Dagvattenutredning
Sollentunamässan, rev.2019-09-24
Uppdragsnamn Dagvattenutredning Sollentunamässan Sollentuna kommun
Peter Westin Skanska AB
Johanna Andersson Sollentuna kommun
Våra handläggare Maria Schoeps Jan-Henrik Eriksson
2017-08-29
Reviderad 2019-09-24
Innehållsförteckning
1 SAMMANFATTNING 4
2 BAKGRUND OCH SYFTE 4
2.1 Underlag 4
3 PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR 5
3.1 Geologiska förutsättningar 8
3.2 Avrinnings- och tillrinningsområden 9
3.3 Vattenskyddsområde 9
4 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV DAGENS MARKANVÄNDNING 10
5. Översiktlig beskrivning av planerad markanvändning 11
6. FLÖDESBERÄKNINGAR 12
Beräkningsförutsättningar 12
6.1 Flöden före exploatering 13
6.2 Flöde efter exploatering 13
7. RECIPIENTEN OCH DESS STATUS 15
8. DAGVATTENFÖRORENINGAR 17
Föroreningsberäkning 17
8.1 Beräkning av reningseffekt 18
9. FÖRUTSÄTTNINGAR/PRINCIPER FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING 19
9.1 Fördröjning kvartersmark 19
9.1.1 Kvarter 1a-1b 19
9.1.2 Kvarter 2a-2b 19
9.1.3 Kvarter 3 19
9.1.4 Turebergsleden och lokalgator 20
10. ÖVERSVÄMNINGSKARTERING 23
11. SKYFALLSHANTERING 25
11.1 Föreslagna skyddsåtgärder 26
1 Sammanfattning
Bjerking AB har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en dagvattenutredning för exploatering av planområde Sollentunamässan beläget vid Sollentuna centrum.
Planområdets yta uppgår till ca 5 hektar.
Syftet med utredningen är att beskriva dagvattensituationen inom planområdet före och efter exploatering. Utredningen skall även redovisa lämpliga samt möjliga
reningsåtgärder för omhändertagande av dagvatten inom planområdet.
Efter exploatering av området beräknas dagvattenflödet, vid ett 30-årsregn, från
fastigheten uppgå till 1374 l/s (10-årsregn 856 l/s) inklusive klimatfaktor 1,25, mot dagens 1207 l/s (10-årsregn 975 l/s) vilket innebär en ökning om ca 170 l/s vid ett 30-årsregn. Vid ett 100-årsregn förväntas flödet efter exploatering öka från 1 845 l/s till 2 100 l/s.
Dagvatten som uppkommer från gata renas och fördröjs i skelettjordar i anslutning till kommande grönstråk. Detta magasin uppgår till 350 m3.
Dagvatten från kvartersmark renas och fördröjs inom respektive kvarter och den sammanlagda volymen makadammagasin uppgår till ca 205 m3.
Höjdsättningen inom kvarter är utförds så att sekundära avrinningsvägar leder vatten bort från byggnader och vidare mot lokalgator. Lokalgatorna leder vattnet vidare mot gröna ytor vilket säkerställer att översvämning uppstår på platser där de gör minst skada.
Skyddsåtgärder, i form av skålade gräsytor, svackdike och skelettjordar, genomförs på allmän platsmark inom och utanför planområdet för att hantera skyfall och därmed minska risken för översvämning.
Efter det att dagvattnet renats och fördröjts reduceras flödet till samma flöde som före exploatering. Vad gäller föroreningsbelastningen minskar den årliga transporten till recipienten och därmed recipientens möjlighet att uppnå god status.
2 Bakgrund och syfte
Syftet med utredningen är att beskriva dagens situation samt de förändringar som den planerade exploateringen innebär på dagvattenflödet samt föroreningstransporten från området.
2.1 Underlag
- ÅWL Arkitekter, A-sidan, Utopia samt Tovatt.
- Svenskt vattens publikation P110 ”Dimensionering av allmänna avloppsledningar” (2016).
- Svenskt Vattens Publikation P104 ”Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem” (2011).
- Svenskt Vattens Publikation P105 ”Hållbar dag- och dränvattenhantering – råd vid planering och utförande” (2011).
- VISS (Vatten Informations System Sverige) är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten.
- Dagvattenpolicy, Sollentuna kommun, 2016-02-04 (reviderad 2016-04-07).
