Budgetunderlag

(1)

Budgetunderlag

2010–2012

(2)

Budgetunderlag 2010–2012 Folkbildningsrådet

Layout: Johan Nilsson, Kombinera Tryck: Allduplo, Stockholm 2009

(3)

Innehåll

Sammanfattning _______________________________________________ 4 Folkbildningens uppdrag _______________________________________ 6 Resultatredovisning 2008 _______________________________________ 8

Studieförbunden 8

Folkhögskolorna 9

Samlad bedömning av effekter av folkbildningens insatser 11

Statsbidragsfördelningen ______________________________________ 18 Anslagsutvecklingen __________________________________________ 20 Budgetförslag 2010–2012 ______________________________________ 23

Motiv för ökat stöd till folkbildningen 23

Budgetäskande för 2010–2012 25

Bilaga: Statsbidragsberättigade studieförbund och folkhögskolor ________ 26

(4)

Sammanfattning

Statens förtroende för folkbildningen är starkt.

Kraven och förväntningarna på folkbildningens insatser är betydande. Resultatredovisningen visar att folkbildningen möter dessa förväntning- ar och att en stor andel av svenska folket deltar i folkbildningens verksamhet. Folkbildningen är ett stöd och instrument för människors lärande och den bidrar till att stärka sammanhållning och till- lit mellan människor. I många fall, framför allt på mindre orter, svarar folkbildningen för den enda för alla tillgängliga studie- och kulturverksamhe- ten. Folkbildningens nära koppling till föreningar och nätverk är en styrka. Folkbildning och utbildningsinsatser genomförda av studieförbund och folkhögskolor är ett medel för människor att vara aktiva i det demokratiska arbetet liksom för att ta initiativ till att påverka inriktningen och utvecklingen av samhället. De samlade effekterna av folkbildningens insatser är stora, dels för enskilda personer, dels för föreningslivet och samhället på lokal, regional och nationell nivå. Det är angeläget att dessa effekter vidmakthålls, stärks och omvand- las till ny verksamhet och utveckling i samhället.

I en tid med stora ekonomiska och sociala på- frestningar, med en växande arbetslöshet och där- med ett växande utanförskap, är det viktigt att folkbildningen fortsatt kan agera som en kraft för demokrati, minskade utbildningsklyftor och för en kreativ kulturverksamhet.

Folkbildningen erbjuder sig att vara genom- förare av ett ”omställningslyft”. Sverige behöver utveckla och ställa om arbetskompetenser och or-

ganisationer med mera. Många arbetslösa kommer inte att kunna få ett nytt arbete med liknande arbets innehåll som i det de blev uppsagda ifrån.

Deras kompetens och yrkesidentitet måste utvecklas och förändras.

Folkhögskolor och studieförbund, som är verksamma i hela landet, kan med kort varsel starta verksamheter som möter individuella och kollektiva behov av utbildning. Detta är möjligt genom folkbildningens pedagogik och metod som anpassar innehåll och arbetsformer till vuxna män- niskors behov, erfarenheter och kunskaper. När konjunkturen sedan vänder så finns det en mer för- beredd arbetskraft som med stärkt självkänsla kan möta framtidens utmaningar.

Folkbildningen vill fortsatt fylla sin roll som arena för det fria kunskapssökandet, utvecklare av nya demokratiska strukturer, för att minska utbildningsklyftorna i samhället samt som drivkraft i det lokala kulturlivet. Men en pris- och löneomräkning som inte följer övriga kostnadsökningar i samhäl- let, och inom folkbildningen, kommer att på sikt påverka den rikstäckande folkbildningens möjlig- heter att bedriva en bred folkbildande verksamhet och genomföra lokala kulturarrangemang.

Budgetäskande för 2010–2012

Med stöd av resultatredovisningen av folkbild- ningens insatser och ovan framställd beskriv- ning yrkar Folkbildningsrådets styrelse:

(5)

att regeringen ökar folkbildningsanlaget med en pris- och löneomräkning på tre procent per år för perioden 2010–2012, samt

att regeringen årligen tillskjuter 500 miljoner kro- nor för ett ”omställningslyft” under perioden 2010–2012.

