Filmerna ska vara gjorda på ett nordiskt språk och de självstyrande områdena Åland, Färöarna och Grönland kan också nominera egna filmer.

(1)

No. 2, 2004 (Juni)

Nordisk mediepolitikk

Ny nordisk filmpris [Nordisk mediepolitikk]

De nordiske kulturministrene har besluttet å opprette en ny nordisk filmpris.

Priset som är på 350 000 danska kronor kommer att delas ut för första gången nästa år och ska heta Nordiska rådets filmpris, melder Nordisk Råd/Nordisk Ministerråd.

Sedan tidigare finns litteratur, musik och miljöpris från nordiska rådet. Två filmer från varje land nomineras och juryn består av två medlemmar från varje land.

Filmerna ska vara gjorda på ett nordiskt språk och de självstyrande områdena Åland, Färöarna och Grönland kan också nominera egna filmer.

Vedtektene for Nordisk Råds filmpris skal evalueres i 2008. Da vil antall filmer som kan nomineres fra hvert land bli tatt opp til ny vurdering, skriver det norske kultur- og kirkedepartementet i en pressemelding om saken.

I 2002 fikk den finske regissøren Aki Kaurismäki en nordisk filmpris i forbindelse med Nordisk Råds 50-årsjubileum

Kilde: Nordisk Råd/Nordisk Ministerråd/det norske kultur- og kirkedepartementet (11.6.2004)

TemaNord-rapport om nordisk TV-samarbeid [Nordisk mediepolitikk]

Rapporten Varför syns inte nordisk TV i Nordbornas TV-apparater? som ble omtalt i forrige utgave av Medier i Norden, er nå utgitt av Nordisk Råd/Nordisk Ministerråd (TemaNord 2004:527).

Rapporten innehåller en redogörelse för de nordiska länderna gällande tillgången till grannländernas televisionsutbud. Nordiska ministerrådet gav ambassadör Ole Norrback uppdraget att utreda och komma med förslag till hur tillgången till de övriga nordiska ländernas televisionsutbud kunde ordnas. Utredningen bygger bl.a. på Nordiska rådets

medlemsförslag (A/1244/nord) enligt vilken fortsatt tillgång till grannlands-TV skall ordnas i samband med övergången till digitala sändningar.

Kilde: Nordisk Råd/Nordisk Ministerråd (11.6.2004)

(2)

Enighet om fem nye år for nordisk film- og TV-fond [Nordisk mediepolitikk]

Nordisk film- og TV-fonds framtid er sikret gjennom en ny avtale som gjelder perioden 2005- 2009. Avtalen ble undertegnet av de nordiske kulturministrene under et møte i Reykjavik.

Årligen kommer cirka 60 miljoner danska kronor att delas ut till produktioner inom film och TV. För fondens kapital står Nordiska ministerrådet, de nordiska filminstituten och TV- bolagen i de nordiska länderna, skriver Nordisk Råd/Nordisk Ministerråd i en melding.

De kommersiella bolagen hade aviserat att man ville dra sig ur fondsamarbetet, men har nu ändrat åsikt och vill vara med sedan man fått ändrade villkor för uppsägning av avtalet.

- Avtalet har stor betydelse för det nordiska kultursamarbetet, säger den isländske

kulturministern Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. I villkoren för de produktioner som får stöd sägs att de måste visas i minst två andra nordiska länder.

Norden skal fremme e-handelen [Nordisk mediepolitikk]

De nordiske landene har i stor utstrekning tatt i bruk informasjons- og

kommunikasjonsteknologi. Men til tross for at både innbyggerne i Norden og virksomheter av mange typer har vist voksende interesse for e-handel, har handel via nettet ikke fått det

omfang mange har ventet, skriver Nordisk Råd/Nordisk Ministerråd i en pressemelding.

En strategi för att främja elektronisk handel som utarbetats av en nordisk ämbetsmannagrupp betonar förstärkandet av konsumenternas ställning, handelns olika parters kunskaper om näthandel och små och medelstora företags färdigheter för e-affärer.

Strategin fäster speciell uppmärksamhet på barns och ungdomars ställning på e-

handelsmarknaden, då de i större utsträckning än vuxna är utsatta för risker som Internet kan innebära.

Strategiförslaget presenterar rekommendationer för att stärka konsumenternas tillit till

näthandeln genom att förbättra både köparnas och säljarnas kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter.

