Tillhörande översiktsplan för Forshaga kommun

(1)

Z:\henric\ARBETE\HEKonsult\7260\2009_MKB\MKB_v110 .docx / utskriven: 2009-08-21 1 (29)

Tillhörande översiktsplan för Forshaga kommun

Projekt 7260

Upprättad 2009-08-21

(2)

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktsplan för Forshaga kommun

Sammanfattning

Forshaga kommun har ca 11400 invånare. Näringslivet består främst av små företag och tiotalet större. Arbetspendling sker främst till Karlstad med över 2000 personer per dag.

I kommunen finns två större orter, Forshaga och Deje, därtill kommer ett antal småorter spridda inom kommunen. Kommunen har god planberedskap för etablering och expansion genom flera befintliga outbyggda detaljplaner samtidigt finns det önskemål om förtätning av fritidsbebyggelse och utbyggnad, främst till permanentboende.

Klarälven flyter genom kommunen från norr till söder, dalgången kantas på flera ställen av höglänta områden. Hyperit går i ett stråk från nordväst till sydöst och ger landskapet dess karaktär med höga toppar i ett annars flackt landskap. Den näringsrika hyperiten påverkar växtligheten och i dessa områden hittar man en rik flora och fauna.

Forshaga kommun är känt för sina kulturmiljöer, sitt goda fiske och sin natur. Flera platser i Forshaga kommun omnämns tidigt som betydelsefulla för laxfisket i Klarälven och i kommunen finns rikligt med lämningar från bronsåldern och framåt.

Miljökonsekvenserna av översiktsplanens intentioner bedöms i stora delar som positiva te.x.

skulle en utbyggnad av VA-nätet kring tätorterna kunna medföra en minskad belastning på miljön dock kommer det att kräva samråd med länsstyrelsen då det finns rikligt med fornlämningar i marken. Ett annat exempel som också bedöms som positivt för miljön är organiserade båtplatser dels i Visten men också i Västra Örten.

Forshaga kommun arbetar aktivt med att ta fram lokala miljömål. Påverkan på miljömålen bedöms huvudsakligen som positiva eller obetydligt negativa.

Miljökonsekvensbeskrivningen är gjord av Henric Ernstson Konsult.

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2

Läsanvisning ... 4

Inledning ... 5

Betydande miljöpåverkan ... 5

Avgränsning ... 6

Framtidsbild ... 6

Planbakgrund ... 8

Kommunen... 8

Tidigare detaljplanelagda områden ... 8

Viljeinriktning ... 9

Organiserad båtplats vid sjön Visten ... 9

Organiserad båtplats vid sjön Västra Örten ... 13

Utökning av VA-området kring tätorterna i kommunen ... 17

Utökning av fjärrvärmenätet ... 21

Miljömål ... 23

Regionala miljömål ... 23

Lokala miljömål för Forshaga kommun ... 23

De 16 miljömålen... 23

Effekter på miljömålen ...28

Referenser: ... 29

Referenser internet: ... 29

(4)

Läsanvisning

Miljökonsekvensbeskrivningen startar med en inledning där bakgrund, olika avgränsningar, framtidsbilder mm. pressenteras. I detta inledande kapitel beskrivs också kommunens förutsättningar som kan vara av särkskild vikt för miljökonsekvensbeskrivningen. I kapitlet presenteras avgränsningen för själva arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen.

Ett kapitel om planbakgrund är det andra huvudkapitlet, här diskuteras kommunens gällande planer och tankar kring dessa.

Viljeinriktningarna som är de mest konkreta kommunalt uttalade målet med planen presenteras i ett eget kapitel. Varje viljeinriktning som bedöms medföra betydande miljöpåverkan

presenteras och de intresseaspekter som detta påverkar.

Miljömålen har ett eget kapitel och dessa pressenteras under kapitlet miljömål.

(5)

Inledning

EG-direktivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (2001/42/EG) är ett viktigt steg framåt i unionens miljöarbete. Syftet med direktivet är ”att sörja för en hög nivå på skyddet av miljön och bidra till att integrera miljöaspekter i utarbetandet och antagandet av planer och program för att främja en hållbar utveckling”. Direktivet har som syfte att i ett tidigt skede införa miljöhänsyn i processer inför kommande verksamheters och åtgärders prövning.

I Sverige genomfördes direktivet genom ändringar i plan- och bygglagen (PBL, 1987:10), miljöbalken (MB 1998:808) och lagen om kommunal energiplan (1977:439) den 21 juli 2004 samt i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar den 1 juli 2005.

I samband med att Forshaga kommun skall ta fram en ny översiktsplan har en miljöbedömning av densamma genomförts och ett antal områden som anses medföra betydande påverkan identifieras. De områden som anses medföra betydande påverkan på miljön skall tas upp i en miljökonsekvensbeskrivning. Enligt Miljöbalken 6 kap § 12 ”skall myndigheten eller kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas.”

Enligt plan- och bygglagen skall alla kommuner ha en aktuell översiktsplan och kommunfullmäktige skall minst en gång under varje mandatperiod ta ställning till

översiktsplanens aktualitet. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras.

Forshaga kommuns översiktsplan är indelad i två temadelar, ett med åtta bakgrundskapitel och ett med tolv temakapitel. I de tolv temakapitlen redovisas ett antal intressen som gör anspråk på mark och vatten. Bakgrund och nuläge presenteras samt kommunens viljeinriktning.

I denna miljökonsekvensbeskrivning belyses ett antal av kommunens viljeriktningar utifrån miljöaspekter.

Betydande miljöpåverkan

I och med framtagandet av en ny översiktsplan för Forshaga kommun skall planen

miljöbedömas. Syftet med miljöbedömningen är att identifiera den betydande miljöpåverkan planen innebär. De områden som identifieras i denna process skall sedan behandlas i en miljökonsekvensbeskrivning.

Rätt bedömning på rätt nivå

Enligt Miljöbalken 6 kap § 12 gäller ”Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller

programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas.”