(6)

Folkbildningens uppdrag

I 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192) markerade regeringen som en principiell utgångspunkt följande:

Folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället. Folkbildningens historia är en historia om kunskapens makt och vittnar om gruppers och individers förmåga att genom folkbildningens organisationer av egen kraft kan hävda sin ställning i samhället. Utan folkbildningen hade folkrörelserna varit svagare och nått betydligt färre.

Vidare skriver regeringen att principen att folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för verksamheten ska gälla även i fortsättningen.

Riksdagen beslutar om syftet med statens bidrag till folkbildningen.

Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att – stödja verksamhet som bidrar till att stärka och

utveckla demokratin;

– bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen;

– bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i sam- hället; och

– bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta.

Riksdagen har vidare fastställt sju verksamhets- områden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd:

1. Den gemensamma värdegrunden; alla män- niskors lika värde och jämställdhet mellan könen

Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla män- niskors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation.

2. Det mångkulturella samhällets utmaningar Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till att människor med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så att utanförskap, segregering, konflikter och diskri- minering motverkas.

3. Den demografiska utmaningen

Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan möta de demografiska för- ändringarna och engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang.

4. Det livslånga lärandet

Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att stu- dieförbund och folkhögskolor medverkar till att förverkliga möjligheten till ett livslångt lärande för

(7)

vuxna, till alternativa vägar för att nå gymnasie- kompetens och vidare studier samt till yrkesutbildning.

5. Kulturen

Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer kan vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen.

6. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer är öppna för personer med funktionsnedsättning och att alla deltagare erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka utform- ningen av verksamheten.

7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa

Statens stöd till folkbildningen ska bidra till att dess organisationer medverkar till bättre folkhäl- sa, till hållbar utveckling och till global rättvisa genom att öka människors insikt om vikten av för- ändrade värderingar och levnadsvanor.

Inför regeringens arbete med sin nya folkbildningsproposition presenterade folkbildningen i Folkbildningens Framsyn en samlad bild av folkbildningens roll och uppgifter inför 2010-talet.

Regeringens proposition Lära, växa, förändra kom att till stor del återspegla Framsynens innehåll.

Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens proposition har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet.

Denna ska kännetecknas av att vara:

– fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta samt ämnen/kursen/aktiviteter), – deltagarstyrd (inflytande över uppläggning

och innehåll),

– formad av egna utbildningsplaner (icke läro- plans- eller betygsstyrd),

– baserad på deltagarnas behov och erfarenheter från vardagslivet,

– ideologiskt och/eller innehållsmässigt profile- rad (plats för särarter),

– mångsidig (i sitt verksamhets- och programut- bud), samt

– flexibel (snabbt tillgodoser nya utvecklingsbe- hov och nya former).

(8)

Resultatredovisning 2008

En samlad bild av den verksamhet som studieför- bunden och folkhögskolorna genomför med ﬁnansiering av folkbildningsanslaget ﬁnns när- mare beskriven i Folkbildningsrådets årsredovis- ning 2008 och refereras därför endast kortfattat här i budgetunderlaget.

Studieförbunden

De nio studieförbunden arrangerade drygt 276 000 studiecirklar med 1,9 miljoner grupprapporterade deltagare fördelat på 58 procent kvinnor och 42 procent män.

Studieförbundens cirkelverksamhet räknat i antal genomförda studiecirklar minskade med tre procent, antalet deltagare med sex procent. Minsk- ningen i antalet studiecirklar motsvaras av en minskning i studietimmar med två procent. Studie- timmar i snitt per cirkel var 35,5 per arrangemang.

Antal arrangemang ökade med nio procent och antalet studietimmar med 13 procent i Annan folkbildningsverksamhet. Det är en friare verksamhets- form, som bland annat används för att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på. Deltagare kan vara yngre än de 13 år som är gränsen för deltagande i cirkeln. Antal deltagare, sammankomster och studietimmar kan även vara färre än i cirkeln. Nära 60 000 arrangemang ge- nomfördes med 689 000 deltagare fördelade på 65 procent kvinnor och 35 procent män.