- Översvämningsanalys Sollentuna – Konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun, DHI, 2015-04-21.
- Komplettering – Översvämningsanalys Mässområdet, DHI, 2019-09-19.
- Höjddata för lokalgator i dwg, Systemhandling, 2018-02-23.
- Faktablad 2018:5 Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall – stöd i fysisk planering, Länsstyrelserna i Stockholms och Västra Götalands län.
- Planillustration från Plankarta Detaljplan för Mässområdet, Trollvagnen 1 m fl, Tureberg, granskningshandling, 2019-01-07.
3 Planområdet och dess förutsättningar
Planområdet är beläget i Sollentuna centrum, Sollentuna kommun.
Figur 1. Översiktskarta med markerat planområdet.
Planområde Sollentunamässan
Inom planområdet finns idag befintliga byggnader som avses att rivas, parkeringsytor, lokalgata samt större gata, Turebergsleden.
Figur 2. Översiktskarta med markerat planområde.
Nedan visas en satellitbild på det aktuella planområdet.
Figur 3. Satellitbild med markerat planområde.
3.1 Geologiska förutsättningar
I kartunderlag tillhandahållet av SGU framgår att hela planområdet underlagras av lera vilket innebär svårigheter att lokalt omhänderta dagvatten.
Figur 4. Geologisk karta, Lantmäteriet, 2017-06-20.
Planområde
3.2 Avrinnings- och tillrinningsområden
Det aktuella området är beläget på en yta utan påtagliga nivåskillnader. Till- och avrinning mot/från fastigheten bedöms vara mycket liten. För bestämning av eventuella in, och utströmningsområden har nedanstående topografiska karta studerats. Planområdet är till stor del omgärdat av gatumark och gräsytor vilket sannolikt begränsar mängden
tillrinnande vatten.
Figur 5. Av-, och tillrinning markerad med blå pilar.
3.3 Vattenskyddsområde
Det aktuella området är inte beläget inom skyddszon för vattentäkt.
Planområde
4 Översiktlig beskrivning av dagens markanvändning
Huvuddelen av området utgörs av exploaterad yta med befintlig bebyggelse med
tillhörande parkeringsytor och gata. I tabell nedan framgår delavrinningsområdenas areal före exploatering.
Tabell 1. Delavrinningsområden före exploatering.
Delavrinningsområden Area (ha)
Takyta 1,1
Hårdgjorda ytor 3,45
Grönyta 0,45
Totalt 5
5. Översiktlig beskrivning av planerad markanvändning
Inom planområdet planeras att uppföras tre nya kvarter. De befintliga byggnaderna avses att rivas.
Tabell 2. Delavrinningsområden efter exploatering.
Delavrinningsområden Area (ha)
Takyta 1,1
Hårdgjorda ytor 3
Grönyta 0,9 (varav 0,6 ha längs
gata)
Totalt 5
Nedan visas de tillkommande kvarterens utformning.
Figur 6. Kommande kvartersindelning.
Figur 7. Satellitbild överlagrad med principskiss med tillkommande byggnader och kvartersindelning.
6. Flödesberäkningar
Beräkningsförutsättningar
Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar:
• Planområdets yta uppgår till 5 ha.
• Illustrationer, planerad bebyggelse.
• Kartunderlag befintlig bebyggelse.
• Dimensionerande flöden har beräknats med Dahlströms modifierade ekvation (2010) enligt Svenskt Vatten P104.
• Beräkningar är gjorda med ett regn som har en återkomsttid på 10, 30 och 100 år och en varaktighet på 10 minuter.
• Klimatfaktor 1,25 har använts i flödesberäkningar efter exploatering.
6.1 Flöden före exploatering
Dagvattenflödet är beräknat utifrån aktuella delavrinningsområden. De flöden som genereras vid ett regn med återkomsttiden 10, 30 och 100 år och en varaktighet på 10 minuter redovisas i tabeller nedan.
Tabell 3. Dagvattenflöde vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet före exploatering.
Ytor Area Avrinnings- koefficient
A red Varaktighet 10-årsregn
10 min
Flöde
ha l/s, ha l/s
Takyta 1,1 0,9 0,99 227 225
Hårdgjorda ytor
inkl gata 3,45 0,8 2,76 227 626
Grönyta 0,45 0,05 0,022 227 5,1
Totalt 5 3,77 856
Tabell 4. Dagvattenflöde vid ett 30-årsregn med 10 minuters varaktighet före exploatering.
