De öppnade sitt hem

För dig som bor på Lidingö. Nr 1 2020

De öppnade

sitt hem ^{Sidan 4}

Vårt Lidingö Adress Lidingö stad,

kommunikationsenheten, 181 82 Lidingö Redaktör Sibel Güner, sibel.guner@lidingo.se Ansvarig utgivare Kristina Hagbard, kristina.hagbard@lidingo.se Produktion Kommunikationsenheten Tryckeri Östertälje Tryckeri. Tidningen trycks på miljövänligt papper.

Distribution SDR Media och Bring ISSN 1109-3189

Webbplats www.lidingo.se

Nyhetsbrev Överblick Lidingö kommer i din e-post varannan vecka. Anmäl dig på www.lidingo.se/nyhetsbrev

Facebook www.facebook.com/lidingostad Twitter twitter.com/Lidingo_stad Instagram instagram.com/lidingo_stad YouTube www.youtube.com/lidingostad Besöksguide www.upplevlidingo.com

Nummer 1, 2020

Vårt Lidingö ges ut fyra gånger om året av Lidingö stad.

8 8 4 4

12 12

Byggnation pågår: En översikt av Lidingös större aktuella byggprojekt.

Han peppar våra ungdomar: Lidingös nye ungdomscoach utgår från de ungas starka sidor – möt Pepe Herrera.

Rafael och Beata: De öppnade sitt hem för ett syskonpar och är glada att de tog steget.

Läsarbilden: På Instagram @lidingo_stad efterlyste vi vinterbilder från Lidingö. Den här vackra bilden på Ekholmsnäsbacken fick vi av Stefan Karlsson.

Daniel Källenfors

Kommunstyrelsens ordförande daniel.kallenfors@lidingo.se

Lidingö är unikt med sitt strategiska läge i närheten av centrala Stockholm. Det skapar goda möjligheter till att ta del av Stockholms stora utbud av krog-, nöjes- och kulturliv. Samtidigt är Lidingö också en grön oas med goda möjligheter till såväl båt-, bad- och skärgårds- liv. Det är den här kombinationen som gör Lidingö så attraktivt att bo och leva på.

Det är ett stort ansvar att både kunna utveckla Lidingös särprägel och samtidigt värna de viktiga värden som finns på Lidingö. Stadens politiska majoritet sa i början av denna mandatperiod att den tidiga villastads- och gårdsbebyggelsen på ön är en viktig del av det som gör Lidingö unikt. Därför vill vi värna den, samtidigt som vi utveck- lar Lidingö försiktigt på andra håll.

Lidingö Centrum har påverkats av det starka omvandlingstryck som finns inom handeln och kommersiella lokaler. Det påverkar planernas utformning och en dialog förs med Centrumägaren. För Lidingömajoriteten är det viktigaste att säkerställa ett trevligt och småskaligt centrum där det är lätt att parkera. Det är också viktigt att vi får marknadsmässigt betalt för mark som kan komma att säljas framöver.

Brädgården, som är mer känd som Canada Bygg-tomten, detaljplane- ras just nu för markbostäder. Förhoppningsvis kan vi möjliggöra för Lidingöbor att kunna köpa sin egen tomt och bygga där inom kort.

I Högsätra händer det också saker. Vi planerar just nu för ett nytt Hälsans hus som ska ersätta Lidingö sjukhus och samtidigt möjlig- göra för fler flerbostadshus och radhus i området. I förslaget är det viktigt med småskalighet, balans i de olika bostadsformerna samt att värna de gröna oaser som finns i området. Även Rudboda torg och Käppala centrum är platser som det ska tas fram nya planer för under mandatperioden.

Lidingö är unikt och det ska det även fortsätta vara i framtiden!

Daniel Källenfors,

kommunstyrelsens ordförande (M)

Lidingö är unikt

– och det ska vi värna

Aktuellt

Fråga din politiker

Den 30 mars är det åter dags för medborgar- forum. Då har Lidingöborna möjlighet att möta några av stadens förtroendevalda, lyssna på deras tankar om Lidingös utveck- ling och få svar på frågor. Temat för mötet är omsorgs- och socialfrågor och kommunal- råden Daniel Källenfors (M), Birgitta Sköld (LP), Carl-Johan Schiller (KD) och Amelie Tarschys Ingre (L) finns på plats.

När?

Måndag 30 mars klockan 17.30 – 18.30

Var?

Högsätra skolas kafeteria

Goda resultat i bokslut

Stadens verksamheter har klarat sina ekonomiska målsättningar och stadens finanser är goda.

För 2019 beräknas ett balanskravs - re sultat på 33 miljoner kronor, nära 2 mil joner högre än budget.

– Det är god ordning på finanserna.

Vi visar att vi kan hålla en hög kvali tet i våra verksamheter och samtidigt sänka skatten för Lidingöborna. Med fortsatt fokus på kärnverk- samheterna är vi väl rustade inför en förväntad avmattning i statsfinanserna, säger kommun- styrelsens ordförande Daniel Källenfors (M).

Staden avslutar året utan låneskuld och den finansiella ställningen har stärkts i och med likvideringen av Lidingöhem.

Nu börjar en känslig period för både däggdjur och fåglar. Varje år hittas svårt bitna, eller till och med ihjälbitna, rådjur och dovhjortar. Håll därför din hund i koppel ute i naturen mellan den 1 mars och

den 20 augusti. Viltvårdarna har också märkt att viltet är mer utspritt än det brukar, vilket indikerar att djuren blir mer störda än tidigare. Därför är det extra viktigt att du som har flera hundar, inte har dem lösa.

Ju fler hundar desto mer skrämmande för viltet. Det här påverkar inte bara viltet, det leder också till fler trafikolyckor där vilda djur är inblandade.

Elda eller kompostera?

Under april månad är det tillå tet att elda löv och kvistar i den egna trädgården, men ett bättre

miljö alternativ är att kompostera träd- gårdsavfallet. Vill du ändå elda kolla gärna brandriskprognosen

innan på 08-454 83 39. Du kan också lämna träd-

gårdsavfall på Södergarns kompost anläggning, se

www.sorab.se.

Vårstädning av vägarna

Sandsopningen av Lidingös vägar börjar i slutet av mars – om vädret och temperaturen tillåter. Det hela pågår i cirka fyra veckor. Tänk på att datumparkeringen fortfarande gäller fram till sista april, det un der lättar arbetet med sandupp- tagningen och gör att vi kommer åt alla delar av vägen.

Hur tvättar du din bil?

