Examensarbete i Sexologi 30 hp Malmö universitet Masterprogrammet i Sexologi, 120 hp Hälsa och samhälle
KVINNLIG EJAKULATION
– ETT OMDEBATTERAT FENOMEN
EN GENEALOGISK DISKURSANALYS
MAJA NILSSON
SIGRID WULCAN
KVINNLIG EJAKULATION
– ETT OMDEBATTERAT FENOMEN
EN GENEALOGISK DISKURSANALYS
MAJA NILSSON
SIGRID WULCAN
Nilsson, M. & Wulcan, S. Kvinnlig ejakulation – ett omdebatterat fenomen: en genealogisk diskursanalys. Examensarbete i sexologi, 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2019.
Kvinnlig ejakulation har på olika sätt skildrats sedan början av vår tideräkning och
beskrivningar av den och av kvinnans sexualitet har varierat beroende på historisk kontext. Syftet med denna studie var att undersöka vilken roll forskning kan spela i att definiera den kvinnliga sexualiteten, med debatten om den kvinnliga ejakulationen mellan 1978-2018 som exempel. För att kontextualisera debatten har även feministiska skildringar under samma period inkluderats. Materialet har bestått av vetenskapliga artiklar, annan litteratur samt olika typer av internetkällor som berör den kvinnliga ejakulationen. Materialet har analyserats med hjälp av en foucauldiansk genealogisk diskursanalys, med socialkonstruktivism som grund. Debatten kan delas upp i tre diskursiva spår som följer varandra kronologiskt. Det första diskursiva spåret fokuserar på det forskningsfält som växte fram under 1980-talet där
huvudsyftet var att normalisera och ge vetenskapligt underlag för den kvinnliga ejakulationen. Det andra diskursiva spåret skildrar hur företrädare för den sexpositiva feminismen
anammade kvinnlig ejakulation som en symbol för makt över den egna kroppen och
sexualiteten. Det tredje diskursiva spåret skildrar hur fenomenet återupptäcktes med hjälp av andra forskningsmetoder men också hur kvinnlig ejakulation beskrevs som en dysfunktion, vilket väckt starka motreaktioner utanför forskningsfältet. Trots att fenomenet är känt sedan lång tid tillbaka går uppfattningarna fortfarande isär och bilden av den kvinnliga ejakulationen varierar beroende på vilken sorts kunskap som har legitimitet. Förståelsen av kvinnlig
ejakulation är starkt beroende av forskningens definition av den. Detta synliggörs när den kvinnliga ejakulationen går från att beskrivas som ett sexuellt fenomen till ett sjukligt till följd av att urinmarkörer uppmärksammats i den utsöndrade vätskan. Forskares agerande kan förstås som en patologisering av den kvinnliga sexualiteten.
Nyckelord: diskurs, genealogi, kunskap, kvinnlig ejakulation, kvinnlig sexualitet, makt, squirting
FEMALE EJACULATION
– A CONTESTED PHENOMENON
A GENEALOGICAL DISCOURSE ANALYSIS
MAJA NILSSON
SIGRID WULCAN
Nilsson, M. & Wulcan, S. Female ejaculation – a contested phenomenon: a genealogical discourse analysis. Master’s thesis in Sexology, 30 ECTS. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2019.
Female ejaculation has been portrayed in various ways since the beginning of our era and descriptions of it and of women’s sexuality have varied depending on historical context. The aim of this study was to investigate the possible role of scientific research in defining female sexuality, with the debate on female ejaculation between 1978-2018 as an example. In order to contextualize the debate, the feminist portrayal during the same period has also been included. The material has consisted of scientific literature, other literature and various types of internet sources that refers to the female ejaculation. We analyzed the material using a Foucauldian genealogical discourse analysis, with social constructivism at the core. The debate can be divided into three discursive tracks that follow each other chronologically. The first discursive track focuses on the research field that emerged during the 1980s, in which the main intention was to normalize and provide scientific evidence for the female ejaculation. The second discursive track describes how representatives of sex-positive feminism embraced female ejaculation as a symbol of power over one’s own body and sexuality. The third
discursive track portrays how the phenomenon was rediscovered using other research methods, but also how female ejaculation was described as a dysfunction, which caused strong counter-reactions outside of the scientific research field. Although this phenomenon has been known for a long time, perceptions still differ and the image of it varies depending on what kind of knowledge that is legitimate at a certain point in time. The understanding of female ejaculation is strongly dependent on definition of it in scientific research. This is made visible when the female ejaculation changes from being described as a sexual phenomenon to a diseased one due to the fact that urinary markers have been detected in the emission fluid. Scientists' actions can be understood as a pathologization of female sexuality.
Keywords: discourse, female ejaculation, female sexuality, genealogy, knowledge, power, squirting
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
DISPOSITION ... 2
BAKGRUND ... 2
Begreppsresonemang ... 3
Att förstå sexualiteten tvärvetenskapligt ... 3
Kvinnans sexualitet i historien ... 4
Den undersökta kvinnokroppen ... 4
Patologiseringen av kvinnan ... 5
Forskningen definierar den kvinnliga sexualiteten ... 6
Den sexuella revolutionens påverkan på den kvinnliga sexualiteten ... 6
Historiska beskrivningar av kvinnlig ejakulation ... 6
TEORI OCH METOD ... 8
Diskurs ... 9
Foucauldiansk genealogisk diskursanalys ... 9
Metodologiska ställningstaganden ... 10
Urval och material ... 11
Analysmetod ... 12
Redogörelse för vår förförståelse ... 13
Studiens trovärdighet ... 13
Beskrivning av arbetsfördelning ... 14
Etiska reflektioner ... 15
TRE STÖRRE DISKURSIVA SPÅR ... 15
I Framväxten av ett forskningsfält ... 16
Brist på vetenskaplig kunskap leder till ny forskning ... 16
Andra strömningar – tankar om forskningen ... 19
Analys: Forskning för att underbygga erfarenheter ... 19
Ett kontroversiellt fenomen ... 20
Analys: Det nya forskningsfältet kritiseras ... 22
II En ny feministisk syn på ejakulationen ... 23
Ett sexpositivt perspektiv ... 23
Analys: Ejakulationen som en symbol för frigörelse... 26
III Teknikens triumfer ... 27
Ejakulationen som fysiologiskt fenomen ... 27
Kampen inom fältet ... 28
Analys: Kraven på vetenskaplig korrekthet höjs ... 30
Nya begrepp introduceras ... 31
Frågan om urininkontinens väcks ... 34
Analys: Den kvinnliga ejakulationen återupptäcks ... 35
En kort reflektion angående missförstånd om begrepp ... 36
Dagens läge – en motreaktion ... 37
Analys: Gammal kunskap på nya plattformar ... 39
SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION ... 40
Sammanfattning av analys och fynd ... 40
REFERENSER ... 44 BILAGA 1 ... 51
INLEDNING
”Vad säger forskningen om detta?” Det är en fråga som brukar ställas för att få ny kunskap och bilda sig en uppfattning om någonting. I vårt samhälle anses forskningen vara väldigt trovärdig och har hög status, vilken sällan ifrågasätts. Dess resultat likställs ofta med sanning och upplevs av allmänheten som den riktiga framställningen av verkligheten. När ett
perspektiv etableras som sant är det svårt att förändra och alternativa synsätt som utmanar den rådande bilden bemöts ofta av tystnad eller motstånd (Johnsdotter & Carlbom, 2010).
Kvinnokroppen och forskningen har genom historien haft ett komplicerat förhållande. Bland annat beskrev Freud i början av 1900-talet kvinnan som mystisk och avvikande, vilket påverkade hur samhället i stort såg på och förhöll sig till kvinnor men också deras sexualitet (Johannisson, 1994). Mycket har hänt sedan dess men synen på kvinnans sexualitet som svårförståelig kan i många avseenden anses leva kvar än idag. I den vetenskapliga
forskningen har viktiga fynd gjorts som bidragit till att vi fått mer kunskap om människan och världen vi lever i. Trots storslagna upptäckter inom många andra områden, som bland annat lett fram till att människan gått på månen, saknas det ännu viss grundläggande kunskap om kvinnokroppens anatomi och hennes sexualitet (Sveriges radio, 2017). Flera aspekter av den kvinnliga sexualiteten råder det fortfarande delade meningar om där klitoris och G-punkten bara är två exempel på sådant som är eller har varit ämne för debatt, både inom
forskningsvärlden och i övriga samhället. Det var exempelvis inte förrän 1998 som klitoris fullständiga anatomi och storlek blev känd genom en publikation i tidskriften Journal of
Urology (O’Connell et al., 1998). Detta behöver inte innebära att denna kunskap inte funnits,
men att forskningen inte uppmärksammat den tidigare. Det är just strukturer kring och
konstruktioner av olika fenomen inom den kvinnliga sexualiteten som vi vill utforska vidare. Ett fenomen som vi tror de flesta har hört talas om, och eventuellt själva upplevt, men få har närmare kunskap kring är kvinnlig ejakulation. Författaren Deborah Sundahl delar med sig av sin upplevelse av att ejakulera för första gången i citatet nedan och beskriver att kraften bakom denna sexuella upplevelse även är ett sätt för henne att acceptera och älska sig själv:
I never could have guessed, that night when I stared in blank amazement at the puddle on the floor, that a powerful and profound tool to expand my ability to love myself and others lay behind this swirl of female waters between my feet. Once honored as sacred in ancient temples, female ejaculation has languished in oblivion in modern times (Sundahl, 2003, s. xix).
