• No results found

2020-04-28

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "2020-04-28 "

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö stad

Kommunstyrelsen 1 (2)

Datum

Yttrande

2020-04-28

Adress

August Palms Plats 1

Diarienummer

Till

STK-2020-231 Utbildningsdepartementet

Remiss från Utbildningsdepartementet – Behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero

[ U2020/00232/S ]

Sammanfattning

Kommunstyrelsen ställer sig positiv till de förslag som Utbildningsdepartementet lägger fram gällande behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och stu- diero. Förslaget gällande behörighetskrav för undervisning i samiska kan bidra till en bättre kvalité i undervisningen och till att tillgodose de samiska elevernas rätt till sitt språk. Försla- gen om ändringar i läroplanerna för specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, kan innebära positiva konsekvenser för såväl elevers som lärares arbetsmiljö.

Yttrande

Kommunstyrelsen ser positivt på förslaget om behörighet i ämnet samiska då detta ger förut- sättningar för att tillhandahålla en undervisning av god kvalitet. Vilket bedöms leda till att sa- miska elever får bättre förutsättningar att utvecklas i ämnet samiska. Detta bidrar till att upp- fylla Sveriges åtaganden gällande de rättigheter som barn tillhörande nationella minoriteter och urfolk har till sitt språk och sin kultur enligt Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, Europeiska stadgan om landsdels eller minoritetsspråk och FN:s konvention om barnets rättigheter.

Kommunstyrelsen stödjer Utbildningsdepartementets förslag om att ändringarna i behörig- hetsförordningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Kommunstyrelsen ser att detta ger lä- rare tid att komplettera sin utbildning för att vara behöriga att undervisa i ämnet. För att ovan nämnda kompletterande utbildning ska möjliggöras, behöver dock tillgången till kurser i samiska på högskolenivå säkerställas.

Kommunstyrelsen ställer sig positiv till förslag om läroplansändringar. Att rektorns och ele-

vens ansvar för en trygg lärmiljö och främjandet av studiero formuleras på samma sätt oav-

sett skolform bidrar till likvärdighet gällande möjligheter till en god arbets- och lärmiljö för

alla skolformer. Kommunstyrelsen vill dock understryka att det är viktigt att det ansvar som

läggs på eleven utgår från elevens individuella förutsättningar.

(2)

2 (2) Genom att lyfta fram elevers ansvar för en trygg lärmiljö och för studiero, utifrån elevers in- dividuella förutsättningar, bidrar skolan till uppfyllelse av barnkonventionens artikel 29, som bland annat anger att barnets utbildning ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter.

Ordförande

Katrin Stjernfeldt Jammeh

Sekreterare

Anna-Lena Alnerud

References

Related documents

Detta grundar jag på att även om man inte kan se eller ta på psykisk hälsa, som man kan göra med fysisk hälsa på schemat eller i idrotten, jobbar skolan bra i det

Syftet med denna studie är att ge en insyn i pedagogers olika perspektiv på elevers behov och förutsättningsar samt de arbetstillvägagångssätt pedagoger använder för att möta

When a larger-scale GLP is in question, the situation differs: our findings suggest that shippers consider neither type of collaboration mechanisms as a means to facilitate

Lärarens återkoppling kan även skapa goda förutsättningar för dialog i klassrummet (Dysthe, 1996). Författarens forskning belyser tre framgångsrika strategier: autentiska

Problematiken som finns i dagens Kenya när det gäller att barnen inte kommer till skolan, har även funnits i Sverige, fast för en del årtionden sen. Då förstod de svenska

Fördelen med arbetssättet är att läraren får mer tid över för de svagare eleverna men det kan vara en nackdel för att vuxna inlärare behöver längre tid med att lära sig

130 Utifrån detta resonemang kan det vara så, att det finns en norm på de skolor som deltagit i vår studie, som anger att lärarna i arbetslagen känner att man bör klara av sina

Såväl West (2012) som Rundblom och Berg (2013) återvänder till detta dilemma där tidsåtgången för välgrundade beslut i det moderna samhället framhålls som det