Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan och Internkontrollplan 2022

(1)

Vård och omsorgsnämnden 2021-12-07 Vård och omsorgsförvaltningen

Utredningsenheten VON/2021:36

Angelique Karlsson

20-10-01 1 (2)

Vård och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan och Internkontrollplan 2022

Förslag till beslut

1. Verksamhetsplan 2022 godkänns 2. Internkontrollplan 2022 godkänns

Ärendebeskrivning

Verksamhetsplan 2022

Vård- och omsorgsförvaltningens arbete utgår från nämndens strategiska utvecklingsplan Framtidens vård och omsorg 2035. Målsättningen är att brukare inom nämndens verksamhetsområden ska ges en samlad vård och omsorg som bidrar till ökad självständighet, trygghet och hälsa. Prioriterade områden är att utveckla tidiga, samordnade och hälsofrämjande insatser som stödjer den enskilde att bli så självständig som möjligt utifrån sina egna förutsättningar och att resurserna nyttjas på bästa sätt för förvaltning, kommun och samhälle. Ett annat prioriterat område är att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen med hela individen i centrum.

Vård- och omsorgsnämndens viktigaste prioriteringar inför 2022 är att:

- skapa förutsättningar för och utveckla en hållbar vård och omsorg med individens mål och vilja i fokus.

- skapa förutsättningar för och initiera utveckling av en proaktiv vård och omsorg.

- utveckla en personcentrerad vård och omsorg med hela individen i centrum.

- förenkla kontaktvägar och öka tillgängligheten till vård och omsorg.

- fortsätta arbeta för en hållbar kompetensförsörjning och kompetensutveckling.

Förvaltningen kommer under 2022 fortsätta pröva nya arbetssätt inom ramen för det offentliga åtagandet. Teambaserade arbetssätt utvecklas både vad gäller utredning och utförande av insatser. Ett brett utbud av hälsofrämjande tjänster utvecklas i syfte att motverka ofrivillig ensamhet och psykisk ohälsa. Nya former för samverkan med civilsamhället utvecklas.

Under 2022 fortsätter ett omfattande utvecklingsarbete inom ramen för Nära vård. Utvecklingsarbetet sker inom förvaltningen och i samarbete med region Sörmland. Målsättningen är att utveckla arbetssätt som stödjer ett proaktivt förhållningssätt för att möjliggöra kvarboende i ordinärt boende och för att

(2)

2 (2)

minska och/eller fördröja behov av särskilt boende samt slutenvård. Utveckling av tidiga och förebyggande insatser som stödjer medborgaren att bibehålla sin hälsa och självständighet pågår och fortsätter under 2022. Vård- och

omsorgsförvaltningen vidareutvecklar även intensiv habilitering/rehabilitering inom ramen för Intensiv hemrehabilitering (IHR) och Intensiv rehabilitering i samverkan (IRIS). Likaså fortsätter förvaltningen att vidareutveckla arbetssätt inom ramen för Trygg och effektiv utskrivning. Utöver påbörjat

utvecklingsarbete föreslås vård- och omsorgsförvaltningen ta initiativ till att under 2022 och tillsammans med region Sörmland utveckla gemensamma och proaktiva arbetssätt som stödjer barn, unga och vuxna med

funktionsnedsättning.

För att stärka och säkerställa kvaliteten inom särskilt boende vidareutvecklar verksamheten sina arbetssätt i syfte att erbjuda en personcentrerad vård och omsorg. Som stöd i utvecklingsarbetet används arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC). Likaså ska patientsäkerhetsarbetet utvecklas och stärkas, bland annat med fokus på basal och preventiv omvårdnad samt vård i livets slutskede.

Under 2022 fortsätter även arbetet med att säkerställa att behovet av särskilt boende tillgodoses.

Vård- och omsorgsförvaltningen kommer att pröva möjligheten att införa digitala arbetssätt inom samtliga identifierade utvecklingsområden. Arbetet för att uppnå en hög nivå av digital mognad ska fortsätta. Både effektivare arbetssätt för medarbetaren och innovativa lösningar för att utföra insatser hos våra brukare ska utvecklas.

Prognosen vid oktober månads slut visar på en ekonomi i balans mot budget.

Förvaltningen har under hösten fått ett tillskott på 10 mnkr för ökade kostnader för skyddsmaterial. En risk inför 2022 är att utfasningen av statlig ersättning för Covid -19 sker i snabbare takt än minskningen av kostnader för skyddsmaterial och minskad sjukfrånvaro. Arbetet för att effektivisera bemanningsprocessen fortsätter. Målsättningen är att under 2022 nå en kostnadsnivå som är långsiktigt hållbar. Årligt effektiviseringskrav om 1,5 % motsvarar i praktiken 2 % eftersom det inte är möjligt att effektivisera inom alla verksamhetsområden. Det är därför helt avgörande att förvaltningen utvecklar nya arbetssätt som frigör resurser och som skapar nya förutsättningar för effektiviseringar.

Följsamhet till Intern styrning och kontroll uppnås genom att förvaltningen inför varje nytt verksamhetsår arbetar fram ett förslag till internkontrollplan med kontrollmoment som sedan behandlas och beslutas av nämnden. Planen följs upp vid delår 1, 2 samt slutrapporteras i verksamhetsberättelsen.

Johan Lindström Lars Jansson

Förvaltningschef Ekonomichef

Beslutet skickas till:

Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen

(3)

VON/2021:36

Verksamhetsplan 2022

Vård- och omsorgsnämnden

(4)

Innehåll

Sammanfattning...2

Verksamhetens förutsättningar...3

Hållbar utveckling...6

Vård och sociala tjänster...6

Berikande kultur och fritid...9

Tillgodose behovet av hållbar samhällsbyggnad...10

Samhällsskydd och beredskap...10

Främja näringsliv och arbete...10

Effektiv organisation...11

Processkvalitet...11

Medarbetare...12

Ekonomi...13

Internkontrollplan...16

(5)

Sammanfattning

Vård- och omsorgsförvaltningens arbete utgår från nämndens strategiska utvecklingsplan Framtidens vård och omsorg 2035. Målsättningen är att brukare inom nämndens verksamhetsområden ska ges en samlad vård och omsorg som bidrar till ökad självständighet, trygghet och hälsa. Prioriterade områden är att utveckla tidiga, samordnade och hälsofrämjande insatser som stödjer den enskilde att bli så självständig som möjligt utifrån sina egna förutsättningar och att resurserna nyttjas på bästa sätt för förvaltning, kommun och samhälle. Ett annat prioriterat område är att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen med hela individen i centrum.

Förvaltningen kommer under 2022 fortsätta pröva nya arbetssätt inom ramen för det offentliga åtagandet.

Teambaserade arbetssätt utvecklas både vad gäller utredning och utförande av insatser. Ett brett utbud av hälsofrämjande tjänster utvecklas i syfte att motverka ofrivillig ensamhet och psykisk ohälsa. Nya former för samverkan med civilsamhället utvecklas.

