Andas in Andas ut Att förbättra sitt flöjspel med hjälp av andningsövningar

Andas in Andas ut

Att förbättra sitt flöjspel med hjälp av andningsövningar

Martina Östenson

Musik, konstnärlig kandidat

2021

Luleå tekniska universitet

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

1.1 Personlig Bakgrund ... 1

1.2 Vad innebär andningen för flöjtspelandet? ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 3

3. Metod & Material ... 4

3.1 Metod... 4

3.2 Material ... 6

3.3 Övningsprocess och genomförande ... 7

4. Resultat ... 8

4.1 Resultat av de tre styckena ... 8

4.2 Frågeställning & Svar ... 10

5. Diskussion och Slutsats ... 12

5.1 Resultatet ... 12

5.2 Modifikationer behöver inte vara problemet ... 12

5.3 Var det andningsövningarna eller ordinarie övningarna? ... 12

5.4 Andningsteknik i praktik eller i övning ... 13

5.5 Hur kroppen påverkar spelandet ... 13

5.6 Val av stycken ... 14

5.7 Slutsats... 14

1

1. Bakgrund

Nedan följer en beskrivning av andningens betydelse för flöjtspelandet. Inledningsvis kommer en beskrivning av min personliga bakgrund.

1.1 Personlig Bakgrund

Under mina år som flöjtist har jag, likt alla musiker, lagt ner mycket tid på att utveckla min teknik med mitt instrument. Jag började spela flöjt på Kristianstad musikskola när jag var åtta år gammal och jag minns hur en lektion på 20 minuter med ett blåsinstrument lämnade mig helt matt. Jag fortsatte min musikaliska resa genom Kulturskolan och fortsatte att ha musiklektioner bredvid skolan. När jag var 15 år var jag engagerad i flera orkestrar, musikalgrupper och ensembler. Det sammantagna

andningsarbetet var utmattande och ibland blev även mitt spelande lidande mot slutet av en lektion. Det blev svårare att spela med ett fint forte, orka hålla ut toner, hålla intonationen och även att spela svagt. Allteftersom jag fortsatte att öva och spela så kände jag att jag byggde upp en större kapacitet att orka med andningsarbetet.

När jag var 19 år kom jag in på Musikhögskolan i Piteå. Jag har från början arbetat mycket med olika svagheter i mitt spelande och kärnan i allt; min ton. Lärandet har framför allt bestått av repetition av stycken, skalor och tonalisationsövningar. Specifika övningar för andningen har jag däremot inte ägnat mig åt sedan jag var nybörjare. Uppvärmningen på flöjtlektionerna har genom åren innehållit några enstaka andningsövningar, men övningarna har mest funnits där som en allmän ingrediens utan djupare förståelse för deras betydelse. Min nyfikenhet har väckts kring frågan vilken positiv inverkan andningsövningar skulle kunna ha på mitt spelande. I detta arbete utforskar jag hur man förbättrar sin andningsteknik och förståelsen kring hur detta kan förbättra det musikaliska uttrycket och min musikaliska prestation.

1.2 Vad innebär andningen för flöjtspelandet?

Andningen kan ofta vara lika tekniskt svårt som andra tekniker och aspekter av flöjtspelandet. Under de år jag har studerat musik har det dock inte lagts lika mycket tid på andningen som andra delar. Kanske för att man antar att det utvecklas naturligt med tiden. Kanske för att det inte är tillräckligt studerat och klarlagt hur vi tränar upp vår kapacitet på bästa sätt. Även om andningen skapar toner innebär andningen också en begränsning för det vi vill spela och uttrycka, varför det är värt att undersöka hur vi minskar denna begränsning.

Ett problem är att luften i utandningen inte räcker till. Då kommer ofta den första instinktiva tanken att försöka spara på luften under passagen för att orka längre. Detta leder i sin tur till en kompromiss med kvaliteten på tonen. Att ta ett riktigt djupt andetag i förebyggande syfte är också ett sätt att försöka komma runt problemet, men det resulterar ofta i ett ljud av inandning som är svårt för publiken att tänka bort. Uthålligheten och styrkan i utandningen påverkar tonen. Inandningen resulterar i en liten paus och ett visst ljud varför mer frekventa inandningar påverkar flytet.

Allt man behöver tänka på inom musiken; dynamik, rytm, ton o.s.v. påverkas av vårt luftflöde och vårt stöd. Utan ett starkt stöd kan man inte räkna med en vacker, tät ton med dynamiken piano. Inte heller ett fylligt forte. Överhuvudtaget ligger vår musikaliska uttrycksförmåga i hur vi väljer att andas i olika verk och passager. Alltså har andningen inte bara en indirekt påverkan på flöjtspelet utan även en direkt påverkan redan i hur man väljer att andas. Därför bör flera andra musikaliska aspekter inom flöjtspelet gynnas av ett arbete med fokus på andningen.

