Systematiskt Kvalitetsarbetet
MBC-skolan, Svedmyra
Läsår 2013-2014
2
Innehållsförteckning
Systematiskt kvalitetsarbete på Magelungen s. 3
Utvärdering av resultat s. 3
Mål- och kvalitetsområden
● Kunskap och lärande s. 4
● Normen och värden s. 7
● Delaktighet och inflytande s. 9
● Samverkan och övergångar s. 11
Kompetensutveckling läsåret 13/14 s. 12
Framåtblick s. 12
Bilaga 1 Elevenkät s. 13
Bilaga 2 Föräldraenkät s. 15
3
Systematiskt kvalitetsarbete på Magelungen
Arbetsgången och strategin för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av MBC-skolans skolledningsgrupp som har lagt upp en långsiktig plan. Rektorerna tillsammans med personal har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under kommande läsår. Varje enskild skola har sedan friheten att, utöver de av skolledningen valda prioriterade målen, själv fastställa områden man önskar utveckla.
Utvärdering av skolans prioriterade mål för läsåret sker fortlöpande under året vid fastlagda tider. Underlag för elevernas framsteg och utveckling, både socialt och kunskapsmässigt, tas fram under enskilda och kontinuerliga samtal under terminens gång.
Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs inom en fast struktur på MBC-skolan, Svedmyra:
▪ Lärarna upprättar verksamhetsplan med de prioriterade målen i fokus (augusti).
▪ Plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras. (september)
▪ Rektor följer upp och återkopplar lärarnas verksamhetsplan (september/oktober)
▪ Första utvärdering av verksamhetsplanen (november)
▪ Andra utvärdering av verksamhetsplanen (januari)
▪ Ledningsgruppen planerar gemensamma, långsiktiga och övergripande mål för Magelungens skolor tillsammans med skolutvecklingsgruppen.
▪ Arbetslagen gör en slututvärdering av verksamhetsplanen och analyserar elev- och föräldraenkät (maj/juni)
▪ Kvalitetsredovisning upprättas och mål sätts inför kommande läsår (juni) Forum för rektorns pedagogiska ledarskap:
▪ Lärarträffar
▪ Konkreta uppdrag till lärargruppen/ämnesgrupper/likabehandlingsgruppen o. dyl.
▪ APT och studiedagar
▪ De individuella medarbetarsamtalen
▪ Handledning
▪ Enskilda samtal som handledning och vägledning
Utvärdering av resultat
Eftersom skolan består av ett lågt elevantal på max 16 elever, så lämnas ingen resultatredovisning avseende nationella prov, betyg, närvaro m.m. Dessa analyseras i
samband med terminsavslutning och upprättande av nya prioriterade mål. Sammanställningen görs och sänds till vår skolchef Stefan Berg och är en del av hans kvalitetsredovisning kring alla Magelungens skolor.
Under kommande läsår kommer det inom företaget, av våra forskningsansvariga i samråd med några rektorer och skolutvecklare, utveckla bättre mätinstrument som passar vår
skolverksamhet. Detta för att få en bättre möjlighet att följa progressionen hos våra elever från de att de börjar hos oss tills det att de slutar samt för att våra mätningar av framgångsfaktorer ska bli relevanta och användbara för att utveckla våra skolor.
4
KUNSKAP OCH LÄRANDE
Nuläge – var är vi?
Vi har under tidigare läsåret haft stort fokus på likvärdig bedömning och betygsättning där personal bl.a. har fått gå på heldagsutbildning som Skolverket anordnat. Det har även avsatts tid till sambedömning gällande elevarbeten och de Nationella Proven. Vi kommer fortsätta detta arbete dock med fokus på att förbättra vårt arbete på att
konkretisera lektions- och ämnesmål samt bedömningskriterierna så att de blir tydliga för våra elever. Vi har under tidigare läsår påbörjat att arbeta mer tematiskt för att våra elever ska ha möjlighet och goda förutsättningar till att läsa och uppnå målen i fler ämnen.