Under 2022 fortsätter ett omfattande utvecklingsarbete inom ramen för Nära vård. Utvecklingsarbetet sker inom förvaltningen och i samarbete med region Sörmland. Målsättningen är att utveckla arbetssätt som stödjer ett proaktivt förhållningssätt för att möjliggöra kvarboende i ordinärt boende och för att minska och/eller fördröja behov av särskilt boende samt slutenvård. Utveckling av tidiga och förebyggande insatser som stödjer medborgaren att bibehålla sin hälsa och självständighet pågår och fortsätter under 2022. Vård- och

omsorgsförvaltningen vidareutvecklar även intensiv habilitering/rehabilitering inom ramen för Intensiv hemrehabilitering (IHR) och Intensiv rehabilitering i samverkan (IRIS). Likaså fortsätter förvaltningen att

vidareutveckla arbetssätt inom ramen för Trygg och effektiv utskrivning. Utöver påbörjat utvecklingsarbete föreslås vård- och omsorgsförvaltningen ta initiativ till att under 2022 och tillsammans med region Sörmland utveckla gemensamma och proaktiva arbetssätt som stödjer barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning.

För att stärka och säkerställa kvaliteten inom särskilt boende vidareutvecklar verksamheten sina arbetssätt i syfte att erbjuda en personcentrerad vård och omsorg. Som stöd i utvecklingsarbetet används arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC). Likaså ska patientsäkerhetsarbetet utvecklas och stärkas, bland annat med fokus på basal och preventiv omvårdnad samt vård i livets slutskede. Under 2022 fortsätter även arbetet med att säkerställa att behovet av särskilt boende tillgodoses.

Prognosen vid oktober månads slut visar på en ekonomi i balans mot budget. Förvaltningen har under hösten fått ett tillskott på 10 mnkr för ökade kostnader för skyddsmaterial. En risk inför 2022 är att utfasningen av statlig ersättning för Covid -19 sker i snabbare takt än minskningen av kostnader för skyddsmaterial och minskad sjukfrånvaro. Arbetet för att effektivisera bemanningsprocessen fortsätter. Målsättningen är att under 2022 nå en kostnadsnivå som är långsiktigt hållbar. Årligt effektiviseringskrav om 1,5 % motsvarar i praktiken 2

% eftersom det inte är möjligt att effektivisera inom alla verksamhetsområden. Det är därför helt avgörande att förvaltningen utvecklar nya arbetssätt som frigör resurser och som skapar nya förutsättningar för

effektiviseringar.

Följsamhet till Intern styrning och kontroll uppnås genom att förvaltningen inför varje nytt verksamhetsår arbetar fram ett förslag till internkontrollplan med kontrollmoment som sedan behandlas och beslutas av nämnden. Planen följs upp vid delår 1, 2 samt slutrapporteras i verksamhetsberättelsen.

(6)

Verksamhetens förutsättningar

Demografisk påverkan

Det demografiska trycket ökar då antalet äldre utvecklas snabbare än personer i arbetsför ålder. SCB beräknar att från 2020 till 2030 kommer andelen personer över 80 år att öka med 49 procent samtidigt som befolkningen 65–79 år minskar något. Givet samma nivå på omsorgen och samma hälsoläge som idag ger en förväntad kostnadsökning med 37 miljarder kronor i 2020 års priser (28 procent)¹. För Eskilstuna kommun motsvarar kostnadsökningen cirka 370 miljoner kronor år 2030.

I Eskilstuna kommun uppskattas det bo ca. 21 700 personer 65 år och äldre (2022). I prognos år 2033 förväntas antalet äldre att öka till ca. 25 200 personer 65 år och äldre. Utvecklingen redovisas i nedanstående diagram².

Andelen äldre upp till 79 år förväntas öka i Eskilstuna med cirka 1000 personer eller 6 procent fram till år 2033.

Ökningarna förväntas bli procentuellt ännu större inom åldersgruppen 80–89 år, där antalet äldre förväntas öka med cirka 2000 personer (42 procent), och äldre över 90 år där antalet förväntas öka med ca. 400 personer (41%) till och med år 2033. I Eskilstuna kommun finns uppskattningsvis 1 683 personer 65 år och äldre som drabbats av en demenssjukdom (2019). År 2025 beräknas 1 852 personer i Eskilstuna vara drabbade³.

Befolkningsutvecklingen påverkar behovet av lägenheter inom vård- och omsorgsboende samt behov av hemtjänst, hemsjukvård och hjälpmedel.

Målgruppen personer med funktionsnedsättning är i förhållande till målgruppen äldre liten. Det är svårt att göra prognoser på utvecklingen inom verksamhetsområdet. Att följa tidigare års utveckling och trender inom området kan ge viss vägledning. Personer med funktionsnedsättning har sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa jämfört med personer utan en funktionsnedsättning. Fler personer med funktionsnedsättning skattar sin hälsa som dålig jämfört med övriga befolkningen. Det finns också skillnader mellan könen då det är

1 Ekonomirapporten, maj 2021. Om kommunernas och regionernas ekonomi, SKR

2 Uppgifter framtagna av statistiker, vård- och omsorgsförvaltningen 2021

3 Länsgemensamt program för vård och omsorg vid demenssjukdom i Sörmland

5 445 5 609

6 409 5 517

5 127 5 384

5 054 5 121

4 723

2 987

3 912 4 123

1 637 1 997

2 860

791 748 1 012

237 248 261

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000

2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031

65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-w

Befolkningsprognos per åldersgrupp

(7)

en lägre andel kvinnor med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som bra i jämförelse med män med funktionsnedsättning.

Krav på bemanning och kompetens

Coronakommissionen har i ett delbetänkande visat på ett antal brister i omsorgen som behöver åtgärdas.

Bland förslagen finns krav på utökad bemanning, krav på sjuksköterskekompetens som är närvarande dygnet runt och införande av medicinskt ansvarig läkare i alla kommuner. Detta kommer att öka

kostnaderna och rekryteringsproblemen ytterligare. Samtidigt som det ställs krav på ökad bemanning och kompetens så pågår även ett utvecklingsarbete inom ramen för Nära vård och användning av

välfärdsteknik med mera.

Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag

Utredningen Framtidens socialtjänst har presenterat ett förslag om ny socialtjänstlag som ska ersätta nuvarande lag. Utredningens förslag handlar bland annat om förebyggande och lättillgänglig socialtjänst, övergripande planering och planering av insatser, kunskapsbaserad socialtjänst och möjligheten att tillhandahålla insatser utan att det föregås av en behovsprövning.

Vård- och omsorgsnämnden tar under hösten 2021 beslut om en reviderad strategisk utvecklingsplan

Framtidens vård och omsorg 2035. Vård- och omsorgsnämndens prioriterade utvecklingsarbete ligger väl i linje med förslag om ny socialtjänstlag.

Nära vård – en sammanhållen och samverkande vård och omsorg

För att hälso- och sjukvården och den kommunala vården och omsorgen ska vara fortsatt effektiv och av hög kvalitet krävs en omställning i hela vårdkedjan. En mer tillgänglig, närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt i vården innebära att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och därmed räcka till fler. Den närmsta vården är den som patienten/brukaren kan ge sig själv – egenvården – samt det stöd

kommuner och regioner kan ge för att möjliggöra detta. Att förebygga sjukdom genom sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder och insatser är avgörande för att klara framtidens hälsoutmaning och vårdbehov.