2

Inget direkt ljud kan skapas om man inte blåser på ett korrekt sätt i munstycket. Blåsinstrument är sådana att den vind vi producerar är grunden till allt ljud. Att lära sig mer om andningsteknik och andningsövningar borde vara en viktig del när man lär sig spela flöjt, på alla nivåer i utbildningen. För att utveckla andningstekniken i flöjtspelandet är det en fördel att förstå den normala andningen och andningens roll vid flöjtspelandet. Andningen är en livsavgörande funktion som är delvis automatisk via autonoma nervsystemet, delvis viljestyrd och därmed möjlig att träna och kontrollera. Andningen består i vila av kort långsam inandning, paus och långsam, lite längre utandning. Under flöjtspelande andas man in djupare och andas ut längre. Att kontrollera andningen är avgörande, särskilt för de långa tonerna. En överdriven djupandning är dock inte bra då det kan leda till en större utvädring av koldioxid och därmed ändrad syra-basbalans vilket kan orsaka yrsel. (Zehra & Seyhan, 2014).

Andningsarbetet involverar flera olika muskelgrupper och leder i bröstkorgen. Om man företrädesvis använder den övre delen av bröstkorgen i andningsarbetet används endast ca en tredjedel av

lungkapaciteten. Man kan se att axlarna dras upp, hållningen påverkas och skuldermuskulaturen blir spänd. Vid diafragmaandning däremot utnyttjas hela lungkapaciteten. Diafragman är en stor

muskelplatta mellan bröst- och bukhåla som genom kontraktion/avslappning minskar och ökar volymen i brösthålan tillsammans med andra muskler i bröstkorgen och man får en mer effektiv och kontrollerad andning (Colbert et al., 2014).

3

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att utveckla och förbättra min musikaliska uttrycksförmåga genom att fördjupa mig i övningar som stärker min andningsteknik.

- Kan användning av tre specifika andningsövningar innebära en förbättrad musikalisk uttrycksförmåga?

- På vilket sätt kan andningsövningar påverka musikaliska parametrar som dynamik, tonlängd och klang?

4

3. Metod & Material

3.1 Metod

För att uppnå mitt syfte och svara på mina frågeställningar använde jag mig av följande metoder.  Tre stycken som jag jobbat med tidigare och som jag är bekväm med valdes ut. De stycken

som skulle användas för att visa min progression skulle vara utmanade vad gäller andningen. För att fastställa styckenas lämplighet spelade jag snabbt igenom dem och konstaterade att det fortfarande fanns förbättringsmöjligheter vad gäller andningen för mig i dessa stycken.

 När jag valt ut lämpliga stycken skulle jag även välja ut övningar för min andning och lungkapacitet. Efter sökning och rådfrågande av lärare fann jag flera olika tänkbara övningar. För att välja ut några passande övningar till mitt arbete testade jag att göra flera olika övningar och valde en kombination av tre övningar som gav en bred variation i arbetet med andningen och som jag själv trodde skulle kunna förbättra min andningsteknik.

Övningar

Demonstration av övningarna:

https://www.dropbox.com/s/fs5ze36o10gf23j/Examensarbete%20video%20-%20%C3%B6vningar%202.wmv?dl=0

o Uppblåsning av ballong

Denna övning utförs genom att så snabbt som möjligt blåsa upp en ouppblåst ballong. Man skall endast blåsa upp ballongen förbi det initiala motståndet, därefter tappar man ut luften och repeterar. När man ska blåsa upp en ballong för första gången har man en resistens i början när ballongen fortfarande inte är helt uppfylld av luft. Med hjälp av denna resistens ska man kunna öva upp och fokusera på ”attacken” i början av en ton. Det har också att göra med magstödet som är det som ska hjälpa till att stå emot motståndet i ballongen. Denna övning blir likt en styrkeövning där man lägger på en tyngre vikt. När man sedan tar bort vikten har man byggt upp mer styrka och klarar övningen utan vikt bättre än man gjort innan. På samma sätt sätter man på ett extra motstånd som gör det lättare att använda magstödet när man sedan tar bort motståndet. Här är det viktiga att få med stödet från magen och öva på att andas ut en stor mängd luft med ett högt tryck snabbt då det är det som krävs för att få en ballong uppblåst. Eftersom allt handlar om ballongens motstånd kommer jag vid varje tillfälle använda mig av en ny ballong för att vara säker på att resistensen alltid är densamma. Denna övning liknar den övning som Erica von Kleist (Youtube, 2014) demonstrerar. Jag har dock valt att inte blåsa upp ballongen helt, då jag är ute efter det ögonblicket det finns som mest resistens vilket är de första utandningarna i ballongen.

