktor presenteras perspektiv och åsikter från olika aktörer som empiriskt resultat. Kapitlet avslutas med en sammanställning av samtliga identifierade funktioner inom respektive nyckelfaktor.
Kapitel 6: Empiriska resultat – Företagsetablering med symbiotiska samarbeten i Sotenäs kommun
Med resultat från intervjustudien besvaras i kapitel sex studiens andra frågeställning. Där redovisas hur lärdomar från tidigare symbiosutveckling kan nyttjas för att utveckla ett nytt industriområde med symbiotiska samarbeten planerade från start. För industriområdet presenteras vissa huvudsakliga lärdomar och rekommendationer inom respektive nyckelfaktor. Kapitel 7: Analys och diskussion
I kapitel sju avsnitt Aktörers roller vid symbiosutveckling, besvaras studiens första frågeställning. Här analyseras och diskuteras olika aktörers roller vid symbiosutveckling. Vidare i avsnitt Industriell och social symbiosutveckling förs en diskussion om symbiosutveckling på regional, nationell och internationell nivå. Därefter följer en metoddiskussion.
Kapitel 8: Slutsatser
1
1. Introduktion
Majoriteten av de miljöutmaningar samhällen ställts inför beror på den växande befolkningen och de mänskliga aktiviteterna, där särskilt den industriella revolutionen med en tillväxt av industriområden och massproduktion blev startskottet för ett alltför stort nyttjande av jordens resurser. Detta har gjort att det finns ett behov av att utveckla samhällen och industriområden på ett sätt som är hållbart för det lokala och regionala samt bidrar till minimal miljöpåverkan och ekonomiskt välstånd. Enligt Brundtlandkommissionens rapport från 1987 innebär hållbar utveckling, en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (UN, 1987). Beskrivningen kan dock leda till tolkningsproblematik eftersom det inte alltid är uppenbart vad dagens behov är eller hur utvecklingen kan inverka på möjligheterna i framtiden. För att göra konceptet mer konkret definieras hållbar utveckling i termer av tre dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
I ambitionerna att värna om minimerad miljöpåverkan samt ökad social och ekonomisk hållbarhet har organisationer och verksamheter setts forma egna hållbarhetsvisioner och mål för att driva intern hållbarhetsutveckling framåt.Detta individuella tillvägagångssätt leder förvisso till hållbara förbättringar, men tenderar att resultera i åtgärder som optimeras efter den enskilda verksamhetens bästa. På så sätt riskerar verksamhetsspecifik utveckling att leda till suboptimala lösningar (Matson, 2001). Att tillämpa metoder som är till nytta för potentiell utvecklingen på aggregerad systemnivå ger ofta mer samhällsnytta och är väsentligt för utvecklingen av hållbara samhällen (Matson, 2001). En förutsättning för att realisera lösningar på systemnivå är att åstadkomma synergifördelar i en symbios, genom att exempelvis biprodukter och avfall från en verksamhet tas tillvara som resurser i andra verksamheter (Chertow, 2000), eller att dela kunskap och information, även tillgångar eller tjänster (Mirata & Emtairah, 2005).
Begreppet synergi beskrivs som samverkan mellan två eller flera faktorer, vilka påverkar en process att den sammanlagda verkan blir större än summan av verkningarna var för sig (Nationalencyklopedin, 2020b). Symbios betyder varaktigt samband mellan olika organismer med avgörande betydelse för båda partner (Nationalencyklopedin, 2020) och syftar i industriella sammanhang på varaktig samverkan mellan flera företag och samhällsaktörer.I en industriell och social symbios blir alltså den totala nyttan för systemet större än om var och en optimerar efter sin egen verksamhet. Lösningar på systemnivå är således något som grundar sig i mer omfattande förändring, vilket förutsätter samverkan mellan flera olika aktörer, sektorer och organisationer (Eklund & Gustafsson, 2015).
För att bättre förstå hur synergier kan utvecklas och bidra till samhällsutveckling har det forskats om industriella och sociala symbioser (t.ex. Chertow, 2000; Mirata & Emtairah, 2005). Industriell och social symbios är ett arbetssätt för att bidra till hållbar utveckling genom att skapa cirkulära flöden. I en industriell symbios blir en aktörs restprodukt en annan aktörs råvara (Chertow, 2000), och i en social symbios stärks de mänskliga resurserna och kompetenserna genom samverkan parallellt som den industriella symbiosen säkerställs (Sotenäs Symbioscentrum, 2020). Flera aktörer som verkar tillsammans i en symbios formar ett symbiosnätverk.
Sverige har som ambition att vara ledande i genomförandet av Agenda 2030, en global överenskommelse för hur världen ska agera för att skapa hållbar utveckling, och nå de 17 uppsatta globala målen (Regeringskansliet, 2018). För att dagens industriella system ska bli långsiktigt hållbara och för att målen samt andra krav ska uppfyllas behövs cirkulära system (Scaler, 2020b).
2 FN:s internationella resurspanel menar att dominoeffekten som bildas av industriell symbios och resurseffektivitet är viktigt för att uppnå samtliga globala mål (Elaine, 2019). Vid utformandet av effektiva slutna system som är dynamiska och flexibla, behövs långsiktiga strategier och överenskommelser (IVA, 2020). Det är nödvändigt med nya organisatoriska modeller där samverkan står i fokus (Eklund & Gustafsson, 2015).
Utmaningar vid symbiosutveckling kan beskrivas inom olika nyckelfaktorer. Avgörande för framgång är att förstå hur utmaningar inom nyckelfaktorerna kan mötas. Mirata (2019) har introducerat nyckelfaktorerna: institutionella, informations- och kunskapsrelaterade, sociala, tekniska, ekonomiska och organisatoriska faktorer. Vidare menar Mirata (2019) att ett kontinuerligt arbete med nyckelfaktorerna stimulerar framgångsrik symbiosutveckling. Trots att det står klart vilka nyckelfaktorerna och förväntade områden av utmaningar är, kvarstår ett problem. Vad krävs för att synergier mellan aktörer ska utvecklas och vem bör ta ansvar för att utvecklingen av symbiosen drivs på?