(3)

Trykte medier

1.257 publikasjoner får distribusjonstilskudd [Trykte medier] [Danmark]

Kulturministeriets nye distribusjonsstøtte Bladpuljen er godkjent av EU-kommissionen, og 1.257 aviser og tidsskrifter får tilskudd i 2004, melder ministeriet. 28,4 millioner kroner fordeles mellom de tilskuddsberettigede publikasjonene.

Bladpuljens oprettelse skal ses i sammenhæng med bortfaldet af den såkaldte portostøtte, som blev ophævet med virkning fra den 1. marts 2004.

Støtteordningen giver tilskud til blade og tidsskrifter af almennyttig eller humanitær karakter eller inden for områderne kultur, undervisning, idræt, miljø og religion. Formålet er at bevare den mangfoldighed af blade, der i dag bidrager til demokratisk debat og kulturel og

samfundsmæssig oplysning, eller som fremmer foreningslivet.

Kilde: Det danske kulturministeriet (18.6.2004)

Pressestøtte til 19 aviser [Trykte medier] [Finland]

19 aviser har fått støtte ("selektivt stöd"), med sammenlagt 5,8 millioner euro, melder Kommunikationsministeriet. Støtten skal minske avisenes transport-, distribusjon- og andre kostnader, og kan også brukes til avisenes utviklingsprosjekter.

Stöden beviljades enligt förslaget från presstödsnämnden. Då stöden fastställdes beaktade man hur stort stöd den sökande beviljades i fjol och förändringarna i den sökandes

ekonomiska situation.

Kilde: Det finske kommunikationsministeriet (3.6.2004)

"Frie bokprisar vil styrkje litteraturen"

[Trykte medier] [Norge]

Bokbransjeavtalen går ut ved årsskiftet 2004/2005. Debatten har gått livlig på vårparten og forsommeren; om faste priser er det beste for norsk bokbransje sett under ett, eller om bokprisene bør slippes fri. I tillegg må en ny avtale være tilpasset endringene i den nye konkurranseloven.

Forhandlinger mellom partene om en ny, frivillig bransjeavtale strandet i juni, og kultur- og kirkeminister Valgerd Svarstad Haugland tok initiativ til møter med partene (forleggere, bokhandlere og forfattere), melder Aftenposten.

Fastprisavtalen hemmer salget, verdiskapingen og nyskapingen i bokbransjen. Salget av norske bøker vil øke dersom fastprissystemet blir avviklet. Prisene vil trolig gå kraftig ned, i alle fall på de mest populære titlene, og leserinteressen vil bli stimulert. Dette var noen av

(4)

konklusjonene i Konkurransetilsynets vurdering av det norske bokmarkedet, presentert på en pressekonferanse i april.

Det er partane i bransjeavtala som har ansvaret for å finne fram til tenlege løysingar for tida etter at nogjeldande bransjeavtale går ut i slutten av 2004. Dei må òg syte for at løysingane er i samsvar med den nye konkurranselova. Etter den nye konkurranselova, som trer i kraft 1.

mai 2004, har Konkurransetilsynet ikkje lenger heimel til å gje dispensasjon frå forboda i lova, slår tilsynet fast.

Kilde: Konkurransetilsynet/Aftenposten (17.6.2004)

EU utreder den svenske reklameskatten [Trykte medier] [Sverige]

EU-kommisjonens konkurransedirektorat har besluttet at det vil undersøke om reklameskatten bryter mot EUs regler og virker konkurransevridende, skriver Pressens Tidning.

Reklameskatten er lagt på reklameomsetningen til aviser og tidsskrifter. Mens utgiverne av tidsskrifter betaler 11 prosent skatt, betaler avisutgiverne fire prosent, og de sistnevnte har et høyere fradrag før det påløper reklameskatt til statskassen.

Direktoratet vil ha svar på spørsmål om årsakene til at skatten er opprettet, hvor omfattende den er, hvordan reglene er utformet og effektene av skatten.

Pressens Tidning refererer fra direktoratets brev: "Enligt de uppgifter kommissionen förfogar över skulle ovan nämnda skatteordning, till följd av sin selektiva karaktär, kunna ge upphov till snedvridning av konkurrensen på reklammarknaden."

Sedan räknas ett antal omständigheter upp som att radio, tv, Internet, direktreklam och medier på andra språk än svenska är undantagna från skatteplikt för reklamskatt.

EU-kommissionens konkurrensdirektorat har fått svar på sina frågor om den svenska

reklamskatten. Svaret innehåller en redogörelse för skattens historia och utformning. Någon argumentation för att olika medier drabbas olika finns inte med, skriver Pressens Tidning.