Digitalisering har stor potential som verktyg i vårdens utveckling, som utvecklas utifrån patienternas och vårdens behov.

Ett omfattande utvecklingsarbete pågår inom ramen för Nära vård. Utvecklingsarbetet sker inom förvaltningen och i samarbete med region Sörmland. Målsättningen är att utveckla arbetssätt som stödjer ett proaktivt

förhållningssätt för att möjliggöra kvarboende i ordinärt boende och för att minska och/eller fördröja behov av särskilt boende samt slutenvård.

Förebygga psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa hos personer med kognitiva svårigheter är i Sverige högre än hos den övriga befolkningen, speciellt hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism. En kognitiv nedsättning innebär svårigheter att förmedla sina behov, vilket då ställer högre krav på omgivningen.

Allt fler lever tills de är 75 år eller äldre och snart är en fjärdedel av vår befolkning över 65 år. Depression är den mest förekommande psykiska ohälsan hos äldre. Psykisk ohälsa är inte en naturlig del av åldrandet utan det går att förebygga. Social gemenskap och stöd, fysisk aktivitet, goda matvanor och meningsfullhet i vardagen är viktiga faktorer för ett hälsosamt åldrande och kan förebygga psykisk ohälsa. Ett utvecklingsarbete för att förebygga psykisk ohälsa pågår både internt inom vård- och omsorgsförvaltningen och i samarbete med region Sörmland och civilsamhället.

Hållbar kompetensförsörjning och kompetensutveckling

Fler äldre och stora pensionsavgångar inom vård- och omsorgsyrkena är en utmaning som kräver nationellt stöd. Regeringen har utsett en nationell samordnare som ska främja en hållbar kompetensförsörjning inom kommunalt finansierad vård och omsorg. Samordnaren ska stödja kommunerna genom att bland annat stimulera förändringsarbete för en attraktivare arbetsmiljö, stärka ledarskapet samt föreslå välfärdstekniska lösningar som kan avlasta personalen.

(8)

Vård- och omsorgsförvaltningens har i jämförelse med kommunen som helhet ett bra resultat i

medarbetarundersökningar och en stor inneboende kraft i sina medarbetare. Utmaningar som förvaltningen står inför handlar om att öka frisknärvaron, arbeta aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet, införa heltid på ett hållbart sätt för att öka attraktiviteten och samtidigt bibehålla och stärka en god arbetsmiljö för

medarbetarna. Antalet timanställda behöver minska i syfte att höja kompetensen, stärka kontinuiteten samt öka kostnadseffektiviteten i verksamheten. En kompetensutvecklingsplan är upprättad med tydliga aktiviteter för att säkerställa kompetensutvecklingen i verksamheten.

Kraftsamling för att leda den digitala strukturomvandlingen

Regeringen har gett Verket för innovationssystem, Myndigheten för digital förvaltning, Post- och telestyrelsen och Vetenskapsrådet i uppdrag att föreslå ett program som ska leda till den digitala strukturomvandlingen i Sverige. Den digitala strukturomvandlingen påverkar samhället i grunden. Verksamheter kan organiseras på helt nya sätt och digitala verktyg används i allt större utsträckning för att automatisera och effektivisera produktion, beslutsfattande och offentlig förvaltning.

Eskilstuna kommun har som målsättning att integrera teknik i den ordinarie verksamheten. Ett arbete pågår för att utveckla en digitaliserad äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsättning.

Hållbart stabil ekonomi

Regeringen har vidtagit ekonomiska åtgärder för att stärka förutsättningar inom äldreomsorgen. De långsiktiga effekterna på den kommunala ekonomin är i nuläget svår att överblicka.

Eskilstuna kommun står i ett läge där de administrativa resurserna konsolideras i syfte att frigöra resurser till välfärden. Gemensamma arbetssätt med stöd av digitala verktyg ska utvecklas. Nya arbetssätt med stöd av digitalisering skapar bättre förutsättningar för styrning och uppföljning.

(9)

Hållbar utveckling

Vård och sociala tjänster - övergripande

Vård- och omsorgsförvaltningens arbete utgår från nämndens strategiska utvecklingsplan Framtidens vård och omsorg 2035. Målsättningen är att brukare inom nämndens verksamhetsområden ska ges en samlad vård och omsorg som bidrar till ökad självständighet, trygghet och hälsa. Prioriterade områden är att utveckla tidiga, samordnade och hälsofrämjande insatser som stödjer den enskilde att bli så självständig som möjligt utifrån sina egna förutsättningar och att resurserna nyttjas på bästa sätt för förvaltning, kommun och samhälle. Ett annat prioriterat område är att utveckla den personcentrerade vården och omsorgen med hela individen i centrum.

Arbetet inom huvudprocesserna barn och unga, vuxna samt äldre fortsätter utifrån vård- och

omsorgsnämndens strategiska utvecklingsplan. Fokus ligger på förebyggande och samordnade insatser samt att stärka den enskildes förmåga och vilja att leva ett självständigt liv.

Förvaltningen kommer under 2022 fortsätta pröva nya arbetssätt inom ramen för det offentliga åtagandet.

Teambaserade arbetssätt utvecklas både vad gäller utredning och utförande av insatser. Ett brett utbud av hälsofrämjande tjänster utvecklas i syfte att motverka ofrivillig ensamhet och psykisk ohälsa. Nya former för samverkan med civilsamhället utvecklas.

Under 2022 fortsätter ett omfattande utvecklingsarbete inom ramen för Nära vård. Utvecklingsarbetet sker inom förvaltningen och i samarbete med region Sörmland. Målsättningen är att utveckla arbetssätt som stödjer ett proaktivt förhållningssätt för att möjliggöra kvarboende i ordinärt boende och för att minska och/eller fördröja behov av särskilt boende samt slutenvård. Utveckling av tidiga och förebyggande insatser som stödjer medborgaren att bibehålla sin hälsa och självständighet pågår och fortsätter under 2022. Vård- och

omsorgsförvaltningen vidareutvecklar även intensiv habilitering/rehabilitering inom ramen för Intensiv hemrehabilitering (IHR) och Intensiv rehabilitering i samverkan (IRIS). Likaså fortsätter förvaltningen att

vidareutveckla arbetssätt inom ramen för Trygg och effektiv utskrivning. Utöver påbörjat utvecklingsarbete föreslås vård- och omsorgsförvaltningen ta initiativ till att under 2022 och tillsammans med region Sörmland utveckla gemensamma och proaktiva arbetssätt som stödjer barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning.

För att stärka och säkerställa kvaliteten inom särskilt boende vidareutvecklar verksamheten sina arbetssätt i syfte att erbjuda en personcentrerad vård och omsorg. Som stöd i utvecklingsarbetet används arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC). Likaså ska patientsäkerhetsarbetet utvecklas och stärkas, bland annat med fokus på basal och preventiv omvårdnad samt vård i livets slutskede. Under 2022 fortsätter även arbetet med att säkerställa att behovet av särskilt boende tillgodoses.

(10)

4-årigt processmål Titel

2023 ska barn och ungas delaktighet i sin egen planering samt pågående och genomförda insatser ha ökat.

2023 ska vuxnas självständighet öka och behovet av vård och sociala tjänster minska.