Inom ramen för de nyckelfaktorer som tidigare nämnts och vilka det gjorts många vetenskapliga studier om (t.ex. Mirata, 2019; Boons & Spekking, 2012; Ashton, 2008; Golev, 2015), tillsammans med studier som tidigare utförts om olika aktörer vid symbiosutveckling (Mortensen & Kørnøv, 2019; Nilsson & Baumgarten, 2014), finns det fortfarande utrymme att öka förståelsen för avgörande funktioner för att möta utmaningar inom nyckelfaktorerna och vilken roll olika aktörer bör ta utifrån en mer specifik kontext. Flera vetenskapliga artiklar har rekommenderat att olika aktörer och deras roller djupare undersöks (t.ex. Mortensen & Kørnøv, 2019; Walls & Paquin, 2015), och Ashton & Bain (2012) styrker betydelsen kontextbaserade fallstudier eftersom de bidrar med värdefull inspiration och stöd för de som vill lära av studiens resultat.
Med bakgrund i problemet undersöks i studien avgörande funktioner vid industriell och social symbiosutveckling utifrån de nyckelfaktorer som Mirata (2019) presenterar, samt olika aktörers roller för att bedriva utvecklingen. Studien har genomförts som en fallstudie i Sotenäs kommun där ett framgångsrikt symbiosnätverk utvecklats. Detta för att få en kontext och fylla de vetenskapliga luckor som finns inom studien ämnesområde. Sotenäs kommun har sedan 2011 arbetat med symbiosutveckling med utgångspunkt från marin livsmedelsindustri tillsammans med näringslivet och andra stödjande parter. År 2015 invigdes Sotenäs Symbioscentrum som i kommunal regi är organiserade på avdelningen för näringsliv och utveckling. Sotenäs Symbioscentrums drivkraft är att placera och kombinera resurser så att samlade kompetenser verkar för synergier i kommunen.
3
1.1 Studiens syfte och frågeställningar
Industriella och sociala symbiosnätverk som genom samverkan möjliggör synergieffekter hos flera aktörer, har identifierats som centralt för att nå hållbar utveckling på samhällsnivå. Vidare visar tidigare forskning på ett tydligt behov av att med hjälp av fallstudier, skapa ökad förståelse för viktiga funktioner vid symbiosutveckling samt olika aktörers roller för att säkerställa att viktiga funktioner realiseras under utvecklingen. Studien syftar således till att bidra till forskning inom området genom att applicera existerande teori inom ramen för en konkret, och för forskningen relevant, kontext. Med utgångspunkt i det studerade fallet i Sotenäs kommun behandlar studien aktörer som ingår eller har en stödjande funktion i symbiosnätverket, i syfte att beskriva olika aktörers roll och funktion i en etablerad symbiossamverkan. Syftet har brutits ner i följande frågeställningar:
Frågeställning 1: Vilken roll bör olika aktörer ta för att möta utmaningar under utvecklingen av symbiosnätverket i Sotenäs kommun?
Frågeställning 2: Hur kommer lärdomar till nytta för Sotenäs kommun när en större företagsetablering med symbiotiska samarbeten ska genomföras?
4
2. Teoretiskt ramverk
Teorin utformades med avsikt att presentera en akademisk bakgrund till industriell symbios. För att tydliggöra undersökt kontext kommer begreppet inledningsvis att beskrivas. Vidare beskrivs på vilka sätt symbiosnätverk kan utvecklas och utmaningar samt nyckelroller vid symbiosutveckling.
2.1 Introduktion till industriell symbios
Industriell symbios är ett arbetsbegrepp som används under industriell ekologi för att utveckla hållbara samhällssystem (Martin m fl., 2009). Inom industriell ekologi önskas industriella system efterlikna naturens ekosystem genom ett samspel mellan industri, miljö och teknologi (Frosch & Gallopoulos, 1989). Arbetssättet industriell symbios syftar på långsiktigt samverkan mellan aktörer för att möjliggöra effektivare resursanvändning genom symbiotiska samarbeten (Chertow, 2000). Vidare ska den samverkan som formas skapa värde för samtliga involverade aktörer och även för hela systemet i stort (Chertow, 2000). Genom samverkan blir den kollektiva nyttan större än summan av de enskilda nyttorna när aktörer verkar var för sig. I en industriell symbios är användning av energi och utnyttjandet av råvaror optimerat samt genereringen av avfall och föroreningar är minimerat för att bidra till cirkulär ekonomi (Martin m fl., 2009).
År 2012 var industriell symbios ett av sju prioriterade områden av den europeiska plattformen för resurseffektivitet (Patricio m fl., 2018). Sedan industriell symbios introducerades, har begreppet utvecklats och anpassats till ett bredare koncept än det ursprungliga. Av denna anledning har många skilda definitioner och beskrivningar vuxit fram, där enskilda nätverk och aktörer eller personer har skapat en egen variant. En tidig definition av industriell symbios formulerades av Chertow (2000) som säger: “… engages traditionally separate entities in a collective approach to competitive advantage involving physical exchange of materials, energy, water, and by-products. The keys to industrial symbiosis are collaboration and the synergistic possibilities offered by geographic proximity.”. Denna definition berör fysiska flöden, men symbiotiska samarbeten kan även handla om att dela på tillgångar och tjänster, eller utbyta kunskap, information och expertis (Mirata & Emtairah, 2005). Mer fokus har därför senare riktats mot den sociala dimensionen och relationsskapande (Lombardi & Laybourn, 2012; Mirata & Emtairah, 2005).
2.1.2 Fördelar med industriell symbios
Flera studier visar att industriell symbios har ekonomiska och miljömässiga fördelar (Ghali m fl., 2017; Afshari m fl., 2018; Wolf & Petersson, 2007; Sun m fl., 2017; Martin, 2018), men också sociala fördelar (Scaler, 2020; Mirata, 2004), något som under senare år uppmärksammats mer. Oavsett aktör, om det är ett företag, kommun, region eller organisation, kan alla dra nytta av att arbeta i symbios inom samtliga hållbarhetsaspekter (Scaler, 2020b). Med grund i denna teori beskrivs nedan några fördelar med industriell symbios indelat i ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar.