Antalet Kulturprogram ökade med 13 procent.

Nära 285 000 Kulturprogram genomfördes med mer än 16 miljoner besökare/deltagare, fördelade på 57 procent kvinnor och 43 procent män.

Verksamhetsåret 2008 infördes deltagarrapportering med krav på personnummer för deltagare i Studiecirkel och Annan folkbildningsverksamhet. Med deltagarregistret som underlag motsvarar deltagare i dessa verksamhetsformer 1 017 312 unika personer, 744 000 i cirkel och 342 000 i Annan folkbildningsverksamhet. Bland dessa finns runt 70 000 personer som deltagit i båda verksam- hetsformerna varför summan blir större än unika personer totalt. Ytterligare 74 000 deltagare finns rapporterade med en unik kombination av ofull- ständigt personnummer, för- och efternamn. Även bland dessa kan samma person förekomma mer än en gång.

Sedan tidigare sker rapporteringen av invandrade deltagare och personer med funktionsnedsätt- ning i form av en gruppredovisning, där mer än hälften av cirkelns deltagare ska vara att hänföra till gruppen.

Från 2008 rapporteras i arrangemanget dessutom antalet deltagare med funktionsnedsättning och invandrade med brister i svenska språket för vilka förstärkta insatser möjliggjort deltagandet.

Antalet deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 162 700. Studieförbunden rapporterar 64 600 deltagare med funktionsnedsättning för vilka riktade insatser gjorts. I grupprapporteringen beräknas 247 400 invandrade deltagare. De delta-

(9)

gare som invandrat och har fått särskilt stöd för att undanröja språkliga hinder utgjorde 74 200.

Som invandrade rapporteras 13 procent av deltagarna.Av studieförbundens deltagarrapportering framgår att 15 procent av de unika deltagarna i cirkel var av utländsk bakgrund. 13 procent av de unika deltagarna var utrikes födda – samma andel som i gruppredovisningen. Deltagare med funk- tionsnedsättning utgjorde nio procent av gruppre- dovisade deltagare.

Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media är fortsatt dominerande, med sina 61 pro- cent av studietimmar i cirkel. Studierna inom området Humaniora, språk, historia svarade för 14 procent av studietimmarna medan området Samhälls- och beteendevetenskaps andel var när- mare sex procent. Personliga tjänster (som rym- mer matlagning, turism, resor, friskvård, idrott, konsumentkunskap med mera) var tillsammans med Lantbruk, trädgård, skog och fiske andra huvudämnesområden med stort deltagande.

Studiecirkeldeltagare i olika åldersgrupper avviker från sina andelar av befolkningen främst i gruppen 65 år och äldre. Denna åldersgrupp ut- gör 20 procent av befolkningen men 32 procent av unika cirkeldeltagare. För åldersgrupp 25–44 år är förhållandet det omvända – de utgör 31 procent av befolkning, men 24 procent av cirkeldeltagare.

Andelar i åldrarna upp till 19 år är lika stora i Stu- diecirkel som i befolkning. Övriga åldersgrupper avviker i mindre utsträckning.

Kvinnor utgör 64 procent av unika cirkeldeltagare och män 36 procent.

Annan folkbildnings verksamhet är i hög grad en barn- och ungdomsverksamhet och andelen deltagare under 19 år är större än för befolkningen i stort.

Studieförbunden bedrev en omfattande kulturverksamhet, dels i form av cirklar och Annan folkbildningsverksamhet där deltagarna själva var utövarna – dels som arrangör av Kulturprogram.

Kulturprogramsverksamheten ökade med 13 procent mätt i antal program, vilket motsvarar en ök- ning med drygt 33 000 program. 16 miljoner deltagare fick ta del av 285 000 arrangemang. Som

kulturanordnare i det lokala kulturlivet är studie- förbunden fortsatt en mycket viktig arrangör.