Kilde: Pressens Tidning (15.6.2004)

Audiovisuelle medier

Ny avtale om de ikke-kommersielle lokalmediene [Audiovisuelle medier] [Danmark]

Radio- og tv- nævnet skal administrere sendetillatelser og tilskudd til lokalradio- og lokal-TV- kanalene, mens de de lokale radio- og fjernsynsnævn nedlegges, senest 31. desember 2006, melder Kulturministeriet. Dette er et av punktene i en tilleggsavtale til medieaftalen 2002- 2006, og de nødvendige lovendringene skal gjennomføres i Folketingsperioden 2004-2005.

(5)

Det framgår videre at de ulike tilskuddsordningene til de ikke-kommersielle lokalmediene skal avskaffes fra 31. desember 2005, og gis som én form for tilskudd; driftstilskudd.

EU-kommisjonen: TV 2 har fått ulovlig statsstøtte [Audiovisuelle medier] [Danmark]

TV 2 har i perioden 1995-2002 mottatt 628,2 millioner kroner i ulovlig statsstøtte, i form av lisens og kapitaltilførsel. Pengene skal betales tilbake til staten med renter, fastslår EU- kommisjonen.

"Det er en højst overraskende afgørelse", sier kulturminister Brian Mikkelsen ifølge en pressemelding fra Kulturministeriet.

"Afgørelsen rokker ikke ved regeringens ønske om at sælge TV 2 så hurtigt som muligt.

Tværtimod. Sagens udfald viser jo ne, at den blandingsfinansiering, som TV 2 har levet af, ikke er hensigtsmæssig. Et salg vil derimod have flere positive effekter: Det vil ruste stationen bedre til fremtidens mediemarked; det vil spare danskerne for licens, og det vil sikre øget kapital til at udvikle stationen for," sier kulturministeren.

Regjeringen vil ha en dialog med EU-kommisjonen om rekapitalisering av TV 2s virksomhet, før det tas beslutninger som angår salgsprosessen.

2003 ble et godt dansk filmår [Audiovisuelle medier] [Danmark]

For tredje år på rad ble det solgt over tre millioner kinobilletter (3,2 millioner) til danske filmer - satt opp på danske kinoer. Det samlede billettsalget var over 12 millioner (12,3 millioner), også det for tredje år på rad, melder Det Danske Filminstitut.

I 90'erne blev der til sammenligning på årsbasis omsat gennemsnitligt 9,9 mio. billetter, heraf 1,8 mio. til danske film, skriver filminstituttet i en pressemelding.

I 2003 hadde de danske filmene en andel på 26 prosent av totalsalget i danske kinoers billettkasser. Seks av de danske filmene plasserte seg blant de 20 mest sette kinofilmene.

Kilde: Det Danske Filminstitut (1.4.2004)

Sterkere interesse for digital-TV [Audiovisuelle medier] [Finland]

Over 360.000 finske husholdninger hadde en digital dekoder for det jordbundne TV-nettet eller et digitalt TV-apparat i mai 2004, melder Kommunikationsministeriet.

(6)

Dette innebærer en økning på 100.000 i løpet av tre måneder. Dermed har 15 prosent av husholdningene i Finland gått inn i digital-TV-alderen, slår ministeriet fast. I tillegg hadde over 600.000 finske husholdninger bredbåndstilknytning i slutten av mai 2004.

Av hushållen där det ännu inte finns en digital dekoder har 19 procent för avsikt att köpa en anordning under det närmaste halvåret. Planerna på att skaffa en digital dekoder har blivit fler och säkrare. Sannolikheten att det finns en digital dekoder i hemmet är större om det bor fler än en person i hushållet. Dessutom är de digitala avkodningsutrustningarna vanligare i små städer och på landsbygden än i stora städer.

Finske filmer øker markedsandelen i fallende kinomarked [Audiovisuelle medier] [Finland]

Opp med fem prosent fra 2002, til 22 prosent markedsandel av 7,3 millioner solgte

kinobilletter. Det var de oppmuntrende tallene fra Finlands filmstiftelse for det finske kinoåret 2003. Ikke fullt så gode var tallene for kinomarkedet sett under ett; en nedgang på 5,2 prosent, skriver nyhetsbrevet Nordic Film News.

Tre finske filmer var blant de ti mest sette på finske kinoer i 2003, og de tre hadde en andel på 63 prosent av kinomarkedet for filmer produsert i Finland. Pahat pojat (Bad Boys-A True Story) solgte over 150.000 flere billetter enn nummer to på ti-på-p-listen; The Lord of the Rings 2: The Two Towers.