Så här års vill många göra ren bilen från

vintersmuts – och det är inte ovanligt att det görs

på uppfarten eller på gatan. Men visste du att det får konsekvenser för miljön? Vattnet från en biltvätt innehåller tungmetaller, asfalt­

rester och kemikalier från bilvårds medel. Om du tvättar bilen eller bildäck utomhus går vattnet orenat ut i närmsta gatubrunn, bäck,

sjö, havsvik eller ner i grundvattnet. Tvätta därför din bil i en tvättanläggning där vattnet tas

om hand och renas innan det släpps ut i naturen och havet igen. Tack för att

du tänker på miljön!

Håll utkik i våra urnor, snart dignar de av påskblommor.

V årtecke n

Dags f ör k oppel

Vi får så mycket glädje och kärlek tillbaka

Lidingöborna Rafael och Beata valde att bli familjehem:

Reportage

Vi får så mycket glädje och kärlek tillbaka

Tanken på att göra en insats för att hjälpa utsatta barn hade länge funnits där och när Rafael och Beata Kalicinski hörde talas om möjligheten att bli kontaktfamilj bestämde de sig. I dag är de familjehem på heltid åt två pojkar på 12 och 14 år och väldigt glada att de tog steget.

TEXT: KRISTINA ISRAELSSON FOTO: THERESE ANDERSSON

R

ottweilern Malutka hälsar glatt när Rafael och Beata tar emot i den ljusa lägen- heten i Larsberg. Utsikten över Värtan är rofylld och utanför fönstret glider stora färjor förbi.

– Vi har båda vuxna biologiska barn och kände att vi ville göra något för att hjälpa barn som är socialt utsatta. Först funderade vi på att adoptera, men det kändes som en alltför omfattande process. Så en dag när jag satt och sökte på nätet, hit- tade jag en sida om att bli kontakt- familj och familjehem. Vi kände båda direkt att det här var något för oss,

säger Rafael och tittar på Beata, som nickar instämmande.

Kontaktfamilj bra början Rafael och Beata ansökte först om att bli kontaktfa- milj och blev då tillfrågade om de kunde tänka sig att ta emot två pojkar som var syskon. Som kontaktfamilj tar man emot ett eller flera barn, vanligtvis en eller två helger i månaden. Barnet bor då hemma hos en och man hittar på saker tillsammans.

– Det kan vara alltifrån att hjälpa till med läxorna, spela spel, gå på bio eller ta en promenad i skogen. Det viktigaste är egentligen inte vad man gör utan att man verkligen finns där och ger barnet tid och uppmärksam- het, säger Rafael.

Att bli familjehem innebär att man tar emot barn på heltid, allt från några veckor till en hel uppväxt- tid. Det kan kännas som ett stort åtagande och Rafael och Beata tycker därför att kontaktfamilj är en bra början.

– Genom att bli kontaktfamilj får du möjlighet att testa och känna om det är något som passar dig och din familj, säger Rafael.

Tålamod och tillit

Eftersom pojkarna var i akut behov av en familj på heltid beslutade sig Rafael och Beata relativt snabbt för att ta steget och bli familjehem.

Den första tiden beskriver de som omtumlande för alla.

– Det var mycket känslor på en och samma gång och det tog lång tid för killarna att våga släppa in oss.

De hade svårt med tillit och deras självkänsla var i botten, så det gällde

verkligen att ha tålamod och låta det ta tid att lära känna varandra, betonar Beata.

– Nyckeln har varit att visa dem mycket kärlek, och att vi finns där som en trygghet oavsett. Sakta men säkert började de våga lita på oss och det kändes fantastiskt, fortsätter hon.

Vilket stöd har ni fått från staden?

– Vi har hela tiden haft bra kontakt med handläggare på familjeenheten dit vi alltid kunnat vända oss om vi behöver stöd och råd. Förra året var vi inbjudna till ett möte i Stadshuset där vi fick träffa andra familjer som valt att bli familjehem. Det var jätte- bra att få utbyta erfarenheter med varandra, säger Rafael.

Pojkarna har nu bott hos familjen i två år, men som familje- hem måste man vara beredd på att det på kort varsel kan beslutas att barnet ska återvända till sin biologiska familj.

– Den insikten är naturligtvis tung nu när vi byggt upp en sådan nära relation med pojkarna, samtidigt är det något vi visste om från början. Så vi försöker leva här och nu och göra allt vi kan för att ge dem ett tryggt och kärleksfullt hem, säger Rafael.

– Jag tänker att vår viktigaste upp- gift är att visa dem att en familj kan fungera så att de själva kan skapa en fungerande familj i framtiden.

Även om det ibland kan vara väldigt utmanande är glädjen och kärleken vi får tillbaka så mycket större, säger Beata.

Lidingöborna Rafael och Beata Kalicinski ville göra en insats och blev familjehem.

– Det här är något av det bästa vi har gjort.

Vi ångrar oss inte en dag, säger Rafael.

Familjens hund Malutka.

Vill du bli kontaktfamilj eller familjehem?

Vill du hjälpa ett utsatt barn till en trygg uppväxt? Lidingö stad söker dig som kan ta emot ett barn i ditt hem några dagar i månaden eller bli familjehem på heltid. Är du intresserad eller har frågor och funderingar kontakta oss på omsorg.social@lidingo.se Mer information om vad det innebär att vara kontaktfamilj och familjehem finns på www.familjehem.se och www.mininsats.se

U

nder årets ovanligt varma vin ter månader har stadens entreprenör, Lidingö Träd gårds- center, redan börjat röja vegetationen.

De klipper ner träd och buskar som står på stadens mark – och de tittar också på privata tomter där växtlig- heten blivit för stor, växer utanför tomtgränsen och skymmer eller stör framkomligheten för trafikanter.

– Om något växer där det inte ska kontaktar vi fastighetsägaren, säger Lars-Jonny Johansson från Lidingö Träd gårds center, samtidigt som han klipper ner några lågt hängande björk grenar längs med Banvägen i Brevik.

När Lars-Jonny och hans kollegor hittar växter som kan orsaka olyckor lämnar de, på stadens uppdrag, en lapp i brevlådan där det är utmärkt vad som behöver åtgärdas. En del kan tycka att det är lite jobbigt, inte minst de som verkligen tagit väl hand om sin trädgård.

– Jag har jobbat med trädgårdspla- nering i 30 år och när vi förklarar för ägarna varför de behöver klippa eller flytta växter så köper de våra argument. Det brukar alltid gå att resonera sig fram, säger Lars-Jonny.

Reglerat i lag

Trafiksäkerheten måste alltid prio- riteras, särskilt viktigt är det i kors- ningar och vid in- och utfarter. Hur det får växa intill allmänna vägar och byggnader är reglerat i både Plan- och bygglagen och i Jordabalken. Att hålla efter växtligheten har också en trygghetsskapande effekt.