Kvinnlig ejakulation har skildrats på olika sätt sedan början av vår tideräkning och dess roll för den kvinnliga sexualiteten har skiftat beroende på både historisk och kulturell kontext (Korda et. al., 2010). Den har beskrivits som en vätska som utsöndras vid orgasmögonblicket antingen via Skenes körtlar eller från urinblåsan. Trots att fenomenet varit känt länge råder det fortfarande en osäkerhet inom många fält kring vad det faktiskt är eller om den existerar överhuvudtaget (Pastor & Chmel, 2018; Shafik et al., 2009). Detta synliggjordes även i den respons vi fick när vi berättade för folk i vår närhet att vår uppsats kommer att fokusera på kvinnlig ejakulation. Vi möttes, lite förenklat, av två sorters reaktioner. Antingen – ”Va? Men finns det verkligen på riktigt? Är det någonting som alla kvinnor kan uppleva?” eller ”Ja! Vad bra, det behöver uppmärksammas mer!”. Vissa hade ingen vetskap om fenomenets existens och trodde snarare att det var en sorts modern myt som berörde ett fåtal. Andra hade egna erfarenheter av kvinnlig ejakulation och tyckte att den forskning och information som fanns var långt ifrån tillräcklig för att få kunskap om den egna kroppens funktioner. Gemensamt för
dessa samtal upplevde vi vara avsaknaden av grundläggande kunskap och även en allmän förståelseram för fenomenet.
Som många andra vände vi oss till forskningen när vi påbörjade vår inläsning. Där fick vi fort uppfattningen om att forskningsfältet spretade och efterhand förstod vi att den kvinnliga ejakulationen har ansetts vara ett kontroversiellt fenomen även inom forskningsvärlden. Vi fann både artiklar från nutida forskare som helt ifrågasatte fenomenets existens samtidigt som andra beskrev hur kvinnlig ejakulation har skildrats redan innan vår tideräkning. Med dessa dubbla budskap från forskningen är det inte konstigt att enskilda personer blir förvirrade över vad kvinnlig ejakulation är och hur de ska förhålla sig till den. Vi frågar oss därför vad som historiskt föranlett att vi idag skildrar kvinnlig ejakulation på så vitt skilda sätt?
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Vårt syfte är att med hjälp av en foucauldiansk genealogisk diskursanalys belysa vilken roll forskning kan spela i att definiera den kvinnliga sexualiteten med debatten om den kvinnliga ejakulationen som exempel. Vi synliggör vilka diskurser som framträder i den debatt om kvinnlig ejakulation som fördes inom det vetenskapliga fältet under perioden 1978 till 2018 samt vilka reaktioner den väckt utanför forskningsfältet. De frågor som styrt vår analys mer specifikt:
Vilken kunskap har under debatten på forskningsfältet haft legitimitet i frågan om kvinnlig ejakulation?
Vilka förändringar skedde i de diskurser som är framträdande?
Vilka argument har använts inom diskurserna för att legitimera olika synsätt?
DISPOSITION
Här presenteras uppsatsens upplägg för att underlätta läsningen. I vår bakgrund kommer vi inledningsvis att resonera kring begrepp som kommer att bli centrala i vår uppsats och därefter redogöra för den kunskap som krävs för att kunna förstå hur vi tolkar vår empiri och vad som ligger till grund för vår analys. Vi beskriver våra teoretiska och metodologiska ställningstaganden i en gemensam teori- och metoddel. Där kommer vi även att redogöra för vår förförståelse och våra etiska överväganden. Det efterföljande avsnittet Tre större
diskursiva spår utgör huvuddelen i vår uppsats och här kommer våra fynd att presenteras. Till
hjälp för att läsaren enklare ska kunna följa vårt resonemang och analys kommer vi i början av varje diskursivt spår att presentera en förståelsemall som läsaren kan ha som vägledning. Under denna del växlar vi mellan empiri och analys för att sedan avsluta uppsatsen med en
sammanfattning och diskussion av våra fynd.
BAKGRUND
I denna del presenteras väl utvalda bakgrundsavsnitt för att skapa en förståelse för hur vetenskapen historiskt har definierat den kvinnliga sexualiteten samt ge en inramning till debatten kring den kvinnliga ejakulationen. Bakgrunden inleds med en begreppsdiskussion där vi resonerar kring våra ställningstaganden gällande begreppsanvändningen. Därefter följer
en beskrivning av det tvärvetenskapliga perspektivet som har inkluderats för att läsaren ska få större förståelse för den inomvetenskapliga debatten avseende kunskap som kommer att bli relevant i presentationen av vår empiri. Tvärvetenskapen är även viktig för vår analys eftersom det är ur detta perspektiv som sexologin förstår sexualiteten. För att belysa hur förhållandet mellan vetenskapen, kvinnan och hennes sexualitet har sett ut historisktföljer därefter en redogörelse för relevanta delar av detta samspel. För att kontextualisera kommer påföljande avsnitt att bestå av en kort beskrivning av vad den sexuella revolutionen kan ha inneburit för den kvinnliga sexualiteten. Detta bakgrundsavsnitt kommer att avslutas med en återgivning av hur kvinnlig ejakulation har skildrats historiskt. Eftersom vår empiri är baserad på tidigare forskning kommer vi inte redogöra för detta separat.
Begreppsresonemang
Här kommer vi inte att redogöra för vad kvinnlig ejakulation är utan istället föra ett
resonemang om varför vi har valt att använda kvinnlig ejakulation som begrepp i vår uppsats. Dess innebörd kommer att bli tydlig under uppsatsens gång. Inom forskningsfältet används begreppet female ejaculation och vi kommer i den här uppsatsen främst att använda
direktöversättningen kvinnlig ejakulation för att beskriva det fenomen debatten handlar om. Begreppet kvinnlig ejakulation är inte lika vedertaget inom det svenska språket som vi har fått uppfattningen att female ejaculation är på engelska. I Sverige används istället fontänorgasm eller sprutorgasm för att beskriva fenomenet. Bristen på mer vetenskapliga begrepp kan bland annat förstås utifrån att ingen forskning är publicerad på svenska. Vi har ändå valt att använda oss av begreppet kvinnlig ejakulation eftersom den engelska översättningen är det mest etablerade begreppet inom det internationella forskningsfältet.
Vårt begreppsval har inte varit självklart för oss utan är ett resultat av flertalet diskussioner och resonemang. Vi är medvetna om att det är både problematiskt och begränsande att använda begrepp som innefattar ordet kvinnlig för att definiera en kroppsfunktion. Den manliga versionen ses alltid som normen mot vilken kvinnokroppen behöver speglas, vilket automatiskt leder till att detsamma hos kvinnor ses som en variant av det manliga. En annan aspekt som vi resonerat kringär vilka som inkluderas och exkluderas vid användandet av valt begrepp. Vi är medvetna om att alla som har de fysiologiska förutsättningarna som krävs för att uppleva fenomenet inte behöver identifiera sig som ciskvinnor. I och med att vi inte kommer att studera förmågan till att ejakulera i sig utan snarare vilka maktstrukturer och konstruktioner som har omgärdat fenomenet blir kvinnor som grupp central för oss i att förstå detta. Vi är medvetna om att detta val av begrepp innebär att vi är delaktiga i att återskapa och upprätthålla stereotypa föreställningar om kön.
Att förstå sexualiteten tvärvetenskapligt
Människans sexualitet är både komplex och mångfacetterad. Den inkluderar bland annat biologiska, sociala, fysiologiska, psykologiska, kulturella och ekonomiska aspekter vilka verkar i symbios med varandra inom ramen för sexualiteten (Månsson & Plantin, 2012). Det finns inte ett enda perspektiv eller förklaringsmodell som tar hänsyn till eller uppmärksammar alla dessa aspekter på en och samma gång, vilket är en förutsättning för att hela sexualiteten ska synas (ibid.). Därför finns det nästan inget mer tvärvetenskapligt fält än det sexologiska (Lundberg & Löfgren-Mårtenson, 2010). Genom det tvärvetenskapliga synsättet får varje enskild forskare se en bredare bild av området som undersökts än om denne enbart utgått från ett perspektiv (Sunnemark & Åberg, 2004). Detta ger även en möjlighet att producera
kunskap utan samma begränsningar som finns för en enskild disciplin. Ett fotografi taget från ett av rummets hörn ger inte en lika bra bild av rummet som en fotoserie med bilder tagna från rummets alla hörn gör (ibid.). Detsamma gäller sexualiteten. Det är svårt att få en
helhetsbild av en individs sexualitet genom att enbart belysa antingen de biologiska eller de sociala faktorerna. Bilden riskerar istället att bli förenklad. En tvärvetenskaplig ansats krävs därför för att förstå sexualitetens komplexitet.