Totalmarkedet var fortsatt i nedgang i første kvartal 2004, mens de nasjonalt produserte filmene holdt stillingen, med en markedsandel på 23 prosent. 12 finske filmer har premiere i 2004.

Kilde: Nordisk film- og TV-fond (21.4.2004)

NRKs allmennkringkasteroppdrag presisert [Audiovisuelle medier] [Norge]

Generalforsamlingen i Norsk rikskringkasting har vedtatt en nærmere presisering av allmennkringkasteroppdraget til NRK. Dette er i tråd med statsråd Valgerd Svarstad Hauglands redegjørelse for Stortinget tidligere i vår, heter det i en melding fra Kultur- og kirkedepartementet.

Blant de overordnede kravene generalforsamlingen ønsker å presisere, er at NRK skal sikre befolkningen adgang til vesentlig samfunnsinformasjon og debatt. NRK skal bidra til å styrke norsk språk, identitet og kultur. Virksomheten skal preges av høy etisk standard og over tid være balansert.

Generalforsamlingen presiserte også en rekke programkrav i vedtektene, blant annet daglige norskspråklige programmer for barn under 12 år og daglige sendinger for den samiske befolkning.

(7)

NRK skal hvert år innen utgangen av april utarbeide et allmennkringkastingsregnskap som skal redegjøre for selskapets programvirksomhet i det foregående år, relatert til de

forpliktelser som er fastsatt, heter det i meldingen fra departementet.

Kilde: Det norske kultur- og kirkedepartementet (14.6.2004)

Filmbransjen positiv til tverrpolitisk initiativ [Audiovisuelle medier] [Norge]

Arbeiderpartiet, Sosialistisk Venstreparti, Senterpartiet og Fremskrittspartiet går nå i bresjen for det som kan kalles en storsatsing på norsk film, skriver NRK P2. Sammen har de fire partiene flertall i Stortinget.

Ingen endring av billettstøtteordningen, opprettelse av incentivordninger og skattemessige fordeler for utenlandske produksjoner i Norge - og hele film- og kinobransjen inn i

momssystemet med sikte på å tilføre bransjen mer midler. Dette var hovedpunktene for opposisjonen. Filmbransjen er positiv til initiativene.

Utgangspunktet for stortingsdebatten var Regjeringens filmmelding, St.meld. nr. 25 (2003- 2004) Økonomiske rammebetingelser for filmproduksjon.

Regjeringens forslag om kutt i støtten til filmproduksjon med 7,5 millioner kroner i forbindelse med revidert statsbudsjett, er avvist som et resultat av budsjettforlik med Arbeiderpartiet i juni.

Kilde: NRK P2 (10.6.2004)

Endring av regler for reklameavbrudd i TV-programmer [Audiovisuelle medier] [Norge]

Regjeringen har fastsatt nye regler for reklameavbrudd TV-programmer og identifikasjon av sponsorer i kringkastingsforskriften, melder Kultur- og kirkedepartementet.

Regjeringa ønskjer ikkje full harmonisering med minimumsreglane for reklame som gjeld i EU, slik dei kommersielle fjernsynsselskapa har bede om. Av omsyn til sjåarane har

regjeringa valt berre å gjera enkelte justeringar i reglane.

Dei nye reklamereglane inneber at nyheits- eller aktualitetsprogram, dokumentarprogram eller religiøse program no kan avbrytast med reklame. Fiksjonsbaserte seriar kan avbrytast ein gong med reklame dersom avbrotet ikkje varar meir enn 60 sekund. Dersom fiksjonsbaserte seriar skal brytast av med reklame, kan ikkje programmet i tillegg brytast av med

programinformasjon eller andre meldingar frå fjernsynsselskapet. Kringkastarane skal praktisera reklameavbrota på ein måte som tek omsyn til verdien og integriteten til programma, heter det i meldingen fra departementet.

(8)

Enighet om forlengelse av Filmavtalen ut 2005 [Audiovisuelle medier] [Sverige]

Partene i Filmavtalen er blitt enige om å forlenge avtalen ut 2005, går det fram av en pressemelding fra Kulturdepartementet.

Parterna har också kommit överens om att gå vidare med att pröva förutsättningarna för ett nytt filmavtal från 2006. Det ska ske i en särskild arbetsgrupp som leds av

Kulturdepartementets statssekreterare Gunilla Thorgren. Arbetet med ett nytt filmavtal ska vara avslutat senast den 30 september 2004.