Ytor Area
Avrinnings-
koefficient A red
Varaktighet 30-årsregn
10 min
Flöde
ha l/s, ha l/s
Takyta 1,1 0,9 0,99 320 316,8
Hårdgjorda ytor
inkl gata 3,45 0,8 2,76 320 883,2
Grönyta 0,45 0,05 0,022 320 7,2
Totalt 5 3,77 1 207
Tabell 5. Dagvattenflöde vid ett 100-årsregn med 10 minuters varaktighet före exploatering.
Ytor Area
Avrinnings-
koefficient A red
Varaktighet 100-årsregn
10 min
Flöde
ha l/s, ha l/s
Takyta 1,1 0,9 0,99 489 484,1
Hårdgjorda ytor
inkl gata 3,45 0,8 2,76 489 1 349,6
Grönyta 0,45 0,05 0,022 489 10,8
Totalt 5 3,77 1 845
6.2 Flöde efter exploatering
De flöden som genereras vid ett regn med återkomsttiden 10, 30 och 100 år och en varaktighet på 10 minuter, inklusive klimatfaktor 1,25 efter exploatering utan
fördröjningsåtgärder. I tabeller nedan framgår totalflödet som skapas inom planområdet.
Tabell 6. Dagvattenflöde vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet efter exploatering.
Ytor Area
Avrinnings-
koefficient A red
Varaktighet 10-årsregn,
10 min
Klimatfaktor Flöde
ha l/s, ha l/s
Takyta 1,1 0,9 0,99 227 1,25 281
Hårdgjord yta
Inkl gata 3 0,8 2,4 227 1,25 681
Grönyta 0,9 0,05 0,045 227 1,25 12,7
Totalt 5 3,4 975
Efter exploatering av området beräknas det totala dagvattenflödet från planområdet uppgå till 975 l/s mot dagens 856 l/s vilket totalt innebär en ökning om 120 l/s vid ett 10- årsregn med inkluderad klimatfaktor (25 %).
Flödesökningen innebär att fördröjningsåtgärder erfordras, se kap 9.
I tabell nedan har beräkningar utförts utifrån ett 30-årsregn med en varaktighet på 10 minuter.
Tabell 7. Dagvattenflöde vid ett 30-årsregn med 10 minuters varaktighet efter exploatering.
Ytor Area
Avrinnings-
koefficient A red
Varaktighet 30-årsregn,
10 min
Klimatfaktor Flöde
ha l/s, ha l/s
Takyta 1,1 0,9 0,99 320 1,25 396
Hårdgjord yta
Inkl gata 3 0,8 2,4 320 1,25 960
Grönyta 0,9 0,05 0,045 320 1,25 18
Totalt 5 3,4 1 374
Av beräkningen framgår att det vid dessa tillfällen kan uppstå flöden som uppgår till 1 374 l/s jämfört med 1 207 l/s före exploatering.
I tabell nedan framgår flödesberäkning efter exploatering för ett 100-årsregn med en varaktighet på 10 minuter.
Tabell 7. Dagvattenflöde vid ett 100-årsregn med 10 minuters varaktighet efter exploatering.
Ytor Area
Avrinnings-
koefficient A red
Varaktighet 100-årsregn,
10 min
Klimatfaktor Flöde
ha l/s, ha l/s
Takyta 1,1 0,9 0,99 489 1,25 605,1
Hårdgjord yta
Inkl gata 3 0,8 2,4 489 1,25 1 467
Grönyta 0,9 0,05 0,045 489 1,25 27,5
Totalt 5 3,4 2 100
Efter exploatering förväntas dagvattenflödet för ett 100-årsregn med varaktighet på 10 minuter och klimatfaktor 1,25 att öka från 1 845 l/s till 2 100 l/s. Detta innebär en
7. Recipienten och dess status
Recipienten Edsviken är belägen ca 800 m från planområdet. I VISS anges att
recipienten innehar ”dålig ekologisk status” samt ”uppnår ej god status avseende kemisk status. Orsaken till detta utgörs av förhöjda halter av kvicksilver och bromerade
föreningar.