Även om forskare inom tvärvetenskapliga fält strävar efter att få till gränsöverskridande syften är det svårt att förändra grundförutsättningarna för enskilda forskare som ofta ändå lutar sig emot de egna ämnestraditionerna (Sunnemark & Åberg, 2004). Därför är det inte konstigt att sexualitetsforskningens historia berättar om en maktkamp mellan förespråkare för
natur och kultur (Månsson & Plantin, 2012). De traditionella vetenskaperna har ofta en
essentialistisk syn på kunskap där det enbart finns ett rätt sätt och en sanning (Hillbur, 2004). Med dessa tendenser finns också en stark vilja att hålla isär det egna perspektivet från all annan typ av kunskap som inte ser på sanning på samma sätt. Inom tvärvetenskapliga fält är det en förutsättning att denna uppdelning inte görs (ibid.).
Tvärvetenskapliga forskningsfält, såsom det sexologiska, har en ständig uppförsbacke inom akademin eftersom de utmanar den dominerande bild som finns om vetenskap och även ger upphov till nya frågeställningar som behöver besvaras (Johnsdotter & Carlbom, 2010; Hillbur, 2004). En av dessa frågor som behöver kompromissas fram är exempelvis på vilket sätt som den vetenskapliga kvalitén ska kontrolleras och bedömas (Hillbur, 2004). Inga av dessa frågeställningar har enkla svar. En av anledningarna till att det dröjde innan sexologin erkändes som ett enskilt ämne kan vara dess tvärvetenskapliga karaktär (Lundberg &
Löfgren-Mårtenson, 2010). Även om sexologi idag är ett ämne som accepteras av majoriteten inom det vetenskapliga fältet finns det fortfarande kritiska röster som ifrågasätter dess
existens (ibid.). Hillbur (2004) förtydligar att tvärvetenskapens roll inte är att ena vetenskapen utan att istället bredda förhållningssätt inom forskningen som i förlängningen även skulle kunna förändra synen på kunskap inom det icke-tvärvetenskapliga fältet.
Kvinnans sexualitet i historien
Under 1600-talet sade sig vetenskapsmän kunna bevisa att kvinnan kunde bli gravid utan att uppnå orgasm, vilket medförde att kvinnans njutning vid sex inte längre hade ett tydligt reproduktivt syfte (Colson, 2010). I och med denna upptäckt tog en debatt avstamp – om orgasmen inte underlättade för reproduktionen, kunde den istället hämma den? (ibid.). När sambandet mellan kvinnans fortplantning och hennes njutning kunde avfärdas kunde även kvinnan som sexuell varelse omdefinieras och nonchaleras, vilket även skedde (Laqueur, 1994). Efter denna avsexualisering har den kvinnliga kroppen haft en tudelad roll inom den medicinska sexualitetsforskningen, där den i perioder ignorerats samtidigt som den i andra perioder varit ett objekt mot vilket extra uppmärksamhet har riktats (Hovelius & Johansson, 2004; Johannisson, 1994).
Den undersökta kvinnokroppen
I början av 1800-talet ägde ett skifte rum inom vetenskapen, från att den hade koncentrerat sig på att kartlägga naturlära kom den nu att istället fokusera på människans biologi och fysiologi (Blom et al., 2006). Den medicinska vetenskapen växte fram där människokroppen, och speciellt dess könsorgan, kom att bli nya forskningsintressen. I samband med detta skedde även en kunskapsförskjutning från kvinnor, vars kunnande om sin egen kropp tidigare erkänts, till män inom medicinen som nu sågs vara de enda sakkunniga på området (ibid.). Precisa metoder, såsom skallmätningar, utvecklades för att granska kroppen där syftet var av rasbiologisk karaktär – och dessutom att särskilja könen åt och genom detta även bevisa kvinnans underlägsenhet i förhållande till mannen (Johannisson, 1994). All uppmärksamhet kom därför att riktas mot kvinnan och hennes kropp undersöktes in i minsta beståndsdel. Alla
hennes inre och yttre organ inspekterades systematiskt och omfattande arbete lades ner på att noggrant dokumentera både kvantitativa resultat och observationer som ägt rum. Framväxten av antropometrin (läran om människokroppens exakta uppmätning) medförde också en föreställning om att det går att uppnå ”exakt vetenskaplighet”. Den medicinska
dokumentationen från denna tid är enorm och bekräftade hypotesen om kvinnans särart, kontrollerad av sina reproduktiva förmågor (Johannisson, 1994).
Patologiseringen av kvinnan
Kvinnans förmåga att bära och föda barn var det som främst skiljde henne från mannen och det kom att genomsyra alla kvinnors liv (Blom et al., 2006). Livmodern sågs som kvinnans styrande organ och övriga delar av kroppen var enbart bihang till den. Både fysiska, psykiska och kognitiva egenskaper avgjordes av de reproduktiva organen (ibid.). Som ett exempel på detta blev en vanlig föreställning att eftersom kvinnan inte kunde kontrollera sin
menstruationscykel, hade hon ingen kontroll över sin kropp och var inte heller fri att handla som hon ville i den (Johannisson, 1994; Eduards, 2007). En ny kvinnopatologi skapades och tillstånd som uppkom under hela kvinnans liv, såsom graviditet, menstruation och
klimakterium, krävde konstant medicinsk uppsikt (Johannisson, 1994). Detta förhållningssätt resulterade i att den stereotypa bilden av kvinnlighet blev densamma som sjuklig (ibid.). Denna patologisering konstruerades runt början 1900-talet som en reaktion på
kvinnorättsrörelsen som växte sig allt större och var trötta på män som dikterade
förutsättningarna samt hade tolkningsföreträde över deras kroppar (Hovelius & Johansson, 2004). Vetenskapens företrädare var rädda för den okontrollerade kvinnan som dem ansåg vara helt i den sexuella driftens kontroll och hävdade att kvinnans enda räddning var
vetenskapen själv (ibid; Johannisson, 1994). Den historiska dynamiken mellan kvinnorörelsen och vetenskapen beskrivs på följande sätt:
Om en sak råder det knappast någon tvekan: behovet att i biologiska termer kodifiera kvinnans underordning intensifierades i samma ögonblick som hon började kräva större frihet. Kvinnokroppen blev ett hus som måste öppnas, en brännpunkt för en hotad ordning (Johannisson, 1994, s. 28).
Vetenskapens företrädare försökte på olika sätt återta kontrollen över kvinnan och
patologiseringen blev fundamental för denna maktkamp (Johannisson, 1994). För att försvaga kvinnorörelsens motstånd blev sjukliggörandet av kvinnan ett sätt att både exkludera henne från vissa sammanhang samt förminska henne som människa. Ingen diagnos har gett uttryck för detta så tydligt som hysterin (ibid.).
Ordet hysteri kommer ifrån den grekiskans hyster’a som betyder livmoder. Eftersom livmodern var kvinnans centrala organ levde den i symbios med alla delar av kvinnan. Diagnosen kunde därför inkludera alla möjliga åkommor som ansågs ha sin grund i kvinnans reproduktiva organ. Hysteri uttryckte sig oftast väldigt dramatiskt genom kraftiga
känslostormar i form av bland annat skratt, krampanfall, överdriven sexuell lust och svimningar men likaså genom de snabba skiftningarna mellan dessa (Freud, 1920/1983; Johanisson, 1994). Även symtom som tidigare förknippats med psykisk ohälsa inkluderades i diagnosen och psykiskt sjuka kvinnor kom att passa in perfekt i mallen med sitt hysteriska sätt, sina depressiva symtom och neuroser (Blom et al., 2006). Dessa yttringar associerades med kvinnans emotionella instabilitet och blev även ett bevis på hennes oberäknelighet (ibid.). Hysteri var den perfekta diagnosen för vetenskapen då den inte var dödlig, men
fordrade obegränsade medicinska resurser (Johannisson, 1994). Med alla dessa olika symtom gavs det även utrymme för en stor bredd av förklarings- och behandlingsmodeller utanför gynekologin (ibid.).