o Hålla ut lång ton

Som Chris Kelsey beskriver (2016) ska man med flöjten försöka spela en enda ton och hålla ut den så länge man kan samtidigt som man mäter tiden med en timer. Villkoren som gäller under denna övning är att tonen skall ha samma fina tonkvalitet från början till slut. Även dynamiken skall vara samma under tonens längd. Dynamiken jag valt är därför mezzopiano, en dynamik flöjten ofta spelar i och eftersom det inte är den mest

5

att hålla en ton och dess kvalitet är tanken att man ska kunna öva upp ett stabilt och uthålligt magstöd och en bättre lungkapacitet överhuvudtaget. En utmaning i mitt

musicerande handlar just om att luften tar slut innan frasen, och för att bli bättre på det har jag därför valt en övning som endast fokuserar på detta.

o ”Ha!”-ljud

En av få andningsövningar jag fick lära mig som liten av min tidigare flöjtlärare och som jag därmed är bekant med sedan tidigare. Övningen utförs genom att man med öppen mun andas ut en mängd luft så snabbt man kan och genom det skapar ett ”Ha” ljud. I denna övning är det även fördelaktigt att placera händerna i midjan med fingrarna över magen för att känna diafragman arbeta och aktiveras. Detta är ett sätt att aktivera diafragman som är viktigt för hela in- och utandningsrörelsen då diafragman är den som gör största delen av jobbet. Denna övning tränar också på just den initiativa attacken, men skiljer sig samtidigt väldigt mycket från övningen med ballongen. I denna övning producerar man inte så stora mängder luft, utan fokuserar på diafragman. I övningen med ballongen krävs ett starkare luftflöde och då arbetar man på ett annat sätt. Jag har även tagit hjälp av en video av The Flute Practice (2020) för att kunna göra övningen korrekt och inte behöva gå på mitt vaga minne från många år tillbaka.

Dessa tre övningar täcker in många av de aspekter och faktorer som avgör en god andningsteknik och är samtidigt tidseffektiva. Övningarna inriktar sig på faktorer i andningen som attack, tryck och kapacitet. Tanken är att övningen ska ske konsekvent flera dagar i veckan. Varje övning ska göras sammanhängande i ca fem minuter. Man ska orka göra uppgiften hela perioden utan att tappa tekniken. I början när det är som mest ansträngande jobbar man kortast tid och sedan förlänger man allteftersom kroppen svarar på övningarna. För mig är det också optimalt att göra övningarna i små mängder men ofta och inte med för stora mellanrum, max en dag. Därför har jag valt att schemalägga övningarna på detta sätt som jag genom empiri funnit fungerar för mig och ger arbetet de bästa förutsättningarna.

 Dokumentationen av övningen, loggbok och videoinspelning.

I loggboken dokumenterade jag upplevelser och erfarenheter från övningsprocessen för att göra det möjligt för läsare att följa mitt tankesätt och för att själv kunna gå tillbaka och reflektera kring vad som faktiskt hände under denna period. Loggboken har jag fört i ett anteckningsblock genom att skriva ner tankar efter varje övningstillfälle för att få med allt som händer under arbetets gång. I loggboken har jag att kunnat dokumentera hur jag upplevt övningen för att senare under arbetets gång kunna analysera vilka problem som uppstått, hur det gick och varför. Jag valde en loggbok utan förutbestämda frågor, ungefär som en öppen dagbok, där jag skrev det som var väsentligt för just den dagen. Det gav mig möjlighet att uttrycka det som jag senare nämner i analysen; känslor, fokus etc. Som Krüger (2008) skriver: ”The purpose of this is twofold: it is a means of generating text-based data to form the basis for your ethnographic report; it also serves as a memory aid for when you return to your data at a later stage”. Det är i enlighet med hennes resonemang jag valt att använda loggbok; dels för att formulera mina upplevelser i text, dels registrera allt som skett under arbetets gång. På så sätt får även loggboken med den personliga upplevelsen. Krüger (2008) betonar även vikten av att hålla det objektiva och subjektiva isär vid dokumentationen för att man tydligt ska kunna särskilja dem åt, vilket jag arbetat efter.

6

Den andra delen i dokumentationen är videoinspelning. Ungefär varannan vecka spelade jag in mina andningsövningar. Videoinspelningen användes för återkoppling och analys av övningsprocessen. Videoinspelningen är viktig för att visa resultat som inte går att utläsa eller blir lika tydligt över text. För videodokumentationen har jag använt min mobiltelefon.

https://www.dropbox.com/s/i2lrr909d9ylbuw/Examensarbete%20video%20-%20dokumentation%202.wmv?dl=0

 I början av arbetet gjorde jag en inspelning där jag spelade upp de delar av de utvalda

styckena som var särskilt problematiska med hänsyn till andningen. När övningsprocessen var klar gjorde jag en ny inspelning av samma stycken för att kunna jämföra inspelning från början av arbetet med inspelning efter all övning. Jämförelsen sker genom att lyssna på ett antal parametrar. Parametrarna inkluderar dynami, klang, flyt, andningspauser och vibrato. De parametrar jag väljer att lyssna på är de som är relevanta för varje stycke. Dessa videos spelades in i ett övningsrum på musikhögskolan i Piteå med hjälp av en zoom h4n och Iphone 6s som inspelningsutrustning. Videoinspelningarna klipptes och sattes ihop av mig i windows movie maker.