Utöver detta har hälften av skolans elever ingått i forskningsprojektet SkolMag där specialpedagog och psykolog gemensamt gjort en kartläggning och utifrån dess
resultat utveckla undervisningen för den enskilde eleven. Det som tydligt kommit fram under denna kartläggning är att våra elever har generellt halkat efter jämnåriga, vilket ligger till grund för Magelungens projekt Läsutmaningen som påbörjas under detta läsår.
Vi kommer fortsätta vår satsning på att utveckla en varierad undervisning, detta genom att fortsätta arbetet med att arbeta med kompensatoriska verktyg i undervisningen såsom spel, film, taktilt material och digitala hjälpmedel såsom Claroread m.m. Fokus detta år kommer att börja utforska och använda iPads i undervisningen. Detta är också kopplat till Magelungens prioriterade mål kopplat till Läsutmaningen samt i övriga ämnen, där det finns bra appar som förhoppningsvis blir ett motivationshöjande verktyg för flertalet elever.
Stor del av personalen har via kompetensutveckling inom neuropsykiatri höjt sin kunskap och medvetenhet kring hur vi på professionellt och adekvat sätt bemöter och hjälper elever med särskilda behov. Vi kommer inför kommande läsår fortsätta vårt utvecklingsarbete för att spetsa vår kompetens på detta område.
Mål – vart ska vi?
Att skapa rutiner att både muntligt och skriftligt synliggöra och konkretisera för eleverna vad de tränar på.
Höja läs- och skrivförmågan hos våra elever samt använda screening för att kartlägga elevernas kunskapsutveckling.
Utveckla arbetet med att införa fler kanaler för kunskapsinhämtning genom att påbörja arbetet med iPads och appar i undervisningen.
Att förbättra och utveckla vårt arbete för barn i omfattande behov av särskilt stöd. Med fokus på metod.
5 Tillvägagångssätt – hur gör vi?
Lärarna kommer att arbeta med bedömning av elevexempel på lärar- och
mitterminskonferenser. De kommer även att arbeta om och med ”the big five” som utgångspunkt i sina samtal. Vi har köpt in Informentors material HEJA! som ett stöd för att konkretisera och tydliggöra kunskapskraven i samtal med eleverna.
Under läsåret kommer alla Magelungens skolor ha en läsutmaning via projektet ”En läsande skola” där alla elever arbetar mot ett gemensamt mål. Vi vill lyfta fram läsningen eftersom läsning är en kritisk faktor för skolframgång.
Studiedag för alla lärarna med fokus på läs- och skrivproblematik
Svensklärarna får utbildning kring DLS-materialet samt påbörja arbetet med DLS- screening i svenska för att få en bild och kartlägga våra elevers utveckling i svenska.
Samverkan med IT-pedagog i Sölvesborg. Magelungen kommer också att ha en studiedag för samtlig personal som bl.a. handlar om att använda datorer och iPads i undervisningen. Samarbete mellan lärare i de olika arbetslagen kommer att ske kontinuerligt under läsåret, för att utveckla arbetet samt lära sig av varandra.
För ytterligare förbättra vårt arbete med vår målgrupp, barn i omfattande behov av särskilt stöd, så kommer lärarna under läsåret få pedagogisk handledning av vår specialpedagog och skolutvecklare Fredrik Ahlén. Lärarna har själv ansvaret för att komma med förberedda med problembeskrivningar och goda exempel som ska ligga till grund för att samtala kring metoder/arbetssätt som är framgångsrika och ger goda skolresultat.
Utvärdering – hur blev det?
Samtliga lärare anser att Informators material HEJA har varit ett bra komplement till Skolverkets text och stort stöd i samtal med elever och vårdnadshavarna om
kunskapskraven i ämnena samt bedömningsarbetet. Materialet har också varit stort stöd när lärarna göra sina planeringar. Lärarna upplever att flertalet av eleverna har fått en ökad förståelse för bedömningskriterierna och mål, i samtal med dem. Däremot så visar elevenkäten på lite blandade resultat avseende detta. Men generellt så har det under läsåret blivit en ökad medvetenhet gällande detta. I föräldraenkäten får vi mycket goda resultat koppat till barnets lärande, tyvärr så är det generellt få föräldrar som svarar på enkäten – vilket gör uppgifterna lite svårtolkade.