Svenska Filminstitutets vd Åse Kleveland sier i en pressemelding at hun "känner en stor glädje och lättnad över att parterna i elfte timmen tagit gemensamt ansvar för att skapa ro runt arbetet med att ta fram en förnyad filmpolitik."

Kilde: Det svenske kulturdepartementet/Svenska Filminstitutet (1.6.2004)

Forslag om nytt regelverk for jordbundet digital-TV [Audiovisuelle medier] [Sverige]

Radio- och TV-lagsutredningen har overlevert en delbetenkning til kulturminister Marita Ulvskog; Nytt regelverk för marksänd digital-TV (SOU 2004:39).

I delbetänkandet behandlas tillståndsfrågor kring marksänd digital-TV. Förutom allmänna frågor kring tillståndsgivningen tar utredningen upp frågan om en extern aktör skall förfoga över en del av överföringskapaciteten. Dessutom redovisas utredningens överväganden angående behovet av lagstiftning som gör att TV-sändningar i det svenska marknätet med säkerhet kommer under svensk jurisdiktion, heter det i en pressemelding fra

Kulturdepartementet.

Enligt utredningens förslag skall sändningsutrymmet för TV-sändningar fördelas mellan fri- TV och betal-TV. All sändning av TV-program skall vara underkastad tillståndsplikt. Ett tillstånd skall, precis som i dag, kunna förenas med villkor. Regeringen skall pröva tillstånd för public service-företagens verksamhet. I övrigt föreslås Radio- och TV-verket ha ansvaret för tillståndsgivningen.

Kilde: Det svenske kulturdepartementet (31.3.2004)

Jordbundet digital-TV til hele landet [Audiovisuelle medier] [Sverige]

Rekkevidden for programmene fra Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio

distribuert i det jordbundne digitale TV-nettet, skal bli den samme som for programmene som distribueres i det nåværende analoge nettet. 99,8 prosent av Sveriges befolkning skal kunne ta mot programmene der de bor. I tillegg bør enda et digitalt sendernett - med 98 prosent

dekning - bygges ut, framgår det av en proposisjon som Regjeringen har oversendt til Riksdagen.

(9)

Riksdagen fattet beslutning i saken i mai 2004, og sluttet seg til Regjeringens innstilling. 1.

februar 2008 skal overgangen fra analoge til digitale sendinger i det jordbundne nettet være gjennomført.

Regeringen har också beslutat om en kommission för att förbereda övergången till digital marksänd TV. Kommissionen får ansvaret för att samordna informationen till allmänheten om omläggningen.

Konsumenternas önskemål och behov ska stå i centrum. En annan uppgift för kommissionen är att lägga fram en plan för när de analoga sändningarna skall upphöra.

Kilde: Det svenske kulturdepartementet/Riksdagen (17.3.2004)

Informasjonssamfunnet

Danmark er verdens mest "e-parate" land [Informasjonssamfunnet] [Danmark]

Danmark er nr. 1 i en ny, global undersøgelse af de enkelte landes udgangspunkt for at udnytte den digitale teknologi og internettet - landenes e-parathed, skriver Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling.

Undersøgelsen er gennemført af Economist Intelligence Unit i samarbejde med IBM og giver Danmark absolut karakter inden for en række centrale kategorier, blandt andet: Regeringens fokus og vision - teknologi-standarder - e-handel - registrering af nye virksomheder.

Storbritannia har annenplass på rankingen over 64 land, mens Sverige, Norge og Finland følger på de neste plassene. USA er henvist til en sjetteplass etter å ha befunnet seg helt i teten i tidligere undersøkelser.

Kilde: Det danske ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling (19.4.2004)

Regjeringen vil ha billigere bredbåndsløsninger [Informasjonssamfunnet] [Finland]

Kommunikationsverket skal, gjennom en lovendring, få mulighet til å regulere prisen på forbindelser mellom bredbåndsleverandører. Dermed vil det gå raskere å nå målene for bredbåndsstrategien som Regjeringen godkjente i januar 2004; én million

bredbåndsforbindelser innen utgangen av 2005, melder Kommunikationsministeriet.

I europeiska prisjämförelser för bredbandsförbindelser har Finland placerat sig bland de dyraste länderna. I synnerhet i glesbygdsområden är priserna höga.

Det riksomfattande antalet bredbandsförbindelser har fördubblats under de senaste sex månaderna. Man uppskattar att det nu finns drygt 700 000 förbindelser.