2023 ska personer med äldreomsorg ges en samlad vård och omsorg som bidrar till ökad självständighet, trygghet och en god hälsa.

Indikatorer Barn

Nyckeltal Utfall 2020 Utfall 2021 Mål

2021 Mål

2022 Mål 2023 Andelen barn och unga som blivit erbjudna eller

haft enskilda samtal under utredningsförfarandet 76%. Utfall saknas. Finns ingen standardiserad metod för att ta fram resultat.

Kommer redovisas vid helårsuppföljningen.

80% 90% 100%

Andelen barn, unga och föräldrar som nöjda med genomförda insatser avseende stöd och vård till barn och unga

Vårdnadshavare: 65%

Barn och unga: 86%

Utfall saknas, kommer redovisas vid helårsuppföljningen.

73% 77% 80%

Vuxna

2021 Mål

2022 Mål 2023 Andel brukare med boendestöd och kommunalt

kontrakt som får eget kontrakt 50% 50% (från delår 2)

K=2 58% 64% 70%

Andelen brukare som aldrig är rädd för något på

sin sysselsättning 74% Utfall saknas, kommer

redovisas vid helårsuppföljningen.

68% 70% 72%

sin dagliga verksamhet 86% Utfall saknas, kommer

75% 77% 79%

Andelen brukare som får den hjälp som behövs 84% Utfall saknas, kommer redovisas vid helårsuppföljningen.

86% 87% 88%

Andelen brukare som känner sig trygg med alla i personalen

88% Utfall saknas, kommer

76% 77% 78%

Äldre

2021 Mål

2022 Mål 2023 Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar per

brukare innan inflytt i särskilt boende Inget resultat finns i att

redovisa. Utfall saknas, kommer redovisas vid helårsuppföljningen.

65 70 75

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - förändring av självskattad hälsa

Inget resultat finns i att redovisa.

Utfall saknas, kommer redovisas vid helårsuppföljningen.

1% 2% 3%

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - svåra besvär av ängslan, oro eller ångest

5% Utfall saknas, kommer

6% 5% 4%

Avlidna som smärtskattats den sista

levnadsveckan 67%,

M=54,4%

K=67,5%

59,7% (från delår 2) M=52,6%

K=63%

75% 80% 85%

Andel som avlider utan trycksår, grad 2–4 89%,

M=91,3% 80,7% (från delår 2)

M=81,6% 87% 88% 90%

(11)

2021 Mål

2022 Mål 2023

K=86,8% K=80,2%

Andel som avlider med mänsklig närvaro i

dödsögonblicket 72%,

M= 67%

K= 74,8%

78,2% (från delår 2) M=81,6%

K=76,5%

85% 87% 90%

Andel brukare som har fått en riskbedömning

enligt Senior Alert 44% 42% (från delår 2) 75% 85% 90%

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg -

bemötande, förtroende och trygghet Inget resultat finns i att

39% 43% 45%

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg -

bemötande, förtroende och trygghet Inget resultat finns i att

42% 44% 45%

Antal brukare med insats från Nära vårdteam 23 M=6 K=17

31 (från delår 2) M=23 K=8

50 75 100

Fokus under 2022

Att under 2022 skapa förutsättningar för och utveckla en hållbar vård och omsorg med individens mål och vilja i fokus.

Beskrivning: I strategisk utvecklingsplan för Framtidens vård och omsorg 2035 framgår prioriterade

utvecklingsområden. Vård- och omsorgsnämnden har som mål att utveckla en proaktiv vård och omsorg för att förebygga vård och omsorgsbehov. Vård- och omsorgsnämnden har också som mål att

vidareutveckla en vård och omsorg av hög kvalitet för de personer som har vård- och omsorgsbehov. En hållbar vård och omsorg 2035 innebär att vi har anpassat vår verksamhet och våra arbetssätt utifrån nya förutsättningar, dvs förändrad befolkningsstruktur, begränsat skatteunderlag och tillgång till färre personer i arbetsför ålder. Målsättningen är att öka brukarens självständighet och säkerställa att personalresurser används till arbetsuppgifter som inte kan ersättas av digitala arbetssätt eller som kan utföras av annan.

Brukaren ska erbjudas en personcentrerad vård och omsorg med god kvalitet utifrån den målsättning som formulerats av brukaren tillsammans med övriga teamet.

1-åriga åtaganden:

1. Systematisk genomlysning av organisation, yrkeskompetens och arbetsuppgifter. Syftet är att inför 2023 skapa en arbetsfördelning där kompetens nyttjas till rätt arbetsuppgift.

2. Minska detaljstyrning av insatser och utveckla arbetssätt som utgår från en personcentrerad vård och omsorg och som har fokus på den målsättning som brukaren formulerat tillsammans med övriga teamet.

3. Införa ett personcentrerat arbetssätt med IBIC som verktyg.

4. Säkerställa en hållbar infrastruktur som möjliggör effektiva digitala arbetssätt.

Fokus under 2022

Att under 2022 skapa förutsättningar för och initiera utveckling av en proaktiv vård och omsorg – vi utvecklar flexibla, förebyggande och hälsofrämjande tjänster inom ramen för Nära vård

Beskrivning: I strategisk utvecklingsplan för Framtidens vård och omsorg 2035 framgår prioriterade

utvecklingsområden. Vård- och omsorgsnämnden har som mål att utveckla en proaktiv vård och omsorg för att förebygga och fördröja vård och omsorgsbehov. Målsättningen för åtagandet är såväl att vidareutveckla och förfina arbetssätt som prövats under 2021 samt påbörja en implementering av arbetssätten i övrig verksamhet.

Målsättningen är att utifrån brukarens behov och vilja skapa en sömlös och sammanhållen vård och omsorg.

5. Utveckla en samordnad, flexibel, förebyggande, hälsofrämjande och hållbar nära vård och omsorg för kvinnor och män med fokus på individens mål och vilja.

6. Utforma tvärprofessionell bedömning där individens delaktighet i utredning och insats säkerställs. Flickor, pojkar, kvinnor och män ska erbjudas samordnade insatser från samtliga berörda professioner i första hand på hemmaplan.

(12)

7. Säkerställa att gemensamma intentioner och samverkansdokument mellan kommunen och region Sörmland uppdateras och förankras enligt beslut.

8. Tillsammans med region Sörmland och inom ramen för Nära vård utveckla arbetssätt som stödjer ett proaktivt förhållningssätt för att minska eller fördröja behov av vård- och omsorgsboende samt slutenvård.

9. Ta initiativ till ett fortsatt utvecklingsarbete med region Sörmland och inom ramen för Nära vård för att utveckla gemensamma och proaktiva arbetssätt som stödjer barn, unga och vuxna.

10. Skapa förutsättningar för att kunna erbjuda medborgare att ta ett eget ansvar för sin hälsa och sitt åldrande, inom ramen för Nära vård och i samarbete med civilsamhället och andra aktörer.

11. Tillsammans med Region Sörmland utveckla tidiga och förebyggande insatser för medborgare i Eskilstuna kommun. Målsättningen är att stödja medborgaren att bibehålla sin hälsa och självständighet.