E

fter den stora vatten läckan 2018 ville staden ha bättre kontroll över sina vatten- och avloppsledningar. I augusti 2019 var VA-bilen på plats och sedan dess har VA-utredare Mikael Wennberg ägnat många timmar åt att undersöka Lidingös vatten- och avloppsledningar och ventiler.

– Framför allt filmar jag ledningarna inifrån, berättar Mikael, samtidigt som han försiktigt hissar ner den fjärrstyrda kameran i en ledning vid Kottla. Kameran har stark belysning och en 300 meter lång kabel och kom- mer åt att filma i stort sett över allt.

Gamla rör

Lidingös vatten- och avloppsnät är som de flesta nät i Sverige ganska gammalt. Majoriteten av ledningarna

Trimma häcken

för säkerhets skull

Du kanske har stött på den, Lidingö stads VA-bil. Med hjälp av avancerad över- vakningsutrustning åker Lidingös egen rördetektiv Mikael Wennberg runt med bilen och letar vattenläckor.

TEXT: ISABEL HYGSTEDT FOTO: THERESE ANDERSSON

Rördetektiven som jagar läckor

Lars-Jonny Johansson röjer för trafiksäkerhet.

Snart sätter växtsäsongen igång på allvar och grönskan breder ut sig – mer än man kanske trodde när växterna planterades. Men hur fint det än är får det inte vara trafikfarligt.

TEXT: ISABEL HYGSTEDT FOTO: THERESE ANDERSSON

• Plantera en ny häck minst 50 centimeter in på din tomt.

• Räkna med att allt växer och blir större.

Klipp och håll efter redan från början, då blir det inte för stort och vildvuxet.

LARS-JONNYS KLIPPTIPS

REGLER VID KORSNINGAR, IN- OCH UTFARTER

• Växter, staket och murar får inte störa sikten för trafikanter eller skymma gatu- belysning, väg märken eller gatunamn.

• En häck vid en korsning eller utfart får vara max 80 centimeter hög, minst 10 meter i vardera riktning.

• Växtlighet som sticker ut över gång banor ska klippas så det är fritt 2,5 meter uppåt.

För bilväg ska det vara fritt 4,7 meter över körbanan.

Aktuellt

är från 1960- och 70-talen och många är renoverade genom så kallad relining, där nya rör läggs i befintliga ledningar. Men det finns fortfarande många meter rör som behöver ses över.

– Det jag i första hand gör är att leta efter sprickor, ras eller otäta ledningar och om det finns svackor eller är dåligt fall.

Förutom kameran är bilen också utrustad med läcksökningsutrust- ning för dricksvattennätet och ett rökaggregat för att kontrollera anslutningar till huvudledning- arna och läckage mellan dag- och spillvatten.

Ta kontrollen

Metodiskt betas område efter område på Lidingö av. Cirka 75

procent av sin tid lägger Mikael på att vara ute med bilen. Alla undersökningar läggs sedan in i en databank och på så sätt ska Lidingö stad ta kontroll över sitt VA-nät.

Det är dock inget jobb som Mikael Wennberg utför själv, allt sker i nära samarbete med andra inom staden som jobbar med vatten och avlopp, bland annat ingenjörer, planerare, strateger, systemförvaltare och inte minst stadens Kundcenter.

Mikael som bott på Lidingö hela sitt liv trivs bra med sitt jobb som läcksökare.

– Det är intressant, omväxlande och fritt. När jag är ute med bilen är det många som undrar vad jag håller på med och stannar och pratar, det är alltid trevligt.

Rördetektiven som jagar läckor

A

tt trygghetsarbetet givit resul- tat visar en under sökning som Sveriges kommuner och regioner samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gjorde 2019. Lidingö klättrar från plats 30 till 26 av landets 290 kommuner då det gäller trygghet och säkerhet.

– Vi vet att trygghetsfrågorna enga - gerar Lidingö borna och det är en politiskt prioriterad fråga, även om kommunen inte ensam råder över frågan. Det arbete Lidingö stad gör tillsammans med polisen och civilsamhället är systematiskt och grundligt, både vad gäller konkreta insatser och mer långsiktigt arbete, säger kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M).

Insatserna som genomförts har givit positiva resultat. Exempelvis har antalet villa- och lägenhets- inbrott nästan halverats jämfört med 2017 då det var 176 anmäl- ningar. Motsvarande siffra för 2019 är 91. En väl fungerande grannsamverkan och grannstöds- bilens arbete kan tillskrivas en del av minskningen.

Nattvandrare viktiga Även våld i offentlig miljö har mins kat. Här har stadens väktar- resurser och polisen styrts till plat- ser och områden där behovet under helgkvällar varit som störst.

– Att det finns vuxna ute på kvällen är viktigt. Där har nattvandringar

och fältkuratorernas arbete spelat en stor roll för att skapa trygghet och förekomma brott och våld utom- hus, säger Anna Sundin Adolfsson, säkerhetschef i Lidingö stad.

Klotter sticker ut

En kategori brott som skjutit i höj- den i statistiken är klotter. Antalet anmälningar har ökat under 2019 och en orsak kan vara att staden uppmanat till att anmäla klotter.

Erfarenhet visar att omhänder- tagna miljöer skapar trygghet och snabb sanering är i sig brottsföre- byggande. Stadens regel för klotter- sanering är att det ska ske inom 24 timmar på vardagar.

Arbetet för trygghet ger resultat

Fler exempel på stadens arbete för en fortsatt trygg ö

• Trygghetsvandringar med syste- matisk inventering av ett område ur ett trygghetsperspektiv.

• Skapa en meningsfull fritid för unga.

• Stöd till kvinnojouren Kerstin.

• Informationsträffar för vårdnads- havare och nyhetsbrev riktat till tonårsföräldrar.

• ”Nos och span” där aktiva hund- ägare samverkar med polis och kommun.

• Grannstödsbilen och utbildningar för grannsamverkan.

• Stöd till Nattvandring Lidingö.

Välfungerande grannsam verkan, väktar resurser och klottersanering är några exempel på åtgärder som gör att Lidingö upplevs tryggare.

Mikael Wennberg ägnar många timmar åt att undersöka Lidingös vatten- och avloppsledningar.

TEXT: ULF PETERSON

Vill du nattvandra?

www.lidingonattvandring.nu

Stadsutveckling och större byggprojekt är något som berör många Lidingöbor.

Samtidigt som Lidingös grön områden och småstadskaraktär värnas, utvecklas ön varsamt för att möta nya behov. Här visar vi ett axplock av byggprojekt som redan har startat eller planeras.

A

tt det kan behövas bygglov för att bygga vet de flesta. Men vad grundas bygglovet på? Jo, ett juridiskt bindande dokument som finns för i stort sett alla områden på ön – detaljpla- nen. Största delen av Lidingö omfattas av någon detaljplan. Bor du i ett villaområde finns det en detaljplan som bland annat reglerar hur mycket du får bygga ut och om det får finnas flera bostä- der på tomten.