3.2 Material

Jag hittade alla noter på internet via imslp.org (hemsida med noter som inte längre är copyrightskyddade).

Dance of the Blessed Spirits from Orfeo and Erudicie, Minuet in f major - Christoph Willibald

Gluck (1714-1787)

Anledningen till att jag valde detta stycke var att jag spelade detta stycke för längesedan och jag minns att min flöjtlärare talade om att det kunde låta väldigt annorlunda beroende på hur man andades. Det finns alltså en potential för att andningstekniken kan påverka stycket på ett tydligt sätt. Detta är ett lugnt stycke med många utdragna toner som är utmanande i praktiken. För att hålla långa toner kan man behöva kompromissa med dynamik och tonkvalitet. Syftet var att använda detta stycke för att se om jag med hjälp av mina andningsövningar kan förbättra uttrycket.

La Flûte de Pan - Jules Mouquet (1867-1946)

Detta är ett bekant stycke jag spelat nyligen och tidigare under min utbildning. Det är ett mer rörligt stycke och har ett högre tempo med fler noter och toner än det ovan nämnda. Det finns flera passager där jag tidigare har varit tvungen att ta bort en sextondelsnot för att kunna hinna andas. En

kompromiss jag tyckt påverkat stycket för mycket, endast på grund av min egna kapacitet av att hålla en lång fras på en andning.

Fantaisie pastorale hongroise - Franz Doppler (1821-1883)

Även detta ett bekant stycke som jag stött på under flera gånger genom åren. Stycket innehåller många toner i tredje registret och alltför ofta forte eller fortissimo som dynamik. Båda dessa faktorer kräver mycket kraft och uthållighet av andningen. Dessutom innehåller stycket övrig teknisk förmåga utöver andningen vilket skiljer ut detta från de två andra styckena. Att då kunna ha en kraftfull andning samtidigt som stycket kräver fokus på andra saker. I och med att det är både tekniskt och musikaliskt utmanande samtidigt som andningen är avgörande passar detta stycket.

7

3.3 Övningsprocess och genomförande

Att hitta mer information om hur andningen faktiskt fungerar och hur man kan utveckla den är en lika viktig del som det praktiska utövandet för att svara på mina frågeställningar. Krüger (2008) förklarar hur litteratur kan användas och det är hennes resonemang jag utgår från. Hon förklarar att litteratur är viktig för att vägleda dina idéer och fokusera din forskning. Att läsa relevant litteratur hjälper dig bättre att förstå din egen forsknings omfattning och mål.

I sitt examensarbete: Betydelsen av gruppövningar i musikerutbildningen – exemplet andning och

andningsteknik för blåsmusiker skriver Elmberg (2013) om betydelsen av regelbunda

andningsövningar för blåsinstrumentalister. Arbetet gjordes likt mitt men med den stora skillnaden att han jobbade i grupp. Med hjälp av de övningar denna grupp gjorde dagligen kunde Elmberg komma till ett resultat att personerna i fråga upplevde en skillnad av andningen. Detta ger mig underlag för att påbörja mitt övande av andningsövningar för att se om jag själv kan uppnå dessa resultat utan grupp och med de övningar jag valt ut.

Övningsprocessen inleddes under höstterminen. Under den första delen av arbetet arbetade jag grundläggande med att göra övningarna rätt och med små steg trappa upp övningen. Denna period inkluderade även en inspelning av de tre utvalda styckena som senare skulle upprepas och utvärderas. Fortsättningsvis beskriver jag hur all inspelning gick till som en slags summering.

Initialt var det svårt. Att få rutin och göra övningarna korrekt krävde tid och fokus. De första gångerna kände jag av yrsel. I övningen med ballongen krävdes ett starkt magstöd för att kunna blåsa upp ballongen gång på gång. De andra övningarna krävde uthållighet och kraft i andningen. För att inte tappa tekniken på grund av trötthet gjorde jag bara övningarna några minuter varje gång. Jag tog med mig små erfarenheter från varje övningspass till det fortsatta arbetet. Utan att stressa såg jag till att få övningarna gjorda.