Har under läsåret påbörjat arbetet med att använda DLS-screening. Första screeningen gjordes under hösten 2013. Detta för att kunna mäta våra elevers färdigheter i läsning och skrivning Vi har utifrån vår DLS-screening samt mätningar från SkolMag-
projektet märkt att våra elever har låga resultat vad gäller läsningen. De har som grupp omfattande behov av stöd för sin läsutveckling och har sedan tidigare skolår hamnat långt efter sina jämnåriga. Detta har med största sannolikhet påverkat deras
prestationer i andra teoretiska skolämnen. Nästa DLS-screening i svenska sker i sep- okt 2014.
6
Vi har under året fått i gång samtliga elever i läsning genom vårt Magelungens läsprojekt En läsande skola. Under året som gått har Magelungens svensklärare samarbetat i team kring läsning för att kunna stödja våra elevers läsutveckling.
Eleverna har läst mer än någonsin tidigare och projektet gått så bra att vi kommer att genomföra Läsutmaningen även kommande läsår.
En reflektion som gjorts utifrån att vi börjat arbeta med screeningsinstrumentet DLS är att vi under kommande läsår kommer att söka efter andra kartläggningsprogram, som kan vara till hjälp för att kartlägga elevernas kunskaper då de börjar hos oss. Fokus kommer i första hand, utöver ämnet svenska, att vara i engelska och matematik. Detta då vi ofta får knapphändig information från tidigare skola gällande elevernas
kunskaper och färdigheter.
Uppgifter om betyg och resultat på Nationella prov uppges inte här p.g.a. det låga elevantalet.
iPads och appar har införskaffats. Flertalet av elever har fått ökad lust och motivation att arbeta på lektionerna då vi utökat med ytterligare ett kompensatoriskt verktyg och varierat vår undervisning ytterligare. Detta gäller främst i ämnena svenska, engelska och matematik.
Lärarna har ansett att handledningen har varit bra, men att de själva inte alltid förberett sig såsom de borde. De anser också att handledningsgruppen skulle blivit mer givande om de endast pratat om de elever de själva undervisar. Ytterligare en reflektion att vi till nästa läsår ska handledningstillfällena endast sker i det egna arbetslaget. Om vi ska fortsätta med pedagogisk handledning så behöver den styras upp med tydliga
arbetsuppgifter till varje träff. Den pedagogiska handledningen ska framöver endast kopplas till metoder kring undervisningens innehåll och handledaren kommer att gemensamt med rektor utforma dess upplägg. All personal kommer framöver få gemensam handledning i arbetslaget med systemteoretisk grund.
För att stärka samtliga av Magelungens lärare avseende arbetet med barn i omfattande behov av särskilt stöd kopplat till specialpedagogiska förhållningssätt och metoder för lärande så kommer vår skolutvecklare starta upp en internutbildning. Denna
skolutvecklingssatsnings övergripande mål är att skapa goda förutsättningar för utvecklingen av vår skola och undervisning med vår specifika målgrupp. Denna utbildningssatsning startas upp med en introduktionsdag HT14, men kommer fortgå under ett par läsår framöver och stöda sig på aktuell forskning.
7
NORMER OCH VÄRDEN
Nuläge – var är vi?
Skolan har arbetat aktivt med värdegrundsfrågor och samspelsövningar och för att förebygga konflikter mellan elever. Värdegrundsarbetet är en viktig del och pågår under hela skoldagen i alla dess aktiviteter. Utifrån elevgrupp och dess svårigheter så kommer detta alltid att vara en central del som vi behöver arbeta förebyggande, aktivt och intensivt med.
Skolan behöver fortsätta arbetet med att skapa ökad arbetsro på lektionerna, både vad gäller lokal- och schemaanpassningar på organisation, grupp- och individnivå samt att samskapa trivselregler med våra elever
Har under året utvecklat tydliga rutiner hur vi ska få med föräldrarna i vårt förebyggande arbete.
Mål – var ska vi?
Att alla elever ska känna till innehållet i Plan mot diskriminering och kränkande behandling och lever efter de trivselregler som arbetats fram tillsammans med lärare och personal.
Att alla elever ska känna arbetsro under lektionerna.
Att skapa lugn och trygghet för eleverna under hela skoldagen
Tillvägagångssätt – hur gör vi?
Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska användas i vardagen och trivselregler upprättas och synliggörs i skolmiljön i början av varje läsår. Återkoppling till dessa görs kontinuerligt under läsåret på föräldramöten, klassråd, individuella veckosamtal, elev- och föräldraenkäter. Vi har temadag där vi diskuterar och arbetar med planen. Vår verksamhet genomsyras av social och emotionell färdighetsträning, där vi jobbar mycket både individuellt och i grupp för att stärka eleverna genom värderingsövningar, samspelsövningar, samtal m.m.
Vi arbetar och utvärderar kontinuerligt schema utifrån både ett individ- och
grupperspektiv för att skapa bästa förutsättningar för arbetsro i klassrummet genom ev. gruppändringar, stödinsatser, lokalförändringar etc.
Personal finns med under hela skoldagen som stöd för att skapa lugn och trygghet.
Veckoavstämning med eleverna kring skolveckan kopplat till trygghet och trivsel, därefter samtal mellan personal kring eventuella åtgärder och insatser.
Trygghet och studiero tas upp på utvecklingssamtalen.
8 Utvärdering – hur blev det?
Eftersom vi har en liten elevgrupp med löpande intag under året, så innebär det att vi har ny elevgrupp i princip till varje läsår. Därför är det extra viktigt att personal i början av läsåret aktivt arbetar med planen samt reviderar/upprättar trivselregler samt att vi varje läsår informerar och avsätter minst en skoldag. Detta är en viktig del i vårt värdegrundsarbete som genomsyrar vår verksamhet och har också gjort eleverna mer aktiva att gemensamt med personal driva vårt värdegrundsarbete kopplat kring hur vi ska vara gentemot varandra. Utifrån att vi endast riktar oss gentemot elever med omfattande behov av särskilt stöd samt det löpande intaget, så kommer detta från år till år att vara ett högt prioriterat arbetsområde för vår skola.
Det gedigna värdegrundsarbetet har gjort att eleverna känner en större samhörighet med sina klasskamrater, personal och skolan i stort. Utifrån den målgrupp vi inriktar oss emot, så är det av stor vikt att vi fortsätter att ge vårt värdegrundsarbete stort utrymme för att skapa goda förutsättningar för elevernas sociala och emotionella utveckling samt förenklar och förbättrar dess samspelsförmåga.
Arbetsro under lektionstid är fortfarande ett område där vi får alldeles för dåliga resultat i elevenkäten. Här behöver vi fortsätta att arbeta förebyggande samt se över våra lokaler. Under kommande läsår ska vi genomföra renoveringar och
lokalförändringar gällande båda skolans grupper, som kommer skapa bättre
förutsättningar kring att dela grupperna vid behov med mindre rum i anslutning till de större klassrummen.
Närvaron av personal under hela skoldagen är nödvändig för att kontinuerligt arbeta med trygghet och trivseln, eftersom flertalet av våra elever behöver stöttning i socialt samspel med jämnåriga. Eleverna känner att personal bryr sig dem och att de blir lyssnade på. Vi behöver fortsätta att tydliggöra de framarbetade trivselreglerna och synliggöra dem visuellt i vardagen genom lappar, påminnelser och bilder. Det är lite svårt för oss att tolka resultatet på elevenkäterna eftersom de inte alls överensstämmer med det eleverna och vårdnadshavarna muntligt uttrycker till oss gällande trygghet och trivsel i skolan. Vi ser dock en liten förbättring gällande trygghet i våra
elevenkäter under läsårets gång. Men oavsett detta, så är vår målsättning att samtliga elever även i enkäterna ska svara att de känner sig trygga och att de trivs i sin skola.
Detta innebär att vi behöver fortsätta att göra insatser för att nå detta resultat.
Individuella veckoavstämningar kopplat till lektioner och skolveckan har varit mycket uppskattat och verksamt för eleverna. Det har gjort skoldagen tydligare och mer begriplig för alla elever och lett till ökat deltagande under lektionen. Det har också varit en mycket viktig källa för personal att stämma av hur eleverna anser sig ha det i skolan gällande trivsel, trygghet och arbetsro.
9
DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
Nuläge – var är vi?