Figur 8. Översiktskarta Sollentuna med recipienten Edsviken
Ekologisk status
Status baserad på bottenfauna (2011–2012), växtplankton (2007-2012) samt allmänna förhållanden- sommarvärden för näringsämnen och siktdjup (2007-2012). Växtplankton uppvisar otillfredsställande- och bottenfauna dålig status. Bottenfauna är därmed avgörande för statusbedömningen.
Kvalitetskrav
Vattenförekomsten skall uppnå ”god ekologisk status” år 2027.
Planområde
Kemisk status
Ämnen som inte uppnår god kemisk status i vattenförekomsten är kvicksilver, antracen, polybromerade difenyletrar (PBDE) och tributyltenn-föreningar. Information om
klassningarnas tillförlitlighet, se varje ämnes statusklassning.
Kvalitetskrav
Vattenförekomsten skall uppnå ”god kemisk status” år 2027.
Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för bromerade difenyletrar (kongenerna 28, 47, 99, 100, 153 och 154), även kallade polybromerade difenylterar (PBDE), i enlighet med bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om statusklassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvattenstatus.
Halterna av PBDE bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster (se referenser från NRM i referensbiblioteket i VISS: 53314 och 53315). Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet beror främst på påverkan från långväga luftburna föroreningar och bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i
dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det.
Stockholmsåsen Sollentuna
Planområdet är inte lokaliserat inom skyddszon för vattentäkt. Dagvatten från området kommer att ledas i befintliga dagvattenledningar till recipienten. Utifrån ovanstående är bedömningen att den planerade exploateringen inte kommer att påverka grundvattnets kvalitet i åsen.
8. Dagvattenföroreningar
Föroreningsberäkning
Föroreningsmängder-, och halter i dagvattnet har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (Larm Web-2017). Modellverktyget StormTac simulerar, dimensionerar och analyserar bl.a. flöden, fördröjning samt rening av dagvatten. De beräkningsförutsättningar som programmet kräver är områdets markyta samt storlek och typ av de olika delavrinningsområdena.
Nedan redovisas halter och mängder före och efter exploatering utan rening.
Föroreningshalter jämförs med riktvärde 2M. Vid beräkningar av föroreningar före och efter exploatering har delavrinningsområden såsom takyta, parkeringsyta och grönyta använts.
Tabell 7. Föroreningshalter och mängder före och efter exploatering. Röda siffror anger halter som överskrider riktvärdet och blå siffror anger mängder som ökar efter exploatering.
Vid beräkningar av ämnenas föroreningshalter konstateras att tre av ämnena ökar efter exploatering. Vad gäller den årliga transporten av föroreningar från planområdet ses även här en ökning. Mot bakgrund av ökningen av föroreningar erfordras reningsåtgärder.
Halter Mängder Riktvärde
2M
Halter före expl.
Halter efter expl.
Mängder före expl.
Mängder efter expl.
Ämne Enhet (halter) (halter) (halter) (kg/år) (kg/år)
Fosfor µg/l 175 73 87 0,22 0,34
Kväve mg/l 2,5 1,3 1,4 4 5,4
Bly µg/l 10 3,6 1,8 0,011 0,0070
Koppar µg/l 30 8,3 8,3 0,025 0,032
Zink µg/l 90 47 33 0,14 0,13
Kadmium µg/l 0,5 0,082 0,064 0,00025 0,00025
Krom µg/l 15 2,2 2,0 0,0065 0,0077
Nickel µg/l 30 3,8 4,9 0,011 0,019
Kvick- silver
µg/l 0,07 0,040 0,010 0,00012 0,000039
Susp.
ämnen
mg/l 60 25 17 75 68
Olja mg/l 0,7 0,15 0,12 0,45 0,47
8.1 Beräkning av reningseffekt
Den reducerande effekten för ett makadammagasin är hämtad från beräkningsprogrammet StormTac. Reduktionstalen framgår i tabell nedan.
Tabell 8. Procentuell reduktion i makadammagasin
Nedan framgår reduktionen av ingående halter och mängder efter reduktion i makadammagasin.
Tabell 9. Föroreningstranport efter reduktion i makadammagasin.
Efter rening i makadammagasin konstateras att transporten av föroreningar från planområdet minskar efter exploatering vilket innebär att exploateringen inte äventyrar recipientens möjlighet att nå beslutade miljökvalitetsnormer.
Ämne Reduktion (%)
Fosfor 60
Kväve 55
Bly 85
Koppar 85
Zink 85
Kadmium 85
Krom 85
Nickel 90
Kvick-silver 45 Susp. ämnen 90
Olja 90
Halter Mängder
Rikt- värde
2M
Halter före expl.