Nivån och perspektivet på översiktsplanen måste alltid beaktas och vara utgångspunkten för nivån på miljökonsekvensbeskrivningen. Forshaga kommun har ett antal målsättningar till varje temakapitel, detta är vad kommunen vill uppnå. Viljeriktningarna är konkretisering av

målsättningen, i dessa framgår vad kommunen avser att arbeta med/för och hur. Dessa viljeinriktningar kan vara mycket översiktliga men också konkreta så som att namngivna områden skall byggas ut, saneras etc.

Denna miljökonsekvensbeskrivning är gjord på samma översiktliga nivå som översiktsplanen i övrigt är skriven. Ytterligare utredningar/inventeringar och eventuella

miljökonsekvensbeskrivningar kan komma att krävas vid exploatering och detaljplanläggning.

En behovsbedömning, som klargör om en miljöbedömning behöver göras, skall alltid genomföras när detaljplan upprättas.

(6)

Tidsrymd

I översiktsplanen för Forshaga kommun nämns inte någon tidshorisont för viljeinriktningarna.

Tidshorisonter kan användas som ett avgränsande instrument när

miljökonsekvensbeskrivningen skall skrivas och när målen skall vara uppnådda. I plan- och bygglagen står det uttryckligen att en översiktsplan skall aktualiseras en gång per

mandatperiod. Forshaga kommuns översiktsplan kan ses som ett dokument som lätt går att stämma av och efter hand vidareutveckla, komplettera eller stryka varefter som åtgärder och mål är uppnådda.

Som ett nollalternativ är dagens situation använd med en viss utbyggnad/expansion.

Avgränsning

Följande områden i Forshaga kommun bedöms medföra betydande miljöpåverkan, avgränsningen har skett i samråd med länsstyrelsen.

• Organiserad båtplats vid sjön Visten

• Organiserad båtplats vid sjön Västra Örten

• Utökning av VA-området kring tätorterna i kommunen

• Utökning av fjärrvärmenätet

Ej platsspecificerad verksamhet

Kommunen har nämnt ett antal åtgärder i översiktsplanen vars lokalisering är ospecificerad.

Viljeinriktningar som kan komma att medföra betydande påverkan är lättnader i områdesbestämmelser om maximal byggarea för huvudbyggnad i fritidsområden och utpekandet av ett nytt område för fritidsbebyggelse. Betydande påverkan är också om en reservvattentäkt skapas med mer än 10 miljoner kubikmeter per år. Viljeinriktningarna tas inte upp i detta dokument. När åtgärderna blir aktuella skall dess konsekvenser för miljön behandlas i en miljökonsekvensbeskrivning, eftersom de anses medföra betydande miljöpåverkan.

Vid samråd har frågan om radon respektive översvämning kommit upp, dessa frågor är av mycket stor betydelse och bör alltid beaktas vid exploatering inom kommunen. I samband med exploatering bör också eventuella markföroreningar från tidigare verksamheter utredas.

Framtidsbild

Enligt miljöbalken ska konsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, även kallat nollalternativ.

Nollalternativ

Inom kommunen finns detaljplanelagd ny industrimark utanför centralorten Forshaga som är på väg att bebyggas, det finns också tillgång till tomter och lokaler på flera håll inom kommunen.

Kommunen har sedan tidigare detaljplanelagd outbyggd mark för bostäder. Enligt

översiktsplanen gäller att ”Attraktivt näringsliv och tillgång till arbetstillfällen är betydelsefullt för kommunens framtid och en av de viktigaste förutsättningarna för en positiv

befolkningsutveckling.”, i Forshaga kommun finns det god planberedskap för etablering och expansion. Inom kommunen finns det ett antal förtätningar av fritidsbebyggelse där det finns ett stort önskemål om lättnader för att förvandla områden till permanentboende.

Vad händer framöver inom kommunen? Kommunens utveckling och byggnation kommer att fortsätta, bebyggelse kommer att uppstå där exploatörer anser att de vill bygga och investera eller där det finns tillgång på mark. Kommunen kan i viss mån styra utbudet. Kommunen har i dagsläget god tillgång till detaljplanelagd mark och kan på så sätt försöka styra etableringar till dessa.

(7)

Alternativ tillväxt, lokalisering och utveckling

Enligt miljöbalken ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas.

Inget alternativ som väsentligt avviker från det berörda planförslaget har formulerats inom ramen för översiktsplanearbetet med tillhörande samrådsprocess.

En betydligt mindre befolkningsökning skulle ge upphov till mindre konsekvenser varför behandlat alternativ visar på ett scenario med maximal exploatering/utbyggnad. En något mindre befolkningsökning än vad som antagits vid resonemanget skulle endast ge en gradvis skillnad i konsekvensbeskrivningarna.

Vid en tillväxt av kommunens invånarantal eller ökad mängd invånare som har fritidshus inom kommunen kommer detta att bidrar till en ökad efterfrågan av bostäder/fritidshus.

Nollalternativet innebär ingen betydande förändring av boendemöjligheter, områden för

verksamheter eller trafikmiljön. Avsaknaden av befolkningsökning försämrar förutsättningar för kommunen i form av tillgång på skatteintäkter och detta avspeglar sig i kommunens

möjlighet/behov av utbyggnad av boende/fritidsområden.

Social hållbarhet

Social hållbarhet handlar om hur olika människor förhåller sig till varandra men även deras närhet till olika typer av rekreation, kultur och service.

• Påverkan på sociala frågor

• Påverkan på jämlikhetsfrågor

• Påverkan på ekonomiska aspekter

• Påverkan på socioekonomiska frågor

Översiktsplanen har som syfte att främja utveckling. Hållbar utveckling är så mycket mer än miljö och teknik, där finns också aspekten trygghet, demokrati, folkhälsa, jämlikhet mm. Genom att skapa god boendemiljö, tillgång till natur- och kulturområden samt bidra med god

kommunal service kan kommunens översiktsplan förebygga och skapa social hållbarhet.