Eleverna är delaktiga i planeringen främst kring hur de vill genomföra arbetsmoment och uppgifter. Detta görs i så stor utsträckning som möjligt genom att lärarna har ett flexibelt arbetssätt och är lyhörda kring elevernas idéer och förslag. Eleverna själva upplever att de har inflytande och får vara med och bestämma både vad gäller undervisning samt i skolfrågor.
Vi behöver fortsätta arbetet med att få till fungerande och konstruktiva klassråd.
Värdegrundsarbetet genomsyrar vår verksamhet – det pågår ett kontinuerligt arbete och samtal ring värdegrundsfrågor både i och utanför klassrumssituationer.
Mål – vart ska vi?
Fördjupa arbetet med formativ bedömning för att öka elevens egen förståelse kring sitt lärande.
Öka elevernas delaktighet i planering och genomförande av arbetsmoment och uppgifter.
Hitta fungerande former för klassrådet
Tillvägagångssätt – hur gör vi?
Att lärarna under lektionstid kontinuerligt återkopplar till eleverna och synliggöra var eleverna befinner sig i sitt lärande i förhållande till målen samt hur de ska komma vidare mot målen. Till hjälp använder vi oss av matriser. Enskilda samtal med mentor eller annan personal varje fredag som ligger till grund för ev. åtgärder eller insatser i skolan. Där fokus utöver att diskutera utveckling i skolan kopplat till kunskaper och färdigheter också handlat om diskussioner kring hur lär jag mig bäst, vilka
metoder/strategier/miljöer fungerar bäst för mig? Under denna tid utvärderas också veckan som varit.
Eleverna ska ha inflytande kring hur de vill genomföra arbetsmoment/uppgifter i så stor utsträckning som möjligt.
Lärarna ska vara lyhörd och ha ett flexibelt förhållningssätt samt ta tillvara eleverna egna idéer i undervisningen samt utgå från deras intressen i så stor utsträckning som möjligt vid planering av undervisningen. Detta för att skapa lust till lärande.
Klassråden får en tydlig struktur; givet ämne en gång per månad samt eleverna får själva lämna in förslag på ämnen de vill diskutera. Utöver klassråden så har varje elev enskild avstämning med mentor eller annan personal varje fredag, där det också finns utrymme till att diskutera skolfrågor.
10 Utvärdering – hur blev det?
De individuella veckoavstämningarna har varit ett bra underlag för eleverna att känna delaktighet och en möjlighet till inflytande över sin skola och undervisningen. Det har även varit ett bra underlag för förändringar på individ-, grupp och organisationsnivå.
Eftersom eleverna i våra grupper befinner sig på olika kunskapsnivåer samt generellt har ett problematiskt förhållande till skola och skolarbete, så är det av stor vikt att hela tiden diskutera med varje enskild elev var de befinner sig i förhållande till uppsatta mål och själva vara delaktiga i bedömningen utifrån deras egna förutsättningar. Även om vi ganska ofta upplevt att eleverna själva har lite svårt att formulera sig kring var de befinner sig gällande detta, så har vi i klassrumssituation kunnat se en viss skillnad då elever blivit mer medvetna kring detta genom att de börjar prata om sina styrkor och utvecklingsområden. Främst så har flertalet av eleverna blivit mer medvetna kring vilka lärstilar som fungerar bäst för dem.
Styrkan i vår undervisning är att vi har stora möjligheter att i hög utsträckning individualisera den utifrån behov för att möta upp eleven där den befinner sig. Vi har sett fina individuella resultat kopplat till de olika insatserna som lett till ökad närvaro och delaktighet under lektionerna. Det har i stor utsträckning stärkt elevernas vilja till att lära sig och att det tydliggjort för eleverna vad som förväntas av dem. Eleverna upplever också att de får det stöd som de behöver för att lyckas i sin
kunskapsutveckling.
Vi har inte riktigt lyckats med att få våra klassråd att fungera. Detta är ett
utvecklingsområde som står kvar inför nästa läsår. Eleverna har dock, se ovanstående punkt, fått vara med och göra sin röst hörd samt varit delaktig i planering av
verksamhet och undervisningen – men tyvärr ganska så sällan i klassrådsform d.v.s. i grupp.