Halter efter expl.
Halter efter rening
Mängder före expl.
Mängder efter expl.
Mängder efter rening
Ämne Enhet (halter) (halter) (halter) (halter) (kg/år) (kg/år) (kg/år)
Fosfor µg/l 175 73 87 34,8 0,22 0,34 0,14
Kväve mg/l 2,5 1,3 1,4 0,63 4 5,4 2,43
Bly µg/l 10 3,6 1,8 0,27 0,011 0,0070 0,00105
Koppar µg/l 30 8,3 8,3 1,24 0,025 0,032 0,0048
Zink µg/l 90 47 33 4,95 0,14 0,13 0,0195
Kadmium µg/l 0,5 0,082 0,064 0,0096 0,00025 0,00025 0,00004
Krom µg/l 15 2,2 2,0 0,30 0,0065 0,0077 0,0012
Nickel µg/l 30 3,8 4,9 0,49 0,011 0,019 0,0019
Kvick- silver
µg/l 0,07 0,040 0,010 0,0055 0,00012 0,000039 0,00002
Susp.
ämnen
mg/l 60 25 17 1,7 75 68 6,8
Olja mg/l 0,7 0,15 0,12 0,012 0,45 0,47 0,047
9. Förutsättningar/principer för rening och fördröjning
Exploateringen av planområdet innebär ett ökat flöde från 856 l/s till 990 l/s vid ett 10- årsregn med inkluderad klimatfaktor (25 %).
9.1 Fördröjning kvartersmark
En förutsättning är att dagvatten från kvartersmark skall fördröjas inom respektive kvarter.
Förutsättningen vid dimensioneringen av fördröjningsmagasinen har varit att flödet efter exploatering ej skall överstiga flödet före exploatering.
9.1.1 Kvarter 1a-1b
Tabell 10. Dimensionering makadammagasin för rening av dagvatten vid kvarter 1a och 1b.
Kvarter 1 Red area
Hålrums- volym makadam
Magasin behov
Total volym Makadam-
magasin
Djup magasin
Total magasin
area
ha % m3 m3 m m2
1a 0,28 30 12 40 1 40
1b 0,29 30 13 43 1 43
9.1.2 Kvarter 2a-2b
Tabell 11. Dimensionering makadammagasin för rening av dagvatten vid kvarter 2a och 2b.
Kvarter 2 Red area
Hålrums- volym makadam
Magasin behov
Total volym Makadam-
magasin
Djup magasin
Total magasin
area
ha % m3 m3 m m2
2a 0,31 30 14 46 1 46
2b 0,32 30 14 46 1 46
9.1.3 Kvarter 3
Tabell 12. Dimensionering makadammagasin för rening av dagvatten vid kvarter 3.
Kvarter 3 Red area
Hålrums- volym makadam
Magasin behov
Total volym Makadam-
magasin
Djup magasin
Total magasin
area
ha % m3 m3 m m2
0,21 30 9 30 1 30
9.1.4 Turebergsleden och lokalgator
Tabell 13. Dimensionering makadammagasin för rening av dagvatten från gatumark.
Gata Red area
Hålrums- volym makadam
Magasin behov
Total volym Makadam-
magasin
Djup magasin
Total magasin
area
% m3 m3 m m2
2,4 30 105 350 1 350
För rening och fördröjning av gatudagvatten anläggs skelettjordar längs gatans trädplanteringar/grönstråk.
9.2 Placering fördröjningsmagasin
Det är av stor vikt att makadammagasinen avsedda för bostäder placeras inom kvartersmark och att drift och skötsel av denna ombesörjs av fastighetsägaren.
Makadammagasin behöver normalt ingen skötsel utöver normal tillsyn av ledningar till och från magasinet.
I figurer nedan redovisas var fördröjningsmagasinen planeras att förläggas.
Figur 9. Placering fördröjningsmagasin, kvarter 1a+1b Placering fördröjningsmagasin kvarter 2a.
Magasin
Figur 10. Placering fördröjningsmagasin, kvarter 2a
Magasin
Placering magasin kvarter 2b.
Figur 11. Placering fördröjningsmagasin, kvarter 2b
Magasin
Placering magasin kvarter 3.
Figur 12. Placering fördröjningsmagasin, kvarter 3.