Ekonomisk hållbarhet innebär att samhället har en ekonomisk stabilitet. En ökad inflyttning och utveckling av näringslivet och besöksnäringen har särskild stor relevans för den ekonomiska utvecklingen.

Några avgörande faktorer för en positiv ekonomisk utveckling är attraktiva boendemiljöer, god offentlig service såsom skola och omsorg, tillgång till mark, lokaler för verksamheter samt god kommunikation. Översiktsplanen för Forshaga kommun arbetar med att säkerställa faktorer som skall borga för ekonomisk hållbarhet.

En social hållbar utveckling borde vara långsiktig stabilitet, där grundläggande mänskliga och demokratiska behov uppfylls. Tittar man på rapporter och avhandlingar som diskuterar social hållbarhet tas frågor som integration, boende, föreningsliv, demokrati, arbete,

befolkningstillväxt mm upp. I några utländska källor används dimensioner som hälsa, levnads- och arbetsförhållanden, inkomstfördelning, arbetstillfälle, integration och erfarenhet.

Vad är hållbar utveckling?

OECD:s riktlinjer från 1976, Brundtlandkommissionen från 1987 och FN:s Global Compact från 1999 är några kända grunddokument när det gäller formuleringar om Hållbar Utveckling.

Brundtlandkommissionens formulering - av många betraktad som den vedertagna definitionen "Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra

förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov." (Vår gemensamma framtid 1987).

Den hållbara utvecklingen sades i rapporten Vår gemensamma framtid, bestå av tre ömsesidigt

(8)

beroende delar: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Många vill också lägga till kulturell hållbarhet. Ofta finns en lång tradition att mäta föroreningar och ta in hälsoaspekten i och med detta. Att däremot fånga in social hållbarhet som ett

hållbarhetsbegrepp utifrån långt större riskbedömning och hållbarhetsbedömning är svårare och mer komplicerat.

Fyra strategiska utmaningar:

• Bygga samhället hållbart

• Stimulera en god hälsa på lika villkor

• Möta den demografiska utmaningen

• Främja en hållbar tillväxt

Planbakgrund Kommunen

Forshaga kommun har ca 11400 invånare, förändringar i antalet invånare sker främst genom inflyttning då födslotalet är lägre än dödstalen för kommunen. Näringslivet består främst av små företag och tiotalet större företag inom kommunen. En arbetspendling ut till

grannkommunerna sker främst till Karlstad med över 2000 personer per dag.

Forshaga kommun är känt för sina kulturmiljöer, sitt goda fiske och sin natur och de äldsta spåren efter människa är ca 7000 år gamla. I kommunen finns rikligt med lämningar från bronsåldern (ca 1800-500 f.Kr.) och framåt. Flera platser i Forshaga kommun omnämns tidigt som betydelsefulla för laxfisket i Klarälven, under medeltiden innehavs fiskerättigheter bland annat av flera kloster.

I kommunen finns två större orter, Forshaga och Deje, därtill kommer ett antal småorter spridda inom kommunen. Klarälven flyter genom kommunen från norr till söder och slingrar sig fram kantat av ett jordbrukslandskap på sedimentära jordarter. Dalgången kantas på flera ställen av mer höglänta områden och hyperitberg. Hyperiten går i ett stråk från nordväst till sydöst och ger landskapet dess karaktär med höga toppar i ett annars flackt landskap. Den näringsrika hyperiten påverkar också växtligheten och det är i dessa områden man hittar rik flora och i dessa områden har skogsmarken mycket hög tillväxt.

Inom kommunen finns ett antal förtätningar av fritidsbebyggelse. I dagsläget finns önskemål om utbyggnad och utökning av flera områden, främst till permanentboende.

Kommunen har detaljplanelagd ny industrimark utanför centralorten Forshaga som är på väg att bebyggas. Det finns tillgång till tomter och lokaler på flera håll inom kommunen. Inom kommunen finns sedan tidigare detaljplanelagd mark för byggnation av bostäder. Enligt översiktsplanen gäller att ”Attraktivt näringsliv och tillgång till arbetstillfällen är betydelsefullt för kommunens framtid och en av de viktigaste förutsättningarna för en positiv

befolkningsutveckling.”. I Forshaga kommun finns det god planberedskap för etablering.

Tidigare detaljplanelagda områden

I kommunen finns ett antal detaljplanelagda områden som inte är utbyggda. Dessa områden ligger ofta inom områden som på ett eller annat sätt har känslig miljö eller där speciell hänsyn utifrån ny kunskap måste tas (t.ex. skredrisk, påverkan från trafik). Vid

bebyggelse/exploatering förutsätts att en diskussion om projektet genomförs.

(9)

Viljeinriktning

De viljeinriktningar som har bedömts medföra betydande miljöpåverkan presenteras i detta kapitel. Vad som är betydande miljöpåverkan har tidigare diskuterats i detta dokument samt vid samråd med länsstyrelsen.

Viljeinriktningarna är konkret vad kommunen vill göra för att uppnå de översiktliga målen som har förmedlats.

Organiserad båtplats vid sjön Visten

Detaljplanearbete pågår för området.

Nulägesbeskrivning

Sjön Visten ligger i tre kommuner, förutom Forshaga ligger den även i Kil och Sunne kommun.

Visten är nästan 1,5 mil lång och mer än 60 meter djup. Sjön är Forshaga kommuns vattentäkt.

Visten tillsammans med Kvarntorpsån, Smårissjön, Dömleälven, Skivtjärn, Grantjärn är ett av kommunens största fiskeområden och känt för sitt fina fiske.

Området kring Doktorudden domineras av fritidsbebyggelse. Strandområdet består främst av sandbotten med liten till ingen vassväxt. I området finns mängder av bryggor som ligger utmed hela strandremsan. I flera fall finns små hus/större båthus som ligger vid strandkanten. Inom området är en del bryggor markerade med namn och inhägnat/privatiserat. En ikörningsramp finns med tillhörande brygga. Området är påverkat av tidigare vattenverksamheter.

Bild över en del av de bryggor som ligger närmast iläggningsrampen i Visten.

Doktoruddens landremsa består mestadels av gles yngre tallskog med sparsamt inslag av klenare löv. Området innanför strandremsan består främst av tall på sandig mark. I området finns inslag av björk och lövsly.

I närheten av iläggningsplatsen finns en stor parkering med gott om plats för bilar. I områdets direkta närhet finns ett gammalt stort fritidshusområde som mer och mer används för

permanentboende.

(10)

Kartbild över södra delen av Visten, i bilden syns Doktorudden där den organiserade båtplatsen är tänkt att ligga (karta från www.eniro.se).

I dagsläget förekommer det aktiviteter långt ut på Doktorudden och det är bara en tidsfråga innan någon börjar bygga bryggor på uddens norra sida.

Exploatering vid Doktorudden

Vid en exploatering av Doktorudden kommer området att regleras och byggnation av bryggor etc. kommer att styras upp. Området kommer att säkerställas och en organiserad båtplats dit fler kan vända sig kommer att ordnas. I och med en organiserad båtplats kan också eventuellt utsläpp från olyckor etc. tas om hand lättare.

Det är viktigt att säkerställa tillgängligheten för allmänheten till Doktorudden. I områdets närhet finns en allmän badplats, Arnäs dock finns det inte någon större möjlighet för allmänheten att komma ned till vattnet för fiske från stranden.

Det är viktigt att organisera bryggorna så att inte ytterligare grävföretag, sker i vattnet och stranden. SydVäst om Doktorudden finns Forshaga kommun vattenintag, det är också därför mycket viktigt att säkerställa aktiviteten närmare detta intag.

(11)

Konsekvens

Påverkan

Vid Nollalternativ Vid Exploatering

Konsekvens

Riksintresse Naturvård

- - -

Riksintresse Kulturmiljö

- - -

Riksintresse Friluftsliv

- - -

Riksintresse 4.kap Miljöbalken

- - -

Riksintresse Natura 2000

- - -

Strandskydd Fortsatt utbyggnad av små privata bryggor och ej organiserad iläggning av båtar

Fortsatt utbyggnad men under kontrollerade former.

Vattenverksamheter stävjas.

Organiserad båtplats med retur av avfall etc.

Eventuella vattenverksamheter stävjas, fler får tillgång till plats samtidigt ökar trycket på området. Avfall kan hanteras bättre.

Påverkan bedöms som positiv

Naturmiljö och Biologisk mångfald

I dagsläget förekommer flera grävningar på land och vatten.

Området kommer fortsatt vara/bli mer privatiserat, dock under kontroll.

Strandzonen är och förblir påverkad.

Några höga naturvärden är inte funna vid besök, området är sedan tidigare hårt påverkat.

Påverkan är lokal, genom reglering kan en större

störningseffekt utanför området förhindras.

Påverkan bedöms som ringa

Vatten ^{Se ovan} ^{Se ovan} ^{Se ovan}

Rörliga friluftslivet

Området är i stora delar privatiserat, fortsatt privatisering.

Fortsatt privatisering, dock med tydligare möjlighet för allmänheten att ta sig ned till vattnet.

Ny koncentration av större båtplats i området, medför också att iläggningsplatsen görs mer tillgänglig för rörliga friluftslivet.

Påverkan bedöms som positiv

(12)

Landskapsbild Området syns från sjösidan, är starkt påverkat idag, med låg byggnation vid vattnet

Ingen större förändring, endast en större

koncentration till ett och samma område.

Ingen större förändring mot landskapsbilden idag.

Påverkan bedöms som ringa.

Kulturmiljö ^- ^- ^-

Mark Se Naturmiljö och

Biologisk mångfald Se Naturmiljö och Biologisk

mångfald Se Naturmiljö och Biologisk

mångfald

Trafik Till området samt inom området finns befintliga vägar.

En eventuell utökad båtplats kan innebära mer trafik till och från området

Större lokala utsläpp i samband med ökad trafik.

Påverkan bedöms som acceptabel.

Socioekonomiska aspekter

Tillgängligheten för icke stugägare känns begränsad.

Som icke stugägare i området kan området blir mer lättilgänglignt.

Som stugägare kan områdets tillgänglighet och trivsel förbättras genom bättre styrning.

Avfall tas om hand bättre, grävföretag etc. stävjas tillgängligheten ökar Påverkan bedöms som ringa.

Tabell över viljeinriktningens konsekvenser på olika faktorer. Ett nollalternativ är också med i tabellen som jämförelse på vilken effekt en icke utbyggnad/exploatering skulle kunna leda till.

Då ett område inte påverkas av exploatering är det markerat med -.

(13)

Organiserad båtplats vid sjön Västra Örten

Nulägesbeskrivning

Västra Örten ligger i ett hyperitlandskap med tydliga formationer av hyperitberg. Den näringsrika berggrunden påverkar markförhållanden vilket gör att omgivningen är högproduktiv skogs- och åkermark. I omgivningarna finns flera naturskogsliknande skogsområden och artrika ängar.

Västra Örten är känt för sitt fina fiskevatten. Här finns bl.a. gös, gädda, abborre, ål, lake, braxen, mört och nors.

Det finns sedan tidigare en sjösättningsramp i området i närheten av Mölnbacka. Intill

sjösättningsrampen finns en större grusad vändplan och ett 10-tal båtar ligger uppdragna på land i dess närhet.

Bild som visar sjösättningsrampen som finns i närheten av Mölnbacka.

(14)

Kartbild över södra delen av Västra Örten och Mölnbacka. Den organiserade båtplatsen är markerad på kartbilden (karta från www.eniro.se).

Nollalternativ

I dagsläget finns ett antal båtar på land, intill den befintliga sjösättningsrampen. Vid ett ökat tryck skulle större del av stranden kunna bli anspråkstagen av båtar som ligger uppdragna eller knutna vid stranden.

Beskrivning av exploateringen

Vid en exploatering kommer fler båtar kunna ligga i permanent, det finns också båtar längre in, utefter det lilla vattnet vid Mölnbacka som skulle tänkas kunna flyttas till en bättre och

centraliserad brygga. I och med en gemensam båtplats skulle dels friluftsliv, i form av fiske kunna gynnas och samtidigt skulle föroreningar, rester och utsläpp, koncentreras och kunna tas om hand på ett bättre sätt.

(15)

Konsekvens

Påverkan på Effekt

Vid Nollalternativ

Effekt

Vid Exploatering

Konsekvens

Området på gränsen till Riksintresse värdegrunden är främst hyperitets morfologi och växt- och djurlivet .Dessa påverkas ej av dagens aktivitet

- -

- - -

Strandskydd I dagsläget finns en båtramp inom området samt flera båtar utmed stranden, allmänhetens

tillgänglighet är inte hotad, fortsatt iläggning av båtar kommer att ske

I och med en koncentrerad båtplats kommer fler båtar kunna läggas på mindre yta strand. Minskad effekt, samtidigt kommer risken för spill öka. Avfall kan tas omhand.

Säkrare hantering av avfall, ökat antal båtar i området och då ökat antal transporter in och ut från området.

Om fler båtar dras upp på land och ligger utmed stranden intill iläggningsrampen påverkas en längre landremsa

En kortare landremsa som hyser fler båtar, samtidigt är det lättare att koncentrera avfall

Mer verksamhet i vattenområdet.

Större påverkan på stranden.

Området är idag påverkat och kan fler båtar hanteras på samma sträcka strand är det positivt.

(16)

Vatten Som idag, ingen kontroll finns på vad som kommer i respektive inte kommer i vattnet.

Större sannolikhet att avfall tas om hand och större kontroll över påverkan

Möjlighet till fler båtar i vattnet, större påverkan av vattnet.

I dagsläget finns tillgång till området, iläggningsplats och lång strandremsa.

Fler båtar kan samtidigt finnas i området utan att påverka tillgängligheten.

Större tillgänglighet för det rörliga friluftslivet.

Påverkan bedöms som positiv.

Landskapsbild Landskapbilden är minimalt påverkad, Området syns från motsatt strand och vattensidan.

Landskapbilden är minimalt påverkad, Området syns från motsatt strand och vattensidan.

Vyn förändras i och med brygga, påverkan bedöms som minimal.

Kulturmiljö ^- ^- ^-

Mark ^- ^- ^-

Trafik Till området samt inom området finns befintliga vägar.

En eventuell utökad båtplats kan innebära mer trafik till och från området

Större lokala utsläpp i samband med ökad trafik.

Rekreation för boende

och turism. Rekreation för boende och tillgänglighet för turism säkerställs.

Rekreation för boende och tillgänglighet för turism ökar.

Tabell över viljeinriktningens konsekvenser på olika faktorer. Ett nollalternativ är också med i tabellen som jämförelse på vilken effekt en icke utbyggnad/exploatering skulle kunna leda till.

Då ett område inte påverkas av exploatering är det markerat med -.

(17)

Utökning av VA-området kring tätorterna i kommunen

Forshaga har ett rikt kulturarv, inte minst finns ett stort antal fornlämningar. Vid större arbetsföretag är det sannolikt att olika former av lämningar kan påträffas inom delar av tätorterna. Länsstyrelsen har i avgränsningsmöte samt i samrådsyttrande påpekat att större arbetsföretag kan komma innebära särskild utredning enligt kulturminneslagens 2 kap 11 §.

Kartbild över Forshaga tätort från riksantikvarieämbetets fornsök. Varje punkt på kartan motsvarar en känd registrerad lämning.

(18)

Kartbild över Deje tätort från riksantikvarieämbetets fornsök. Varje punkt på kartan motsvarar en känd registrerad lämning.

Länsstyrelsen har särskilt pekat på mängden fornlämningar inom området och att dessa skall lyftas vid MKB-arbetet. En annan mycket viktig fråga att lyfta är ramdirektiv för vatten, en lagstiftning som gäller hela europeiska unionens ytvatten (sjöar och vattendrag), grundvatten och kustvatten. Direktivet innebär bland annat att i princip alla vatten ska ha ”god

vattenstatus” 2015 och att inga vatten får försämras. Undantag är vatten som är så

förändrade (kraftigt modifierade) att det inte är praktiskt eller ekonomiskt rimligt att uppnå god status.

Klarälven som rinner genom kommunen i nord-sydlig riktning är Sveriges största vattendrag.

Klarälven tillsammans med Götaälv har en total längd om ca 760 km och en vattenföring ut i Nordsjön på 551 m3/sekund. Genom bättre rening och omhändertagande av näringsämnen och metaller skulle det gå att bidra till ett hållbart utnyttjande av naturresurserna.

Nulägesbeskrivning

Antalet hushåll (permanent och fritidshus) med eget vatten uppskattas till ca 500, vattenkvaliteten i enskilda brunnar finns dokumenterad men inte sammanställd. Antalet

(19)

Beskrivning av nollalternativet

Målsättningen är att alla i kommunen skall ha tillgång till bra vatten och att allt avloppsvatten skall renas. Vid ingen utbyggnad VA-nätet kommer hus nära tätorterna inte erbjudas

kommunalt vatten och avlopp. Små lokala utsläpp kommer att ske ut i marker och vattendragen.

Beskrivning av exploateringen

Exploateringen innebär att det kommunala VA-nätet skall byggas ut till fastigheter strax utanför tätorterna samt till nya etableringar. De kommunala reningsverken som finns i drift bedöms ha god kapacitet och en utbyggnad skulle kunna göras utan större belastningsproblem.

Vid en utbyggnad skulle fler också få tillgång till dricksvatten av bra kvalitet.

Vid utbyggnad och grävning kan det förekomma arkeologiska lämningar som kan grävas bort eller förstöras.

Konsekvens

Påverkan på

Vid Nollalternativ Vid Exploatering

Konsekvens

Både Deje och Forshaga tätort ligger utmed Klarälvens strand som ingår i Riksintresset Klarälven nedre lopp. Vid

nollalternativet förekommer lokala utsläpp från enskilda fastigheter.

Fler fastigheter kan ansluta till VA och det lokala utsläppet som till slut hamnar i Klarälven kommer att minska.

Lokalt kommer näringsläckaget mm. att minska.

- - -

Strandskydd ^- ^- ^-

Påverkan kan förekomma lokalt genom övergödning från enskilda brunnar.

Påverkan på växt- och djursamhällen genom grävföretag.

Rening av utsläpp från lokala punktkällor.

(20)

Vatten Nya etableringar och hus i närheten av tätorten utan rening kommer fortsatt sköta reningen lokalt.

Områden i närheten av tätorten kommer att anslutas till de befintliga reningsverken.

Bättre rening. Minskat utsläpp från lokala små utsläppspunkter.

- - -

Landskapsbild ^- ^- ^-

Kulturmiljö ^- Vid grävning i marken kan

nya fornlämningar i mark utan spår ovan mark återfinnas.

Eventuellt kan flera

fornlämningar hittas och grävas ut i samband med exploatering.

Påverkan bedöms som acceptabelt.

Mark Utsläpp från lokala avloppsanläggningar kommer att påverka marken

Grävning kommer

förekomma i marken Utsläpp från småskaliga avloppsanläggningar kommer minska, Bättre central rening.

Marken kommer att grävas om.

Påverkan bedöms som liten.

Trafik ^- ^- ^-

- Säkerställande av vatten av

god kvalitet. Påverkan bedöms som positiv.

Tabell över viljeinriktningens konsekvenser på olika faktorer. Ett nollalternativ är också med i tabellen som jämförelse på vilken effekt en icke utbyggnad/exploatering skulle leda till.

Riksintresse Kulturmiljö

Forshaga är ett kulturhistoriskt rikt område och har mycket fornlämningar från förhistorisk- och medeltid. I samband med större arbetsföretag som påverkar markanvändningen är det sannolikt att det kan förekomma ytterligare fornlämningar och måste bedömas från fall till fall.

Innan större företag påbörjas skall länsstyrelsen kontaktas och eventuellt kan det bli så att det kan föranleda utredningar om det förekommer fornlämningar.

(21)

Utökning av fjärrvärmenätet

Länsstyrelsen har i avgränsningsmöte samt samrådsyttrande påpekat att större arbetsföretag kan komma innebära särskild utredning enligt kulturminneslagens 2 kap 11 § då Forshaga kommun är rikt på fornlämningar. När det gäller konsekvenser av exploatering se även tidigare resonemang angående utbyggnad av VA-nätet, där redovisas även kartor över registrerade fornlämningar.

Människans behov av värme och varmvatten påverkar miljön. När värme framställs används naturtillgångar som vid förbränning skapar luftföroreningar och rester i form av aska. För att minska miljöpåverkan är det viktigt att vi försöker hushålla med energi och naturresurser. Med andra ord så måste vi bygga energisnålare hus och tillverka effektivare och miljövänligare värmepannor.

Beskrivning av nollalternativet

Forshaga har en klimat- och energistrategi som de arbetar med. Kommunens ambitioner inom energiområdet är höga. I Forshaga kommun finns energirådgivning för allmänheten sedan lång tid tillbaka och ett aktivt arbete sker via dem med att hjälpa invånarna att sänka sin

energiförbrukning.

Beskrivning av exploateringen

Kommunen eftersträvar så låg energiförbrukning som möjligt för invånarna så väl som för sina egna lokaler. Kommunens viljeinriktning är att öka anslutningen till fjärrvärme.

Konsekvens

Påverkan på Effekt

Vid Nollalternativ

Effekt

Vid Exploatering

Konsekvens

- - -

Strandskydd ^- ^- ^-

(22)

- Indirekt påverkan genom

minskade utsläpp. Indirekt kommer utsläpp i luft och mark att minska.

Vatten ^- ^{Se ovan} ^{Se ovan}

- - -

Landskapsbild ^- ^- ^-

Kulturmiljö ^- Vid grävning i marken kan

nya fornlämningar i mark utan spår ovan mark återfinnas.

Eventuellt kan flera

fornlämningar finnas och grävas ut i samband med exploatering.

Påverkan kommer att ske och bedöms acceptabel.

Mark Utsläpp från

förbränning etc.

kommer att påverka marken

Grävning kommer

förekomma i mark Utsläpp från småskalig uppvärmning kommer minska, Bättre central rening. Marken kommer att grävas om.

Påverkan bedöms som minimal.

Trafik ^- ^- ^-

- - Om fjärrvärme utnyttjas av fler

kommer förbränningen kunna regleras bättre i kommunen. Ett minskat utsläpp av växthusgaser gynnar alla i kommunen

Tabell över viljeinriktningens konsekvenser på olika faktorer. Ett nollalternativ är också med i tabellen som jämförelse på vilken effekt en icke utbyggnad/exploatering skulle leda till.

(23)

Miljömål

Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. I november 2005 lades miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv" till de 15 som man antagit redan i april 1999.

Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen syftar till att:

* främja människors hälsa

* värna den biologiska mångfalden och naturmiljön * ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena * bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga * trygga en god hushållning med naturresurserna

Förutom de 16 miljökvalitetsmålen behandlas också tre övergripande miljömålsfrågor:

Kulturmiljön, Hälsofrågor och Fysisk planering och hushållning med mark och vatten och byggnader.

Påverkan bedöms som

Sammantagen påverkan redovisas i tabellen under rubriken ”Effekter på miljömålen”. Påverkan bedöms huvudsakligen som positivt eller obetydligt.

Regionala miljömål

Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande roll i miljömålsarbetet som regionala miljömyndigheter. Länsstyrelserna ansvarar för att regionalisera miljömålen till regionen och konkretisera miljökvalitetsmålen utom Levande skogar. Levande skogar har Skogsstyrelsen ansvar för. Regionala miljömål går att läsa mer om på länsstyrelsens hemsida eller

miljömålsportalen.

Lokala miljömål för Forshaga kommun

För de lokala miljömålen ansvarar kommunen. Forshaga kommun har i sin naturvårdsplan antagit sex lokala miljömål och arbetar med övriga mål som berör kommunen. Ett långt

framskridet arbete finns med en klimat- och energistrategi för Forshaga kommun, i denna plan redovisas bland annat hur kommunen skall arbeta för att minska klimatpåverkan.

Antagna Lokala miljömål (2009-05-31)

De miljömål som har översatts till lokala mål för integration i Forshaga är:

• Levande skog

• Ett rikt odlingslandskap

• Levande sjöar och vattendrag

• Myllrande våtmarker

• God bebyggd miljö

• Begränsad klimatpåverkan (ute på remiss)

De 16 miljömålen

Nedan tas de miljökvalitetsmål upp som bedöms påverkas. I de rubriker som avhandlar miljökvalitetsmålen finns eventuella regionala och lokala delmål upptagna. Påverkan och konsekvens finns också noterad i de fall det finns någon direkt koppling mellan områdes exploatering och målen.

(24)

Begränsad klimatpåverkan

Nationella delmål

Utsläpp av växthusgaser (2008–2012)

Regionalt delmål Utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas ska år 2010 vara 8% lägre än 1990.

(Specificerat regionalt mål)

1.2 Utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas per invånare ska år 2010 vara 2%

lägre än 1990. (Specificerat regionalt mål)

Lokalt delmål Övergripande mål: Forshaga kommun, ett hållbart samhälle, för barnens framtid. Kommunen har 6 punkter för att uppnå målet

Påverkan Genom minskad energianvänding (fjärrvärme)

Bedömd konsekvens

Positiv.

Frisk luft

Nationella delmål

Svaveldioxid (2005) Kvävedioxid (2010) Marknära ozon (2010)

Flyktiga organiska ämnen (2010) Partiklar (2010)

Bens(a)pyren (2015)

Regionalt delmål 1. Halten 5 mikrogram/m3 för svaveldioxid ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005.

(Målet är identiskt med det nationella)

2. Halterna 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m3 som timmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda år 2010. (Målet är identiskt med det nationella) 3. Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m3 som åttatimmars medelvärde år 2010. (Målet är identiskt med det nationella)

4.1 År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen exklusive metan (NMVOC) inte överstiga 7 000 ton. (Specificerat regionalt mål)

4.2 År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (NMVOC) exklusive etanol och metanol, inte överstiga 5 000 ton. (Specificerat regionalt mål)

5. Antalet personer som störs av lukt utomhus från industriella processer ska till år 2010 jämfört med år 2004 ha minskat med 50%. (Specificerat regionalt mål)

Lokalt delmål

Påverkan Kontrollerad förbränning (energi, fjärrvärme)

Bedömd konsekvens

positiv

(25)

Bara naturlig försurning

Nationella delmål

Försurning av sjöar och vattendrag (2010) Försurning av skogsmark (2010)

Utsläpp av svaveldioxid (2010) Utsläpp av kväveoxider (2010)

Regionalt delmål 1. År 2010 ska högst 5% av antalet sjöar i Värmlands län som är större än 4 ha och högst 15% av sträckan rinnande vatten med illrinningsområden som överstiger 15 km2, vara drabbade av försurning som orsakats av människan. (Förslaget är en precisering av det nationella delmålet som inte anger någon undre storleksgräns)

2. Före år 2010 ska andelen skogsmark i Värmlands län som har hög eller mycket hög surhetsgrad minska i förhållande till 1990-talets nivå. (Specificerat regionalt mål)

3.1 Det totala utsläppet av svaveldioxid (från fossil- och biobränslen) ska år 2010 inte överstiga 2 300 ton i Värmlands län. (Specificerat regionalt mål)

3.2 Utsläppen av svaveldioxid av fossilt ursprung i Värmlands län ska år 2010 inte överstiga 1 300 ton. (Specificerat regionalt mål)

4. Utsläppen av kväveoxider i Värmlands län ska år 2010 inte överstiga 6 000 ton. (Specificerat regionalt mål)

Lokalt delmål

Påverkan Minskade luftutsläpp (förbränning fjärrvärme).

Bedömd konsekvens

positiv

(26)

Ingen övergödning

Nationella delmål

Utsläpp av fosfor (2010) Utsläpp av kväve (2010) Utsläpp av ammoniak (2010) Utsläpp av kväveoxider (2010)

Regionalt delmål 1. Till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet i Värmlands län ha minskat i förhållande till 1995 års nivå, då utsläppen var ca 144 ton.

2. Senast år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet i Värmlands län (exklusive deposition) minskas med minst 10% (420 ton) från 1995 års nivå, från 3 720 ton till som mest 3 300 ton. (Specificerat regionalt mål)

3.1 Ammoniakutsläppen från Värmlands län ska år 2010 inte vara större än för år 1995.

Avstämning av delmålet ska ske under 2006. (Specificerat regionalt mål)

3.2 Inventering av gödselhantering och hur det sprids inom det aktiva jordbruket ska vara genomfört till år 2006. (Specificerat regionalt mål)

4. Senast år 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.

(Målet är identiskt med det nationella) Delmålet är regionaliserat inom miljökvalitetsmålet ”Bara naturlig försurning”.

Lokalt delmål

Påverkan Minskade orenade utsläpp (kommunal rening VA).

Bedömd konsekvens

Positiv

Levande sjöar och vattendrag

Nationella delmål

Skydd av natur- och kulturmiljöer (2005/2010) Restaurering av vattendrag (2005/2010) Vattenskyddsområden (2009)

Utsättning av djur och växter (2005) Åtgärdsprogram för hotade arter (2005)

Regionalt delmål 1.1 Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd. (Målet är identiskt med det nationella)

1.2 Senast 2008 ska en inventering av nyckelbiotoper i vatten samt bedömning av

restaureringsbehov ha genomförts i alla vattendrag med ett avrinningsområde större än 10 km2.

2.1 Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25% av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. (Målet är identiskt med det nationella) 2.2 Mellan 2004 och 2010 ska antalet dammar och kraftverk med fungerande fiskväg ha ökat med 25 st. (Specificerat regionalt mål)

(27)

2.4 Mellan 2004 och 2010 ska antalet vattendrag som återställts efter flottledsrensning ha ökat med 30 st. (Specificerat regionalt mål)

2.5 Mellan 2004 och 2010 ska minst 50 felaktigt lagda vägtrummor ha åtgärdats. (Specificerat regionalt mål)

3. Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och

skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt. (Målet är identiskt med det nationella)

4. Senast år 2005 ska utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. (Målet är identiskt med det nationella)

5.1 Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. (Målet är identiskt med det nationella)

5.2 Senast år 2007 ska ett nytt åtgärdsprogram för Klarälvslax och -öring tagits fram.

6. Sjöars och vattendrags stora betydelse för friluftslivet och för djur- och växtlivet värnas och utvecklas genom efterlevnad av strandskyddsbestämmelserna. (Specificerat regionalt mål)

Lokalt delmål Övergripande mål: En god vattenförsörjning ska säkerställas för nutiden såväl som för framtiden.

Biologiska värden ska bevaras och stärkas för att kunna kunna ge livskraftiga populationer och biotoper i och vid vatten. Friluftslivet runt vatten ska värnas. För att uppnå målet har kommunen 10 punkter med åtgärder.

Påverkan Utbyggnad av VA-nätet och organiserade båtplatser kommer att påverka miljömålet.

Bedömd konsekvens

En utbyggnad av VA-nätet kommer minska lokala utsläpp från enskilda avloppsanläggningar.

Organiserade båtplatser kommer att koncentrera båtar till ett ställ detta kan leda lokal ökning samtidigt är det lättare att ta hand om avfall och spill. Friluftslivet runt vatten värnas.

Påverkan bedöms positiv

(28)

Effekter på miljömålen

Tabellen nedan visar påverkan på miljömålen av aktiviteter och vad avsaknad av aktiviteter skulle innebära. Tabellen är upplagd så att positiv inverkan på miljömålen är markerad med + , negativ påverkan är markerad med –. Ett +/- i tabellen markerar att påverkan bedöms som varken positiv eller negativ. En parantes ( ) runt en bedömning betyder att påverkan är mycket liten, dvs. en gradering av den positiva eller negativa påverkan.

Står det en 0 i en kolumn påverkas inte miljömålet av aktiviteten. Är miljömålet tomt finns det inte inom kommunen.

Aktivitet

Miljömål

Organiserad båtplats vid Visten Organiserad båtplats vid V. Örten Utökning av VA-området kring tätorterna i Utökning av fjärrvärme- nätet Ingen öp

Begränsad

klimatpåverkan 0 0 + + 0

Frisk luft 0 0 0 + (-)

Bara naturlig

försurning 0 0 + + -

Giftfri miljö 0 0 0 0 0

Skyddande ozonskikt 0 0 0 0 0

Säker strålmiljö 0 0 0 0 0

Ingen övergödning 0 0 + 0 (-)

Levande sjöar och

vattendrag (+)⁽¹⁾ (+)⁽¹⁾ (+)⁽¹⁾ 0 (-)

Grundvatten av god

kvalitet 0 0 (+) 0 (-)

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Myllrande våtmarker 0 0 0 0 0

Levande skogar 0 0 0 0 0

Ett rikt

odlingslandskap 0 0 0 0 0

Storslagen fjällmiljö

God bebyggd miljö 0 0 0 0 0

Ett rikt växt- och

djurliv 0 0 0 0 0

(1) Genom att organisera verksamheter går det att få bättre kontroll så att inte otillåtna ämnen sprids och kontrollen kan ske på ett mer effektivt sätt.

(29)

Referenser:

Områden av riksintresse för Naturvård Friluftsliv 1988 Länsstyrelsen i Värmland 1988:11

Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger 2000 Nordiska ministerrådet 200:17

Miljökonsekvensbeskrivning och hälsa 2004 Socialstyrelsen

Miljömål för Värmlands län 2005 Länsstyrelsen i Värmland

2005:13

Nationell strategi för hållbar utveckling 2002 Regeringens skrivelse 2001/02:172

Report of the World Commission on Environment

and Development: Our Common Future 1987 UN Nation A/42/427 Social hållbarhet i Gävleborgs län 2005 Länsstyrelsen Gävleborg

2005:1

2009 Naturvårdsverket 2009:1 Uthållig estetik i landskapet – om att synliggöra sitt

förhållningssätt till hållbarhet 2008 SLU, Alnarp 2008:16

Referenser internet:

Länsstyrelsens karttjänst http://www.gis.lst.se/lanskarto/

http://lanstema.lst.se

Länsstyrelsen i Värmlands hemsida http://www.lansstyrelsen.se/varmland

Eniro´s karttjänst http://www.eniro.se

Riksantikvarieämbetet http://www.raa.se

Skogsstyrelsens hemsida http://www.skogsstyrelsen.se/

Sveriges miljömålsportal http://www.miljomal.nu/

Social hållbarhet, Texter från kursen

Socialpolitik och planering Samhällsplanering, KTH 2004

http://www.infra.kth.se/courses/1H116 3/Social_hallbarhet_05.htm