11
SAMVERKAN OCH ÖVERGÅNGAR
Nuläge – var är vi?
Vi har arbetat fram ett mycket nära samarbete med vårdnadshavare/föräldrar, minst en gång per vecka men vid behov dagligen.
Vi uppmuntrar vårdnadshavare/föräldrars engagemang och delaktighet. De ska, precis som våra elever, alltid känna sig välkomna till oss.
Uppmuntra och stötta vårdnadshavare/föräldrar så att alla genomför föräldraenkäten på SchoolSoft samt att de tar del av information som finns där.
Mål – vart ska vi?
Fortsätta och förbättra vår täta kontakt med vårdnadshavare.
Öka föräldrarnas delaktighet i sina barns skolgång.
Tillvägagångssätt – hur gör vi?
Kontakt med hemmet minst en gång per vecka alt. efter behov via veckobrev, telefonsamtal eller mail.
Inbjuder utöver utvecklingssamtal och föräldramöte till öppet hus, skolavslutningar, ev. uppföljningsmöten och uppmuntrar vårdnadshavares engagemang och delaktighet i skolan.
Fortsätta uppmuntra vårdnadshavare/föräldrar att använda vår webbaserade mötesarena SchoolSoft.
Utvärdering – hur blev det?
Vi har ett mycket gott samarbete med vårdnadshavare. Vi meddelar dem minst en gång i veckan information om skolan via mail och telefon, vilket gör skoldagen enklare och tydligare för eleverna. Utifrån behov och önskemål så har vi ibland daglig kontakt med hemmet. Vi har hög närvaro då vi har öppet hus och på skolavslutningen samt täta uppföljningsmöten. Det visar sig också i samtal med vårdnadshavare och på våra föräldraenkäter att de känner sig väl informerade kring hur det fungerar för sitt barn i skolan generellt och i ämnena samt känner sig lyssnade på.
Våra vårdnadshavare/föräldrar använder i liten utsträckning SchoolSoft, vilket vi givetvis försöker uppmuntra dem till att göra i högre utsträckning. Detta kan bl.a. bero på att de anser att de får så bra överlämningar över veckan, att de inte anser sig ha behov av att titta på SchoolSoft. Tyvärr så har detta lett till att vi i år har få
vårdnadshavare/föräldrar som fyllde i vår föräldraenkät. Vi behöver inför kommande läsår skapa rutiner så att föräldrar i högre utsträckning deltar i våra enkäter och så att vi får ytterligare ett bra mätinstrument kring vårt arbete.
12
Kompetensutveckling som skett under läsåret 13/14
• Utbildning för samtliga svensklärare i att screena och kartlägga våra elever med hjälp av DLS-materialet
• Fortbildningsdag för alla lärare kopplat till lässatsningen och fokus på elever med läs- och skrivproblematik. Föreläsningen kommer bl.a. handla om dyslexi, workshop, konkreta tips och idéer.
• Åk 1-6/3-6-lärare ska få gå på heldagskurs anordnat av Skolverket om Bedömning och betygssättning.
• En lärare går en heldagsutbildning om SchoolSoft, skolans digitala och webbaserade kommunikationssystem.
• Kontinuerlig handledning med specialpedagogiska inriktning. Fokus på samtalet ska beröra hur vi på bästa möjliga sätt kan möta våra elever med särskilda behov,
diskutera skolmaterial, lärstilar och didaktik/pedagogik.
• Fortsatt kompetenssatsning på ökad kunskap kring neuropsykiatriska funktionshinder, internutbildning.
Framåtblick
MBC-skolan, Svedmyra kommer fortsätta sitt gedigna värdegrundsarbete för att försöka skapa trygghet och trivsel i skolan för de elever som börjar hos oss. Detta gör vi genom att alltid utgå från våra elevers individuella behov och förutsättningar. Skolan har som målbild att de elever som börjar hos oss ska känna jag vågar, jag vill, jag kan och får lyckas i skolan.
Under kommande läsår kommer vi fortsätta vår lässatsning – En läsande skola. Vi kommer fortsätta att utveckla att screena och kartlägga våra elever. I sep/okt 2014 kommer vi göra vår andra DLS-screening i svenska, vi kommer utöver detta även se om vi kan hitta andra
lämpliga kartläggningsprogram som kan passa vår verksamhet i intagningsarbetet. Vi kommer fortsätta att fokusera på området läs- och skrivsvårigheter med hjälp handledning och stöd från specialpedagog.