(10)

Islendingene er flittige internett-brukere [Informasjonssamfunnet] [Island]

86 prosent av islendingene i aldersgruppen 16-74 år bruker datamaskin (computere), de fleste av dem daglig.

Det viser en forskningsrapport om husholdningene og borgernes bruk av ny teknologi i 2002 og 2003 fra Islands Statistik (Hagstofa Íslands), melder Nordisk Råd/Nordisk Ministerråds informasjonsavdeling.

Omkring 80 procent af den islandske befolkning bruger internettet og 63 procent bruger det alle hverdage. En ud af fem islændinge brugte nettet for at købe eller bestille varer i 2003.

Kilde: Nordisk Råd/Nordisk Ministerråd/Hagstofa Íslands (18.3.2004)

Sosial bakgrunn avgjør ungdoms PC-bruk [Informasjonssamfunnet] [Norge]

De mest skoleflinke elevene, og de som har foreldre med høy utdannelse sender ofte e-post, gjør ofte lekser på PC og henter mye informasjon på Internett. De minst skoleflinke elevene, og de som har foreldre med lavere utdannelse spiller derimot oftere TV-spill enn de

skoleflinke.

En ny rapport; "Ungdoms digitale hverdag," beskriver hvordan elever på ungdomsskolen og videregående bruker informasjons og kommunikasjonsteknologi (IKT).

Dataene i rapporten er basert på spørreundersøkelsen "Ung i Norge 2002", og rapporten inngår i prosjektet "En digital barndom" som er finansiert av Velferdsprogrammet i Norges forskningsråd. Prosjektet er et samarbeid mellom Universitetet i Oslo, Stiftelsen for industriell og teknisk forskning ved Norges tekniske høgskole (SINTEF) og Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring (NOVA).

Kilde: En digital barndom (4.6.2004)

IT-politiske beslutninger skal ha en felles retning [Informasjonssamfunnet] [Sverige]

Regjeringens IT-politiske strategigruppe, som er underlagt Näringsdepartementet, markerte ettårsdagen siden opprettelsen (18. juni) med en delrapport om virksomheten.

IT-politiska frågor har och kommer att fortsättningsvis ha stor påverkan på samhällets utveckling. Även om Sverige internationellt sett ligger långt fram på IT-området enligt olika statistiska mätningar, så är det viktigt att vi inte lutar oss tillbaka utan fortsätter att driva på den IT-politiska utvecklingen. En ökad närvaro på den internationella IT-politiska arenan är också något som vi eftersträvar. Sverige nämns ofta som ett föredöme inom IT-området och det är därför av största vikt att vi finns med i viktiga sammanhang och kan ange riktningen, heter det blant annet i delrapporten.

(11)

Strategigruppens visjon er at ”(Den) svenska IT-politiken ska vara en naturlig del av samhällets utvecklingspolitik, där IT-politiska insatser inom alla politikområden och

samhällssektorer ges hög prioritet och strävar i en gemensam riktning. Sveriges beslutsfattare ska beakta IT i sina beslut på samma självklara sätt som man redan idag beaktar ekonomi och juridik.”

Kilde: IT-politiska strategigruppen/Näringsdepartementet (18.6.2004)

Ytringsfrihet og opphavsrett

Nye initiativer om opphavsrett

[Ytringsfrihet og opphavsrett] [Danmark]

Det foreløpig siste ledd i Kulturministeriets Arbejdsprogram for ophavsretten, innebærer en rekke opphavsrettslige initiativer, blant annet

- at Danmarks Blindebibliotek skal have bedre mulighed for at betjene blinde med lydbøger, således at lydbøger nu også skal kunne distribueres digitalt, samtidig med at forfatterne sikres vederlag også for lydbøger, der indgår i Blindebibliotekets multimedieprodukter

- at kunstmuseernes mulighed for at gengive kunstværker forbedres, samtidig med at det præciseres, at kunstnerne har en eneret, når det gælder gengivelse af kataloger på internettet.

Arbejdsprogrammet indeholder 27 konkrete initiativer, hvoraf de fleste er planlagt til at blive gennemført inden for de næste par år. Derudover indeholder arbejdsprogrammet overordnede synspunkter om bl.a. ophavsrettens betydning i informationssamfundet.

Opphavsrettslovgivningen revideres [Ytringsfrihet og opphavsrett] [Finland]

Etter beslutning fra Regjeringen har Presidenten fremmet forslag for Riksdagen om endring av opphavsrettsloven og straffeloven, heter det i en pressemelding fra

Undervisningsministeriet.