Redan efter ett par veckor märkte jag att övningarna påverkades av hur jag mådde i övrigt. Dagar med dålig sömn, för litet matintag eller hård träning påverkade övningarna negativt. Detta nämner jag eftersom jag senare insåg att yttre faktorer som dessa kan påverka utfallet av övningarna. Efter några veckor började jag ändra ordningen i vilken jag valde att göra övningarna. Att vänta med de långa tonerna till slutet kunde resultera i flera sekunders kortare ton. Om jag istället gjorde den som första övningen tyckte jag det kändes lättare och det brukade i allmänhet kunna bli några sekunder längre ton. Efter den upptäckten valde jag att rotera i vilken ordning jag utövade övningarna.

En annan erfarenhet jag gjorde angående de långa tonerna var att den initiala andningen är viktig för resultatet. Det experimenterade jag mycket med, t.ex. genom att göra stora utandningar innan för att få ut så mycket koldioxid ur kroppen som möjligt för att hålla andningsreflexen i schack. Även den klassiska stora långa inandningen testade jag. Jag kom fram till att det inte spelade så stor roll hur jag valde att andas inför den långa tonen utan mer betydelsefullt var att jag gjorde ett aktivt val och fokuserade på andningen. De gånger jag bara satte igång utan en tanke på initiala andningen blev resultatet sämre.

Efter denna period kom en platå där det inte hände så mycket, i alla fall inte vad gäller övningarna. Snarare var det mycket som hände på andra plan vad gäller mitt flöjtspel.

8

4. Resultat

Efter att ha jobbat med dessa stycken under årets gång har det nu blivit dags att se vad detta arbete har lett till. Genom att lyssna till de första inspelningarna och jämföra med de andra inspelningarna som spelades in i slutet av arbetet kan man höra skillnad i mitt spelande.

4.1 Resultat av de tre styckena

Inspelning av styckena: https://www.dropbox.com/s/a1rqni7kktwyrzl/Examensarbete%20video%20-%20tre%20stycken.wmv?dl=0

Dance of the Blessed Spirits from Orfeo and Erudicie, Minuet in f major - Christoph Willibald

Gluck (1714-1787)

Fig 1. Dance of the Blessed Spirits from Orfeo and Erudicie, Minuet in F major, rödmarkerade områden markerar svåra passager

Genom att lyssna på den första och sista inspelningen av stycket kan man höra skillnader. Man hör en säkrare och stabilare ton, specifikt de rödmarkerade i ovanstående bild som varit de

problemområden jag fokuserat på. Dessa långa toner har nu ett jämnt och tydligt crescendo jämfört med första inspelningen som gjordes innan jag jobbat med övningarna. Efter övningsperioden hade jag en känsla av trygghet och hade ingen oro över att hålla ut de långa tonerna. Genom övningarna vet jag att jag nu kan hålla en ton ca 30 sekunder och dessa toner är inte riktigt så långa.

9

La Flûte de Pan - Jules Mouquet (1867-1946)

Fig 2. La Flûte de Pan, rödmarkerade områden markerar svåra passager

I la pan de flute hör man en tydlig och viktig skillnad mellan de två inspelningarna. Den inringade tonen i noterna ovan hade strukits av min lärare tidigare. Den togs bort för att ge utrymme för ett andetag till för att undvika andnöd i den passagen. Så gjorde jag vid den första inspelningen eftersom det var för mig absolut nödvändigt för att jag skulle orka spela hela frasen. I den inspelningen hör man tydligt hur jag tar bort den tonen och byter ut den med en andningspaus. I andra inspelningen hör man alla toner och hela frasen utan denna paus. Jag var inte tvungen att stryka någonting utan kunde spela hela frasen ut.

10

Fantaisie pastorale hongroise - Franz Doppler (1821-1883)

Fig 3. Fantaisie pastorale hongroise, rödmarkerat område markerar svåra passager

Detta stycke har sina svårigheter med en stark dynamik och toner i det tredje registret som kräver mer kraft och luft, specifikt det område som är markerat i ovanstående bild där man ser ett fortissimo i tredje registret. I andra inspelningen hade jag lyckats halvera antalet inandningar jämfört med första inspelningen. Klangen är bredare och dynamiken är mer som det är avsett vara enligt noterna på den andra inspelningen.

4.2 Frågeställning & Svar

- På vilket sätt kan andningsövningar påverka musikaliska parametrar som dynamik, tonlängd och klang?

Har jag lyckats ta mig förbi de begränsningar som andningen ger? Övning ger färdighet. Jag har med hjälp av mina övningar fått ett större tryck snabbare då jag lyckas blåsa upp en ballong snabbare och med mer kraft nu än initialt. Sekunderna jag kan hålla ut en lång ton har också ökat enligt min timer. Utifrån mina egna känslor och tankar som dokumenterats med loggboken så har känslan varit att resultatet har lyckats uppnås, och genom att lyssna till de olika inspelningarna för varje stycke hör vi att de modifikationer som tidigare har begränsat mig inte längre behövs. När dessa begränsningar inte längre sätter stopp för min kreativitet är jag fri att uttrycka mig och leva mig in i stycket.