Från idé till första spadtaget

För att kunna utveckla olika områden på ön behö- ver ibland den gällande detaljplanen förändras.

Processen för detta är styrd i lag. Det tar i regel flera år från den första idén till att spaden kan sättas i jorden. Processen består av många steg och politiska beslut ska fattas i olika instanser.

Du får tycka till

I detaljplaneprocessen finns flera tillfällen där du som Lidingöbo eller berörd sakägare får lämna synpunkter. I ett samråd får du information och möjlighet att komma med synpunkter på förslaget.

Därefter bearbetas förslaget och ställs ut för gransk- ning – och berörda kan återigen lämna synpunkter.

Sedan kan planen antas av kommunfullmäktige och efter prövningstid vinna laga kraft.

PROJEKTSTART Politiker ger tjänstemän i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan utifrån ett start­pm.

Ut redningar och natur­

inventeringar görs, nya kartor tas fram, etc.

SAMRÅD Du som berörs av för änd ringarna samt remissinstanser får lämna synpunkter på förslaget.

GRANSKNING Staden arbetar om förslaget utifrån syn­

punkter. Berörda kan lämna synpunkter igen, under det så kallade granskningsskedet.

ANTAGANDE Förslaget till detaljplan görs klart och politiker godkänner (antar) den nya planen.

EV PRÖVNING Den som lämnat in skrift liga synpunkter se­

nast under gransk nings­

skedet har möj lig het att överklaga planen efter antagandet.

LAGA KRAFT Efter en period av några veckor vinner den nya planen laga kraft. Det innebär att den nu gäller och inte längre kan överklagas.

BYGGSTART Nu kan bygglov sökas.

Om det är staden som ska bygga påbörjas en upphandlingsprocess där en entreprenör ska utses. Först därefter kan första spadtaget tas.

Torsvik

En ny fullstor idrottshall och konst - gräs plan vid Torsviks skola. Bygg start i februari 2020, klart till hösten 2021.

TORSVIK

Lilla Lidingöbr

Ingen har väl mis on

sat att den n gång-, cykel- och spårvägsbr ya

on som ska ersätta den gamla br

on är under full byggnation. Delen f

ör gående och cyklister blir färdig under andr halvan av 2021. Spårvägen sk a

a bli klar under andr

a halvan av 2022.

Byggnation pågår

SÅ HÄR GÅR EN PLANPROCESS TILL

Aktuellt

Lidingövallen

Löparbanan byggs ut till en 400-metersbana och fotbollspla- nen blir en fullstor 11-mannaplan.

Start under våren 2020, klart hösten 2021.

Kyrkviken

Målsättningen är att bygga villor och radhus i kvarteren Brädgården och Båtbyggaren. Detaljplan ut- arbetas under 2020, samråd kring detaljplanen 2021 och laga kraft 2021. Under 2022 kan tomterna börja säljas.

Lidingö centrum

Målet är att skapa ett levande centrum med småstadskvalitéer, där bostäder, handel och service samsas och där det finns goda parkerings möjligheter.

Arbete pågår för att ta fram förslag, och när det finns ett förslag från centrumägaren kommer det att presenteras. Detaljplaneringen uppskattas ta två till tre år. Dialog med Lidingöborna och näringslivet kommer att föras i samråds- och gransknings skedet.

Rudboda/Lojo

Detaljplan är under arbete för att göra Rudboda torg till en mer attraktiv plats. Samråd preliminärt i slutet av 2020 och antagande i början av 2021.

På fastigheten Lojo 1, utmed Lojo- vägens södra sida, förs en dialog om att bygga fem bostadsrättshus samt gruppbostäder på bostads- rättsföreningens mark. Detaljplan kommer att kunna antas tidigast i slutet av 2020.

CENTRUM ^VALLEN

RUDBODA LOJO

KYRKVIKEN

HÖGSÄTRA

BREVIK DALÉNUM

Brevik

Breviks förskola får en ny permanent byggnad som ersätter den till fälliga paviljongen. Klar i augusti 2020.

Högsätra

Utveckling av stadsdelen med nya bostäder och vårdlokaler samt utbyggnad av idrottsområdet.

En markanvisningstävling arran ge- ras under 2020. När byggaktörer na utsetts sluts ett mark anvisningsavtal.

Efter det påbörjas detaljplanen. Ett samråd med Lidingöborna är plane- rat till våren 2021.

Dalénum

Ny simhall med 25-metersbassäng, undervisningsbassäng och familje- bad planeras. Byggnadsprogram och skisser klara våren 2020.

Bygg start beräknas till 2022 och invigning till 2024.

Ny stadsdel utvecklas med i huvud- sak flerbostadshus varvat med kom- mersiell verksamhet. Hela området beräknas vara klart under 2025.

Byggnation pågår

Läs mer om aktuella byggprojekt:

www.lidingo.se

Nu börjar det synas var den nya bron ska ligga. Strax norr om den befintliga bron växer en ny röd bro fram. Eller vänta nu, skulle Lilla Lidingöbron verkligen vara röd?

TEXT: LENA HYTTSTEN FOTO: BO VADING

N

ej, såklart inte, det vi nu ser en bit ovanför vattenytan är det formverk som ska användas för att kunna gjuta brons överbyggnad, den konstruktion som vägbanan sedan ska vila på. När över- byggnaden är klar monteras hela det röda formverket ned igen.

Hjälpmedel vid brobygge Det var i slutet av januari som det stora skeppet Ameland levererade formverket MSS (Movable Scaffolding System), ett avancerat system för att konstruera Lilla Lidingöbrons över- byggnad. MSS är en metod utvecklad i Norge för att snabbt och smidigt kunna konstruera en bro.

Med hjälp av den flytande lyftkra- nen Lodbrok har de långa stålbal- karna lossats och monterats ihop till en 162 meter lång formställning.

Inuti ställningen byggs en träform där betongen till brons överbyggnad ska gjutas. Allt eftersom gjutning- arna görs flyttas formverket framåt.

Brons överbyggnad kommer på så sätt att sakta men säkert växa fram från Ropstenssidan över Lilla Värtan mot Lidingö.

Byggstart för landfästet i vår Förberedelser inför det nya land fäs- tet på Lidingö är i full gång. Ungefär tusen kubikmeter jord- och stenmas- sor har schaktats bort och en liten del av berget har sprängts bort för att ge plats åt det nya landfästet.

På det frilagda berget ska det cirka 50 meter breda landfästet till Lilla Lidingöbron byggas under våren.