Föreläsningar samlade flest antal program medan flest deltagare återfanns i verksamhetsformen Sång och musik. Mer än en miljon kulturutövare engagerades. 103 000 föreläsningar genomfördes, en ökning med 17 000 program. Nära 3,5 miljoner människor lyssnade till Föreläsningar, en ökning med 450 000 personer. Det vanligaste föreläs- ningsämnet var Historia, med drygt 15 000 pro- gram och 435 000 åhörare. Flest åhörare samlade Annan utbildning i religion med 510 000 deltagare i 11 000 föreläsningar. 160 föreläsningar inom EU- området samlade 5 100 åhörare.

I glesbygd där tillgången till kulturscener och -institutioner är begränsad, deltar man nära tre gånger årligen per invånare i studieförbundens Kulturprogram. I Storstäder, förorts- och pend- lingskommuner är deltagandet högre än en gång per år. Deltagandet i större städer är två gånger per år.

Folkhögskolorna

Antal deltagare i de långa kurserna var i snitt 27 000 per termin, cirka 500 fler än föregående år.

Allmänna kursen hade 12 100 deltagare i ett ter- minssnitt, fördelat på 63 procent kvinnor och 37 procent män. Det är en minskning med 600 deltagare jämfört med föregående år. Särskilda kursernas 14 800 deltagare är en ökning med cirka 1 100.

Fördelningen var 67 procent kvinnor och 33 procent män i de särskilda kurserna. Deltagarveckorna i den Allmänna kursen minskade med 20 000, men balanseras av en motsvarande ökning av de Sär- skilda kursernas deltagarveckor om 24 000.

Den Allmänna kursen utgjorde 48 procent av de långa kurserna 2008, en minskning med två procentenheter från 2007.

I de Korta kurserna inklusive Öppen folkbildning minskade antal deltagarveckor med tio procent.

Cirka 300 studerande deltog i genomsnitt per

(10)

termin i folkhögskolans långa kurser i form av In- dividuellt gymnasieprogram. Deltagarnas hem- kommuner betalade interkommunala ersättningar för skolornas undervisningskostnader.

Uppdragsutbildningarna svarade sammanlagt för cirka sex procent av folkhögskolornas totala verksamhet mätt i deltagarveckor, vilket är tio procentenheter lägre än föregående år. Studier inom aktivitetsgarantin, liksom Jobb- och utvecklingsgarantin, upphörde 2008. Dessa verksamheter svarade 2007 för 65 procent av deltagarveckorna inom uppdragsverksamhet. Verksamhet upphandlad av länsarbetsnämnder ökade.

Kurser på uppdrag av kommuner är näst största uppdragsverksamheten med 25 000 deltagarveck- or. Inklusive kurser inom Individuella gymnasie- programmet deltog nära 1 000 personer per termin i kurser på uppdrag av kommuner.

Inom Övriga uppdragsutbildningar, vilka i regel avser kurser som genomförts på uppdrag av och finansierats via ersättningar från landsting, organisationer och föreningar, genomfördes 23 300 deltagarveckor – en minskning med nio procent. Här återfinns också KY-utbildningar vid folkhögskola.

Folkhögskolorna arrangerade sammanlagt när- mare 2 350 Kulturprogram riktade till allmänheten med totalt cirka 248 000 deltagare, varav 43 procent var män och 57 procent kvinnor.

Deltagare födda utomlands/invandrade utgjorde 31 procent av deltagare i Allmän kurs under höst- terminen. Var fjärde deltagare i Allmän kurs var ut- landsfödd med behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd för sina brister i svenska språket.

I de Särskilda kurserna var andelen invandrade deltagare åtta procent, medan tre procent var invandrade med behov av stöd i svenska.

Deltagare med funktionsnedsättning, inklusive dyslexi, utgjorde 27 procent av deltagarna i All- män kurs under höstterminen. I de korta kurserna utgjorde andelen deltagare med funktionsnedsätt- ning nio procent av deltagarna.