En förbättrad tonkvalitet, tydligare dynamiker, jämnare vibrato och kapacitet för längre fraser. Det är saker jag efter att ha jämfört mina inspelningar har kunnat lyssna mig till har förändrats och

förbättrats. Detta möjliggör mer frihet i mitt uttryck då långa passager och knepig dynamik inte blir hinder som begränsar mitt sätt att vilja spela. Genom att t.ex. kunna hålla en ton längre behöver jag inte lägga till en andningspaus som inte står i noterna, utan nu kan jag göra så som det står skrivet.

11

- Kan användning av tre specifika andningsövningar innebära en förbättrad musikalisk uttrycksförmåga?

Flera personer i min omgivning har kommenterat att klangen och tonen i mitt flöjtspel har utvecklats så mycket och snabbt. Även min lärare har uppmärksammat denna förbättring. Detta kan vara en konsekvens av att jag fokuserat på andningen på ett nytt sätt. Som jag nämnde i bakgrunden har luftflöde och tryck stor påverkan på vår ton överlag. Det är det som ligger som grund för allt. Detta har fått mig att tro att övningarna även har påverkat min musikaliska uttrycksförmåga; Starkare fortissimo, svagare och klangrikare piano och en bred klang som tillför en kvalitet till ett framförande.

12

5. Diskussion och Slutsats

5.1 Resultatet

Efter övningsperioden hade jag en känsla av trygghet och hade ingen oro över att hålla ut de långa tonerna eller fraserna som styckena krävde. Liksom Johannes Elmberg (2013) upplevde jag därför att det blivit positiva konsekvenser av mitt övande. Han skriver dock om vikten av att öva i grupp och den effekten det kan ha på en individ. Med mitt arbete vill jag konstatera att det även går att öva på egen hand och få ett resultat.

När dessa begränsningar inte längre sätter stopp för min kreativitet är jag fri att uttrycka mig och leva mig in i stycket. Detta kan vara en konsekvens av att jag fokuserat på andningen på ett nytt sätt som arbetet har fått mig att göra. Jag har upplevt att spelandet har blivit lustfyllt vilket lett till mer kreativitet och ett starkare känsloflöde, ett rikare musicerande och musikalisk uttrycksförmåga.

5.2 Modifikationer behöver inte vara problemet

Känslan har under hela min karriär varit att andningen varit min fiende. Att det är den som har begränsat mig och fått mig att hålla tillbaka det som jag vill visa genom musiken jag spelar. Detta arbete har gett mig tålamod att inse att musikalisk uttrycksförmåga inte alltid behöver begränsas på grund av motgångar. Snarare kan kreativitet froda när man har restriktioner att ta hänsyn till.

Det är ofta jag känner mig frustrerad över att jag inte kan spela stycket precis som det är noterat, eller att jag hela tiden hålls tillbaka av min lungkapacitet. Kanske är det min inställning som är problemet och inte att man måste modifiera. Alla kompositörer är inte flöjtister, de kanske inte ser svårigheterna med flöjten på samma sätt som en flöjtist. Vissa saker blir då upp till den erfarna flöjtisten att

bestämma hur man ska komma runt problem som kompositören inte beaktat. Detta är väl en av de saker som ingår i musikerns kompetens. Kunskap och teknik att ta sig förbi problem. Skadan av en modifikation behöver alltså inte vara så stor, eller huvudtaget ett problem.

5.3 Var det andningsövningarna eller ordinarie övningarna?

Utöver denna kontinuerliga övning med andningsövningarna har jag parallellt fortsatt öva flöjt genom min utbildning. Den vanliga övningen innehåller olika teknikövningar, uppspel och nya stycken. Därför bör man ifrågasätta den ordinarie övningens påverkan på mitt arbete. Det är nämligen svårt att särskilja på dessa olika sorters övning. Andningsövningarna fokuserade på att förbättra

andningstekniken för att få bättre ton, klang, dynamik etc. medan jag i den vanliga övningen använder andra metoder för att försöka få en fin klang, dynamik och teknik i stycken och övningar. Båda har alltså gemensamma mål och syften men olika tillvägagångssätt. Det är svårt att avgöra hur mycket de olika övningarna har bidragit och att särskilja dem på något sätt. Enligt de resultat jag kunnat lyssna mig till genom inspelningarna har en förändring skett och därmed ett resultat. Hur mycket del av det resultatet den vanliga övningen stod för är däremot oklart.