5 Ekonomiska fördelar
Företag kan öka sin lönsamhet genom att minska på kostnader för resurser och genom resurseffektivisering. För vissa företag innebär symbiotiska samarbeten att tidigare kostnader för att göra sig av med avfall försvinner. Resurskostnaderna för produktionen kan även minska genom att sekundära resurser används istället för råmaterial (Mirata, 2019). Vidare kan företag dela tillgångar eller tjänster med varandra för att minska på kostnader ytterligare. Företag kan genom industriell symbios även få extra intäkter när ytterligare inkomster tillkommer på grund av värdeskapandet av biprodukter eller när nya marknader skapas (Scaler, 2020b). Andra ekonomiska fördelar kan fås med förbättrade relationer med externa parter och genom mer hållbara produkter, vilket kan ge förbättrade marknadsandelar (Mirata & Emtairah, 2005). Enligt Mirata & Emtairah (2005) ökar industriell symbios även den regionala och lokala ekonomin eftersom det skapar arbetstillfällen.
Miljömässiga fördelar
Flera vetenskapliga artiklar påvisar att symbios har en positiv effekt på klimatprestandan (Martin, 2018). Symbiotiska samarbeten ökar resurseffektiviteten och leder till en minskad användning av icke förnybara råvaror (Mirata & Emtairah, 2005). Det bidrar dessutom till mindre avfall, bidrar till mer återanvändning och återvinning, undviker överutnyttjande av areal och vatten, samt minskade utsläpp av växthusgaser (Scaler, 2020b).
Sociala fördelar
Sociala fördelar framkommer när utbyten av kunskap formas samt förtroende och relationer skapas (Scaler, 2020b). Vidare kan samtliga aktörer och andra enskilda individer dra fördel av en grönare livsmiljö och en starkare ekonomi i regionen Boons & Spekkink (2012). Arbetskonceptet främjar hållbar konsumtion och ett hållbart beteende, vilket har ett betydande inflytande på omgivande område. Andra sociala fördelar är att det skapar arbetstillfällen (Mirata & Emtairah, 2005). En annan fördel är att ny teknik och innovation som industriell symbios ofta relateras till, indirekt innebär lärande och kunskapen hos aktörerna kan på så vis förbättras ytterligare (Walls & Paquin, 2015; Domenech & Davies, 2011; Baas & Huisingh, 2008).
6
2.2 Symbiosutveckling
Utveckling av industriella symbioser sker över hela världen av både offentliga och privata aktörer och intresset ökar på både lokal och regional nivå (Ghali m fl., 2017). Det är ett effektivt arbetssätt för att utveckla mer hållbara industriområden (Song m fl., 2018). Industriell symbios kan utvecklas på olika sätt, där förtroende och kunskapsdelning anses vara avgörande faktorer (Ghali m fl., 2017). Utvecklingen kan ske med olika grad av inflytande från aktörer eller från offentliga eller privata tredjepartsorganisationer, också med varierande intresse från regering och politik (Patricio m fl., 2018).
Ofta benämns tre olika sätt för att utveckla industriella symbioser (Mirata, 2019): självorganiserad- , planerad- eller faciliterad symbiosutveckling. För samtliga kräver symbiosutveckling tvärvetenskapligt tänkande, anpassning till lokala förutsättningar och långsiktiga strategier (Mirata, 2019). Vidare i detta avsnitt beskrivs självorganiserad-, planerad- samt faciliterad symbiosutveckling, följt av utmaningar och olika nyckelaktörer och roller vid symbiosutveckling.
2.2.1 Självorganiserad symbiosutveckling
Mirata (2019) beskriver att självorganiserad symbiosutveckling kännetecknas av motiverade aktörer som själva identifierat möjliga samarbeten och utbyten med ett gemensamt mål som utgångspunkt. Det är en bottom-up process där skapandet av synergier påverkas av aktörernas erfarenheter, expertis, ekonomiska situation, kapacitet och sociala miljö (Ghali m fl., 2017).
Självorganiserad symbiosutveckling tar i regel längre tid än de andra typerna av symbiosutveckling och risk för inlåsning i traditionella lösningar finns (Mirata, 2019). Utvecklingen drivs av ett ekonomiskt intresse, utvecklas ofta spontant och vanligtvis sker inga radikala förändringar. Vidare menar Mirata (2019) att aktörerna är engagerade och att det finns ett förtroende dem i mellan, men att det kan leda till suboptimala lösningar. Det har upplevts att självorganiserad symbiosutveckling har en högre sannolikhet för framgång än planerad utveckling (Patricio m fl., 2018).
2.2.2 Planerad symbiosutveckling
Vid planerad symbiosutveckling har det gjorts medvetna insatser för att identifiera företag från olika branscher och samordna dem att de formar resursutbyten (Mirata, 2019). Planeringen omfattar ofta en grupp olika aktörer, ofta externa, för att vägleda processen (Boons, Spekkink & Mouzakitis, 2011a). I vissa fall ingår offentliga myndigheter i gruppen för att underlätta utvecklingen, till exempel genom att bidra med stöd till fysisk planering som tillgång till mark, eller med bidrag och finansiering (Chertow 2007). Planerad utveckling går ofta snabbare och är bättre ur optimeringssynpunkt eftersom det finns ett bredare systemmål, vision och förståelse. Utvecklingen accepteras dock inte alltid av de inblandade företagen, och relationen mellan företagen kan dessutom förbli svag när det initiala initiativet inte kommit från dem själva. Som en del av en planerad symbiosutveckling behövs någon som tar rollen att säkerställa berörda aktörers medverkan i arrangemang och utvecklingsprojekt (Mirata & Emtairah, 2005).
2.2.3 Faciliterad symbiosutveckling
Faciliterad symbiosutveckling utgör ett mellanting mellan självorganiserad och planerad, där ett samordningsorgan sammanför aktörer och underlättar skapandet av relationer och samarbeten (Mirata, 2019). Denna utveckling lyfter det bästa från de båda tidigare beskrivna utvecklingssätten,
7 för att snabbare stödja en målinriktad utveckling. Anledningen att ett samordningsorgan behövs tenderar bero på brist på kunskap, expertis, tid eller kontakter hos företag (Patricio m fl., 2018). Ett samordningsorgan är viktig för att effektivare driva utvecklingen framåt.
Studier har visat att små och medelstora företag som är involverade i symbiosnätverk har ett större intresse av denna typ av utveckling (Patricio m fl., 2018). Samordningsorganet kan underlätta informationsdelning, erbjuda utbildning och söka efter potentiella symbiotiska samarbeten(Afshari m fl., 2018).