12. Via samarbetsprojektet Samhällskontraktet utforska innehåll och riktning för nära vårdarbetet.

Fokus under 2022

Under 2022 utveckla personcentrerad vård och omsorg med hela individen i centrum Beskrivning: I strategisk utvecklingsplan för Framtidens vård och omsorg 2035 framgår prioriterade

utvecklingsområden. Vård- och omsorgsnämnden har som mål att vidareutveckla en vård och omsorg av stabil och hög kvalitet för de personer som har vård- och omsorgsbehov. Vi utvecklar en tillitsbaserad kultur där vi vågar pröva nya arbetssätt och lär av våra erfarenheter. Utifrån tillgänglig kunskap om risker och

verksamhetens kvalitet genomför vi åtgärder som säkerställer den enskilde brukarens välbefinnande och livskvalitet samt personalens arbetstillfredsställelse.

13. Påbörja ett arbete för att stärka och synliggöra den enskilde medarbetarens betydelse i verksamhetens kvalitetsutveckling.

14. Öka kunskapen om personcentrerad vård och omsorg i samarbete med Mälardalens högskola.

15. Stärka verksamhetens grundkompetens och teamsamverkan i samband med vård i livets slutskede.

16. Skapa förutsättningar för att bedriva en patientsäker och personcentrerad vård och omsorg.

17. Införa ett personcentrerat arbetssätt med IBIC som verktyg.

Fokus under 2022

Under 2022 förenklar vi kontaktvägar och ökar tillgängligheten till vård och omsorg

Beskrivning: Vård- och omsorgsnämnden har som målsättning att förenkla kontaktvägar och öka tillgängligheten till vård och omsorg. Den kontinuerliga dialogen med brukare och anhöriga ska stärkas. Arbetet sker med

utgångspunkt av genomförd översyn inom biståndskontoret samt plan för fortsatt utvecklingsarbete.

18. Skapa en tydlig, enkel och tillgänglig information och kontaktväg till vård och omsorg.

19. Vidareutveckla samverkan med Eskilstuna Direkt för ändamålsenlig information och förenklade kontaktvägar.

20. Stärka känslan av det goda mötet hos brukare och anhöriga.

Berikande kultur och fritid

1-åriga åtaganden

21. Stärka kulturens roll utifrån målbilden för kulturkliv, med fokus på kongress- och kulturhus och jobbskapande åtgärder inom besöksnäring samt kreativa och kulturella näringar.

Beskrivning: Arbetet med kulturkliv ska stärka kulturens egenvärde och allas möjlighet att ta del av och delta i kulturlivet. Arbetet med att etablera kongress- och kulturhus fortsätter. Kulturen tar mer plats, ger positiva effekter och skapar jobb inom besöksnäring samt kreativa och kulturella näringar.

22. Bidra till att övergången från högskola till universitet åstadkommer bästa möjliga effekt för Eskilstuna och Mälardalens universitet.

Beskrivning: Mälardalens Universitet ger möjlighet till kraftigt ökade forskningsanslag, stärkt attraktion, kunskapsbaserad utveckling och innovation för Eskilstuna, regionen och akademin. Alla samarbeten för att attrahera forskare och studenter till Eskilstuna är av största vikt.

(13)

Tillgodose behovet av hållbar samhällsbyggnad

1-åriga åtaganden

23. Ett klimatprogram med målet att bli en klimatpositiv plats år 2045 tas fram och genomförs steg för steg i samverkan med företag, organisationer och invånare för att sänka Eskilstunas och kommunkoncernens klimatpåverkan.

Beskrivning: Ett klimatprogram med målet att bli en klimatpositiv plats år 2045 tas fram och genomförs steg för steg i samverkan med företag, organisationer och invånare för att sänka Eskilstunas och kommunkoncernens klimatpåverkan.

Samhällsskydd och beredskap

1-åriga åtaganden

24. Samlat krafttag för att motverka utanförskap och skapa trygghet i prioriterade stadsdelar och områden genom offentlig närvaro och utveckling av brottsförebyggande arbete tillsammans med de som bor, verkar i och besöker stadsdelarna.

Beskrivning: Åtagande syftar till att skapa positiv utveckling i prioriterade stadsdelar- Skiftinge, Årby, Nyfors, Fröslunda, Lagersberg. Det kräver ett samlat grepp över flera verksamhetsområden och i samverkan med externa aktörer samt civilsamhälle. Åtagande är en fortsättning på ett långsiktigt utvecklingsarbete för ökad trygghet.

25. Lokal och central krisberedskapsförmåga stärks genom att samtliga verksamheter omsätter

kontinuitetsplaner, planen för allvarliga och extraordinära händelser samt kriskommunikationsplanen i planering och övning. Arbetet med försörjning och totalförsvar ska särskilt uppmärksammas.

Beskrivning: Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) ska uppdateras och kontinuitetsplan kopplas till RSA och minst en övas. Krav i Plan för hantering av särskilda, allvarliga och extraordinära händelser i

organisationen omsätts och utbildning i totalförsvar genomförs. Beredskapsplaner för drivmedel, vatten, el och livsmedel tas fram. Krigsplacering beslutas.

Främja näringsliv och arbete

1-åriga åtaganden

26. Genom stöd och rätt insatser medverka till att kvinnor och män får utbildning och bästa möjliga förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden.

Beskrivning: Åtagandet ska bidra till ökad samverkan och samarbete inom och mellan kommunens olika verksamheter men ska också ses som en kraftsamling i syfte att få människor till egen försörjning. Varje nämnd och bolag behöver konkretisera det egna bidraget i detta arbete men också säkra resurser, organisation och arbetssätt.

(14)

Effektiv organisation Processkvalitet

Det processbaserade ledningssystemet är ett viktigt verktyg för att säkra och utveckla kvaliteten i förvaltningens kärnverksamheter. Det systematiska kvalitetsarbetet ska vara värdeskapande och präglas av tillit.

Kvaliteten på vårt systematiska arbete inom miljö, jämställdhet, säkerhet med mera ska fortsätta att stärkas.

Utvecklingen i den digitala transformationen fortsätter och vi strävar efter att uppnå en hög nivå av digital mognad. Arbetet med att stärka varumärket Eskilstuna kommun och vård- och omsorgsförvaltningen fortsätter under 2022. Målet är att öka brukarnas, kommuninvånarnas och medarbetarnas nöjdhet och förtroende för våra tjänster.

4-åriga processmål Titel

2023 ska det finnas en digital mognad i organisationen som möjliggör ständiga förbättringar till nytta för brukare och medarbetare.

2023 uppfattar våra kunder att vi har en god service och tillgänglighet.

Indikatorer

Nyckeltal Utfall 2020 Utfall 2021 Mål 2021 Mål 2022 Mål 2023

Andel brukare med hemvårdsinsats i ordinärt boende (äldre) som har en digital kommunikationsplattform

Vi saknar mätmetoder och uppgifter för att kunna bedöma utfall av beskriven indikator.

Utfall saknas, kommer redovisas vid

helårsuppföljningen

30% 70% 95%

Enheter som ligger i nivå med alt över

riksgenomsnittet enligt DiMIOs Utfall saknas 49% Mål saknas

utvecklingsi ndikator

Mål saknas utvecklingsi ndikator

Mål saknas utvecklingsi ndikator Andel digitala ärenden enligt ansökan

utifrån 4 kap. 2 § SoL, äldre

0% Utfall saknas,

kommer redovisas vid

helårsuppföljningen.