Forskningen definierar den kvinnliga sexualiteten
Vetenskapen har historiskt sett haft en central roll i att definiera kvinnlig sexualitet och vad kvinnlighet ska innebära (Blom et al., 2006). En av de vetenskapsmän som varit tongivande i forskningen om den kvinnliga sexualiteten är läkaren Sigmund Freud vars åsikter inte minst har påverkat synen på den kvinnliga orgasmen (Colson, 2010). Enligt honom kretsade den kvinnliga sexualitetens varande kring hennes avsaknad av penis. I detta resonemang
jämfördes klitoris med penis där klitoris, till skillnad från penis, var ett amputerat organ som flickor spenderar hela sina liv med att försöka kompensera för. Freud ansåg att vaginans verkliga roll var att vara ett förvaringskärl till penis och att flickor inte kunde förstå sin verkliga sexualitet innan de började ha vaginala samlag (ibid.). Orgasmen var starkt
förknippad med en kvinnas psykiska mognad och i samband med att kvinnan blev mer redo för att skaffa barn kom hennes njutningskänslor att förflyttas från klitoris till vaginan (Freud, 1920/1983). Riktiga orgasmer kunde enbart äkta kvinnor uppnå och riktiga orgasmer var, enligt Freud, enbart de vaginala. Orgasmer genom klitorisstimulering var bara till för små flickor och frigida (Colson, 2010).
Den sexuella revolutionens påverkan på den kvinnliga sexualiteten
Den sexuella revolutionen, eller den sexuella frigörelsen som startade i början av 1960-talet var en reaktion på de normer som omgärdat sexualiteten under lång tid (Gemzöe, 2014; Hite, 1976). Många arbetade för mer liberala abortlagar och preventivmedel gjordes lagliga. För kvinnor innebar tillgång till preventivmedel möjligheten att kunna kontrollera den egna reproduktionen vilket sågs som ett sätt att ta kontroll och makt över kroppen men var också nödvändigt för att bli oberoende från män. Den sexuella revolutionen väckte även farhågor om vad den skulle komma att innebära för kvinnor. Sexualforskaren och feministen Shere Hite var en av de som ansåg att frigörelsen skedde på mäns premisser och att den sexuella revolutionen var ett led i att mäns sexuella krav ökat på kvinnor. Hon menade att mannen, genom sin starka sexualdrift, sågs som någon som tvunget behövde behagas. Detta kunde endast ske genom det heterosexuella (vaginala) samlaget (Hite, 1976; Hite, 1981). Hite gav i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet ut sina rapporter (ibid.) där hon intervjuat kvinnor och män om deras sexualitet och syn på sex som fenomen. Hennes studier visade att kvinnor önskade en förändring i sexuallivet från grunden medan män hade en bild av
samlaget som en ”manlighetsmarkör” och många av de tillfrågade männen menade att en kvinna inte kunde visa sexuella känslor om hon inte önskade samlag, och att ett nej inte behövde betyda nej (ibid.). Hite och flera med henne menade att ”sexualiteten är central i den process där mäns makt över kvinnor konstrueras reproduceras och vidmakthålls”
(Bergenheim, 2006, s. 195).
Historiska beskrivningar av kvinnlig ejakulation
Kvinnlig ejakulation har varit ämne för debatt genom historien och många har haft teorier om såväl dess existens som funktion. Hur fenomenet framställts och vilken innebörd det
tillskrivits har varierat beroende på rådande normer samt synen på kroppen och sexualiteten. Vi har inte möjlighet att här ge en fullständig redogörelse över alla forskares yttranden, utan har istället valt att fokusera på att i stora drag beskriva den forskning som gjorts fram till slutet av 1970-talet, där vår analys tar vid.
Korda et al. (2010) har gjort en historisk litteraturöversikt över de texter som nämner kvinnlig ejakulation och de beskriver att det i den västerländska kulturen var filosofer och läkare såsom Hippokrates, Aristoteles och Galenos som var tidigast med att beskriva fenomenet. De såg kvinnlig ejakulation som en naturlig del av kvinnans sexualitet men tolkade dess innebörd på skilda sätt. Hippokrates (460 – 375 f. Kr) anförde en teori som innebar att både mannens och kvinnans vätskor krävdes för reproduktion medan Aristoteles (384 – 322 f.Kr.) ansåg att kvinnans ejakulation endast handlade om njutning och inte hade något syfte i reproduktionen. Galenos (130 – 210 e. Kr.) menade att kvinnor utsöndrar två olika sorters vätskor där den ena har en reproduktiv funktion och kan liknas vid mannens sperma medan den andra utsöndras från den kvinnliga prostatan och var till för njutning (ibid.). Dock är det värt att notera att det under denna tid fanns en föreställning om att kvinnans könsorgan i själva verket var en inåtvänd penis, varför bilder av kvinnan som ejakulerande behöver förstås annorlunda än idag när vi har en annan anatomisk kunskap (Olaison, 2006). Korda et al. (2010) gick även igenom kinesiska och indiska texter från 300-talet och framåt och fann där stöd för att den kvinnliga ejakulationens existens var känd även där. Skildringar av fenomenet har återfunnits både i form av dikter men också religiösa texter tillhörande taoismen och i Kamasutra. Här knyts kvinnlig ejakulation till njutning och orgasm och kopplas samman med det som idag kallas G-punkten. I och med kopplingen till njutning ses också fenomenet som fristående från
reproduktionen (ibid.).
Den bild som etablerades av Galenos levde kvar under hela medeltiden och det var först på 1500-talet som den utmanades av anatomen Andreas Vesalius (Korda et al., 2010). Kvinnans könsorgan ansågs fortfarande vara en inverterad penis och Vesalius menade att den kvinnliga ejakulationen enbart hade ett reproduktivt syfte och ansåg inte att det fanns någon ytterligare vätska som var till för njutning. Det var dock anatomen Reinier de Graaf som i mitten av 1600-talet var först med att beskriva den kvinnliga anatomin på det sätt vi gör idag i sin avhandling om de kvinnliga könsdelarna (ibid.). Han namngav de körtlar som omger urinröret
den kvinnliga prostatan och förordade att denna skulle likställas med den manliga prostatan
(De Graaf, 1672). Han menade att dessa körtlars funktion var att producera en vätska vars syfte inte var att lubricera slidan utan, med tanke på dess placering, endast fyllde en
njutningsfunktion. Han likställde denna vätska med ejakulatet hos mannen, men poängterade att den kvinnliga ejakulationen inte innehöll några spermier. Han ansåg ändå att den borde kallas detsamma som utsöndringen hos män gjorde under denna period. Han beskrev också att vätskan forsade ut i stora mängder (ibid.). Trots De Graafs arbete var det gynekologen
Alexander Skene som under 1800-talet fick erkännandet för den kvinnliga prostatan, idag uppkallad efter honom som Skenes körtlar (Korda et al., 2010). Detta är också det begrepp vi kommer att använda oss av i vår uppsats för att beskriva dessa körtlar. Skene verkade dock i en tid när kvinnokroppen snarare förknippades med sjukdom än njutning och tidsandan återspeglades i hans forskning. Därför fokuserade hans arbete på om den kvinnliga prostatan kunde bli infekterad eller om andra sjukdomar kunde drabba den. Detta innebar också att han helt utelämnade dessa körtlars funktion och ansåg att detta var något som fick utrönas i framtiden (Skene, 1889). Psykologen Havelock Ellis beskrev även han den kvinnliga ejakulationen men tillskrev dess ursprung till Bartholins körtlar. Han beskrev även att
ejakulationen sköts ut i en stråle (Ellis, 1937). Gynekologen Ernst Gräfenberg (1950) beskrev den kvinnliga orgasmen och hur denna kunde uppnås genom stimulering av den känsliga delen på främre slidväggen, som senare kom att uppkallas efter honom som G-punkten. Han menade att kvinnor utsöndrar en vätska från urinröret vid orgasm, men var tydlig med att denna vätska inte var urin (ibid.). Detta beskrev han på följande sätt:
[...] one can see that large quantities of a clear transparent fluid are expelled not from the vulva, but out of the urethra in gushes. [...] In the case observed by us, the fluid was examined and it had no urinary character. I am inclined to believe that “urine” reported to be expelled during female orgasm is not urine, but only secretions of the intraurethral glands correlated with the erotogenic zone along the urethra in the anterior vaginal wall (Gräfenberg, 1950 s. 147).
Trots Gräfenbergs arbete och den dokumentation som fanns historiskt väcktes skeptiska röster kring kvinnlig ejakulation. Från 1950-talet började forskare förneka att den alls existerade. Forskare såsom Kinsey et al. (1953) menade att det enda som skiljer den kvinnliga och den manliga orgasmen åt var att den förstnämnda inte innefattar ejakulation. Deras teori var att det som vissa hade feltolkat som kvinnlig ejakulation i själva verket var slidsekret som vid
muskelsammandragningar i samband med orgasmen pressades ut ur slidan. Masters och Johnson (1966) ansåg att mäns tolkningar av kvinnors subjektiva rapporter av
vätskeutsöndring vid orgasm skulle kunna ha lett till den felaktiga men utbredda bilden av att kvinnlig ejakulation skulle vara en del i kvinnans orgasm. De skrev dock att ett fåtal kvinnor i deras studie hade rapporterat att de vid orgasm även utsöndrade en vätska, men Masters och Johnson valde att inte studera detta vidare. Senare under 60-talet och 70-talet släpptes en del texter som både delade ovanstående bild av ejakulationen men också de som hade en mer positiv syn (Belzer, 1981). Ända sedan de första texterna skrevs har det varit långt mellan publikationerna och det var först när Severly och Bennett skrev en historisk översiktsartikel 1978 som en debatt tog fart samtidigt som ett forskningsfält växte fram. Detta blev därför ett riktmärke där vår bakgrund slutar och vår empiri tar vid.