Läs mer om brobygget:

www.lidingo.se/lillalidingobron

Bron tar

form

Nyheter

Hej Adriana, vad lockade dig att söka tjäns ten som för-

valtningschef för teknik- och fastighetsförvaltningen?

– Det som tilltalade mig var möjligheten att få ansvara för att driva och utveckla en av stadens viktigaste kärnverk- samheter. Förvaltningen ansvarar för att tillhandahålla en infrastruktur som möter Lidingöbornas behov. Vi sköter förvaltning och utveckling av park och natur, stadens fastighetsbe- stånd och idrotts- och fritids anlägg- ningar. I uppdraget ingår även att tillgodose vatten- och avloppstjänster, förnya och underhålla den allmänna VA-anläggningen och insamling och omhändertagande av hushållsavfall.

Det blir en utmaning att leda en sådan komplex verksamhet – men jag gillar utmaningar.

Vad ser du fram emot i din nya roll?

– Att tillsammans med mina med ar betare driva teknik- och

fas tig hetsförvaltningens verksam- het så effektivt som möjligt med god kvali tet utifrån stadens majo- ritetsprogram och de övergripande politiska målen.

Vad har du jobbat med tidigare?

– Jag har jobbat inom staden i 25 år. Jag började som ekonom på Gatukontoret 1994. Efter det arbe- tade jag som ekonomichef för äldre- och handikappomsorgen under cirka tio år, för att sedan övergå till jobbet som upphandlingschef 2009.

Vad är ditt intryck av Lidingö?

– Lidingö erbjuder en underbar arbets- och boendemiljö! En skär- gårdsstad som ligger alldeles intill huvudstaden – vilket ger många fördelar.

Vad gör du helst en fin vårdag?

– Då promenerar jag gärna runt Kottlasjön.

Hej Stefan, vad har du jobbat med tidigare?

– Efter socionomstudier och examen 1995 har jag arbetat inom socialtjänstens olika områden som handläg- gare, projektledare och chef främst i Sollentuna och Nacka kommuner. De senaste tre åren har jag arbetat som divisionschef/social- chef i Nyköpings kommun och haft ett övergripande ansvar för områ- dena individ och familj, äldreom- sorg, perso ner inom socialpsykiatrin, per soner med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård.

Vad ser du fram emot i din nya roll?

– Att tillsammans med politiken, kollegor, samverkanspartners, näringslivet och kommuninvånare få fortsätta att utveckla välfärden till att vara i framkant med en hög grad av service och valfrihet där det

ska vara enkelt för Lidingöborna i samtliga kontakter. Det är viktigt att möta framtiden och kommuninvån- arnas behov på ett hållbart sätt med rätt ambitionsnivå, utifrån regelverk och tilldelade medel och ha funktio- nella processer som kännetecknas av kostnadseffektivitet och god kvalité.

Vad är ditt intryck av Lidingö?

– En vacker ö med kultur och grön- ska där Lidingö stad, i sin vision och sina mål, på ett tydligt sätt, har kommuninvånarna i fokus och där valfriheten står i centrum. En kom- mun som satsar på välfärdsteknik och digitalisering och uppmuntrar till ett visionärt arbete.

Vad gör du helst en ledig lördag?

– Alltifrån att renovera sommar- huset, vara ute i naturen eller ta en båttur på Mälaren till att gå på en utställning och äta lunch på stan.

Nya chefer i Stadshuset

Den röda bron, formverket, växer fram över vattnet.

Den flytande lyftkranen Lodbrok (till vänster), som bland annat var med och bärgade regalskeppet Vasa, hjälper till med lossning och montering av de långa stålbalkarna.

Den 1 februari blev Adriana Buzea chef för teknik- och fastighetsförvaltningen och den 1 april tillträder Stefan Heinebäck tjänsten som chef för omsorgs- och socialförvaltningen. Vårt Lidingö har träffat dem.

A

tt Pepe passar perfekt som ungdomscoach är det ingen tvekan om när vi träffas. Han sprudlar av engagemang och idéer kring det som rör ungdomar. För att förtydliga vad han pratar om, ritar han gärna. Många intensiva streck blir det när han förklarar vikten av att möta individer utifrån deras

förutsättningar och behov.

– Ungdomar är inte en homogen grupp

som man kan klumpa ihop

för att ge ett

övergripande svar på vad de behöver på sin fritid. Det är så varierat och önskemålen ser olika ut. För oss som jobbar med unga blir det en utmaning att hitta nya lösningar och arbetssätt som passar individen, säger Pepe.

Viktigt med samarbeten Som ungdomscoach jobbar Pepe Herrera direkt med unga i åldrarna 13–20 år och erbjuder dem stöd för att genomföra egna projekt och hitta fritidsaktiviteter. Dessutom sam arbetar han bland annat med Lidingös fritidsledare, producenter för ungdomskultur, fältkuratorer, idrottsföreningar och Delta ung.

Just för att det inte bara finns ett svar på vad unga har för behov, beto- nar Pepe vikten av samarbeten mel- lan alla som jobbar med ungdomar.

– För mig är det viktigaste att ha ett bra team med professionella kolle- gor. Vi kan ha så olika bild av hur en

människa är. I skolan kanske det finns svårigheter som gör att per-

sonen hamnar i stökiga situatio- ner, men på fritidsgården eller

fotbollsplanen har hen ett helt annat sätt. Då behövs

samarbeten, så att de vuxna ser vilka dimensioner den

här personen har och vad hen behöver för att må

bra, säger Pepe.

Utgår från starka sidor Pepe och hans kollegor jobbar främjande genom att utgå från ungdomar- nas starka sidor. De vill förstärka deras plus- konto, något som Pepe tror har positiva effekter för individen på sikt.

– GRLPWR (Girl Power) är ett exempel på en verksamhet som lyfter unga tjejer. Mår du bra och

får positiv energi kan problem som finns i livet kanske hanteras lättare, säger Pepe.

Under hösten har Pepe fokuserat på att skapa sig en bild av vilka verk- samheter och resurser som finns för ungdomar och vad de vill göra. Han kan konstatera att ön har mycket att erbjuda, men att det behöver göras tillgängligt och synligt för ungdomarna.

Hur når man ut till unga i dagens brus?

– Man måste befinna sig på de ungas arenor. I skolan och på fritidsgårdar exempelvis, men man behöver också ha koll på sociala medier – vad pratas det om där? Jag gör besök i verksam- heterna och pratar med elever, men vi har också kollegor med andra in- gångar till ungdomarna, säger Pepe.

Spontanidrott prioriterat Utifrån höstens kartläggning och undersökningen Ung livsstil har Pepe och hans kollegor börjat spåna på idéer och projekt. Bland annat ser de över samarbetsformer med föreningslivet där spontanidrott står högt på listan.