Syftet med propositionen är att anpassa upphovsrättslagstiftningen till informationssamhället, den digitala omgivningen och de specialfrågor som gäller datanätverk. I upphovsrättslagen föreslås sådana ändringar som föranleds av EU:s informationssamhällsdirektiv. I

propositionen föreslås ytterligare vissa andra ändringar som inte föranleds av direktivet samt vissa ändringar av teknisk natur. I strafflagen föreslås en bestämmelse om upphovsrättsbrott som gäller rättighetsintrång i datanät.

Statsrådet föreslår samtidigt i en annan regeringsproposition att republikens president avlåter en proposition om godkännande av WIPO-fördraget om upphovsrätt samt WIPO-fördraget om framföranden och fonogram. Dessa fördrag, som ligger till grund för direktivet, ingicks år 1996 av Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten.

Kilde: Det finske undervisningsministeriet (18.3.2004)

(12)

Regjeringen vil styrke ytringsfriheten [Ytringsfrihet og opphavsrett] [Norge]

Regjeringen går inn for styrking av ytringsfriheten og har fremmet en stortingsmelding, med forslag til ny utforming av Grunnloven § 100, samt ulike lovgivningstiltak. Regjeringen går blant annet inn for å oppheve forbudet mot politisk reklame i fjernsyn, og anbefaler i stedet at reklamebruken blir nærmere regulert, heter det i en pressemelding fra Justis- og

politidepartementet.

Regjeringen går inn for å begrense det strafferettslige ansvar for ærekrenkelser. Regjeringen legger vekt på å styrke ytringsfrihet for ansatte og forslår grunnlovsfesting av

offentlighetsprinsippet.

Bakgrunnen for stortingsmeldingen er Ytringsfrihetskommisjonens utredning fra 1999.

Stortinget skal behandle meldingen i september 2004.

Kilde: Det norske justis- og politidepartementet (19.3.2004)

Medieeierskap

Folkeavstemning om medieloven [Medieeierskap] [Island]

Et forslag om ændring af Radioloven og Konkurrenceloven, den såkaldte medielov, blev vedtaget af Islands Alting med 32 stemmer mod 30 i maj måned i år. Islands præsident,

Ólafur Ragnar Grímsson, besluttede sig til ikke at bekræfte medieloven og således lægge den i nationens dom ved en folkeafstemning, der skal finde sted så hurtigt som muligt. Dette er første gang i republikkens 60 årige historie at præsidenten ikke stadfæster en lov fra Altinget.

I henhold til artikel 26 i forfatningen har han lov til at nægte at undertegne en lov og den går da automatisk til folkeafstemning.

Præsidentens argumenter for beslutningen var bl.a., at der havde manglet samhørighed mellem ting og nation i en så vigtig sag, og at der i denne beslutning hverken lå nogen kritik af Altinget eller regeringen og ikke heller nogen substantiel holdning til selve loven. I alt 32.000 islændinge havde underskrevet en opfordring til præsidenten om ikke at undertegne Medieloven.

Regeringen har besluttet, at Altinget skal træde sammen den 5. juli 2004 for at forberede folkeafstemningen om Medieloven. Tinget forventes at være samlet i godt en uge.

Statsminister Davið Oddsson siger, at der stiles mod, at valgdagen kan være først i august måned. Fire højesteretsadvokater er blevet valgt til en arbejdsgruppe, der skal forberede lovgivning vedrørende afstemningen.

Her følger et uddrag af Medieloven:

Det er ikke tilladt at udstede sendetilladelse til virksomheder, der som central målsætning har driften af virksomhed, der ikke har tilknytning til medievirksomhed. Det er heller ikke tilladt at udstede sendetilladelse til virksomheder, der for mere end 5% vedkommende ejes af en virksomhed eller en koncern, der har en markedsdominerende stilling på et eller andet område

(13)

inden for handel. Dette gælder dog ikke, hvis en markedsdominerende virksomheds eller koncerns årsomsætning i sidste regnskabsår eller efter omstændighederne i løbet af de sidste 12 måneder er under 2 mia. islandske kroner. Omsætning i moder- og datterselskaber i virksomheder inden for samme koncern samt i virksomheder, som den markedsdominerende virksomhed eller koncern direkte eller indirekte råder over, skal regnes med.