TEORI OCH METOD
Vi har valt att besvara vårt syfte och frågeställningar genom att genomföra en foucauldiansk genealogisk diskursanalys. Diskursanalysen ska inte enbart ses som ett analysredskap, en metod eller en teori – utan som en paketlösning vilken ska genomsyra alla delar av uppsatsen (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Den ontologiska utgångspunkten för diskursanalysen är socialkonstruktivistisk vilket är ett angreppssätt som förutsätts vid studier av diskurser
(Bryman, 2018). Denna premiss hävdar att allt är socialt konstruerat – vi själva, vår
omgivning, samhällsfenomen och världen vi lever i (Sahlin, 1999). Socialkonstruktivismen vänder sig emot uppfattningen om att människan varken kan påverka eller styra verkligheten som hon lever i utan påstår istället att människan ständigt gör just detta (Bryman, 2018). Människan påverkar samhället hon lever i men påverkas i sin tur av samhällets normer och värderingar, vilket bland annat kan komma till uttryck genom hur individer väljer att formulera sig i tal och skrift (ibid.). Detta innebär att en individs världsbild inte är en direkt spegelbild av verkligheten som alla uppfattar den utan istället ett resultat av individens sätt att kategorisera omvärlden (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Som en följd av detta kan sanningen inte ses som objektiv helt avskild från kontexten där den producerades i (Sahlin, 1999). Vid genomförandet av en diskursanalys blir det därför inte intressant att göra anspråk på eller förklara sanningen kring ett specifikt fenomen, istället blir syftet att skapa sig en djupare förståelse för hur sanningen konstrueras socialt men också att synliggöra hur exempelvis fenomen skildras ur olika perspektiv (ibid.; Börjesson & Palmblad, 2007). Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka vilken roll forskning kan ha i att definiera den kvinnliga sexualiteten genom att redogöra för den vetenskapliga debatten om kvinnlig
ejakulation under perioden 1978 tills 2018 samt beskriva vilka motreaktioner som väckts. Eftersom vi ser diskursanalysen som en paketlösning och för att denna
socialkonstruktivistiska syn ska löpa som en röd tråd genom hela arbetet har vi valt att sammanfläta vår metod och teori i ett avsnitt.
Diskurs
Det finns ingen enhetlig beskrivning av vad en diskurs är för någonting och den definieras på olika sätt beroende på vem som använder begreppet och inom vilket fält (Ahrne & Svensson, 2015). Diskurs kan skildras som en samling av exempelvis texter, kommentarer eller bilder som tillsammans skapar en gemensam uppfattning kring ett specifikt fenomen och lyfter fram det ur samma perspektiv (Burr, 2003). En annan beskrivning är ett sätt att både förstå och tala om vår omvärld (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Även om språk och text ofta är
centrala begrepp i samtalet om diskurser är syftet inte att studera en textmassa som sådan utan istället de normer och praktiker som florerar runt produktionen av text och språk (Ahrne & Svensson, 2015). Ett exempel på detta kan vara på vilket sätt kategoriseringar görs, vad som tas för givet i en specifik kontext och vad som inkluderas i diskursen (ibid.; Ingemann, 2016). Inom varje enskild diskurs skapas föreställningar om vad som anses vara sanning och sunt förnuft och därigenom även vad som anses vara den faktiska beskrivningen av världen (Burr, 2003). Även biologin behöver förstås som en konstruktion. Ett exempel på en artikel som belyser detta är Emily Martins artikel The egg and the sperm: How science has constructed a
romance based on stereotypical male-female roles (1991) där hon med hjälp av en kritisk
diskursanalytisk ansats belyser diskurser om kropp, genus och biologi. Hennes syfte var att fokusera på om det fanns gömda könsstereotyper inom det biologiska språket där hon ser paralleller mellan könsceller och just könsstereotyper. Den stereotypa mannens egenskaper avspeglas i hur vi beskriver spermien som snabb och aktiv medan typiska skildringar av kvinnan karaktäriserar äggets passivitet (ibid.).
Michel Foucault förknippas starkt med diskursbegreppet och oberoende av vilken
diskursanalytisk inriktning som tillämpas är hans beskrivningar någonting som både forskare och studenter behöver förhålla sig till (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Eftersom vi har valt att genomföra en foucauldiansk genealogisk diskursanalys kommer hans tankegångar kring diskurs som begrepp men även diskursanalysen som verktyg att vara centrala för oss. Foucault karaktäriserar diskurs som ett maktstyrt samtal på samhällelig nivå som är i ständig rekonstruktion (Ingemann, 2016). Det är denna dialog som bestämmer vad som ger mening men även vilken typ av kunskap som ges auktoritet som sanning i en specifik kontext. Detta beskriver Foucault som en sanningsregim och när den byter fokus skiftar även hur vi väljer att beskriva världen och fenomen i den. För att upprätthålla föreställningen av vad som ses som sant eller falskt inom en diskurs används makt som verktyg och synliggörs genom olika typer av utestängningsmekanismer (ibid.). Dessa utestängningsmekanismer tränger undan vissa beskrivningar av världen och gör dem illegitima genom att framställa dem som avvikande, felaktiga eller rent av motbjudande (Ahrne & Svensson, 2015). Här blir Foucaults
framställning av makt som produktiv och begränsande tydlig där den på detta sätt exkluderar vissa beskrivningar samtidigt som den möjliggör för andra (Bergström & Boréus, 2000). Foucauldiansk genealogisk diskursanalys
Genealogi är en metodologi som går ut på att följa ett fenomens diskursiva rotsystem tillbaka i historien för att få en inblick i hur kunskap och makt har förhållit sig till varandra tillbaka i tiden men även hur de uppträder och verkar idag (Carabine, 2001). Foucault invänder emot att försöka leta efter diskursens kärna och menar istället att det inte finns någon definitiv
tillvägagångssätt få oss att uppmärksamma tillfälliga rörelser, mindre avvikelser eller kanske rent av stora förändringar som tillsammans bildar det vi idag ser som historia (ibid; Foucault, 2008). Även fast den historiska aspekten är central inom denna typ av diskursanalys bidrar den inte till att återge en enhetlig eller oklanderlig bild av vad som skett historiskt (Carabine, 2001; Foucault, 2008). Genealogin kan däremot, med hjälp av historieskildringar,
uppmärksamma aspekter som gör det möjligt att ifrågasätta sanningar som ses som självklarheter i dagens samhälle och framställs ofta därför som en kritisk metodologi (Nilsson, 2008).
Grundstommen inom genealogin är symbiosen mellan diskurs, makt och kunskap (Carabine, 2001). Kunskap och makt både förutsätter och möjliggör varandra och är även navet i konstruktionen av diskurser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). När Foucault talar om kunskap menar han främst den etablerade kunskapen vilken han beskriver är beroende av makt för att kunna tränga undan andra alternativa sanningar (Börjesson, 2003). De som ansetts ha den ”sanna” kunskapen inom en specifik historisk kontext har fått förutsättningar, genom makt, att praktisera denna kunskap (Burr, 2003). I detta samspel blir historia viktig för att hitta centrala delar av modern makt och hur den kan yttra sig idag. Genom genealogin kan denna historia kartläggas och analysen kan lyfta fram vilka som har kontrollerat den och på vilket sätt (Nilsson, 2008). Foucault hävdar att vi genom att läsa om vår historia kan finna meningar med den historia vi skriver om nuet (Carabine, 2001). Inom diskursanalyser som är präglade av Foucault betonas i allmänhet det som är gemensamt inom diskursen snarare än de slitningar som också är närvarande (Börjesson, 2003). I Foucaults egna arbeten är det tydligt att han prioriterade hur förändring synliggörs snarare än motsättningar samt hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra (ibid.).