– Många unga slutar sporta i före ningar när de kommer upp i tonåren. Vi måste jobba för att sänka trösklarna, så att idrott inte är så prestationsorienterat utan enkelt och kul. På fredagar finns det exempelvis spontanfotboll i Bodals bollhall och under mars startar även spontanbasket i Hersbyhallen. Vi satsar även på dans och ett varierat sommarprogram (SOL). Vem som helst ska kunna vara med för att inspireras, menar Pepe.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Det roligaste är variationen och att möta ungdomar med positiva förväntningar, se möjligheter och lita på deras förmåga, avslutar Pepe.

Pepe peppar ungdomarna

Namn: Pepe Herrera Ålder: 48 år Gör: Ungdomscoach Bor: Sundbyberg Familj: Fru och två barn Brinner för: Ungdoms- och samhällsfrågor. Idrott.

Bästa med Lidingö: Trevliga och kompetenta kollegor, attraktiva och etablerade verksamheter, naturen.

Reportage

I höstas blev han Lidingös nya ungdomscoach, spanjoren som flyttade till Sverige av kärlek, och som älskar att jobba med ungdomar och skapa närverk för att stadens unga medborgare ska få en meningsfull fritid. Möt Pepe Herrera.

TEXT: SIBEL GÜNER FOTO: THERESE ANDERSSON

Näringsliv

Tina Bennet och Hanna Valentin är andelsodlare och grundare av Gröna Uddens andelsjordbruk på Elfviks gård.

TEXT: KRISTINA ISRAELSSON FOTO: HANNA VALENTIN

T

ina Bennet och Hanna Valentin har länge velat starta ett an - dels jordbruk på Lidingö och har letat efter mark att arrendera en längre tid. Plötsligt dök Johanna på Elfviks gård upp på ett socialt forum och erbjöd mark att hyra och odla på.

– Elfviks gård är en härlig plats att jobba på, där många verksamheter samarbetar och drivs av kvinnor. Det är också en öppen besöksgård där många kommer förbi och kikar på odlingen och ställer frågor, vilket vi uppskattar mycket, säger Tina.

Hur gör man för att abonnera på grönsaker?

– Andelsägaren betalar för kassarna i förskott så att vi som odlare ska gå runt ekonomiskt och slippa belåna oss i början av säsongen när de flesta inköpen görs. Vi och kunderna delar på riskerna och på belöning- arna, det är det som är grejen med

andelsjord bruk. Bonden slipper stå ensam och andelsägarna får en bättre inblick i hur deras mat produ- ceras. Denna säsong kommer vi att ha 30 andelsägare som prenumererar på grönsakskassar.

Vad har ni fått för respons och hur ser planerna för framtiden ut?

– Jättebra respons! Vi har utökat

med 20 andelsägare sedan förra säsongen och hoppas kunna utöka även till nästa säsong. Vi har båda arbeten vid sidan om, men tanken är att vi ska kunna försörja oss på detta. Då behöver vi få in fler kunder som kan köpa fler andelar.

Vi är väldigt peppade och det kliar i odlingsfingrarna.

Lördagen den 18 april bjuder Lidingö stad och Företagarna Lidingö in entreprenörer till en företagsmässa i Stadshuset.

En möjlighet för dig som driver företag på Lidingö att träffa andra företagare och visa upp din verksamhet.

– Företagsmässan ska vara en mötes- plats för våra lokala företagare, där de får möjlighet att nätverka, knyta kontakter, utbyta kunskap och er f arenheter. Tanken med mässan är också att stärka dialogen mellan

staden och det lokala näringslivet.

Även Lidingöborna är välkomna efter lunch för att lära känna öns lokala företagare, säger Malin Rosenqvist, näringslivschef.

Dagen inleds med inspirations- föreläsning och nätverkande för alla företagare. Dessutom kommer Företagarna Lidingö att dela ut utmärkelserna ”Årets lokala företa- gare” och ”Årets unga entreprenör 2020”. Efter lunch öppnas dörrarna även upp för Lidingöborna.

– Mässan är en unik möjlighet för dig som företagare att hitta nya

samarbetspartners och marknads- föra din verksamhet, både gentemot företagare och Lidingöbor på en och samma dag. Dessutom är mäss- san kostnadsfri, tillägger Wilhelm Brandelius, styrelseledamot i Företagarna Lidingö.

TEXT: KRISTINA ISRAELSSON

Odling på grön udde

Företagare får

möjlighet att synas Tyck till för ett bättre

företagsklimat

Från januari till och med 31 mars pågår Svenskt Näringslivs årliga enkätundersökning om det lokala företagsklimatet i landets 290 kommuner. Undersökningen är ett sätt för lokala företagare att tycka till om företagsklimatet på ön.

Svenskt Näringslivs enkätunder- sökning skickas i första hand ut till deras medlemsföretag och i andra hand till övriga företag.

Mer information om undersökningen:

www.foretagsklimat.se

Få tips på hur ditt företag blir mer hållbart

Funderar du på hur ditt företag kan bli mer hållbart? Ett sätt kan vara att se över energianvändningen.

Lidingö stads energi- och klimat- rådgivning ger dig tips och råd om hur du kan använda energi på ett mer effektivt sätt. Rådgivningen är kostnadsfri.

– Vi kan hjälpa dig som företagare att sänka ditt företags energi- kostnader och samtidigt stärka er miljöprofil, säger Philip Junghahn, en av stadens energi- och klimat- rådgivare.

Stadens energi- och klimatrådgivning Telefon: 08-29 11 29

E-post: info@energiradgivningen.se

FÖRETAGSMÄSSA I STADSHUSET 18 APRIL

Är du företagare och vill medverka på företagsmässan?

Tid: Lördagen den 18 april klockan 10.00–16.00 Plats: Lidingö stadshus

Anmäl dig via webbformuläret på www.lidingo.se/foretagsmassa senast den 6 april. Först till kvarn gäller så anmäl dig gärna redan i dag.

Företagsmässan arrangeras av Lidingö stad och Företagarna Lidingö.

Tina Bennet förbereder en grönsakskasse.

FÖRESTÄLLNING:

ALLA BÖCKERS MAMMA

TORSDAG 12 MARS, 2 APRIL, 14 MAJ KLOCKAN 10.00 – 10.45

Alla böckers mamma älskar böcker. Hon har böcker för alla, både stora och små.

Nu har hon packat väskan full, tagit på sig sin finaste bokstavsklänning och kommit till Lidingö stadsbibliotek med sin lilla scen för att läsa sagor. Men det är några som stör hela tiden… Vilka är de? Och vad vill de egentligen? Föreställningen passar barn mellan 8 månader och 1,5 år.