2.2.4 Nyckelfaktorer
Forskningen anger olika utmaningar och hinder inom symbiosutveckling. Mirata (2019) beskriver sex nyckelfaktorer med tillhörande utmaningar som behöver beaktas vid utveckling av industriell symbios. Dessa faktorer är institutionella, information- och kunskapsrelaterade, sociala, tekniska, ekonomiska och organisatoriska faktorer. Vidare beskrivs utmaningar och hinder under respektive nyckelfaktorer.
Institutionella faktorer
Potentialen till att utveckla symbiotiska samarbeten formas av de externa institutionella faktorerna och förutsättningarna, som exempelvis normer, regler och styrmedel (Spekkink, 2016). Kommuner, politik och lagstiftning fungerar både som drivkrafter och hinder för industriell symbios (Mirata, 2019). Långsiktiga institutionella strategier och överenskommelser tillsammans med ett systemperspektiv är nödvändigt för att skapa ett mer dynamiskt och flexibelt system. Lagstiftning förbjuder i vissa fall användning av biprodukter på grund av kvalitetsosäkerheter eller utsläppsorsaker. Det händer dessutom att biprodukter klassificeras som avfall och måste hanteras i enlighet med vad som fastställts i miljöbestämmelser. Politiska beslut och lagstiftning måste vara långsiktiga och fungera för hela system (Dalväg m fl., 2015).
Information och kunskapsrelaterade faktorer
Detaljerad kvalitativ information och kvantitativ data ger grundförutsättningarna för utvecklingen av lokala och regionala synergier (Golev m fl., 2015). För att upprätthålla fungerande resursutbyten, finns det ofta behov av att dela känslig information om produktionsstatus, flödena in och ut från företaget, samt dess volym (Mirata & Emtairah, 2005). Kontinuerlig loggning av flöden är nödvändigt för matchning och för faktureringsändamål (Mirata, 2019).
Bristen på information och kunskap om industriell symbios och samhällsnyttan som genereras, kan agera hinder under utvecklingen (Golev m fl., 2015). Därför anses väletablerade kommunikationssystem mellan företag, kommun och lokalsamhälle vara betydelsefullt. Ett sätt att kommunicera och dela information är att ha en plattform, något som flera undersökningar belyser (t.ex. Álvarez & Ruiz-Puente, 2017; Fraccascia & Yazan, 2018; Mortensen & Kørnøv, 2019). Sociala faktorer
Som tidigare nämnts har forskningen inom industriell symbios gått från att fokusera på fysiska flöden till att inkludera och uppmärksamma de sociala faktorerna (Song m fl., 2018; Mirata, 2019). Det har klargjorts att framgångsrik utveckling av industriell symbios grundar sig i ett bra samarbete med en tillförlitlig relation (Hatefipour, 2012). Många vetenskapliga studier belyser vikten av de sociala faktorerna som förtroende, delad vision och företagskultur för att utveckla framgångsrika symbiosnätverk (t.ex. Boons m fl., 2011; Hewes & Lyons, 2008; Mirata, 2005; Park m fl., 2018;
8 Walls & Paquin, 2015). Att få företag i olika branscher att samarbeta är dock inte en process som sker av sig själv (Korhonen, 2004), utan ett samordningsorgan kan behövas (Dalväg m fl., 2015).
Sociala faktorer bestämmer till stor del hur effektivt symbiosnätverk utvecklas (Mirata, 2019). Ett ökat förtroende mellan företag underlättar formationen av mer komplexa utbyten (Walls & Paquin, 2015). Incitament för att samarbeta med resursutbyten kan direkt erhållas av att forma personliga relationer (Ashton, 2008). Boons & Spekkink (2012) betonar dock att skapandet av relationer i sig inte är tillräckligt, utan att det finns ett behov av att kunna engagera andra för att underlätta symbiosutveckling. Ett bristande fokus på de sociala faktorerna kan leda till att flera symbiosmöjligheter försvinner (Song m fl., 2018).
Tekniska faktorer
Teknisk genomförbarhet är en förutsättning för att kunna förverkliga kartlagda potentiella synergier (Golev m fl., 2015). De tekniska barriärerna är främst kopplade till fysiska flöden av material och energi, samt de aspekter som behövs för att utbytet ska gå att verkställa (Jacobsen & Anderberg, 2005). För att ett utbyte ska vara genomförbart ska även produktens kvalitet motsvara den mottagande aktörens behov och kvantiteterna ska vara rätt i omfattning. Infrastruktur är den tekniska faktor som visat sig vara mest avgörande inom de tekniska faktorerna, vilket kan omfatta distribution, utrustning, databaser och plattformar (Spekkink, 2015; Wang m fl., 2016).
Ekonomiska faktorer
Det finns flertalet ekonomiska hinder för att upprätta industriella symbiosanslutningar. Ekonomiska utmaningar kring finansiering, ekonomiska incitament samt investeringar (Spekkink, 2013), och tillgången till gröna skatteavdrag och innovationsbidrag är i flera fall avgörande för att väcka intresse för industriell symbios (Mortensen & Kørnøv, 2019). Ekonomiska faktorer kan medföra att företag inte uppmärksammar potentiella resursutbyten, när besparingarna är minimala (Berkel, 2006).Detta gäller exempelvis om kostnaderna för vatten, energi och bortskaffande av avfall är låga. För det andra kan investeringarna vara för stora eller innebära för höga risker jämfört med avkastningen. Ekonomi är en särskilt viktig faktor, eftersom det krävs att företagen är strategiska och investeringarna är långsiktiga (Dalväg m fl., 2015).
Organisatoriska faktorer
Att bilda symbiotiska samarbeten kan uppfattas som långt från företagets kärnverksamhet och prioriteras därför inte alltid (Berkel, 2006). Interna motiv för att ställa om organisationen på ett företag kan vara viljan att förbättra företagets lönsamhet eller att styrka värderingar kring socialt och miljömässigt ansvar (Patala, Salmi & Bocken, 2020). Walls & Paquin (2015) belyser vikten av de organisatoriska faktorerna och påstår att det även kan vara avgörande att forma en vision och att skapa en gemensam identitet och kultur. Kunskap och intresse för industriell symbios kan även bero på tidpunkten och om tidigare samverkan i regionen (Baas, 2011).