De mest framträdande kursinriktningarna i All- män kurs är Allmän, bred inriktning och Allmän inriktning, dominerad av basämnen (svenska, ma- tematik, samhällskunskap och engelska). Denna

kurstyp kan även ha inslag av mer profilerade äm- nen, då i mindre omfattning.

I de Särskilda kurserna är det estetiska ämnes- området dominerande med 190 797 deltagarveck- or, motsvarande 22 procent av den totala långkurs- verksamheten. Största deltagarantal som enskilt ämne har Musik med 1 804 deltagare i snitt per halvår.

I den Allmänna kursen med behörighetsinrikt- ning i kärnämnen hade 78 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium och 65 procent kortare utbildning än 2-årigt gymnasium.

Av de Särskilda kursernas deltagare har 71 procent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre utbildning.

Av samtliga deltagare i långa kurser hade 52 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Av dessa hade 40 procent grundskola eller kortare utbildning. 3-årigt gymnasium var med 38 procent den enskilt vanligaste utbildningsbakgrunden.

Deltagare under 25 år utgör drygt hälften i de Allmänna, behörighetsgivande kurserna. En ökan- de andel deltagare över 60 år återfinns i den Sär- skilda kursen.

Folkhögskolorna har fått en allt tydligare roll i förhållande till arbetsmarknaden. Folkhögskolorna genomför renodlade yrkesutbildningar inom ramen för de ordinarie kurserna. Ett mindre antal av dessa genomförs på den gymnasiala nivån, till exempel personlig assistent eller turistguide. Ett betydande antal är eftergymnasiala i fråga om inträdeskrav och innehåll. Största omfattningen har Fritidsle- darutbildningen, men Media, Scenisk konst (dans, film och teater), Kultur och Friskvård är också be- tydande. På den eftergymnasiala nivån studerar i genomsnitt drygt 2 000 deltagare i dessa kurser.

Under 2008 bedrevs dessutom Kvalificerad yrkesutbildning (KY) vid ett tiotal folkhögskolor.

De 148 folkhögskolorna genomför verksamhet med statsbidrag i 163 av landets 290 kommuner.

Folkhögskolorna bedriver allt mer av sin verksamhet, drygt 50 procent av de långa kurserna, i storstäder, förortskommuner och större städer. Un- der året var 17 procent av de långa kurserna för-

(11)

lagda till de tre storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg, tolv procent till förortskommuner och 23 procent i större städer. Utvecklingen gäl- ler särskilt den Allmänna kursen, medan den Sär- skilda kursen, som oftare har riksrekrytering med internatboende, har en något lägre andel i städerna.

Ökningen i städerna har skett både genom nyetab- lering och filialer och i några fall genom flyttning av folkhögskolornas verksamhet.

Samlad bedömning av effekter av folkbildningens insatser

Prestationer och effekter

I juni 1991 fattade riksdagen beslut om en föränd- rad ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen. Beslutet innebar att det då nyetablerade Folkbildningsrådet inför statsmakterna skulle re- dovisa vilka resultat folkhögskolan och studieför- bund åstadkom samt hur dessa resultat förhöll sig till målen för verksamheten. Redan i starten för rådets verksamhet var en central uppgift att ge- nomföra olika utvärderingar och studier av folkbildningen.

De utvärderingar som Folkbildningsrådet gjort har dels använts för att utveckla verksamheten, dels för att ”mäta” måluppfyllelsen. Utvärderingar som genomförts på uppdrag av Folkbildningsrådet har också utgjort underlag för statlig utvärdering av folkbildningen år 1996 (SUFO 1) och år 2004 (SUFO 2).