40% 60% 80%

Svar på e-post inom 2 dagar andel % ÄO 92%

FH 84% Utfall saknas,

kommer redovisas vid

75% 77% 80%

Kunder som uppfattar ett gott bemötande

vid telefonkontakt andel % ÄO 100 %

FH 100 % Utfall saknas, kommer redovisas vid

93% 94% 94%

1-åriga åtaganden

27. Nya arbetssätt utvecklas och implementeras utifrån programmet Effektivare administration.

Beskrivning: För att frigöra resurser till kärnverksamhet har stödprocesserna konsoliderats och arbetssätten kommer successivt standardiseras och effektiviseras. För att lyckas krävs nämndernas samverkan och ansvar för att bistå i kommunikation och implementation av de nya arbetssätten inom sin organisation.

28. Verkställa planerna för digital transformation inom områdena för individanpassad välfärd, smart och hållbar stad, självklar självservice och effektiva stödprocesser.

Beskrivning: Under 2021 tog respektive nämnd och bolag fram en plan för digital transformation som innehåller planerade utvecklingsinitiativ i form av aktiviteter. De planerade aktiviteterna för 2022 ska under året realiseras och planen för digital transformation ska vid behov revideras för att vara fortsatt aktuell.

(15)

Medarbetare

Vård- och omsorgssektorn har stora utmaningar. Omvärldsfaktorer såsom kompetens- och personalbrist bland flertalet yrkeskategorier är ett faktum såväl som krav på ökad/bibehållen kvalitet, krav på effektivisering, hög sjukfrånvaro, teknikutveckling/digitalisering, ökad mångfald etc. För att säkerställa att förvaltningen klarar utmaningarna fortsätter arbetet med att ta fram och arbeta utefter kompetensförsörjningsplanen som stödjer den strategiska utvecklingsplanen. Kompetensförsörjningsplanen innehåller aktiviteter som ska tillgodose förvaltningens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Några av de satsningar som kommer att göras under de närmaste åren är språkutveckling för utrikesfödda medarbetare, att marknadsföra förvaltningen som arbetsgivare och utveckla och fastställa kompetenskrav och ta fram utvecklingstrappor för olika

yrkesgrupper.

Fokus under 2022 kommer bestå i att ge kompetensutveckling till medarbetarna enligt den fastställda

kompetensförsörjningsplanen. Förbättra förutsättningarna för en god arbetsmiljö för medarbetare och chefer.

Särskilt fokus kommer under året vara att stärka enhetscheferna i deras uppdrag. Fortsatt arbete kommer även ske gällande att minska andelen timanställda i verksamheten.

2023 ska förvaltningens medarbetare ha ett hållbart arbetsliv.

Indikatorer

Nyckeltal Utfall 2020 Utfall 2021 Mål 2021 Mål 2022 Mål

2023 Total sjukfrånvaro,

tillsvidareanställda AB-avtal, % (alla)

12,0%

M=8,2%

K=12,7%

11,3% (delår 2) M=7,2%

K=12%

9,7% 9,2% 8,7%

Hållbart

Medarbetarengagemang HME, totalindex (alla)

79 80 82 83 83

Andel tillbud per arbetsskador 0.44

Antal tillbud M=522/K=450 Antal arbetsskador

M=1177/K=1011

0,43 (delår 2) < 1% < 1% < 1%

Andelen arbetstimmar som fullgörs av timavlönade av den totala arbetstiden

16,91% 16% (delår 2) 18% 17% 16%

Medarbetare som är stolta över att arbeta inom Eskilstuna kommun, andel (%)

89% 91% 91% 92% 93%

Fokus under 2022

Under 2022 fortsätter vi arbetet för en hållbar kompetensförsörjning och kompetensutveckling Beskrivning (29-32): Vård- och omsorgsförvaltningen ska bibehålla bra resultat i medarbetarundersökningar. I vårt fortsatta utvecklingsarbete tillvaratar vi den inneboende kraft och resurs som finns hos våra medarbetare.

Vi prioriterar att sänka sjukfrånvaron, arbeta aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), införa heltid som norm för att öka attraktiviteten och samtidigt bibehålla och stärka en god arbetsmiljö. Antalet timanställda ska minska i syfte att höja kompetensen, stärka kontinuiteten samt öka kostnadseffektiviteten i verksamheten. Medarbetare ska ges möjlighet att stärka sin kompetens utifrån framtida utmaningar. Insatserna som genomförs ska främja ett hållbart arbetsliv med tydlighet, tillitsfulla relationer och ett aktivt

medarbetarskap.

Beskrivning (33): Genom fokus på chefers förutsättningar skapas bättre möjligheter till ett hållbart arbetsliv för alla anställda. De organisatoriska förutsättningar för chefer som behöver beaktas är ledning och styrning,

(16)

kommunikationsvägar, delaktighet, handlingsutrymme och arbetsuppgifter, resurser och ansvar.

Verksamheterna prioriterar de område/områden som är mest relevanta att utveckla.

29. Förbättra förutsättningarna för en god arbetsmiljö för medarbetare och chefer.

30. Utveckla insatser och arbetssätt för att minska sjukfrånvaron.

31. Minska andelen timanställda samt stärka kompetensen gällande schemaläggning.

32. Kompetensutveckling enligt fastställd kompetensförsörjningsplan.

33. Med fokus på att stärka enhetscheferna i deras uppdrag, ska samtliga förvaltningar och bolag fortsätta att se över och utveckla de organisatoriska förutsättningar verksamheterna har behov av.

Ekonomi

Prognosen vid oktober månads slut visar på en ekonomi i balans mot budget. Förvaltningen har under hösten fått ett tillskott på 10 mnkr för ökade kostnader för skyddsmaterial. En risk inför 2022 är att utfasningen av statlig ersättning för Covid -19 sker i snabbare takt än minskningen av kostnader för skyddsmaterial och minskad sjukfrånvaro. Förvaltningen har under pandemin haft minskade kostnader i form av uteblivna insatser för redan budgeterad verksamhet. Kostnaderna för till exempel dagverksamhet och daglig

verksamhet/sysselsättning ökar nu i samband med att verksamheten återgår till normal nivå.

Arbetet för att fortsätta effektivisera bemanningsprocessen fortsätter. Målsättningen är att under 2022 nå en kostnadsnivå som är långsiktigt hållbar. Årligt effektiviseringskrav om 1,5 % motsvarar i praktiken 2 % eftersom det inte är möjligt att effektivisera inom alla verksamhetsområden. Det är därför helt avgörande att förvaltningen utvecklar nya arbetssätt som frigör resurser och som skapar nya förutsättningar för

effektiviseringar.

Risker för en ekonomi i balans för 2022 är:

 Fortsatt pandemi utan finansiering av pandemirelaterade kostnader.

 Återställning av verksamheter till ”normal” drift kan innebära ökade startkostnader.

 Kvarstående höga sjukfrånvarokostnader.

 Höga kostnader för skyddsmaterial.

 Anpassning till nya kollektivavtalsreglerna för LAS.