Symbiosutveckling kan kräva omorganisering av den regionala eller kommunala verksamheten (Mirata & Emtairah, 2005). Kommunen kan sedan påverka näringslivet genom sin roll att utforma interna riktlinjer eller strategier för ett mer hållbart beteende. Organisatoriska strategier är betydande vid åtagande att arbeta med hållbar utveckling. De behövs för att stödja och motivera företagsledningar att vilja delta i projekt som bidrar till företagets och regionens hållbara utveckling (Golev m fl., 2015). För att utveckla hållbara samhällen är det nödvändigt med nya organisatoriska modeller där samverkan står i fokus (Eklund & Gustafsson, 2015).
9
2.2.5 Nyckelaktörer
Litteraturstudien visar att det finns olika begrepp som beskriver aktörer som betonas som viktiga i ett symbiosnätverk. Nilsson & Baumgarten (2014) har istället för aktörer identifierat viktiga roller vid symbiosutveckling vilka de benämner: koordinatorer, eldsjälar, fysiska ankare, institutionella ankare, mäklare, dirigenter, destruenter och nekrofager. En kortare beskrivning av rollerna presenteras i tabell 1. Symbiosutveckling förutsätter samverkan mellan olika aktörer, sektorer och organisationer, vilka tillsammans behöver täcka rollerna som Nilsson & Baumgarten (2014) identifierat. Nedan beskrivs aktörer vid symbiosutveckling som i denna studie benämns samordningsorgan, eldsjälar, företag, kunskapsbärare, finansiärer samt kommuner, med roller som de lämpas ta.
Tabell 1. Viktiga roller vis symbiosutveckling (Nilsson & Baumgarten, 2014).
Koordinatorer - Samordnar utveckling av specifika områden - Verkar för att få företag att etablera sig i regionen
- Synliggör samhällsnytta
Eldsjälar - Har lokal förankring och verkar för att utveckla sociala relationer - Drivs av sin vilja att påverka och överföra sina värderingar till andra
- Ser ofta samhällsnytta med ett större perspektiv
Fysiska ankare - Har stora material- och/eller energiflöden med potential för
symbiotiska samarbeten
- Attraherar aktörer för etablering i närområdet
Institutionella ankare - Är verksamma inom offentlig sektor - Bidrar med kunskap och institutionellt stöd
Mäklare - Agerar mellanhand för olika aktörer för att samla upp och förmedla
kunskap, material eller information om potentiella synergier
Dirigenter - Samlar aktörer kring gemensamma mål för att skapa nytta för hela
nätverket
- Arrangerar träffar för aktörer så att de kan samtala kring potentiella resursutbyten
Destruenter - Tar tillvara avfall och sluter kretslopp genom att återanvända,
återvinna eller förädla restflöden
Nekrofager - Samlar in avfall och demonterar et som behövs för att sedan
10 Samordningsorgan
Enligt Mirata (2019) är ett samordningsorgan de som arbetar med att bevaka en rad aktiviteter för att stödja utvecklingen av symbiosnätverk. Enligt Hatefipour (2012) kan den samordnande rollen utformas på olika sätt och ansvaret kan ligga hos olika aktörer. Oavsett om det är en privat organisation, offentlig myndighet, forskningsinstitut eller icke-statlig organisation, lyfts vikten av ett samordningsorgan för att katalysera symbiosutvecklingen (Mirata, 2004). Varierande grad av intresse ger olika inflytande på dess funktion. Samordningsorganet behöver ha en hög grad av entusiasm och expertis för att samordna företag i nätverk (Wang m fl., 2016). De ansvarar för att förbättra aktörers kapacitet för att utveckla symbiosnätverk (Yu m fl., 2014). De bidrar dessutom till innovativa idéer (Spekkink, 2015) och kan söka finansiering till regionen (Madsen m fl., 2015).
För att främja och samordna symbiosnätverk är förståelse för den lokala situationen och förutsättningarna viktiga utgångspunkter (Hatefipour, 2012). Efter att samordningsorganet fört samman aktörer, kan aktörerna föra dialog med varandra för att identifiera kompletterande processer och potentiella synergier (Grant m fl., 2010). När ett företag finner oro över att dela känslig information eller har svårt att förstå nyttan, kan samordningsorganet ta på sig rollen att kontrollera att delningen sker enligt bådas samtycke (Ji m fl., 2020). Samordnarna kan bidra till att katalysera utvecklingen av nya synergier samt förbättra de befintliga utbytena. De kan även ta rollen som koordinator genom att samordna utvecklingen för att få företag att etablera sig eller ansluta i nätverket (Nilsson & Baumgarten, 2014).
Eldsjälar
Eldsjälar har förmågan och energin att engagera aktörer att samverka (Baas & Huisingh, 2008; Hewes & Lyons, 2008; Mirata, 2004). De tenderar motivera aktörer, introducera dem till arbetssättet (Walls & Paquin, 2015), och överföra sina värderingar till andra (Chertow & Ehrenfeld, 2012). Karaktäristiska drag hos en eldsjäl är att de har lokal kännedom, social kompetens och drivs av sitt engagemang (Nilsson & Baumgarten, 2014). De kan samordna aktörer kring en gemensam vision samt agera inspirationskälla eller konfliktlösare (Sakr m fl., 2011).
En eldsjäl kan vara en individ, en grupp eller en institution (Sakr m fl., 2011) och kan bestå av representanter från både privat och offentlig sektor (Hewes & Lyons 2008). Exempelvis kan akademiska forskare, företagsledare, organisationer, företagare eller individer med erfarenhet inom området ta rollen som eldsjäl (Behera m fl., 2012; Baas, 2011). Eldsjälar ses som mycket viktiga för att kunna utveckla framgångsrika symbiotiska samarbeten (Nilsson & Baumgarten, 2014).
Kommuner
Olika roller kan innehas av kommuner eller andra regionala aktörer i ett symbiosnätverk. Exempelvis kan kommuner ta rollen som institutionella ankare och facilitera symbiosutveckling (Nilsson & Baumgarten, 2014), men även kunskapsbärare, mäklare, finansiärer, eldsjälar, eller äga bolag som ingår i nätverket. De kan som offentlig verksamhet stödja innovation i lokala sammanhang och bidra med styrmedel för att skapa incitament som både uppmuntrar och främjar symbiotiska initiativ (Mortensen & Kørnøv, 2019), och styr det lokala samhället i önskad riktning för att nå kommunens mål och visioner (Westling, 2019).