Metodologiska ställningstaganden
När vi beslutat oss för att kvinnlig ejakulation skulle bli vårt fokusområde för uppsatsen var vi inte intresserade av att studera det fysiologiska fenomenet eller fenomenet på detaljnivå utan snarare de samhälleliga strukturer som omgärdar och påverkar beskrivningar av det. Vi utgick från en socialkonstruktivistisk ansats vilket vi ansåg var en grundförutsättning för att vi skulle kunna undersöka dessa aspekter och det ledde oss in på tankar kring diskurser. Genom att vi utgick från det socialkonstruktivistiska förhållningssättet var vi också medvetna om att denna syn på verkligheten innebär att det inte finns en objektiv sanning, utan att vad som anses vara sant är kontextbundet. Det innebär att allt är under ständig konstruktion och konstant tolkas och omtolkas. Då vi båda saknade kunskap kring såväl diskursanalyser som hur forskningen kring kvinnlig ejakulation sett ut inledde vi med att parallellt läsa in oss på vårt ämne men också på olika typer av diskursanalyser. Efter att vi skaffat oss kunskap kring de skillnader och likheter som fanns mellan de olika typerna av diskursanalyser valde vi slutligen mellan den kritiska diskursanalysen av Fairclough och Foucaults beskrivning av diskurs (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Eftersom vi samtidigt läste in oss på forskningen om den kvinnliga ejakulationen förstod vi relativt fort att det pågick en debatt inom vetenskapsfältet där begreppen kunskap och makt var centrala för att skapa legitimitet inom forskningen. Denna upptäckt passade väl in i Foucaults definition av genealogisk analys och hur
förhållandet mellan kunskap och makt både konstruerar och upprätthåller diskurser. Vi ansåg också att den historiska aspekten skulle tillföra ytterligare dimensioner till våra fynd varför vi valt att genomföra en foucauldiansk genealogisk diskursanalys.
Fördelar med att genomföra en genealogisk diskursanalys ansåg vi var att den tydliggjorde de strukturella förändringarna över tid. Genealogin är också ett verktyg för att förstå historiens påverkan på nuet och vad som ligger till grund för hur fenomenet förstås idag. Vi var
medvetna om att det finns begränsningar med detta förhållningssätt eftersom det förbiser de små skiftningarna och detaljerna i empirin och utan dessa nyanser blir beskrivningen förenklad. Även om Foucault (2008) beskrev att genealogin kräver en detaljkunskap är det just detaljerna som i själva presentationen får stå tillbaka för beskrivningar av de större och förenklade strömningarna som istället hjälper till att skapa en större förståelse för helheten. Det var just detta helhetsperspektiv som blev relevant för att besvara våra frågeställningar. Det finns många intressanta perspektiv på hur kvinnlig ejakulation kan studeras och förstås. Vi är medvetna om att vi valt bort aspekter av fenomenet som hade kunnat bidra med andra intressanta ingångar till ämnet, till exempel spirituella perspektiv eller fenomenets roll i den pornografiska kontexten.
Urval och material
Vårt syfte har varit att undersöka vilken roll forskning kan ha i att definiera kvinnlig sexualitet genom att kartlägga debatten om den kvinnliga ejakulationen som förts inom det vetenskapliga fältet, men även vilka reaktioner den har gett upphov till inom fältet men även utanför. För att synliggöra debatten inom dessa fält valde vi att inkludera flera typer av material för att kunna redogöra för debatten i sin helhet. Inom diskursanalysen anses inget material vara mer pålitligt än något annat vilket ger all kunskap lika mycket värde (Börjesson & Palmblad, 2007). Utifrån detta resonemang har vi därför inte lagt någon vikt vid huruvida materialet publicerats akademiskt korrekt och exempelvis varit peer-reviewed. Vårt empiriska material har bland annat bestått av forskningsartiklar, kapitel i böcker eller antologier,
tidningsartiklar, bloggar, inlägg på Instagram, podcasts och Youtubeklipp. I flera
vetenskapliga tidskrifter ges det utrymme, för kliniker och andra forskare, att kritisera de artiklar som publicerats i tidningen vilket också är inslag som vi valt att inkludera i vår empiri. Det samlade materialet som ligger till grund för vår analys redovisas i en separat bilaga (se bilaga 1).
Inledningsvis sökte vi efter artiklar i olika databaser, främst i Pubmed, Libsearch och Google Scholar med hjälp av sökorden female ejaculation/kvinnlig ejakulation/kvinnlig utlösning,
squirting, fontänorgasm, sprutorgasm samt ejaculation orgasm. Efterhand blev det tydligt att
kvinnlig ejakulation var tätt sammankopplad med andra kroppsdelar som ansågs förutsätta fenomenet såsom Skenes körtlar och G-punkten samt diskuterades även i förhållande till sexuella dysfunktioner, då främst olika typer av urininkontinens. Vi valde därför att utöka sökorden till att även inkludera: female prostate/kvinnlig prostata/Paraurethral glands/Skenes
körtlar, urinary incontinence/urininkontinens och G-spot/G-punkt för att på så vis få en
helhetsbild av forskningsfältet. I vår empiriska del valde vi att inkludera studier/artiklar där kvinnlig ejakulation var i fokus eller var i delat fokus med antingen Skenes körtlar, G-punkten eller någon typ av urininkontinens. Vi valde att exkludera de artiklar där kvinnlig ejakulation nämndes i en bisats. Vi ansåg att vetenskapliga studier, kommentarer till dessa men även översiktsartiklar av andra forskares studier har bidragit till debatten varför vi valde att inkludera samtliga.
Vi har använt oss av ett målstyrt urval, vilket innebär att materialet inte är slumpmässigt utvalt utan strategiskt efter vårt syfte och frågeställningar (Bryman, 2018). Vi använde oss av artiklars referenslistor och kom genom dessa vidare till ytterligare artiklar och fann på så vis sådana artiklar och författare som flera refererade till, vilket är att se som ett antal
Vi uppmärksammade att vetenskapliga forskare i vissa fall refererade till texter utanför forskningsfältet som hade en feministisk prägel. Detta ledde oss in på ytterligare feministisk litteratur som beskrev fenomenet ur ett annat perspektiv. Vi valde att inkludera dessa texter för att de bidrog med en fördjupad bild av hur debatten såg ut utanför forskningsfältet. Avslutningsvis i vår analys har vi använt dagens skildringar av kvinnlig ejakulation som en spegling mot övriga diskurser. För att finna dagens beskrivningar använde vi oss av
sökmotorer på internet med hjälp av sökorden female ejaculation, squirting, fontänorgasm och kvinnlig ejakulation. Vi valde även att vända oss specifikt till de sociala plattformarna Instagram och Youtube. Vi gjorde detta eftersom dessa idag är vanliga kanaler för att uttrycka sin åsikt. På dessa plattformar använde vi oss av samma sökord som vi inledningsvis gjorde för de vetenskapliga artiklarna. Här figurerade de istället i form av så kallade hashtags (#). På samma sätt som i de vetenskapliga artiklarna gick vi vidare och hittade fler konton via de hashtags som användes och kom att inkludera bland annat: #squirting, #squirtingpussy,
#shejaculation, #notpee, #itsnotpee, #shesquirts, #squirtingqueen,
#thefutureisfemaleejaculation och #squirtisnotpee i sökningarna. Vi har sammanfattningsvis
studerat olika konton, betraktat bilder och videor, läst olika sexualpolitiska organisationers information samt lyssnat på podcasts som tagit upp ämnet kvinnlig ejakulation.
Analysmetod
Under hela vårt arbete, men främst för att genomföra vår analys, har vi använt oss av Jean Carabines (2001) Guide to doing Foucauldian genealogical discourse analysis där hon i elva steg beskriver genomförandet av en sådan analys. Likt vår uppsats är denna guide konstruerad för att ta sig an frågor med en historisk prägel, vilket innebär att vi gått igenom alla de steg som kommer att redovisas nedan. Vi vill förtydliga att vi har använt oss av denna guide som ett stöd i vårt uppsatsarbete och ständigt återkommit till den under arbetets gång. För att få en rättvis bild av hur vi har gått tillväga i vår analysprocess ska därför stegen inte ses som rigida som behöver läsas i kronologisk ordning utan har använts som verktyg för att inte komma för långt bort från vår genealogiska ansats.
Inledningsvis valde vi vårt ämne kvinnlig ejakulation och skapade oss en överblicksbild genom att bland annat läsa vetenskapliga artiklar, inlägg på sociala medier och
tidningsartiklar. Vi ville bilda oss en uppfattning om hur fenomenet beskrevs inom olika områden innan vi valde hur vi skulle avgränsa oss. Efter detta följde en period av intensiv inläsning på området, främst med fokus på vetenskapliga artiklar. Under inläsningens gång blev vårt syfte allt tydligare och därigenom även uppsatsens riktning. Detta ledde till vilket empiriskt material som blev aktuellt för vårt syfte. För att lära känna vårt material behövde vi bearbeta texterna flera gånger. Vi studerade materialet för att urskilja vilka olika teman och
mönster som återkom och med varje genomläsning blev fler lager synliga och vi fick en
fördjupad förståelse för ämnet. Att processa materialet på detta vis är även något Bryman (2018) ser en viktig funktion med då ny kunskap blir synlig. Det kan dock vara svårt att veta när materialet är färdigbehandlat eftersom nya möjligheter hela tiden uppenbarar sig (ibid.). Under detta steg testade vi på olika sätt att kategorisera vårt material och landade till slut i att beskriva diskurserna kronologiskt eftersom förändringarna i diskurserna blev mer påtagliga i denna ordning.