I figur nedan framgår förslag på var dagvatten från vägar kan renas och fördröjas i skelettjord.
Figur 13. Placering fördröjningsmagasin, lokalgata samt i Turebergsleden.
För rening och fördröjning av gata krävs 0,011 m3 skelettjord/m2 gata.
10. Översvämningskartering
Sollentuna kommun har i samarbete med Sollentuna energi tagit fram kartmaterial som visar konsekvenserna av hur en översvämning kan komma att påverka kommunens olika områden. I figur nedan framgår att delar av planområdet påverkas negativt av ett
100-årsregn. Ställvis kan vattendjupet uppgå till 1 m. Det är av stor vikt att det under projekteringen tas hänsyn till detta och att höjdsättningen av tillkommande byggnader utförs så att risk för översvämning minimeras. Under järnvägsbron finns idag en pump
med en kapacitet om 5 m lyfthöjd, bedömningen är att denna pump är tillräcklig för att föra bort ansamlat dagvatten som uppkommer vid ett 100-årsregn.
Figur 14. Översvämningsanalys Sollentuna för befintlig situation (DHI, 2015).
På beställning av Sollentuna kommun och Sollentuna Energi AB har DHI genomfört en översvämningskartering för planerad situation inom planområdet (2018-12-13). Analysen visar att Turebergsleden kommer översvämmas med ett mindre djup och i mindre omfattning medan området norr om Kanalvägen riskerar att översvämma med lika djup (upp till 0,5 m) som tidigare översvämningsanalys men med större omfattning. Eftersom
GC-tunnel
Figur 15. Översvämningsanalys vid ett skyfall med 100-års återkomsttid och klimatfaktor 1,2 för planerad situation av planområdet (DHI, 2018).
DHI har kompletterat översvämningsanalysen för Mässområdet med skillnader i
översvämningsvolym före och efter ombyggnad av Mässområdet (2019-09-19). Analysen redovisar skillnader i översvämningsvolymer för områdena norr om Kanalvägen,
Malmvägen och söder om Turebergsleden före och efter ombyggnationen.
Översvämningsvolymen förväntas öka med följande volymer för respektive område:
• Norr om Kanalvägen 400 m3
• Malmvägen 800 m3
• Söder om Turebergsleden 150 m3
I avsnitt nedan framförs förslag på hur dessa volymer kan hanteras.
11. Skyfallshantering
Enligt länsstyrelsens rekommendationer ska ny bebyggelse planeras så den inte orsakar skada vid översvämning, risken för översvämning ska bedömas och eventuella
skyddsåtgärder säkerställas. Ny bebyggelse får inte heller försämra situationen för närliggande områden.
GC-tunnel rivs Turebergsleden Kanalvägen
Malmvägen
Vid skyfall kommer inte dagvattensystemet, inom eller utanför kvarteren, kunna hantera allt vatten eftersom systemets kapacitet överskrids. För att säkerställa att vattnet inte leds mot och skadar byggnader måste vattnet kunna rinna ytledes bort från dessa ut på gatorna, via så kallade sekundära avrinningsvägar I Figur 16 visas hur vattnet från kvarteren och lokalgatorna avrinner vid ett skyfall. Översvämningsanalysen i Figur 15 ovan visar var vatten ansamlas inom och utanför planområdet.
Figur 16. Sekundära avrinningsvägar (ljusblå pilar) inom planområdet enligt höjdsättning för lokalgator och kvartersmark (höjddata för lokalgator 2018-02-23) (situationsplaner kvarter enligt figurer ovan).
11.1 Föreslagna skyddsåtgärder
Översvämningsanalysen påvisar att vattenvolymen efter ombyggnation av Mässområdet förväntas öka i området norr om Kanalvägen, se Figur 15 ovan. Kompletteringen av analysen visar även att ett område söder om Turebergsleden samt Malmvägen förväntas översvämma med större volym än idag. För att minska risken för översvämning föreslås skyddsåtgärder för hantering av uppskattade översvämningsvolymer för de olika områdena (avsnitt 10). Skyddsåtgärderna placeras lämpligen på sådana platser där de utgör minst skada.