Kommuner har med sin position möjlighet att påverka sin egen verksamhet och sina bolag såväl som andra aktörer som kommunens medborgare och näringsliv (Westling, 2019). Vidare har de möjlighet att forma verktyg som strategiska dokument, ägardirektiv, planarbete, kommunal energi- och klimatrådgivning, medel och stöd samt bidra till samverkan. Scharin, Persson & Wallström
11 (2018)beskriver fyra kategorier på styrmedel som kommunen kan använda sig av: administrativa (lagar, krav och förbud), ekonomiska (skatter, subventioner, ersättningar, avgifter och handel med utsläppsrätter), informativa (utbildning och informationskampanjer) samt forskning och utveckling.
Företag
Företag inom ett symbiosnätverk kan genom att ta olika roller och uppfylla olika funktioner uppnå en gemensam synergi. Företag kan ta rollen som en fysisk ankare (Nilsson & Baumgarten, 2014). Fysiska ankare anses vara en bra potentiell utgångspunkt vid utveckling av synerginätverk att forma nätverket efter (Chertow, 2000; Korhonen, 2001; Mirata, 2005).
Andra roller som täcks av företag och är viktiga i ett symbiossammanhang, är destruenter och nekrofager (Nilsson & Baumgarten, 2014). Dessa företag har industriell symbios som grund för sin kärnverksamhet eftersom deras affärsmodell är uppbyggd på tillvaratagande av oanvända biprodukter och flöden. Andra små- och medelstora företag som är en del av det lokala näringslivet, har ofta mindre volym på flöden av de resurser som utbyts.
Kunskapsbärare
Forsknings- och utbildningsinstitutioner kan bidra med olika resurser, agera eldsjälar och medverka i den lokala samordningen av företag och offentliga organisationer. De kan ta rollen som strategisk rådgivare för samarbetsprocesser samt bidra till kunskapsutveckling, utbyte av och kunskapsspridning om projekt som aktörer varit engagerade i (Mortensen & Kørnøv, 2019).
Kunskapsbärare kan ta rollen som institutionell ankare och verka för att underlätta samarbeten mellan olika aktörer genom att tillhandahålla olika former av institutionellt stöd (Nilsson & Baumgarten, 2014). Institutionella ankare bidrar med bland annat utbildning till aktörerna. Vidare menar Mirata (2005) att institutionella ankare är viktiga under ett tidigt utvecklingsstadium för att initialt driva utvecklingen.
Kunskapsbärare kan även ta rollen som mäklare eller dirigenter (Nilsson & Baumgarten, 2014). Mäklare sammanför aktörer vilka är intresserade av att utveckla samarbeten men som saknar erfarenhet, kunskap eller kontakter för att kunna genomföra det på egen hand. Mäklare betonas som särskilt viktiga vid utveckling av synergisamarbeten mellan aktörer som inte känner varandra sedan tidigare (Howard-Grenville & Paquin 2008). Som dirigent samordnar de aktiviteter inom nätverk för att skapa kollektiva nyttor. Kunskapsbärare tar ofta rollen att frambringa intresse och ge stöd för aktiviteter samt för att engagera aktörer till att ansluta i nätverket. Det gör att de även kan ta rollen som koordinator.
Finansiärer
Det finns ett flertal olika finansiärer i form av myndigheter, stiftelser och fonder där medel för finansiering kan sökas. Vid symbiosutveckling, särskilt i ett tidigt stadie, krävs det externt stöd för att driva processen. Här är offentliga verksamheter som kan bidra med finansiering viktigt (Behera m fl., 2012). Finansiärerna kan även bidra till åtgärder för förändring genom att bygga förtroende mellan olika aktörer (Baas, 2011). Genom att de är mer medvetna om de lokala förutsättningarna kan offentliga verksamheter ta rollen som länk mellan nationella myndigheter och företag samt tillhandahålla medel till forsknings- och utbildningsinstitutioner (Park m fl., 2016).
Finansiärerna kan vara initiativtagare till att bygga upp förordning och riktlinjer som främjar symbiosutveckling (Yu m fl., 2014). De har som offentlig verksamhet potential att bidra med information, styrmedel samt politiskt stöd (Burström & Korhonen 2001). Dessa egenskaper gör att även finansiärer kan agera institutionella ankare, mäklare och dirigent.
12
3. Fallbeskrivning
Kapitlet beskriver fallstudien och har formats genom information från Sotenäs årsberättelse för 2019, Sotenäs Symbioscentrums hemsida samt med intervjuer av Sotenäs kommuns anställda Leif Andreasson, utvecklingsstrateg, Peter Carlsson, symbiosutvecklare och Tomas Larsson, näringslivsutvecklare.
3.1 Sotenäs tolkning av industriell och social symbios
För studien tillämpas Sotenäs kommuns beskrivning av begreppen industriell och social symbios. Sotenäs kommun menar att ”i en industriell symbios blir en aktörs restprodukt en annan aktörs råvara, och att det på så vis skapas värde från något som tidigare bedömts som avfall. I en symbios blir nyttan större genom samverkan, än om var och en optimerar sin egen verksamhet.”. Samarbeten genom industriell symbios ger aktörer möjligheten att hitta effektivare och hållbarare lösningar för det stora systemet. Inom social symbios ligger fokus på ”mänskliga resurser, vilka också de stärks genom symbiossamverkan samtidigt som den industriella symbiosen säkerställs”. Här ingår att kartlägga kompetensbehovet och säkerställa rätt kompetens för varje aktör och funktion genom att anpassa utbildningar eller skapa nya.
3.2 Symbiosnätverket i Sotenäs kommun
13 Sotenäs kommun har sedan 2011 arbetat med symbiosutveckling med utgångspunkt från marin livsmedelsindustri tillsammans med näringslivet och andra stödjande parter. Sedan år 2015 har Sotenäs kommun ett Symbioscentrum som idag bedriver verksamhet under avdelningen för näringsliv och utveckling, där en stor del av verksamheten är projektdriven. Idag arbetar tio till tolv tjänstepersoner med symbiosutveckling på Symbioscentrum. De finansieras delvis av kommunen, delvis via projekt.
Sotenäs kommun anser att industriell och social symbios är betydelsefullt för att skapa ett hållbart näringsliv och samhälle. Sotenäs Symbioscentrum har ambitionen att samla verksamheter som vuxenutbildning, kommunala tjänstepersoner, företagare och akademi för att skapa ett innovativt och hållbart näringsliv och miljö. Arbetet med den sociala symbiosen syftar till att stödja företagare, bidra till att säkra kompetensförsörjningen samt föra samman innovatörer med affärsutvecklare och entreprenörer med forskning- och/eller andra utvecklingsresurser.