 Personer med behov av komplexa insatser har ökat under senaste åren. Kostnaden för enskilda ärenden kan vara stor och risk föreligger för en kvarstående ökad kostnad.

 Brist på vård- och omsorgsboenden genererar en risk för ökat antal hemtjänsttimmar

2023 ska förvaltningen ha en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi.

Indikatorer

Nyckeltal Utfall

2020 Utfall 2021 Mål 2021 Mål 2022 Mål 2023

Ekonomi i balans -0,8 Inget resultat finns i nuläget utan det kommer redovisas vid helårsuppföljningen

100% 100% 100%

Nettokostnadsavvikelse inom

äldreomsorgen -31,7 Inget resultat finns i nuläget utan det kommer redovisas vid helårsuppföljningen

0.0 0.0 0.0

Nettokostnadsavvikelse inom LSS 74% Inget resultat finns i nuläget utan det kommer redovisas vid helårsuppföljningen

0.0 0.0 0.0

(17)

Nyckeltal Utfall

2020 Utfall 2021 Mål 2021 Mål 2022 Mål 2023

Avtalstrohet, andel (%) 34,8 Inget resultat finns i nuläget utan det kommer redovisas vid helårsuppföljningen

75% 75% 75%

Fokus under 2022

Under 2022 vidtar vi åtgärder för att uppnå en hållbar och stabil ekonomi

Beskrivning (34-37): Vård- och omsorgsförvaltningen har ett gemensamt ansvar för en hållbar stabil ekonomi.

Genom samverkan och samarbete över verksamhetsgränser skapar vi förutsättningar för en långsiktig och hållbar ekonomi. Vi utvecklar en tillitsbaserad kultur där vi vågar pröva nya arbetssätt och lär av våra erfarenheter. Nya arbetssätt med stöd av digitalisering skapar bättre förutsättningar för styrning och uppföljning.

Beskrivning (38): För att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering av vår kärnverksamhet ska samtliga enheter ha en ekonomi i balans. Genom att fokusera på prognoser av god kvalitet säkerställs korrekta ekonomiska bedömningar på alla nivåer. Andelen inköp inom avtal ska öka med hjälp av en förbättrad styrning.

34. Samverka och samarbeta över verksamhetsgränser för en hållbar och stabil ekonomi.

35. Vidareutveckla metoder och arbetssätt för systematiska och automatiserade uppföljningar med fokus på resultat- och effektmål.

36. Öka och tillämpa kunskap om nyttorealiseringsprocessen.

37. Utveckla arbetssätt där vi nyttjar digitala lösningar och civilsamhällets medverkan inom det offentliga åtagandet

38. Förbättrad ekonomistyrning genom kvalitetssäkrade prognoser, effektiv inköpsstyrning och en ökad affärsmässighet.

Resultatbudget

Intäkter och kostnader Årsprognos okt Budget helår

2021 Avvikelse

Årsprognos okt Budget 2022

Kommunersättning/skolpeng 1 965,0 1 955,0 10,0 1 999,1

Övriga intäkter 435,5 396,4 39,1 441,9

Summa INTÄKTER 2 400,5 2 351,4 49,1 2 441,0

Personalkostnader -1 648,8 -1 618,2 -30,6 -1677,4

Lokalkostnader -196,7 -191,6 -5,1 -203,1

Köp av verksamhet -173,4 -190,2 16,8 -192,0

Övriga kostnader -381,5 -351,3 -30,2 -368,5

Summa KOSTNADER -2 400,5 -2 351,4 -49,1 -2441,0

Summa ÅRETS RESULTAT

exkl. över-/underskott 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa ÅRETS RESULTAT

inkl. över-/underskott 0,0 0,0 0,0 0,0

Driftbudget för underliggande enheter

Underliggande enheter Prognos helår

Årsprognos okt Budget helår

Nämnd/Stab/Ledning -106,6 -127,8 21,2 -65,5

Externa köp av verksamhet -193,3 -204,3 11,0 -216,6

Kostverksamhet -27,9 -32,4 4,5 -29,5

(18)

Underliggande enheter Prognos helår

Årsprognos okt Budget helår

Biståndsenhet -42,5 -42,5 0,0 -45,3

Område Äldreomsorg -850,4 -822,9 -27,5 -865,6

Område Funktionshinder -562,3 -552,7 -9,6 -584,7

Område HoS -182,0 -182,4 0,4 -191,8

Summa Vård- och

omsorgsnämnden -1 965,0 -1 965,0 0,0 -1 999,1

Sammanställning av indikatorer med beskrivning

Nyckeltal Beskrivning

Andelen barn och unga som blivit erbjudna eller haft enskilda samtal under

utredningsförfarandet.

Resultat redovisas vid helårsuppföljning.

Andelen barn, unga och föräldrar som nöjda med genomförda insatser avseende stöd och vård till barn och unga.

Resultat redovisas vid helårsuppföljning.

Antal brukare med boendestöd och kommunalt

kontrakt som får eget kontrakt. Resultat redovisas vid delår 1 och 2 samt helårsuppföljning.

sin sysselsättning. Resultat hämtas från Kolada, brukarbedömning sysselsättning SoL och kommer redovisas vid helårsuppföljning.

sin dagliga verksamhet. Resultat hämtas från Kolada, brukarbedömning daglig verksamhet LSS och kommer redovisas vid helårsuppföljning.

Andelen brukare som får den hjälp som behövs. Resultat hämtas från Kolada, brukarbedömning boendestöd SoL och kommer redovisas vid helårsuppföljning.

Andelen brukare som känner sig trygg med alla i

personalen. Resultat hämtas från Kolada, brukarbedömning boendestöd SoL och kommer redovisas vid helårsuppföljning.

Genomsnittligt antal hemtjänsttimmar per

brukare innan inflytt i särskilt boende. Resultat hämtas från Kolada och kommer redovisas vid helårsuppföljning.

förändring av självskattad hälsa. Resultat hämtas från Kolada och kommer redovisas vid helårsuppföljning.

svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Resultat hämtas från Kolada och kommer redovisas vid helårsuppföljning.

Avlidna som smärtskattats den sista

levnadsveckan. Resultat hämtas från Palliativa registret och kommer redovisas vid delår 1 och 2 samt helårsuppföljning.

Andel som avlider utan trycksår av grad 2-4. Resultat hämtas från Palliativa registret och kommer redovisas vid delår 1 och 2 samt helårsuppföljning.

Andel som avlider med mänsklig närvaro i

dödsögonblicket. Resultat hämtas från Palliativa registret och redovisas vid delår 1 och 2 samt helårsuppföljning.

Andel brukare som har fått en riskbedömning

enligt Senior Alert. Resultat hämtas från Senior Alert och redovisas vid delår 1 och 2 samt helårsuppföljning.

bemötande, förtroende och trygghet. Resultat hämtas från Kolada och redovisas vid helårsuppföljning.

Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg -

bemötande, förtroende och trygghet. Resultat hämtas från Kolada och redovisas vid helårsuppföljning.

Antal brukare med insats från Nära vårdteam. Resultat redovisas vid delår 1 och 2 samt helårsuppföljning.