Området norr om Kanalvägen utgörs av gräsmark och parkeringsyta vilket innebär att risken för skador på byggnader är liten. Genom att skåla den befintliga gräsytan, bredvid parkeringen norr om Kanalvägen, och nyttja grässvackan längs med Bagarbyvägen kommer stora vattenvolymer kunna hanteras (Figur 17). Tillsammans kommer de kunna fördröja en volym på ca 570 m3. Föreslagna dimensioner för åtgärderna visas i Tabell 14.
Vatten avrinner via portik
Turebergsleden Kanalvägen
eventuell översvämning. Kupolbrunnens inlopp anläggs en bit ovan lägsta marknivå för att erhålla en fördröjande volym. En transformatorstation planeras anläggas i nära anslutning till gräsytan. Transformatorstationen läggs högre än omgivande mark, och kan med fördel höjas upp med marginal från omkringliggande mark så att den klarar
översvämningsnivån.
Ytan söder om Turebergsleden utgörs av gräsyta vilket innebär låg risk för skada på byggnader (Figur 17). Gräsytan utgör del av Fågelsångsparken som kan fungera som en översvämningsyta för hantering av skyfall. Genom att skåla gräsytan i
Fågelsångsparkens norra del uppskattas den kunna fördröja en vattenvolym på ca 250 m3 (Tabell 14).
Ytterligare åtgärd för att minska översvämningsrisken söder om och längs med
Turebergsleden är att anlägga skelettjord i Turebergledens mitt- och södra sidremsa, se Figur 17. Skelettjordarna kan förses med en så kallad svämzon för att hantera större vattenvolymer. Svämzonen är en översvämningsyta ovan jord där vatten tillfälligt kan fördröjas. Denna lösning är endast möjlig om vägytan lutar mot svämzonen.
Översvämningsvolymen för Malmvägen är fördelad så att huvuddelen av volymen förväntas uppkomma norr om planområdet. Malmvägen angränsar inte till byggnader och risken för skada på bebyggelse är därmed liten. Dessutom är översvämningsvolymen fördelad över en stor yta. Översvämningsrisken för del av Malmvägen som ingår inom planområdet minskas genom att Malmvägens körbanor lutas mot mittremsan, som förses med skelettjord med en ytlig svämzon, se Figur 17. Framkomligheten för
utryckningsfordon säkerställs i och med att Kanalvägen öppnas upp mellan Malmvägen och Tingsvägen.
Figur 17. Föreslagna ytor för omhändertagande av vatten vid skyfall. Skyddsåtgärderna utgörs av gröna ytor och skelettjord. Planerad transformatorstation visas med blå figur.
Skelettjord med svämzon Malmvägen
Grönyta Fågelsångsparken Skålad gräsyta
Grässvacka
Transformatorstation
Skelettjord med svämzon Turebergsleden Kanalvägen
Bagarbyvägen
Tingsvägen
Fördröjningskapacitet för föreslagna skyddsåtgärder visas i Tabell 14.
Tabell 14. Skyddsåtgärder för hantering av översvämningsvolymer i området norr om Kanalvägen och söder om Turebergsleden.
Skyddsåtgärd
(område) Yta Maxdjup
Uppskattad fördröjningskapacitet
m2 m m3
Skålad gräsyta
(norr om Kanalvägen) 1 000 0,6 430
Grässvacka längs Bagarbyvägen (norr om Kanalvägen)
1 000 0,3 140
Fågelsångsparken
(söder om Turebergsleden) 2 000 0,3 250
Översvämningsvolymen för området norr om Kanalvägen uppskattas till 400 m3 efter ombyggnad. Volymen hanteras i den skålade gräsytan med fördröjningskapacitet på ca 430 m3.
Översvämningsvolymen för området söder om Turebergsleden uppskattas till 150 m3 efter ombyggnad. Volymen hanteras i gräsyta i Fågelsångsparken med
fördröjningskapacitet på ca 250 m3.
Därmed bedöms föreslagna åtgärder kunna hantera uppskattade översvämningsvolymer för området norr om Kanalvägen samt söder om Turebergsleden.
Översvämningsvolymen för del av Malmvägen inom planområdet omhändertas ytligt i skelettjordens svämzon. Vid planering av framtida åtgärder för del av Malmvägen norr om planområdet bör översvämningsvolymen tas med som en förutsättning.
Bjerking AB
Jan-Henrik Eriksson Tel 010-211 82 66
jan-henrik.eriksson@bjerking.se
Maria Schoeps Tel 010-211 83 71
maria.schoeps@bjerking.se
Granskad av
Lennart Zetterlund