Sotenäs kommun har tillsammans med företag, akademi och andra kunskapsbärare utvecklat ett Symbiosnätverk, se figur 1. På bilden illustreras även samarbeten som planeras eller väntar på tillstånd, dessa är Smögenlax, Swedish Algae Factory, West Coast Smolt. Övriga aktörer och samarbeten är etablerade. Symbiosnätverket stödjs av Sotenäs Symbioscentrum för att facilitera, katalysera och koordinera symbiosrelaterade utvecklingsprojekt. De främsta fysiska symbiotiska samarbetena sker mellan biogasanläggningen och vattenreningsverket Renahav, de tre marina livsmedelsindustrierna Marenor, Leröy och Orkla, jordbruksverksamheten Klevs gård samt nätverket kring Sotenäs marina återvinningscentral och Fiskareföreningen Norden. Symbiosnätverket som växt fram efter att Renahav startades, har möjliggjort potential och väckt intresse för andra företag som Smögenlax Aquaculture (laxodling), West Coast Smolts (smoltodling), Swedish Algae Factory (algodling) och Smögenbryggarn (marint bryggeri). Andra viktiga aktörer är avfalls- och återvinningsföretaget Rambo och Gymnasie- & Vuxenutbildningen. Symbiosnätverket i Sotenäs kommun och deras arbete med symbios presenterades för EU-kommissionen år 2014. De har även använts i Nordregios sammanfattning av Best Practice inom grön tillväxt i Norden och år 2020 utsågs Sotenäs till Sveriges mest innovativa kommun. Motiveringen var att de har skapat goda förutsättningar för innovation som bidragit till nya lösningar och inneburit betydande skillnad för medborgare och verksamhet (Borg, 2020).
3.3 Utvecklingen av symbiosnätverket
Utvecklingen av symbiosnätverket inleddes år 2011 när kommunen skulle formulera en vision för att utveckla sitt hållbarhetsarbete. Ambitionen var vid den här tidpunkten att skapa en företagsarena där företag kan hyra kontor, få projektstöd och ansluta till ett nätverk. Kommunen ville kombinera arenan med den kommunala gymnasie- och vuxenutbildningen i Sotenäs som har ett fokus på det livslånga lärandet och är en viktig aktör i den sociala symbiosen.
Parallellt fanns det en gemensam utmaning hos de marina livsmedelsföretagen Leröy, Marenor (dåvarande Domsten) och Orkla (dåvarande Abba) i kommunen, som samtliga besitter stora flödesvolymer i form av råvaror och avfall. Med nya miljödomar fick företagen behålla sitt miljötillstånd för de utsläpp de gjorde, men skulle de utöka sin produktion och få andra utsläpp, skulle det inte godkännas. En risk fanns att de skulle flytta sin produktion från kommunen till andra fabriker om inte en större kapacitet av processvatten kunde omhändertas lokalt. Lösningen till problemet och starten till utvecklingen av symbiosnätverket blev en biogasanläggning med ett reningsverk för processvatten, det privatägda företaget Renahav.
Samtidigt som arbetet med att utveckla ett symbiosnätverk pågick, deltog kommunen år 2011 vid en presentation om industriell symbios med Innovatum och konsultbolaget KanEnergi. De
14 sökte kommuner där de kunde kartlägga potentialen för industriell symbios. År 2013 deltog kommunen i ett projekt där de åkte på ett studiebesök till Kalundborg i Danmark som utvecklat ett symbiosnätverk med utgångspunkt i dåvarande grundvattenproblematik. I Kalundborg blev Sotenäs inspirerade och kommunen fick senare ett bidrag för att utgöra en förstudie för kartläggning, know-how och upplysning, ett projekt som inleddes år 2013. När omställningen till att bedriva en symbiosverksamhet i kommunen påbörjades, behövdes vissa organisationsförändringar. Kommunen flyttade sin utvecklingsstrateg från kommunhuset till Hagaberg, dagens Sotenäs Symbioscentrum.
Nästa steg i utvecklingsprocessen var att välja en styrgrupp med representanter från politiken, kommunen och de större företagen i symbiosnätverket. När det var gjort, bjöds representanter från företagen in till ett möte för att få igång konsultationen. Det var en grundförutsättning för att engagera och involvera aktörer. Från år 2015 fram tills 2017 skapades och bedrevs symbiosutvecklingsprojekt. År 2017 utökades verksamheten genom att rekrytera utvecklare och sedan dess fram till 2020 har de designat och bedrivit projekt med mer vetenskaplig förankring. Utvecklingen av symbiosnätverket är en pågående process, där formade synergiflöden stärks och utvecklas men även nya aktörer tillkommer. Ett utdrag av kunskapsbärare och finansiärer som på olika sätt varit involverade för att utveckla symbiosnätverket i Sotenäs kommun är: Innovatum -
en del av Västra Götalands innovationssystem, Västra Götalandsregionen - en politiskt styrd organisation, Fyrbodal - ett regionalt kommunalförbund i Västra Götaland, Coest – konsultföretag,
IVL – Svenska Miljöinstitutet, institutioner, RISE – Research Institutes of Sweden, Högskolan Väst - i Trollhättan och Linköpings universitet.
3.4 Planerad vidareutveckling av symbiosnätverket
Det långsiktiga och målmedvetna arbetet med industriell och social symbios som bedrivs i Sotenäs kommun har lett till en överenskommelse med företaget Lighthouse Finanscentrum AS om en etablering av Europas största landbaserade fiskodling (Sotenäs, 2020). I oktober 2019 inleddes diskussionen och i mars 2020 blev det offentligt. Det svenska bolaget Quality Salmon AB kommer att etablera en fiskodlingsanläggning med en kapacitet på upp till 100 000 ton lax per år. Avtal förväntas skrivas under i juni 2020, fram till dess arbetar företaget med finansiering, bygga partnerskap, säkerställa tillstånd, teknisk undersökning samt planering. Deras förhoppning är att påbörja markarbeten under 2021 och vara fullt utbyggda 2026. Till kärnverksamheten tillkommer kringetableringar för att utveckla cirkulära flöden och för att främja forskning och innovation. Med kringetableringarna kommer ett nytt industriområde med symbiotiska samarbeten planerade från start att växa fram i kommunen. Till år 2026 beräknas satsningen ha gett 20 nya företag och cirka 2500 nya arbetstillfällen, en satsning på minst 17 miljarder kronor. Till år 2030 beräknas ytterligare 20 nya företag, cirka 1500 arbetstillfällen och ytterligare miljarder kronor investeras i Sotenäs kommun och i regionen.