Det er heller ikke tilladt at udstede sendetilladelse til en virksomhed, hvis en anden

virksomhed ejer mere end 35% i den. Ligeledes er det er ikke tilladt at udstede sendetilladelse til en virksomhed, såfremt virksomheder i samme koncern sammenlagt ejer mere end 35% i den. Samtidig er det ikke tilladt at udstede sendetilladelse til en virksomhed, hvis den eller en virksomhed i samme koncern ejer andel i udgiveren af en avis eller den delvis eller fuldtud ejes af en sådan virksomhed eller koncern.

Disse bestemmelser gælder også, hvis der mellem virksomheder er en anden nær tilknytning end koncernforhold, der kan føre til dominans.

Kilde: Det islandske kultur- og undervisningsministeriet (18.6.2004)

Medieeierskapsgrensene foreslått endret [Medieeierskap] [Norge]

Kultur- og kirkedepartementet foreslår overfor Stortinget at grensen for medieeierskap på nasjonalt nivå heves fra 33 til 40 prosent. I tillegg foreslås nye grenser for eierskap innen flere mediesektorer.

Dagspresse, fjernsyn og radio regnes som separate markeder, slik at grensen på 40 prosent gjelder innenfor hvert av de tre markedene. For eierskap innenfor to markeder blir grensene satt til 30 og 20 prosent, og for eierskap innenfor tre markeder blir grensene satt til 20 prosent i hvert marked.

På lokalt nivå blir det ikke adgang til å gripe inn mot eierskapskonsentrasjon, ifølge forslaget.

På regionalt nivå foreslås å innføre en lovfestet grense på 60 prosent av regionalt

dagspresseopplag, i stedet for dagens skjønnsmessige inngrepsadgang. Departementet foreslår ingen eierskapsgrenser for kringkasting eller regler om multimediekonsentrasjon på regionalt nivå.

Regelen om krysseierskap mellom store selskap på dagspressemarkedet foreslås utvidet til å gjelde for kringkastingsmarkedene.

Medieundersøkelser

Norsk mediebarometer 2003 [Medieundersøkelser] [Norge]

Nordmenn bruker stadig mer elektronisk kommunikasjonsteknologi i hverdagen. Bruken av de tradisjonelle massemediene som avis, radio og TV har derimot ikke forandret seg mye fra

(14)

2002 til 2003. Det er hovedkonklusjonene i Statistisk sentralbyrås mediebruksundersøkelse Norsk mediebarometer.

Andelen som i gjennomsnitt bruker hjemme-PC per dag økte fra 31 prosent i 2002 til 36 prosent i 2003. I samme periode økte andelen som bruker Internett fra 35 prosent til 42 prosent en gjennomsnittsdag.

Andelen fjernsynsseere en gjennomsnittsdag var i 2003 på 84 prosent. I 2002 var andelen 85 prosent. Andelen radiolyttere per dag var 58 prosent i både 2002 og 2003. I gjennomsnitt så nordmenn 2 timer og 21 minutter på fjernsyn per dag i 2003, en nedgang på fem minutter fra året før. Nordmenn brukte 1 time og 31 minutter per dag på radiolytting i 2003, en økning på fire minutter fra 2002.

Statistisk sentralbyrå har sammenlignet 2003-tallene med tall fra 1991 og ser at det har vært en tydelig nedgang i tid brukt til de trykte mediene under ett. Det har likevel vært små endringer i bruken av de ulike trykte mediene de siste årene.

Kilde: Statistisk sentralbyrå (26.3.2004)

Mediebarometern 2003

[Medieundersøkelser] [Sverige]

Det svenska massmediesystemet håller på att fragmenteras i en ökande takt, framgår det av Nordicoms pressemelding om Mediebarometern 2003.

Mediebarometern, som är en internationellt unik undersökning, studerar varje år den samlade medieanvändningen bland ett slumpmässigt urval svenskar mellan 9 och 79 år. De senaste åren har urvalet varit kring 4 000 personer.

Visserligen håller de stora medierna sin position i människors vardag, men publiken fördelar sig över ett allt större antal olika kanaler. Förändringarna mellan enskilda år är vanligen små men i ett längre perspektiv är det möjligt att se hur tillkomsten av nya medier påverkar

publikens medieanvändning. Det finns dock en grundläggande tröghet i publikens medievanor som gör att det tar tid att ställa om när mediesystemet ändrar sig.

I 2003 var den samlede tiden for all mediebruk 5 timmar och 51 minuter. Radiolytting tar 33 prosent av tiden, fjernsyn 30 prosent, avislesning åtte prosent mens lytting på CD-plater og internett-bruk hver har sju prosents andel hver. Mellom 2002 og 2003 er forandringene i mediebruken små.

Kilde: Nordicom (12.5.2004)