Föranmälan: nike.hjelm@lidingo.se

MONSTER I TERAPI

TISDAG 17 MARS KLOCKAN 16.30 – 17.30

I denna bokcirkel träffas vi och pratar om Mats Strandberg och Jenny Jägerfelds nya bok Monster i terapi. I boken får vi följa Dr Jekyll, Carmilla, Frankensteins monster och Dorian Gray in i nutiden, på psyko- logsoffan. Populärkultur möter psykologi i den här genreöverskridande boken som blandar humor och allvar.

Alla anmälda deltagare får ett exemplar av boken att läsa inför träffen.

Föranmälan: paula.hogstrom@lidingo.se eller via sms 073-079 18 10.

FÖRFATTARSCEN:

NINA WÄHÄ – TESTAMENTE

ONSDAG 25 MARS KLOCKAN 18.00 – 19.00 I BIBLIOTEKSTRAPPAN

Författaren, sångerskan och skådespela- ren Nina Wähä berättar om sin senaste roman Testamente. Augustprisnomine- rade Testamente är en mörk familje- roman som utspelar sig i Tornedalen och rör sig kring frågor om arvsynd och om det är möjligt att skriva om historien.

SKRIVVERKSTAD

LÖRDAG 28 MARS KLOCKAN 13.00 – 16.00 Är du över 15 år och nyfiken på att utveckla ditt skrivande? Välkommen till en workshop med berättandet och skri- varglädjen i fokus. Skrivverkstaden hålls av Flora Wiström som skrivit romanerna Stanna (2016) och Hålla andan (2019), och författaren Yrsa Keysendal som i våras debuterade med romanen Friläge.

Föreläsning varvas med skrivövningar och inspiration av andra författares texter.

Vi röjer undan den inre kritikern och skriver fritt, utan hämningar. Alla som vill utforska sin skrivande sida är välkomna, oavsett erfarenhet.

Föranmälan: paula.hogstrom@lidingo.se Begränsat antal platser.

SAGOSTUND MED BLUE-BOT

TORSDAG 2 APRIL, 30 APRIL, 14 MAJ KLOCKAN 9.15 – 10.00

Bibliotekets lilla robot har hamnat i klistret. Var med och hjälp den ur knipan i bibliotekets spännande interaktiva saga.

Föranmälan: carina.granberg@lidingo.se

ODLINGSLÖRDAG

LÖRDAG 4 APRIL KLOCKAN 12.00 – 16.00

Helena Ihrstedt Harling delar med sig av sina tankar och erfarenheter om stadso- dling och vad den ”lilla människan” kan göra för en hållbar utveckling. Kocken Peter Streijffert föreläser under rubriken

”Rädda jorden med bokashi, biokol och hügelbäddar”. Samtidigt hålls ett stick- lingbyte på biblioteket.

biblioteket

D

et var i september Lidingö stadsbibliotek flyttade in i Stadshuset. Mycket är nytt och annorlunda – inte minst utseendet. Besökarna erbjuds dock fortfarande samma service som tidigare, bland annat möjlighet till spontanläsning, lån av datorer och lugna läs- och studieplatser.

– Det är verkligen roligt att se att så många fler Lidingöbor besöker biblioteket, säger Camilla Lengborn, utvecklingsledare på Lidingö stads bibliotek.

Hon menar att orsakerna till att fler hittar till biblioteket är många.

En anledning kan vara att många är nyfikna och vill se det nya bibliote- ket, en annan att det finns fler bok- ningsbara rum som lockar studenter.

– Att fler studenter kommer hit märks bland annat i bokningarna av de nya grupprummen. Rummen är nästan alltid fullbokade, säger Camilla Lengborn.

I det gamla biblioteket fanns två

bokningsbara rum, nu har vi fyra.

Rummen är döpta efter olika ugglor och har 3–12 sittplatser. Alla rum har whiteboardtavla och i de två större går det att koppla upp sin dator mot skärmar. I bibliotekets inre, lite tystare ytor sitter också många studerande och här och var pågår läxhjälp.

Sagoskogen ett lyft

Längst in på barnavdelningen finns Sagoskogen som blivit ett riktigt lyft för barnen. Den är inredd med minifåtöljer, mjuka mattor och en skogsgrön gardin att dra för när det är sagostund.

– Det har blivit en lugn, lite avskild plats för förskolor och familjer med yngre barn, säger bibliotekschefen Heli Renman.

TIPS PÅ EVENEMANG I LIDINGÖ STADSBIBLIOTEK

Lyckad start

för nya

biblioteket

Flytten till Stadshuset blev ett lyft för nya biblioteket.

Det har blivit en mötesplats och lockar också nya grupper av besökare. Under första halvåret har antalet besökare ökat med 29 procent jämfört med samma period förra året.

TEXT: JONAS HÅLLSTRAND FOTO: PHILIP JOHNSSON

BOKTIPSET

Nådastolen av Elizabeth Winthrop Kvällen före sin avrätt- ning sitter 18-åriga Willie Jonas i fängelsecellen i

New Iberia och väntar på slutet. En lastbil är på väg med stolen som ska ta hans liv.

På en motorväg i närheten kämpar Willies far Frank med att få på en gravsten på sin gamla mulåsna. Åklagaren som fick Willie dömd sitter på sitt kontor och reflekterar över rättegången, medan det gifta paret Ora och Dale har dragit sig tillbaka till bensinmacken de äger för att brottas med sin sorg och sina hemligheter.

KONSTRUNDA 2020

28 – 29 MARS

Helgen den 27 – 29 mars drar LIdingö- konstnärernas Konstrunda 2020 igång.

Många ateljéer är öppna för besökare och flera konstnärer visar sina verk på Elfviks Gård, Högberga Gård, Lidingö museum och Vattenverket. Det blir det ett brett kulturprogram med bland annat chokladprovning, livemusik, brunch och afternoon tea. Mer information finns på www.lidingokonstnarer.se.

UNG KONST

VERNISSAGE FREDAG 27 MARS 17.00 – 20.00 I S:TA ANNAGÅRDEN, KVARNVÄGEN 1.

28 – 29 MARS ÄR UTSTÄLLNINGEN ÖPPEN 12.00 – 17.00.

Projektet Ung konst syftar till att ge Lidingös niondeklassare möjlighet till exis- tentiell reflektion, verktyg och ett forum för att uttrycka tankar och känslor. Besökarna kommer att få möta nära sexhundra konstnärliga uttryck för unga människors perspektiv på tillvaron. Årets tema är mod och arbetsmaterialet är akrylfärg på duk.

Ungdomarna har fått reflektera kring te- mat på olika sätt, under ledning av Lidingö

församling, Rädda Barnen och sina bildlä- rare på respektive skola. Tavlorna kommer att vara till försäljning och behållningen går till ett projekt utvalt av Rädda Barnen.