Kommande läsårs stora kompetenssatsning är att samtliga undervisande lärare i matematik ska gå Matematiklyftet. Handledare är Gunilla Tovö som arbetar på MBC-Gymnasiet,
Södermalm. Hon har tidigare erfarenhet av att undervisa på Lärarhögskolan i matematik samt en lång erfarenhet såsom gymnasielärare i ämnet. Vi kommer också introducera Magelungens skolutvecklingssatsning MUST (meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg
undervisning) och aktuell forskning under nästa år. Kursen handlar om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder för lärande samt kopplas till aktuell forskning.
Therese Lund
Rektor MBC-skolan, Svedmyra
13
(Bilaga 1) Elevenkät läsår 13/14
Enkät HT13 Antal elevsvar 8 Enkät VT14 Antal elevsvar 11
1: Elevenkät Du svarar 1 till 5 där:
1. betyder att du inte alls håller med om påståendet 2. betyder att du håller med lite grand
3. att du håller med ganska mycket 4. att du håller med nästan helt 5. att du håller med helt och hållet
Termin 1 2 3 4 5
2: I min skola får jag vara med och bestämma hur jag skall arbeta med olika skoluppgifter HT13 13% 38% 50% 0% 0%
VT14 18% 18% 45% 9% 9%
3: Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. HT13 0% 13% 25% 38% 25%
VT14 0% 9% 27% 55% 9%
4: I min skola är det så lugnt att jag får den arbetsro jag behöver. HT13 13% 13% 38% 38% 0%
VT14 55% 0% 36% 9% 0%
5: Lärarna berättar hur det går för mig i deras ämnen. HT13 0% 50% 25% 13% 13%
VT14 9% 18% 18% 9% 45%
6: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. HT13 13% 13% 13% 13% 50%
VT14 18% 9% 27% 27% 18%
7: Jag kan nå målen i alla ämnen, bara jag vill HT13 0% 0% 63% 0% 38%
VT14 0% 0% 36% 27% 36%
8: Jag känner mig trygg i min skola. HT13 25% 0% 13% 38% 25%
VT14 36% 9% 9% 36% 9%
9: Jag trivs bra i min skola. HT13 13% 13% 13% 38% 25%
VT14 27% 18% 0% 36% 18%
10: Jag tycker att jag har nytta (särskilt i framtiden) av det jag gör i skolan. HT13 0% 25% 25% 25% 25%
VT14 18% 9% 27% 18% 27%
11: Jag tycker att de vuxna bryr sig om mig. HT13 25% 0% 13% 50% 13%
VT14 18% 0% 36% 27% 18%
12: Jag tycker att jag har inflytande på skolans verksamhet. HT13 25% 0% 38% 25% 13%
VT14 9% 9% 55% 9% 18%
Reflektion elevenkät:
Elevenkäten har från ht13 till vt14 förbättrat sig vad gäller deltagande av eleverna på denna enkät. Vi har visserligen flertalet elever som fortfarande vägrar att delta, men de har blivit färre vilket är glädjande. Det är ett utvecklingsområde för oss att få samtliga elever att genomföra denna enkät. Andra värden som ökat under läsåret är ökat inflytande av
undervisningen, att de får hjälp av vuxna samt känner att de blir sedda och att personalen bryr sig. Utifrån att eleverna ofta kommer till oss med stora tillitssvårigheter till omvärlden så är
14
detta glädjande och visar också prov på det gedigna värdegrundsarbete som genomsyrar vår skola. Det som blir tydligt och uppenbart är att vi behöver fortsätta vårt arbete med att fokusera på trygghet, arbetsro och trivsel för att skapa en än bättre skolmiljö för våra elever.
Personal och vårdnadshavare upplever att eleverna trivs bättre än vad som framkommer i våra enkätsvar, vilket vi givetvis behöver ta till oss och resonera kring.