(19)

Nyckeltal Beskrivning Andel brukare med hemvårdsinsats i ordinärt

boende (äldre) som har en digital kommunikationsplattform.

Ett arbetssätt för att kunna ta fram ett resultat är under utveckling.

Enheter som ligger i nivå med alt över

riksgenomsnittet enligt DiMIOs. 2023 ska organisationens digitala mognad, enligt DiMIOs, ligga över rikssnittet.

Ett arbetssätt för att kunna ta fram ett resultat är under utveckling.

Andel digitala ärenden enligt ansökan utifrån 4

kap. 2 § SoL, äldre. Uppstarten av den digitala tekniken är försenat (p.g.a. pandemin). Resultat kommer att redovisas vid helårsuppföljning om möjligt.

Svar på e-post inom 2 dagar andel %. Resultat hämtas från årlig servicemätning och redovisas vid helårsuppföljning.

Kunder som uppfattar ett gott bemötande vid

telefonkontakt andel %. Resultat hämtas från årlig servicemätning och redovisas vid helårsuppföljning.

Total sjukfrånvaro, tillsvidareanställda AB-avtal,

% (alla). Sjukfrånvaron ska 2023 vara 1,5 % lägre än år 2020. Resultat redovisas vid delår 1 och 2 samt helårsuppföljning.

Hållbart medarbetarengagemang (HME), index. Hållbart medarbetarengagemang ska 2023 uppgå till 3 enheter mer än år 2020.

Resultat hämtas från årlig mätning och redovisas vid helårsuppföljning.

Andel arbetsskador per tillbud. Antal arbetsskador ska 2023 vara färre än antalet tillbud. Resultat redovisas vid delår 1 och 2 samt helårsuppföljning.

Andelen arbetstimmar som fullgörs av

timavlönade av den totala arbetstiden. Andelen arbetstimmar som fullgörs av timavlönade ska minska. Resultat redovisas vid delår 1 och 2 samt helårsuppföljning.

Medarbetare som är stolta över att arbeta inom

Eskilstuna kommun, andel (%). Resultat hämtas från årlig mätning och redovisas vid helårsuppföljning.

Ekonomi i balans. Resultat redovisas vid helårsuppföljning.

Nettokostnadsavvikelse inom äldreomsorgen. 2023 ska nettokostnadsavvikelsen ligga under riksgenomsnittet. Resultat redovisas vid helårsuppföljning.

Nettokostnadsavvikelse inom LSS. 2023 ska nettokostnadsavvikelsen ligga under riksgenomsnittet. Resultat redovisas vid helårsuppföljning.

Avtalstrohet, andel (%). 2023 ska avtalstroheten uppgå till minst 75 %. Resultat redovisas vid helårsuppföljning.

Internkontrollplan

Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att säkerställa intern styrning och kontroll inom sitt

verksamhetsområde i enlighet med kommunkoncernens riktlinjer och anvisningar. Den interna styrningen och kontrollen är ett redskap att förebygga och hantera risker, utveckla verksamhet och genom uppföljning

säkerställa regelefterlevnad. Syftet är att skapa förutsättningar och säkra mål, ekonomi och förtroende för kommunkoncernens verksamheter. Nämndens internkontrollplan för år 2022 ligger som en bilaga till nämndens verksamhetsplan.

Risker att kontrollera i Internkontrollplan 2022 Syfte med Kontrollerna 1. Risk att det finns brister gällande

kontaktpersonalens uppdrag vilket kan få

konsekvensen att brukare känner sig otrygga och far illa

Kontrollera om det finns rutiner och om det är implementerat i verksamheterna/om medarbetarna känner till dem

2. Risk att samverkan och information mellan förvaltningens olika “utförarverksamheter inte fungerar vilket kan ge konsekvensen att brukare far illa

Kontrollera om samverkan fungerar, om det finns tydliga samverkansrutiner och om det är implementerat i verksamheterna/om medarbetarna känner till dem

3. Risk att förvaltningen inte lever upp till den nya dataskyddsförordningen vilket kan ge konsekvensen att brukare far illa/lagkrav inte följs.

Kontrollera om dokument som styr detta finns och efterlevnaden av dessa.

(20)

Risker att kontrollera i Internkontrollplan 2022 Syfte med Kontrollerna 4. Risk att det brister vid överföring samt vid

mottagandet av info från slutenvården i vår förvaltning vid in- och utskrivningar från

slutenvården vilket kan ge konsekvensen att brukare far illa.

Kontrollera om dokument som styr detta finns (om arbetsgång finns tydliggjord) och efterlevnaden av dessa.

Gällande uppföljning av avtal av privata utförare så finns det en uppföljningsplan som nämnden beslutat om för varje mandatperiod. Varje privat utförare ska följas upp minst en gång per period och under 2022 kommer Vardagas boende ”Villa Stallgången att följas upp.

(21)

Bilaga 1

Internkontrollplan 2022

För samtliga kontrollmoment utvecklas metoden av kontrollgenomförare och internkontrollsamordnare

RISK

1.

Risk att det finns brister gällande kontaktpersonalens uppdrag vilket kan få konsekvensen att brukare känner sig otrygga och far illa

Det finns en risk att kontaktpersonalen (KP) inte vet eller utför det som är dennes ansvar gentemot brukare, anhöriga och att vara en “sammanhållande” funktion för brukare. Det finns även en risk att brukaren inte vet vem som är dennes kontaktpersonal vilket kan få brukaren att känna sig otrygg. Gäller både verksamhetsområdena ÄO och FO.

 Finns dokument som beskriver kontaktpersonalens uppdrag?

 Finns det med som en del i introduktion för ny medarbetare?

 Finns det tydligt uttalat i varje verksamhet VEM som är KP?

 Är det implementerat i verksamheterna/känner medarbetarna till dem?

Riskvärde Sannolikhet Konsekvens

3 3

KONTROLLMOMENT

Kontroll av att förvaltningen rutiner gällande kontaktpersonalens uppdrag efterlevs

Frekvens Metod

En gång under året Kontrollera:

 Om det finns

rutiner/dokument som tydliggör uppdrag/ansvar

 Om det är implementerat i verksamheterna/känner medarbetarna till dem?

Kommentar till värdering: Fler grupper inom förvaltningen kan göra att det är oklart vem brukaren ska kontakta. (är ej aktuellt för vissa insatser)

2

. Risk att samverkan och information mellan förvaltningens olika “utförarverksamheter inte fungerar vilket kan ge konsekvensen att brukare far illa

Gäller brukare som har insatser från fler än en “utförare”. Det kan gälla dag/natt, hälso- o sjukvård/ SoL utförare och Daglig verksamhet/ LSS boende. Risker avseende att man arbetar olika hos olika "utförare" pga. bristande

kommunikation, svårigheter att förhålla sig till olika bemötande, olika "krav" och olika arbetssätt.

 Fungerar informationen mellan utförarverksamheterna

 Finns tydliga samverkansrutiner

 Finns det brister i dokumentation

Riskvärde Sannolikhet Konsekvens

3 3

KONTROLLMOMENT

Kontroll av om samverkan mellan förvaltningens utförarverksamheter fungerar.

Frekvens Metod

En gång under året Kontrollera:

 Fungerar samverkan?

 Finns aktuella gällande dokument?