13

5.4 Andningsteknik i praktik eller i övning

Man kan även diskutera huruvida de enskilda andningsövningarna är relevanta och kan användas i praktiken, eller om det i praktiken snarare handlar om olika andningstekniker. Ett exempel, målet att hålla hela frasen i Fantaisie pastorale hongroise - Franz Doppler kanske inte blev bättre för att jag nu lärt mig orka hålla tonen längre. Kanske handlar det om hur jag löser problemet i stycket genom att kanske ta ett ännu större andetag inför, och omedvetet övar och tränar på dessa tekniker och att det då är de som blir bättre och löser mina frågeställningar indirekt. Genom en analys av loggboken kan man avläsa att jag själv funderar kring just detta, om det inte är så att jag rent tekniskt har utvecklat min andning genom att vara uppmärksam och sätta upp mål att nå specifikt i stycken. För det må vara så att jag lärt mig hålla en ton några sekunder längre, men är det just det jag använder mig av när jag väl spelar stycket? Det finns mycket att utforska kring relationen mellan andningsövningar och att använda det man lärt sig i praktiken och det kanske inte alltid korrelerar.

Som tidigare nämnts har jag lyckats hålla en ton några fler sekunder än innan och kan lättare blåsa upp en ballong. Detta i sin tur gör att man kan dra en slutsats om att lungkapacitet och tryck har blivit bättre. Är detta något som kan användas i praktiken? Det är troligtvis så att andningsövningarna är gynnsamma för de andningstekniker som man som instrumentalist använder sig av även om de senare är mer komplexa. I sammanhanget att framföra ett stycke kan det därför vara lika viktigt att öva på att hantera nervositet och att i stycket hitta vad som fungerar i praktiken, t ex planera andetag med markering i noterna. Genom min övning och det resultat jag uppnått har jag insett att inverkan av andra faktorer också kan bidra.

5.5 Hur kroppen påverkar spelandet

Det är inte alltid nödvändigtvis lungkapaciteten och andningstekniken som är problemet i stycken med svårigheter, utan istället andra omständigheter som nervositet eller stress. I loggboken finns det en röd tråd av att jag själv tycker att jag påverkas av hur jag sovit, ätit och tränat. Detta är något jag även kunnat lyssna mig till i videodokumentationen då jag vid dessa tillfällen inte lyckats hålla ut den långa tonen lika länge eller orkat blåsa upp ballongen lika snabbt som vid andra tillfällen. Det är dock små detaljer som bara anas i videon. Tydligast är det i loggboken då jag uttryckligen skriver vid ett övningstillfälle: “De dagar jag har spelat flöjt innan jag hunnit göra mina övningar, eller de dagar då jag tränat hårt innan övningen orkar jag inte lika mycket som dagarna när jag kommer helt utvilad”. Jag minns hur påverkad jag var dessa dagar och att jag själv inte tyckte att övningen gick så bra. Därför tycker jag det är viktigt att diskutera att prestationen påverkas av hur man mår fysiskt och psykiskt. En dålig dag kan fortfarande resultera i att jag går tillbaka till tidigare modifikationer i noterna. Samtidigt är det tydligt att övningarna ger resultat och att ihärdigt övande genom livet förebygger och underlättar dessa situationer.

Examensarbetet har hjälpt mig att fokusera på andningen. Jag har lärt mig mer om min egen kapacitet och att det tar tid att utveckla. För att komma runt mina svårigheter med andningen som begränsande faktor har detta arbetet visat att det handlar om att hitta kreativa utvägar och att jobba med det mentala och stressen. Nervositet, tempoökningar och att stressa igenom ett stycke kan motverkas av att man övat på andningen på det sättet jag gjort. Och fortsatt kontinuerlig övning krävs såklart.

14

5.6 Val av stycken

För att kunna följa utvecklingen och ha något att relatera till under arbetets gång har jag valt ut tre stycken där man kan se eller höra någon slags förbättring. Dessa stycken är utmanande på olika just kring andningen och får på så sätt med ett brett spektrum som jag velat ha. Alla dessa stycken har jag redan spelat och är bekväm med sedan innan. Detta möjliggör ett arbete där jag inte behöver fokusera på att lära mig stycket, istället finns det en möjlighet att endast lyssna till och öva de knepiga ställena i varje stycke som berör andningen vilket är det arbetet fokuserar på.

Styckena har olika problemområden där jag tidigare har behövt kompromissa. I La Flûte de Pan -

Jules Mouquet har det funnits en fras där jag inte var nöjd med modifiering men den behövdes då jag

inte kunde lösa det utan den. Det är en fras med många toner och jag valde att ta bort en av tonerna för att ta en andningspaus. Inte bara bryter det av frasen utan alla toner kommer inte med. Därför såg jag både en tydlig och påtaglig förbättringspotential i detta stycke. Målet var att kunna ta den tonen jag tidigare tog bort. Det blir också lättare att jämföra de olika inspelningarna av stycken; hör vi den där tonen, eller gör vi det inte? I resultatet hördes tonen i andra inspelningen vilket visade på en

förbättring.