Utställningen invigs av stadsdirektör Daniel Broman 27 mars klockan 17.00.

UTSTÄLLNING AV AXEL VERSTEEGH

VERNISSAGE FREDAG 3 APRIL 17.00 – 20.00. UTSTÄLLNINGEN PÅGÅR 3 APRIL – 10 MAJ

Axel Versteegh ställer ut måleri i Lidingö stadshus. Det blir ett spännande möte mellan spelens värld och betraktarens tolkningar av den. Axel har efter flera års studier på Konsthögskolan nu sin andra separatutställning efter examen.

Klädbytardag

LÖRDAG 28 MARS I STADSHUSET Byt kläder i stället för att köpa nytt. På så sätt bidrar vi tillsammans till återbruk och blir mer klimatsmarta.

Lämna in kläder: klockan 11.00 – 12.00.

Hitta nya plagg: klockan 13.00 – 15.00.

Ta med dig max tio hela och rena plagg för ungdom/vuxen. För varje plagg du lämnar in får du en bytesbiljett. Plagg som blir över skänks till välgörenhet.

Klädbytardagen, Remake och föredraget är ett samarbete mellan Naturskyddsförening- en, Omställning Lidingö, Lidingö stad och Lidingö stadsbibliotek.

Designa nytt av gammalt

LÖRDAG 28 MARS 13.00 – 15.00 I STADSHUSET

Du kan laga dina kläder i Ö-gruppens Ateljé och göra om dem hos KomTek som har en Remake -studio. Här kan du sy, bro dera, montera med mera för att skapa nya plagg. ArtLab har fantasifull workshop på tema kläder.

Slow fashion med Jennie Dahlén

LÖRDAG 28 MARS 12.00 – 13.00 I BIBLIOTEKSTRAPPAN

Föredrag med Jennie Dahlén, författare till boken Slow fashion – din guide till smart och hållbart mode. Varje år kastar svensken i genomsnitt hela åtta kilo kläder.

Med tanke på att det går åt 2 700 liter vatten bara till en enda t-shirt är det rätt uppenbart att detta slit-och-slängande är ohållbart. Men hur skapar du en garderob som både håller i sömmarna över tid och överlever snabba trendväxlingar? Jennie Dahlén delar med sig av tips.

Det kommer att finnas fika att köpa av Ö-gruppens caféverksamhet.

Kultur kulturkalender

TIPS PÅ KULTUREVENEMANG PÅ LIDINGÖ

LIDINGÖ KONSTHELG

HÅLLBART MODE I FOKUS

Lidingö konsthelg tjuvstartas med Lidingökonstnärernas utställning i Stadshuset där alla konstnärer som deltar i Konstrundan 2020 ställer ut ett antal verk. Lördagen den 21 mars klockan 12.00 – 16.00 blir det vernissage.

Skillnader i vad som lånas Ny statistik visar att antalet utlånade medier inte har för- ändrats nämnvärt under den tid biblioteket haft öppet i de nya lokalerna jämfört med samma period året innan. Däremot är det stora förändringar i vad som lånas. Exempelvis har utlåningen av kapitelböcker för barn 6–8 år ökat med 112 procent och vuxen- pocket har ökat med 85 procent.

Samtidigt har exempelvis utlånen av deckare och ljudböcker på cd och mp3 gått ner.

– Det kan ha att göra med medi- ernas placering i rummet. Vi på biblioteket kommer att fort sätta följa statistiken och göra för- ändringar om det behövs, säger Camilla Lengborn.

Saknat bokinkast

Många Lidingöbor saknar bok- inkastet som gjorde det möjligt att återlämna när biblioteket är stängt.

För ett nattöppet bokinkast behövs dock ett avgränsat utrymme som håller rätt brandsäkerhetsnivå.

– Vi undersöker möjligheterna att ordna ett nytt bok inkast, säger Heli Renman.

I dag går det att lämna tillbaka böcker från klockan kvart i åtta på morgonen och då kan man även läsa tidningar och tidskrifter på bibliotekets övre plan. Det är en förbättring jämfört med det gamla biblioteket som öppnade först klockan nio.

Följ gärna Lidingö stadsbibliotek i sociala medier där uppdateringar om evenemang görs löpande.

Lyckad start

för nya

biblioteket

Heli Renman och Camilla Lengborn på Lidingö stadsbibliotek.

G

enast blir det väldigt tydligt varför Louise Morten blev årets pedagog 2019. De fyra barnen från Hersby förskola klättrar runt henne där hon sitter i läsfåtöljen för att läsa favorit­

boken. Barnen delar gärna med sig av kramar till Louise och stäm­

ningen är varm och glad. Louise är som en trygg hamn för barnen.

Då och då ger de sig iväg på upp­

täcktsfärd bland bokhyllorna, men kommer hela tiden tillbaka

till läsfåtöljen för att tanka lite närhet och lyssna på ett par ord ur sagan.

Hur jobbar du för att få en bra stämning i barngruppen?

– Jag tror på att involvera barnen genom att ta med deras idéer, deras populärkultur och det som är viktigt för dem i planeringen.

Alla barn ska känna sig delaktiga, inkluderade, att de blir lyssnade på och har en viktig roll i gruppen.

Jag vill att de, så tidigt som möj­

ligt, ska lära sig att de kan vara med och påverka sin situation.

Jag vill att varje barn lämnar förskolan med en god tro på sig själv. Barn är kreativa och vi vuxna måste lyssna på dem, så att vi inte hämmar dem.

Vad betyder det att priset går till en förskolepedagog i år?

– Jättemycket! Förskolan är det för­

sta ledet i utbildningssystemet med både omsorg och undervisning och det är här värdegrunden förankras och världsmedborgare skapas. Varje dag ser jag vilken fantastisk under­

visning mina kollegor planerar och hur de hanterar lärsituationer när de uppstår. Barnens lust att lära sig nya saker och erövra nya kunskaper väcks och förstärks inom förskolan.

Årets pedagog

TEXT: SIBEL GÜNER FOTO: THERESE ANDERSSON

Louise Morten är Årets pedagog på Lidingö. Med stor lust för barns lärande och utveckling tar hon sig an uppdraget som pedagog.

Läsning brinner hon alldeles särskilt för och Vårt Lidingö fick en pratstund med henne i biblioteket.

Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse

Priset delas ut årligen för att upp märk samma framgångsrika pedagoger och arbetsgrupper i förskolor, skolor och fritidshem. Till Årets pedagog 2019 utsågs Louise Morten, förskollärare på Hersby förskola och Årets arbetslag blev fritidshemmet i Bo skola. Vinnarna fick ta emot diplom och en check på 15 000 kronor per kategori.