Genom uppdelningen av materialet uppenbarade sig olika strömningar i vårt material. Dessa strömningar skiljde sig åt i hur de beskrev och förhöll sig till kvinnlig ejakulation men också till varandra. Vi studerade vilka tillvägagångssätt som användes inom de olika strömningarna för att styrka författarnas ståndpunkt men också för att underminera de andras. I de
strömningar vi studerade visade sig detta främst som en konkurrens om legitimitet kring vem som hade makt att definiera sanningen om den kvinnliga ejakulationen. En annan strategi för att vinna detta maktspel kunde även vara att utelämna eller ignorera information i debatten, varför även tystnader blev avgörande att studera för att förstå komplexiteten. Att leta efter motsättningar mellan de olika strömningarna är en viktig del i utförandet av en genealogisk diskursanalys. I vårt material blev det tydligt att motsättningar och reaktioner mellan de olika strömningarna var det som förde debatten vidare. I vår avslutande del i empirin beskriver vi de effekter diskurserna haft på dagens bild av kvinnlig ejakulation och vilken effekt de haft på den debatt som förs idag. För att förstå hur dagens forskare studerade den kvinnliga
ejakulationen fördjupade vi oss i fenomenets härkomst. Vi skapade oss en bild av hur forskare historiskt har studerat fenomenet och hur det beskrivits i olika sammanhang. När vi tolkade vårt material gjorde vi det utifrån en historisk kontext där tidigare syn på äkta kunskap, rådande sexualmoral och kvinnokroppen blev centralt för att förstå sambandet mellan makt och kunskap under olika tidsperioder.
Som ett avslutande steg i en genealogisk diskursanalys nämner Carabine (2001) medvetenhet kring studiens begränsningar som en viktig aspekt att reflektera kring. Det som varit aktuellt för oss i fråga om begränsningar har främst handlat om både vårt empiriska material och dess innebörd men även bakgrundslitteratur. Vi har varit tvungna att förlita oss på andras
återgivning av historien, då originalkällor inte alltid varit tillgängliga. Under
uppsatsskrivandets gång har vi blivit allt mer införstådda med att den historiska aspekten i sig medför många begränsningar. I vårt material har benämningarna för fenomenet förändrats, och använts på olika sätt, vilket har gjort det svårt för oss att säkerställa att vi gjort en korrekt tolkning av texten.
Redogörelse för vår förförståelse
Vi har utgått från en socialkonstruktivistisk syn på verkligheten och vi har en sexpositiv grundsyn. Dessa synsätt grundar sig i vår kontext, såväl kulturell som historisk, men förstärks genom vår bakgrund som socionomer och vårt val av diskursanalys som metodologi.
Masterprogrammet i sexologi är tvärvetenskapligt och vi har med oss detta grundantagande kring sexualiteten in i detta examensarbete. Vi ser det tvärprofessionella angreppssättet som självklart för att kunna belysa den mångfacetterade sexualiteten på bästa möjliga sätt. Till följd av ovanstående utgångspunkter har det varit en stor utmaning att sätta oss in i den essentialistiska argumentationen där det tydligt finns rätt och fel och att sedan återge detta så neutralt som möjligt.
Vi båda identifierar oss som feminister och känner en spontan sympati för feministiska
analyser i frågan om kvinnlig ejakulation. Detta kan ha kommit att påverka analysen på så sätt att vi fördjupat oss särskilt mycket i kvinnors perspektiv i frågan. Den här aspekten var inte inkluderad från början utan var ett resultat av vårt målstyrda urval då feministiska texter var något vissa forskare refererade till. Att vi sedan valde att inkludera en del av dessa texter har självklart att göra med vårt intresse för det feministiska perspektivet.
Studiens trovärdighet
Ingen forskning är åsiktsfri (Bryman, 2018). Detta visar sig på olika sätt både beroende på vilket tillvägagångssätt som använts men också studiens utgångspunkt. Vi har genomfört en form av litteraturstudie med redan befintliga texter kring kvinnlig ejakulation. Under vår uppsatsprocess har vi bearbetat dessa texter på olika sätt och våra subjektiva tolkningar har alltid haft en central roll. Denna typ av textanalys som inkluderar tolkningar av texter kan inte genomföras på ett objektivt sätt men det innebär inte att denna typ av studie är ovetenskaplig
(Bryman, 2018). Utförandet av en diskursanalys med socialkonstruktivistisk grund ställer krav på att forskaren själv är medveten om sin egen förförståelse och värderingar samt på vilket sätt dessa kan komma att påverka studiens resultat (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Detta beskriver Vivien Burr (2003) på följande vis:
Social constructionism insists that we take a critical stance towards our taken-for-granted ways of understanding the world, including ourselves. It invites us to be critical of the idea that our observations of the world unproblematically yield its nature to us, to challenge the view that conventional knowledge is based upon objective, unbiased observation of the world (Burr, 2003 s. 2-3).
Finns inte denna självinsikt med i processen riskerar studien att framstå som vinklad och därigenom mindre trovärdig. Det är dock en illusion att en forskare skulle kunna åsidosätta sina egna värderingar helt (Bryman, 2018). De kan komma att påverka på sätt som kan vara svåra att förutse. Till följd av detta blir det särskilt viktigt att minimera risken för
värderingspåverkan som ligger bortom ens kontroll (ibid.).
Människor är präglade av sin samtid vilket skapar en förståelseram för verkligheten som kan innebära en svårighet att uppmärksamma rådande strukturer i den kontext man befinner sig i själv (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Den kunskap som produceras är alltid historiskt och kulturellt bunden och ett resultat av sin samtid (Bryman, 2018). Därför innebär även de kontexter vi befinner oss i en viktig aspekt att reflektera kring då de kan ses som en
avspegling av vår plats i samhället (ibid.).
Vanlig kritik som riktas mot genealogiska diskursanalyser är att empiriurvalet skulle vara vinklat för att uppfylla ens förutbestämda slutsats och att detta även skulle kunna innebära en selektiv analys (Carabine, 2001). För att vara transparent inför läsare uppmanas forskaren till öppenhet men även att försöka tolka materialet utifrån dess historiska och kulturella kontext samt att utmana sin förförståelse (ibid.). Vår initiala bild av den historiska debatten kring kvinnlig ejakulation har förändrats flertalet gånger då vi funnit nya infallsvinklar som lett till ytterligare insikter. Vi har varit öppna för att omformulera vår förförståelse men också vår uppfattning kring materialet och vilka slutsatser som kan dras. För att underlätta vår tolkning av det historiska materialet har delar av de feministiska texterna som inkluderats även fyllt en funktion som kontextmarkör genom att visa på andra samtida perspektiv.
För att uppvisa trovärdighet har vi genom uppsatsprocessen kritiskt granskat oss själva, reflekterat över våra egna åsikter, redogjort för dessa i uppsatsen och därmed utövat reflexivitet. Då vår studie bygger på tolkning av redan befintligt material har vi varit noga med att aktivt försöka att åsidosätta våra egna värderingar och åsikter om materialet samt varit öppna för perspektiv som legat längre ifrån oss personligen. Detta har inneburit att vi
observerat viktiga aspekter som lätt hade kunnat förbises om vi inte öppnat upp för detta. Vi har dock haft en medvetenhet kring att både våra utgångspunkter och den kontext vi befunnit oss i påverkat allt från vår tematisering, kategorisering, analys och slutligen hur vi dragit våra slutsatser.
Beskrivning av arbetsfördelning
Vi har haft ett nära samarbete under hela uppsatsprocessen och delat arbetet lika mellan oss. Vi har båda varit likvärdigt delaktiga i litteratursökning och inläsning på fältet. I fråga om den skrivna uppsatsen har vi hjälpts åt med samtliga delar. Då vi bor i olika städer har vi
inledningsvis delat upp bakgrund samt empiri av praktiska skäl för att sedan gemensamt bearbeta dessa. Övriga delar har författats gemensamt.