Liknande var tanken med de andra två styckena. I Dance of the Blessed Spirits from Orfeo and

Erudicie, Minuet in f major - Christoph Willibald Gluck var problemet att hålla de långa tonerna inte

hade fin klang eller vibrato sedan tidigare då tonerna är väldigt långa och det är viktigt att spela hela deras notvärde. I det stycket låg fokus främst på långa toner och kvaliteter som klang, dynamik och vibrato. Även här fanns då tydliga parametrar att lyssna till i resultatet.

Stycket Fantaisie pastorale hongroise - Franz Doppler hade ett tredje problem som de andra styckena saknade. En kombination av flera saker: Stark dynamik, toner i tredje registret, tekniska svårigheter och allting under en lång fras. Alla dessa saker tillsammans kräver stora mängder luft och ställer höga krav på utövaren. Därför tyckte jag att detta stycke passade bra för att se effekten av bättre

andningsteknik.

Dessa tre stycken uppfyllde de krav jag hade och gav en variation genom sina olika problemområden. I dessa fann jag viktiga aspekter och de problem jag stöter på allra mest som flöjtist, samtidigt som det inte blev för mycket att fokusera på under arbetets gång.

5.7 Slutsats

Regelbundna andningsövningar har gett resultat i form av att de tidigare modifikationer som behövts i de tre valda styckena inte behövs mer, vilket bekräftades i de olika inspelningarna. Det är sannolikt så att övningarna till stor del gett detta resultat men det är uppenbart att andra faktorer också bidragit. Det blev ett positivt resultat som överträffade mina förväntningar då även andra kvaliteter utöver

andningstekniker i mitt flöjtspelande förbättrades. Det finns fortfarande mycket mer att utforska inom detta ämne. Mina resultat tyder på positiv effekt av andningsövningar, men det finns flera

frågeställningar att besvara t ex hur man på bästa sätt arbetar med andningsövningar i

flöjtundervisningen, i synnerhet då andra faktorer och övningssätt också påverkar resultatet. Jag upplever att andningsövningarna på ett positivt sätt har bidragit till att utveckla mitt flöjtspelande och kommer fortsätta med dem. Jag kan tänka mig att utforska vilka fler övningar som skulle kunna fungera bra.

15

6. Referenser

Colbert. B., Ankney. J. & Lee. K. (2014) Anatomy & Physiology for Health Professions (3 uppl.) Pearson

Elmberg, J. (2013). Betydelsen av gruppövningar i musikerutbildningen –exemplet andning och andningsteknik för blåsmusiker. [Examensarbete, Högskolan för Scen och Musik, GU] GUPEA https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/36572/1/gupea_2077_36572_1.pdf

Eriksson, A (2011) fysisk aktivitet, sång och lärande. En studie om hur sångpedagoger och elever upplever att fysisk aktivitet påverkar sångundervisningen. [Examensarbete, LTU] DiVA.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1029296&dswid=8672

Liss C. (2015). flöjten-en förlängning av din kropp [Examensarbete, Malmö Academy of Music] Lup

https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/5114949

Kelsey, C. (5 december 2016). Flute Warm Ups: Simple Exercises for Practice. Musika. https://www.musikalessons.com/blog/2016/12/flute-warm-ups/

Krüger, Simone (2008). Ethnography in the Performing Arts: A Student Guide. PALATINE, Higher Education Academy

The Flute Practice. (2020-08-21) Fundamentals of flute breathing: breathing masterclass [Video] Youtube https://www.youtube.com/watch?v=EvP9s0RU7E0

von Kleist, E./Jazz at Lincoln Center's JAZZ ACADEMY. (2014-05-23) Erica von Kleist Demonstrates Breathing for Flute [Video] Youtube

https://www.youtube.com/watch?v=TTqNkQwgkNc

Wikipedia (2021a). Franz_Doppler, (senast ändrad 2020-09-22).

URL: https://en.wikipedia.org/wiki/Franz_Doppler (Hämtad 2021-04-19)

Wikipedia (2021b). Jules_Mouquet, (senast ändrad 2020-01-30)

URL: https://en.wikipedia.org/wiki/Jules_Mouquet (Hämtad 2021-04-19)

Wikipedia (2021c). Orfeo_ed_Euridice (senast ändrad 2021-03-18)

URL: https://en.wikipedia.org/wiki/Orfeo_ed_Euridice (Hämtad 2021-04-19)

Zehra Ezgi K., Seyhan B. (2014) Approaching and teaching methods in breathing and vibrato techniques in flute education [Uludağ University, Samsun Ondokuz May’s University] ScienceDirect.