Förväntade företag på eller kring parken utöver fiskodlingen är ett slakteri, vattenreningsverk med näringsavskiljare, laxfoder, servicecenter och ett forsknings- och besökscentrum, vilka kommer att täcka en yta på cirka 140 hektar. De huvudsakliga kringetableringarna presenteras i figur 2 tillsammans med tänkta flöden. Till dessa förväntas ytterligare företag ansluta för att forma cirkulära flöden av de svarta pilarna som illustrerar produkter eller täcka andra behov av tjänster, exempelvis: algodling, fodertillverkning, förpackningsfabrik, palltillverkning, pelletsfabrik, tvätteri och tillverkning av produkter för mänsklig konsumtion. Sveriges största solcellpark förväntas även täcka takytan och transport inom och till och från logistikcenter ska drivas av eldrivna fordon. Med kringetableringarna beräknas ytterligare industrimark nyttjas och viss
15 verksamhet och service kommer anläggas i närliggande kommuner. Utvecklingen av parken och bestämmelser gällande organisering är fortfarande i ett tidigt skede.
16
4. Metod
I detta kapitel presenteras en översikt av metoden som använts för att besvara studiens syfte, följt av metodteori, genomförande och analysmetod.
4.1 Metodöversikt
Metoden som använts för att besvara studiens syfte illustreras i figur 3. Som metodillustrationen visar, erhålls från litteraturstudien en uppfattning om industriell symbios samt olika typer av symbiosutveckling, vilket även bidragit till analys och diskussion. En intervjuguide designades och insamling av empirisk data inleddes därefter. Resultatet från intervjuerna sammanställdes i mallar och kompletterades vid behov. Efter att mer kännedom om uppdraget och ämnesområdet erhållits, omformulerades uppsatsens syfte och frågeställningar. Slutligen formulerades analys och diskussion. Under arbetet deltogs det även i möten och andra aktiviteter, samtliga delmoment bidrog till rapporten.
Studien omfattar inte alla aspekter, ämnen och teorier relaterade till hur framgångsrika symbiosnätverk kan utvecklas. Istället baseras undersökningen på nyckelfaktorer för att utveckla framgångsrika symbiosnätverk kapitel 2.2.4, där tidigare vetenskapliga teorier senare analyseras och diskuterar i relation till fallstudien kapitel 3. Vidare i detta kapitel redogörs tillvägagångssättet för att besvara studiens syfte samt analysmetod.
17
4.2 Metodteori – Kvalitativ fallstudie
Inom ramen för studiens ämnesområde, finns det behov att få förståelse för avgörande funktioner och roller genom en fallstudie. Bland annat Ashton & Bain (2012) belyser vikten av att kontextbaserade studier utförs, eftersom de är betydelsefullt med empiri från praktiska exempel. Andra studier visar även på att de flesta företag skulle vilja se jämförbara initiativ i andra företag (Ashton, Russell & Futch, 2017). Det ansågs därför relevant att studera kontexten och jämföra tidigare vetenskaplig teori med ett specifikt fall.
En fallstudie ger en empirisk överblick där samtida fall undersöks inom en verklig kontext (Yin, 2014), vilket anses vara en passande metod när ett visst sammanhang ska studeras och empirin ämnar utveckla nya teorier (Jacobsen, 2002). Studien baseras på en fallstudie av typen single case study, som innebär att ett enskilt fall undersöks (Yin, 2014). Fallstudien innefattades av kontexten symbiosnätverket i Sotenäs kommun, där flera aktörer som på olika sätt varit involverade under utvecklingen studerades. Fallstudien konstruerades som en ämnesövergripande kvalitativ studie med fokus på att förstå hur symbiosutvecklingen i Sotenäs sett ut, ser ut i dagsläget samt vilka lärdomar som kan nyttjas för vidare symbiosutveckling.
Kvalitativ studie valdes för att få personlig och detaljerad information inom ämnet. Metoden valdes av anledningen att få en förståelse för samhällets behov med perspektiv från flera aktörer för att bidra till hållbar utveckling genom symbiosutveckling.
4.3 Genomförande
I avsnittet beskrivs metoden för genomförandet indelat i en litteratur- och intervjustudie.
4.3.1 Litteraturinsamling
För att skapa ett teoretiskt ramverk och få vetenskaplig tyngd gjordes inledningsvis en övergripande litteratursökning för att undersöka uppsatsämnets nyckelord industriell och social symbios. Detta gav en fortsatt inriktning för litteratursökningen och ett antal relevanta områden för studiens analys valdes ut. Litteratursökningen hade som mål att svara på: vad industriell symbios betyder, fördelar och utmaningar med industriell symbios, hur symbiosnätverk kan utvecklas samt olika roller vid symbiosutveckling eller inom symbiosnätverk.
Till en början användes material från kursen Industriell Symbios som går på Linköpings universitets med Murat Mirata som examinator. Detta för att få en heltäckande förståelse om studiens ämnesområde. Vidare fortsattes litteraturstudien med att söka efter avhandlingar via Linköping universitetsbiblioteks sökmotorer Libris och Scopus och utvecklades därefter. Det uppmärksammades att många studier gjorts inom ämnesområdet, vilket gjorde att litteraturstudien snabbt ökade i storlek. Genom olika sökordskombinationer gjordes ett första urval genom att bedöma relevans utifrån sammanfattningar. En ytterligare sökmetod som använts, var att studera referenslistor hos identifierad litteratur för att se om använda källor är relevanta eller för att använda primärkällor.
Litteraturen kompletterades med tidigare studier som gjorts om symbiosnätverket i Sotenäs kommun, för att förstå hur nätverket har utvecklats. År 2017 gjordes konsultuppdrag för att bedöma mognadsgraden av nätverket (Dalväg, 2017) och klimatnyttan av symbiosen (Martin & Carlsson, 2018). Ytterligare studier om industriell och social symbios har utförts där Sotenäs Symbioscentrum deltagit eller benämns (Kaal, 2017; Harris m fl., 2018; Katana & Krarup, 2017; Mirata m fl., 2018; Carlsson, 2018).