15
(Bilaga 2) Föräldraenkät läsår 13/14
Enkät HT13 Antal svar 3 Enkät VT14 Antal svar 3
1: Föräldraenkät Du svarar 1 till 5 där:
1. betyder att du inte alls håller med om påståendet 2. betyder att du håller med lite grand
3. att du håller med ganska mycket 4. att du håller med nästan helt 5. att du håller med helt och hållet
Termin 1 2 3 4 5
2: Jag upplever att mitt barns intressen, synpunkter, behov och önskemål tas till vara i HT13 0% 0% 0% 33% 67%
skolan. VT14 0% 0% 0% 0% 100%
3: Jag upplever att mitt barn får arbeta på många olika sätt i skolan. HT13 0% 0% 0% 0% 100%
VT14 0% 0% 0% 0% 100%
4: Jag upplever att mitt barn blir väl bemött av personalen på skolan. HT13 0% 0% 0% 0% 100%
VT14 0% 0% 0% 0% 100%
5: Jag blir väl bemött av personalen på skolan. HT13 0% 0% 0% 0% 100%
VT14 0% 0% 0% 0% 100%
6: Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i skolan. HT13 0% 0% 33% 33% 33%
VT14 0% 0% 0% 33% 67%
7: Jag har fått information om skolans likabehandlingsplan. HT13 0% 0% 33% 0% 67%
VT14 0% 0% 0% 33% 67%
8: Jag får information om skolans regler. HT13 0% 0% 0% 0% 100%
VT14 0% 0% 0% 33% 67%
9: Det finns ett väl fungerande forum vid skolan där jag som förälder ges möjlighet till HT13 0% 0% 0% 0% 100%
påverkan och inflytande (med forum menas föräldramöten, skolråd m.m.) VT14 0% 0% 0% 0% 100%
10: Jag får information om skolans rutiner, t ex frånvaroanmälan, begära lov, busskort etc. HT13 0% 0% 0% 33% 67%
VT14 0% 0% 0% 33% 67%
11: På utvecklingssamtalen får jag tydliga besked om mitt barns lärande. HT13 0% 0% 0% 0% 100%
VT14 0% 0% 0% 0% 100%
12: Mitt barn får den hjälp och det stöd som hon/han behöver i skolan. HT13 0% 0% 0% 33% 67%
VT14 0% 0% 0% 0% 100%
13: Utvecklingssamtalet präglas av öppenhet, ger ömsesidig information och leder till HT13 0% 0% 0% 0% 100%
ömsesidiga åtaganden. VT14 0% 0% 0% 0% 100%
13: Övriga kommentarer
"Jag har aldrig blivit så väl bemött av skolpersonal som jag blir på Magelungen, dom har varit det centrala stödet kring mig och min son sedan första dagen. Jag är så tacksam för alla gånger som jag har fått pratat av mig min oro eller bollat nya idéer. Min son har sett att det inte finns några glapp mellan skola och hem, all information delas mellan oss. Jag vet vad som händer i skolan och kan bemöta honom utifrån det när
han kommer hem och likadant åt andra hållet."
"Tack för den här tiden."
"Mitt barn har utvecklats tack vare Magelungen i både sin inlärning och sociala träning. För första gången under sin skolgång så har han
återfunnit förtroende för skolan."
16
Reflektion föräldraenkät:
Först och främst måste vi komma till rätta med att höja deltagandet på våra föräldraenkäter.
Detta genom att mer aktivt stötta, påminna och hjälpa dem att genomföra dessa ev. då de är på plats i skolan alternativt över telefon. Vi har mycket nöjda vårdnadshavare/föräldrar, men eftersom deltagandet är så lågt blir enkäten inte så tillförlitlig. Även om den tycks stämma överens med den muntliga information vi fått till oss under kontakten under läsåret.
Föräldraenkäten visar på att de anser att både deras och barnen har stort inflytande på skolan och blir lyssnade till. De upplever sig väl bemötta och att de får god information kring var eleven befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till målen. De anser att de blir väl bemötta och att deras barn känner sig trygga i sin skola (vilket inte riktigt överensstämmer med elevenkäten). De anser också att de har fått god information gällande skolans trivselregler, däremot kan vi utveckla vårt arbete med att få dem delaktiga och föra fram information gällande Planen mot diskriminering och kränkande behandling.