Etiska reflektioner
Eftersom vi har använt oss av redan befintligt material så var det inte lika relevant för oss att reflektera kring de forskningsetiska principerna i form av informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, som blir aktuella vid
exempelvis intervjuer (Bryman, 2018). Det fanns däremot andra etiska aspekter som kom att få en större roll i vårt etiska resonemang utifrån att vi gjorde delar av vår datainsamling via internet. Bryman (2018) hänvisar till Pace och Livingston (2005) när han radar upp premisser för att elektronisk kommunikation ska kunna användas på ett etiskt försvarbart sätt. De
beskriver att information ska vara lättillgänglig, genom att det exempelvis inte krävs specifika lösenord för att få åtkomst till materialet. Den valda sajten ska inte heller ha utformade regler som inte tillåter att materialet får användas. Materialet ska inte heller vara av känslig art. Om dessa premisser är uppfyllda kan man som forskare anse att man har användarens samtycke till att använda sig av exempelvis blogginlägg eller liknande (ibid.). Vi har både använt oss av material från Instagram och Youtube men även bloggar och podcasts för att inhämta material och var noga med att använda material som fanns på öppna konton, alltså att användaren inte aktivt valt att göra det privat. Den mest komplexa premissen att reflektera kring var vad som kan anses vara av ”känslig art”. Vem bestämmer det? Det material vi refererat till berör sexualiteten på olika sätt, vilken ofta kan anses som känslig. Innebär detta att ingen sexualitetsforskning kan använda sig av internetkällor? Vi har gjort bedömningen att vi använder materialet med etiskt goda intentioner för att lyfta människors egna erfarenheter. Inlägg från privatpersoner, som vi valt att inkludera i vår empiri, anser vi ofta ha för avsikt att upplysa om fenomenet och sprida sina egna erfarenheter till en större massa vilket bland annat visar sig i att de har öppna konton och använder sig av olika hashtags (#). Vi var dock
medvetna om att vi använder material som inte var avsett för ytterligare publicering och att vi tolkat materialet utifrån våra förståelseramar.
TRE STÖRRE DISKURSIVA SPÅR
Under detta avsnitt kommer vi att redogöra för våra fynd i empirin och analysera dessa. Eftersom vi genomför en foucauldiansk genealogisk diskursanalys vill vi påminna om att vi utgår från ett strukturellt perspektiv där förhållandet mellan makt, kunskap och diskurs står i centrum, snarare än beskrivningar av debatten på detaljnivå. Vi har uppmärksammat tre större diskursiva spår inom debatten som vi har valt att kalla Framväxten av ett forskningsfält, En ny
feministisk syn på ejakulationen samt Teknikens triumfer. Dessa tre spår har följt på varandra
kronologiskt och är utvalda då vi vid dessa tillfällen identifierat skeenden som har påverkat och förändrat debatten kring kvinnlig ejakulation. Inom dessa diskursiva spår verkar diskurser som förhåller sig till varandra på skilda sätt. För att underlätta läsningen av denna del men också för att få en bild av hur diskurserna förhåller sig till varandra inom de diskursiva spåren kommer vi att i inledningen av varje spår presentera en förståelsemall som hjälper till med just detta. Denna förståelsemall kan användas som stöd under läsningen gång. Som en avslutande del i det tredje diskursiva spåret kommer vi i delen Dagens läge – en motreaktion att beskriva mer kortfattat de motreaktioner vi har observerat utanför forskningsfältet idag. De analytiska inslagen presenteras löpande under detta avsnitt och förtydligas med egna rubriker.
I Framväxten av ett forskningsfält
Här i det första diskursiva spåret kommer vi att beskriva det nya forskningsfältet som växte fram under 1980-talet. Under denna period har vi uppmärksammat tre parallella diskurser, en större dominerande och två strömningar som skapades som reaktioner på den dominerande. Den största diskursen (och även det som under denna tid sågs som ’common sense’)
inkluderade bland annat hur majoriteten av forskningen om fenomenet utfördes och vilka tillvägagångssätt som fick legitimitet. Detta perspektiv mötte kritik av forskare som uttryckte att vetenskapen måste värna om sin trovärdighet och att den forskning som utförts inte kunde anses vara vetenskaplig. Det fanns även feminister och vissa forskare som ställde sig kritiska inför fenomenet i sig och vissa av dem ifrågasatte dess existens. Vi kommer att börja med att beskriva den diskurs som i detta spår var dominerande och för att förtydliga hur detta
diskursiva spår ser ut i sin helhet har vi mallen nedan som hjälp i läsningen.
Brist på vetenskaplig kunskap leder till ny forskning
Som en reaktion på bristande och spretig kunskap inom forskningen kring det som kom att benämnas som den kvinnliga ejakulationen och Skenes körtlar (den kvinnliga prostatan) gjorde forskarna Sevely och Bennett 1978 en litteratursammanfattning avseende den forskning som gjorts historiskt, och fram tills dess artikeln skrevs. De hävdade att både den västerländska kulturen, men också språket, tenderar att undanhålla den kunskap som redan fanns kring Skenes körtlar och dess förmåga att ejakulera. Trots att beskrivningen av fenomenet inte baserades på ny kunskap och att historiska vetenskapsmän talat om kvinnlig ejakulation i århundraden, utgick den moderna forskningen vid denna tid från att
ejakulationen inte existerade som en del av den kvinnliga sexualiteten. Sevely och Bennetts syfte var därför att ompröva detta antagande för att försöka förändra samhällets syn på den kvinnliga sexualiteten men även för att upplysa om den kvinnliga anatomin. De menade att få kände till att Skenes körtlar består av prostatavävnad och att dessa är en förutsättning för kvinnlig ejakulation i och med att ejakulatet produceras där. Artikelns slutsats var att den kvinnliga ejakulationen existerar och de avslutade sin sammanställning med en uppmaning till verksamma sexualitetsforskare på följande vis:
Can women ejaculate? Do women ejaculate? On the basis of the historical, anatomical, and semantic material presented in this paper, the authors conclude that women can ejaculate. Before the second question can be answered as conclusively, further research will have to be conducted by the scientific community. We hope that this paper will provoke such research (Sevely & Bennett, 1978, s. 19).
Det nya
forskningsfältet
Artikeln blev startskottet för det nya forskningsfält som skapades och flera praktiker började forska om kvinnlig ejakulation, Skenes körtlar och det som Perry och Whipple (Bullough et al., 1981) gav namnet Gräfenbergpunkten (G-punkten) efter Gräfenbergs artikel 1950. I och med att uppmärksamhet riktades mot den kvinnliga ejakulationen väcktes samtidigt kritik, vilket vi kommer att återkomma till längre ner i detta spår under rubriken Ett kontroversiellt
fenomen. En av de första studier som publicerades efter Sevely och Bennetts översiktsartikel
var “Female ejaculation - a case study” där flera forskare som skulle komma att bli
tongivande inom fältet var delaktiga (Addiego et al., 1981). Som en reaktion mot tystnaden som tidigare rått inom forskningen samt de kritiska röster som nu höjdes inom fältet blev deras syfte att bevisa fenomenets existens en gång för alla. Forskarlaget hävdade att om de bara kan bevisa fenomenet hos en individ så kan ingen argumentera mot dess existens. I artikeln beskrivs en kvinnas erfarenheter av att ejakulera. Genom att de analyserade vätskan med hjälp av biokemiska analyser blev det tydligt för forskarlaget att ejakulationen inte var urin, utan något annat. Vätskan innehöll PSA-värde (prostataspecifikt antigen), vilket istället visade på att ursprunget till denna utsöndring skulle kunna vara Skenes körtlar. Genom denna upptäckt bevisade de även existensen av den kvinnliga ejakulationen som en motsvarighet till den manliga, fast utan reproduktiv funktion. Parallellen till den manliga ejakulationen
inspirerade dem till att använda begreppet “female ejaculation” som blev den benämning som kom att användas inom forskningsfältet för att beskriva fenomenet (ibid.). Efter en konferens där ny forskning kring kvinnlig ejakulation presenterades beskrev gynekologen Martin Weisberg hur han blev övertygad om fenomenets existens först efter att ha bevittnat det med egna ögon:
After the presentation, I, along with two other physicians and registered nurse (all sex therapists), challenged the presentors. “Show us,” we said. And they did. Strange as it sounds, the whole group went up to a room in the hotel and had the opportunity of examining one of the subjects about whom the paper was written. The vulva and vagina were normal with no abnormal masses or spots. The urethra was normal. Everything was normal. She then had her partner stimulate her by inserting two fingers into the vagina and stroking along the urethra lengthwise. To our amazement, the area began to swell. It eventually became a firm 1 x 2 cm oval area distinctly different from the rest of the vagina. In a few moments the subject seemed to perform a Valsalva maneuver (bearing down as if starting to defecate) and seconds later several ccs of milky fluid shot out of the urethra. The material was clearly not urine. In fact, if the chemical analyses described in the paper are correct, its composition was closest to prostatic fluid (Weisberg, 1981, s. 90).
Efter detta följde flertalet studier som, för att underbygga samma slutsats som Addiego et al. (1981) men med fler antal deltagare, undersökte ejakulationens existens. I det nya
forskningsfält som växte fram rådde det konsensus kring denna uppfattning och majoriteten av all forskning hade samma syfte, att bringa klarhet kring fenomenet. Det fanns en enighet om att fler studier krävdes framöver och det sågs som en stor brist att kunskapen kring
kvinnlig ejakulation fortfarande var ofullkomlig. Många forskare beskrev en dubbel känsla av att göra någonting bra genom att äntligen lyckas beskriva ett fenomen som varit känt sedan länge, samtidigt som de kände skuld för att det tagit så lång tid. Här följer en beskrivning av detta:
