• No results found

Om examensarbeten på skog och trä

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Om examensarbeten på skog och trä"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för teknik

Examensarbete 7,5 hp och 15 hp (1TS91E och 2TS90E)

Ansvarig: Erika Olofsson 2012-10-30

Om examensarbeten på skog och trä

Inför examensarbetet

Ett examensarbete kan utföras på ett universitet, hos en extern uppdragsgivare eller genom eget initiativ, men är alltid formellt kopplat till ett universitet. Eftersom det är kopplat till ett universitet ställs vissa formella krav på arbetet, vilket godkänns av en examinator vid en institution. På avdelningen för Skog och trä (institutionen för teknik) examinerar vi examensarbeten inom huvudområdet skogs- och träteknik för högskole- kandidat- och högskoleingenjörsexamen samt för teknologie

masterexamen.

Precis som för andra kurser gäller det att du måste söka, bli antagen på och registrera dig på examensarbetet. Följer du blockschemat för högskoleprogrammet i skogs- och träteknik antas du sista terminen till 1TS91E Examensarbete 7,5 hp, som går på halvfart i läsperiod 4. Följer du blockschemat för Skogs- och träprogrammet eller ingenjörsprogrammet antas du sista terminen till 2TS90E Examensarbete 15 hp, som går på halvfart i läsperioderna 3 och 4. Om du har en individuell studieplan måste du själv söka 1TS91E eller 2TS90E på www.antagning.se. Kursplanerna för

examensarbetena föreskriver att 60 hp ska vara avklarade i ämnet skogs- och träteknik för att bli antagen.

Man kan bara vara registrerad på ett examensarbete under den/de läsperioder den ges. Det är emellertid möjligt att i praktiken tidigarelägga delar av arbetet t ex för att förlägga fältstudier under sommarhalvåret. De muntliga presentationerna och opponeringarna av examensarbetena sker dock alltid på offentliga seminarier i månadsskiftet maj/juni.

Det första du skall göra när du skall påbörja ditt examensarbete är att leta rätt på en lämplig projektidé, som du sedan diskuterar med den som är ex-jobbsansvarig. Den ex-jobbsansvarige gör då en initial bedömning om din projektidé lämpar sig som ett examensarbete inom ämnet skogs- och träteknik, om den är tillräckligt omfattande och om den är praktiskt genomförbar. Den ex-jobbsansvarige ger också förslag på en lämplig handledare vid institutionen. Läsåret 2012/2013 är Göran Peterson

(Goran.Peterson@lnu.se; tel: 0470-70 88 25) ansvarig för ingenjörsstudenterna och Erika Olofsson (Erika.Olofsson@lnu.se; tel: 0470-70 89 99) ansvarig för 2TS90E Examensarbete 15 hp och 1TS91E Examensarbete 7,5 hp för studenter på Skogs-

(2)

och träprogrammet respektive högskoleprogrammet i skogs- och träteknik. Vi rekommenderar att du börjar fundera på ett lämpligt projekt redan under höstterminen. Då har du kommit en bit på väg när väl kursen startar!

När du framfört och diskuterat din projektidé skall du fylla i en idéblankett och skicka den till din ex-jobbsansvarige. I blanketten, som finns att hämta i examensarbetets kursklassrum på MittLnu, fyller du bland annat i dina

kontaktuppgifter, vilket program du läser samt gör en så utförlig beskrivning som möjligt av din projektidé. Kursansvarig utser handledare utifrån på vald

ämnesinriktning. Blanketten används sedan av dig och handledare som underlag för planering av det fortsatta arbetet.

Syftet med examensarbetet

I kursplanen står att: ”Syftet med examensarbetet är att ge färdighet i att självständigt genomföra ett projekt. Du ska visa din förmåga att tillämpa de kunskaper som har förvärvats under studietiden och därvid kunna definiera ett problem, genomföra en undersökning, analysera och presentera resultaten”.

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

visa sin förmåga att tillämpa de kunskaper och färdigheter som förvärvats under studietiden

kunna definiera ett problem, planera och genomföra en arbetsuppgift

kunna författa en vetenskaplig uppsats enligt modell för teknisk rapportskrivning

kunna presentera sitt arbete muntligt och skriftligt

kunna kritiskt granska och opponera på liknande examensarbete

Vad räknas som ett examensarbete?

Examensarbetet skall vara vetenskapligt intressant och behandla ett problem inom ämnet skogs- och träteknik. Ett examensarbete kan bygga vidare på

”spetskunskaper” eller utveckla nya kunskaper inom ämnet. Det måste finnas en frågeställning att studera och examensarbetet skall innehålla inslag av utredande och analys. Idealiska större examensarbeten går att publicera i vetenskapliga tidskrifter.

Det är viktigt att ett examensarbete behåller sin objektivitet – det får inte bli ett konsultuppdrag.

Några tips är att man skall undvika projekt som är alltför omfattande eller för all del har för liten omfattning. Det är alltså viktigt att du redan på ett tidigt stadium definierar studiens frågeställning/ar och avgränsningar så att du får en bild av

(3)

arbetets omfattning. 2TS90E Examensarbete 15 hp och 1TS91E Examensarbete 7,5 hp skall motsvara ca 10 respektive 5 veckors heltidsarbete.

Ett examensarbete bör inte innehålla för mycket rutinarbete (fältmätningar,

dataregistrering, mm) eller för mycket rent beskrivande moment. Det måste ges tid och plats för konstruktivt tänkande, diskussioner och analys. Slutligen är det examensarbetaren som skall driva projektet framåt. Arbetet kan genomföras självständigt eller tillsammans med högst en medstuderande.

Hur hittar man en uppgift?

Det är examensarbetarens uppgift att själv leta rätt på en lämplig projektidé.

Antingen kommer du/ni fram till en helt egen idé eller en idé genom kontakt med institutionens forskning eller ett företag. Det vanligaste är att man hittar en projektidé genom en extern uppdragsgivare. Företagen har ofta listor på uppgifter som de bedömer lämpliga som examensarbeten. En del företag kontaktar oss på Skog och trä och lämnar in projektidéer, som vi sedan publicerar i klassrummet på MittLnu. Skogsindustrierna ger ut skriften ” Ex-jobb och praktikplatser”, där en del av skogsindustrins erbjudanden om examensarbeten inklusive kontaktuppgifter finns samlade. Har du en helt egen idé kan du vända dig direkt till ett företag som sysslar med det problem som du skulle vilja behandla.

Handledare och examinator

Om du gör ett examensarbete hos en extern uppdragsgivare har du en handledare hos uppdragsgivaren och en handledare på Skog och trä. Om du gör ett examensarbete på Skog och trä behöver du bara handledare hos oss. Handledarens uppgift är att ge dig stöd, tips och konstruktiv kritik under arbetets planering och genomförande.

Handledaren kan t ex bistå med ämneskunskap och ge handledning i

problemformulering, avgränsningar, metodval, rapportskrivning och den tidsmässiga planeringen av arbetet.

Ett examensarbete har också en examinator. Handledare och examinator bör inte vara samma person. Examinatorns uppgift är i stora drag att se till så att

examensarbetet uppfyller utbildningsprogrammets krav och att värna om kvaliteten på examensarbetena samt att:

Kontrollera att studenten uppfyller villkoren för att få påbörja ett examensarbete

Tillsammans med examensarbetaren och handledaren göra en initial bedömning om uppgiften uppfyller kraven för ett examensarbete på Skog och trä

Se till så att studenten bli registrerad på examensarbetet

Ansvara för att handledaren/handledarna fullgör sina uppgifter

Godkänna/underkänna genomförd muntlig presentation och opponering

I samråd med handledaren godkänna/underkänna examensarbetets genomförande och rapport

Rapportera in godkänt examensarbete till Ladok

(4)

Arbetsgång

Under höstterminerna anordnas för alla utbildningsprogram på institutionen ett gemensamt introduktionsmöte om examensarbeten. Även programspecifika introduktionsträffar anordnas av ex-jobbsansvariga. På Skog och trä går vi bland annat igenom examensarbetets tidsplan, rapportskrivning och examination.

Under den vårtermin du är registrerad på ett examensarbete tar du del av institutionens seminarieserie för examensarbetare. Seminarierna tar upp

litteratursökning, vad man skall tänka på när man genomför ett projekt, hur man skriver vetenskapliga rapporter samt tips på hur man framför muntliga

presentationer. Seminarierna, ges på campus i Växjö, och finns också i kursklassrummet på MittLnu.

Under vårterminen deltar du också vid seminarier, där du dels presenterar din rapport dels är med och diskuterar/opponerar på andra studenters texter.

Projektplan

Innan examensarbetet påbörjas skall examensarbetaren tillsammans med handledaren upprätta en projektplan som skall innehålla:

ƒ en titel på examensarbetet

ƒ en bakgrund (varför?)

ƒ examensarbetets syfte (vad?)

ƒ klara avgränsningar om vad som skall göras

ƒ hur du planerar gå tillväga (material och metoder) för att uppnå syftet (hur?)

ƒ en specifikation över vilken utrustning som eventuellt behövs

ƒ en tidsplan, som visar i vilken ordning (vilka veckor och datum) olika moment skall göras och gärna vilken omfattning de olika momenten har

ƒ referenser/artiklar av intresse.

I kursklassrummet på MittLnu finns en mall att följa.

I tidsplanen bokar du också in möten med handledare på institutionen och eventuell extern uppdragsgivare. Planen skall godkännas av handledare och examinator.

Tänk på att i tidsplanen avsätta tillräckligt mycket tid till rapportskrivningen. Den brukar ta mycket längre tid än vad man tror. Tänk också på att handledaren måste få tillräckligt mycket tid till genomläsning av utkast för att kunna ge bra respons.

Examensarbetaren står för examensarbetets samtliga kostnader t ex för kopiering och resor. Ibland finns emellertid möjlighet till viss ersättning från externa uppdragsgivare eller forskningsprojekt.

(5)

Handledarkontakt

Under de första mötena diskuteras vad examensarbetet går ut på och projektplanen läggs upp. Om examensarbetet skall utföras hos en extern uppdragsgivare är det bra om den externa handledaren och handledare på institutionen kan träffas tillsammans med dig så att den externa handledaren får förståelse för examensarbetets formella krav och handledaren på institutionen får en bättre förståelse för i vilken miljö du kommer att arbeta.

Ha gärna täta kontakter med din handledare i början av examensarbetet för att diskutera syfte och genomförande samt i ett relativt tidigt skede diskutera rapportens disposition. Det är viktigt att handledaren får möjlighet att läsa ett utkast av

rapporten i ett tidigt stadium. Räkna med att lämna in din rapport till handledaren för återkoppling minst 10 gånger. Handledning från institutionen beräknas ta ca 10 timmar för ett 7,5 hp-arbete och ca 15 timmar för ett 15 hp-arbete. Handledningen kan fördelas på följande moment:

Diskussion kring planering och genomförande

Eventuellt möte med extern uppdragsgivare

Diskussion kring rapportens uppläggning

Läsning av och diskussion kring utkast

Läsning av färdig rapport

Närvaro vid presentation

Bedömning

Handledning finns tillgänglig under den period du är registrerad på ett

examensarbete. Övrig tid kan du bara räkna med handledning i ett slutskede då rapporten i princip är klar. Övrig tid kan också betyda längre tid för respons på rapporten.

Litteraturstudier

I början av examensarbetet studerar du relevant litteratur inom valt studieområde.

Du måste själv aktivt söka litteratur på universitetsbiblioteket eller på annat sätt.

Eventuellt kan handledaren ge dig förslag på lämplig litteratur. För att komma igång med litteratursökningen kan du ta del av institutionens seminarium om

litteratursökning samt det material om biblioteket och litteratursökning som finns i programrummet.

Den litteratur du studerat kan integreras i rapporten t ex. i inledningen för att beskriva vad andra redan har gjort, var det finns kunskapsluckor och för att beskriva olika teorier och metoder, och i diskussionen för att jämföra dina resultat med vad andra tidigare kommit fram till.

Rapportskrivning

Börja planera rapporten tidigt och dokumentera gärna fortlöpande dina resultat, idéer och reflektioner. Den skriftliga rapporten skall utformas enligt vedertagen praxis för

(6)

teknisk rapportskrivning och har vissa krav på vetenskaplighet. Det innebär bland annat att rapporten skall i tre huvuddelar (inledande del, huvuddel och avslutande del) följa en röd tråd från start till slut. I rapportens introduktion presenteras relevant bakgrundsinformation som skall leda fram till examensarbetets syfte/mål och frågeställningar. I rapportens huvuddel beskrivs vilken metod och vilket material som använts för att på bästa sätt uppnå målet. Här presenteras och diskuteras också resultaten. I rapportens avslutande del presenteras slutsatser och eventuella

rekommendationer.

Det är viktigt att all information hamnar på rätt plats i rapporten och att det inte förekommer några upprepningar. På institutionen för teknik utförs rapporter i bestämt format och formatering. Formatmallar för själva rapporten samt fram- och baksida mm finns att hämta i kursklassrummet på MittLnu.

I en vetenskaplig rapport är det viktigt att man relaterar sitt eget arbete till den kunskap som redan existerar. Övriga krav är att man på något sätt, genom argument eller källhänvisningar, måste styrka påståenden som inte är uppenbara. Fakta som hämtats från andra källor måste refereras. Man bör använda källor med hög trovärdighet, d.v.s. vetenskapliga rapporter och artiklar och inte bara ange

handböcker och företagspublikationer som källor. I en vetenskaplig rapport måste man noga skilja på egna och andras uppgifter samt skilja på fakta och egna tolkningar. För övrigt skall tekniska rapporter skrivas klart och koncist. Undvik långa och invecklade meningar. Ha som mål att rapporten skall vara intressant att läsa och lätt att ta till sig. Tänk på målgruppen/läsarna under skrivprocessen!

På universitetsbiblioteket kan du som student genom Studieverkstaden (http://lnu.se/ub/studieverkstaden) få handledning i akademiskt skrivande.

Studieverkstaden ger bland annat tips på hur man strukturerar texter och formulerar meningar så att budskapet lättare når fram. De hjälper också till med

referenshantering. Handledning från Studieverkstaden ges på biblioteket i Växjö, Kalmar eller via e-post.

Eftersom universitetet är en myndighet är examensarbeten allmänna. Om ett examensarbete utförs hos en extern uppdragsgivare kan studenten får tillgång till känslig information som uppdragsgivaren inte vill offentliggöra. Då finns det två möjliga vägar att gå: 1) Rapporten skrivs med arbetsplatsen avidentifierad eller 2) Rapporten skrivs i två versioner; en version som lämnas till uppdragsgivaren och en version som lämnas till universitetet där känslig information är borttagen.

Den version som lämnas till universitetet är den version som examineras.

Muntlig presentation

Muntliga presentationer av examensarbeten sker vid offentliga seminarier i månadsskiftet maj/juni. Under ett seminarium har en examensarbetare rollen som respondent, d.v.s. examensarbetaren skall både presentera och försvara sitt arbete.

Själva presentationen skall ta ca 30 min. När du förbereder presentationen tänk på att:

(7)

Presentationen skall vara så fyllig att även de som inte har läst examensarbetet skall ha möjlighet att följa med och delta i den efterföljande diskussionen

Presentera de viktigaste delarna: Ge en bakgrund till den

studerade frågeställningen, beskriv tillvägagångssätt och presentera resultat och slutsatser

Presentationen behöver inte följa samma ordning som i rapporten – gör din egen presentation

Visa relevanta bilder, som underlättar för åhörarna att följa med

Ha inte med någon egen värdering/bedömning av examensarbetet i presentationen

Opponering

Senast en vecka innan den muntliga presentationen skall examensarbetet skickas till en opponent. Opponentens uppgift är att granska examensarbetet. Syftet är att lära sig ett kritiskt förhållningssätt och att hjälpa en medstudent att förbättra sitt arbete.

Syftet är inte att sätta dit någon eller bedöma om examensarbetet är godkänt. Att bedöma examensarbeten är examinatorns uppgift.

Opponenten skall ge konstruktiv kritik och lyfta fram både starka och svaga sidor.

Grundattityden skall vara positiv och med en pedagogisk inställning så att alla deltagare på seminariet får chansen att lära sig något. Det är generellt viktigare (och mer intressant för åhörarna) att ge synpunkter på rapporten som helhet än att gå in på detaljer. Språkfel och små detaljer sparas till respondenten efter seminariet.

Opponenten får ca 15 min för sin framläggning. Målet är att få till en diskussion mellan respondenten och opponenten med hjälp av frågor som ”Kan du beskriva vad du menar…? Vilka andra alternativ kan du tänka dig…? Vad tror du om…?

Efter opponentens framläggning är det övriga åhörares tur att ställa frågor. Förslag på frågor att ta ställning till som opponent vid granskning av ett examensarbete är:

Har rapporten rätt titel? Speglar titeln rapportens verkliga innehåll?

Är syfte och frågeställningar klart och tydligt formulerade?

Motiveras valet av problem? Är det relevant?

Ges tillräcklig bakgrundsinformation och är relevanta begrepp definierade?

Har problemet knutits an till tidigare kunskap inom ämnesområdet?

Är metoden väl beskriven?

Vilka alternativa metoder hade kunnat användas?

Är resultaten tydliggjorda?

Går figurer och tabeller att förstå?

Är tolkningarna av resultaten rimliga? Kan de tolkas annorlunda?

Har syftet med arbetet uppnåtts?

Har rimliga slutsatser dragits?

Är slutsatserna tydligt formulerade?

Saknas källhänvisningar i texten?

Finns källor i källförteckningen som saknar hänvisning i texten?

Är det lätt att skilja på författarens och andra åsikter?

Är texten konsekvent och lättbegriplig?

(8)

Är rapporten väldisponerad?

Finns en röd tråd genom rapporten?

Dokumentera dina synpunkter och lämna dessa tillsammans med rättelser (språkfel mm.) till respondenten efter seminariet.

Bedömning av examensarbeten

Examensarbeten bedöms med betygen underkänd eller godkänd, vilket grundas på:

• framlagt eget examensarbete (den muntliga presentationen)

• opposition av annat examensarbete

• inlämnat arbete i tryckt format (examensarbetets genomförande och den skriftliga rapporten)

Kraven på examensarbeten på kandidatnivå är generellt sett högre än

examensarbeten på högskolenivå. Inte bara ifråga om själva omfattningen utan också ifråga om den vetenskapliga skärpan, förmågan att utveckla den egna

frågeställningen och analysen samt förmågan att sätta in sina resultat i ett större sammanhang. Av de olika momenten ovan ligger fokus vid bedömningen på den skriftliga rapporten. För examensarbetets genomförande och den muntliga

presentationen och opponeringen tittar vi närmare på ett antal kriterier, och för att bli godkänd på den skriftliga rapporten måste ett antal krav uppfyllas.

Examensarbetets genomförande

Självständighet vid identifiering och formulering av ett problem, problemlösning och utformning av rapporten

Företagsamhet och kreativitet i arbetet

Förmåga att genomföra arbetet inom givna tidsramar

Bemötande av kritik från handledare och examinator

Den muntliga presentationen

Respondenten är väl förberedd

Budskapet framförs på ett tydligt och intresseväckande sätt

Presentationen hålls inom angiven tidsram

Respondenten bemöter kritik och försvarar sitt arbete på ett tillfredsställande sätt

(9)

Den muntliga opponeringen

Opponenten är väl förberedd

Förmåga att på ett konstruktivt sätt lyfta fram både starka och svaga sidor

Budskapet framförs med en pedagogisk ansats

Förmåga att ge förslag på förbättringar och diskutera alternativ

Opponeringen hålls inom angiven tidsram

Den skriftliga rapporten Rapportens framställning

Rapporten skall vara utformad enligt vedertagen praxis för teknisk

rapportskrivning och formaterad i enlighet med institutionens formatmallar

Rapportens titel skall vara begriplig

Det skall finnas en röd tråd genom hela rapporten

Bakgrund, syfte, metod, resultat och slutsatser skall framgå av sammanfattningen

Rapporten skall vara välstrukturerad

Det skall framgå klart vad som är syftet

Det skall framgå klart vilken/vilka frågeställningar studien skall besvara

Bakgrunden skall vara så omfattande att läsaren klart förstår vad som ligger till grund för studien

Relevanta begrepp skall vara definierade

Studiens metodiska tillvägagångssätt (angreppssätt, avgränsningar, material och metoder för datainsamling och dataanalys) skall vara tydligt presenterade

Slutsatserna skall koppla tillbaka till syftet

Påståenden som inte är uppenbara samt sakuppgifter skall refereras

Det skall gå att skilja på egna och andras uppgifter samt på fakta och tolkningar

Rapporten skall skrivas konsekvent och lättbegripligt på god svenska eller engelska

Rapportens innehåll

Titeln måste spegla rapportens innehåll

Bakgrundsbeskrivningen skall vara relevant

Rapporten skall relatera till tidigare kunskap inom ämnesområdet

Resultaten (inklusive tabeller och figurer) skall redovisas på ett förståeligt sätt

Rapporten skall innehålla diskussion och analys av resultaten

Rapporten skall innehålla ett eget bidrag (egen slutsats) till vetande: Slutsatserna kan dras:

- Utifrån egen studie (fältmätningar, enkäter, intervjuer, simuleringar, mm.) eller

- Ur eller om det andra redan har skrivit (jämförelser, kritisk granskning, värdering)

(10)

Examensarbetets publicering

Alla examensarbeten vid Linnéuniversitetet skall laddas upp elektroniskt i sin helhet.

Detta gör du på http://lnu.se/ub/publicera. När ditt arbete är godkänt publicerar institutionssekreteraren din uppsats så den blir sökbar i DiVA. Den pdf-fil som laddas upp i systemet skall vara den slutliga och godkända versionen av uppsatsen och överensstämma med den tryckta versionen.

Från och med 2012-01-01 är kravet på upptryckta uppsatser för arkivering slopat.

Beslutet innebär att alla uppsatser och examensarbeten för yrkesexamen, kandidatnivå och uppåt skall registreras och lagras som fulltext i DiVA.

Examensarbetet blir inte godkänt i Ladok förrän arbetet är registrerat och uppladdat i sin fulltext i DiVA.

References

Related documents

Det finns många orsaker/anledningar till varför det uppstår konflikter i frågan om rovdjur, enkäten visar att jägare anser att de är rädd för att jaga med hund samt att det

De menar även att dessa etableringar går att bygga om på ett bättre sätt som förbättrar tillgängligheten för kollektivtrafik, cykel och gång men att det kommer vara svårt

Ordförande ställer proposition på Margareta Widén Berggrens (S), Pär-Olof Olssons (M) och Ingeborg Sevastiks (V) bifallsyrkande till kommunstyrelsens förslag mot Martin Wahlstens

När man således kan konstatera att det inte är möjligt att hävda att kommunens samtliga anställda behöver en viss typ av klädsel för att utöva sina yrken, och inte heller

Avgifter för externa måltider. Katrineholms kommuns författningssamling (KFS

[r]

Detta leder till att råd från externa styrelseledamöter med funktionell kompetens (exempelvis inom ekonomi, juridik och marknadsföring) och erfarenheter som saknas inom

Figur 5.4 Butikskategorier i externa respektive halvexterna etablering- ar (N=12-35 kommuner respektive 37-95). Som framgår av figuren är det mycket vanligt att kommunerna har både