En bedömning av folkbildningens insatser hand- lar främst om att belysa dess samhälleliga effek- ter men även dess individuella effekter.¹ Att enbart redogöra för folkbildningens prestationer, i det här fallet aktiviteter inom folkhögskola och studie- förbund (se presentation sidorna 8–10), är sålunda

1. Med effekt menas ”en förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd som annars inte skulle ha inträf- fat”, se Effektutvärdering – att välja upplägg, Ekonomi- styrningsverket.

inte tillräckligt.² Modellen ska även utvecklas mot att se på effekter av folkbildningens insatser på och samarbete med grupper/föreningar/nätverk/ medlemsorganisationer samt vilka effekter detta får på samhällsnivå.³

Effekter kan ofta enklast och tydligast uppfat- tas på individnivå. Effekterna på samhällsnivå är betydligt svårare att isolera och utvärdera.⁴ Hur urskiljer man folkbildningens bidrag till en speci- ell utveckling? Händelser som följer på varandra behöver inte ha ett orsakssamband. För folkbildningen handlar det om att kunna fånga sambandet prestationer, individuella effekter och samhälls- effekter, det vill säga på vilket sätt de olika ”nivå- erna” samverkar med varandra. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att beskriva förutsättning- arna för en verksamhet. Genom att göra detta för- bättras möjligheterna att se folkbildningens unika bidrag. Folkbildningsrådet har för avsikt att byg- ga upp en ny modell för sin samlade bedömning.

Pilarna i figuren representerar ett förväntat orsak–

verkan-samband.

Figur 1. Verksamhetslogik för samlad bedömning

2. Folkbildningsrådet definierar begreppen enligt följande:

Prestation = ”Aktiviteternas omfattning”

Individuell effekt = ”Förändring hos deltagaren”

Samhällelig effekt = ”Förändring på ekonomisk, social, miljömässig, kulturell med flera nivåer”

3. Folkbildningsrådet har låtit genomföra studien ”Folkbild- ningen och medlemsorganisationerna”. Studien blir klar hösten 2009.

4. Intressant i detta sammanhang är det forskningsprojekt som genomförs vid Örebro universitet, Folkbildningens nytta: en studie om kapitalformer i folkbildande verksam- het. Med utgångspunkt i kapital- och nyttobegreppen un- dersöks om, och i så fall på vilket sätt, investeringar i folkbildande verksamhet genererar positiva samhällseffekter.

Ett likartat projekt kommer att genomföras vid universi- tetet i Trondheim (NTNU) under ledning av Geir Karlsen.

Några frågeställningar: ”Hva slags utbytte får eleverne av et år på folkhögskole? Hva har de – og samfunnet – igjen for det?”

Prestationer Individuella effekter Samhälleliga effekter R E S U L T A T

c c

(12)

Det finns anledning att påpeka att folkbildningens syfte och resultat ofta är av en sådan karaktär att de inte kan mätas och vägas i traditionell bemär- kelse.⁵ Andra modeller som tillgodoser folkbildningens behov av uppföljning och resultatredovisning kommer därför att behöva utvecklas och komplettera de mer traditionella måtten på mål- uppfyllelse.

Statsbidragets första syfte:

Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin

Kärnan i samhällets motiv för stöd är att främja en demokratisk grundsyn och utveckling i samhäl- let.⁶ Utan tvekan är det så att folkbildningen med sitt arbetssätt i små grupper i sig innebär en demokratisk förankringsprocess.⁷ Samtidigt råder inte folkbildningen över alla de processer som påver- kar tillståndet för demokratin. Konstateras kan att demokratibegreppet utgör ett dynamiskt begrepp, det vill säga en storhet som är beroende av omgiv- ningen och grundläggande värderingar. Eftersom demokrati samtidigt är en ständigt pågående pro- cess uppstår svårigheter att mäta hur någonting har ett samband med demokratins utveckling.

Demokratiutveckling måste också betraktas i ett globalt perspektiv. Det svenska medlemskapet i EU accentuerar detta. Folkbildningens förmåga att

5. ”Alla samband och faktorer kan rimligen inte identifieras, allting går inte alltid att mäta och hur bedöms egentligen effekterna av till exempel kulturinsatser”, Verksamhetslo- gik, Ekonomistyrningsverket.

6. I forskning och utvärderingssammanhang utgör folkbildning och demokrati de frågor som varit mindre belysta.

Demokrati har funnits som ett tema i forskningen – men få rapporter har uttryckligen handlat om detta ämne. Däremot har demokratiaspekter innefattats i många rapporter som behandlat folkbildning.

7. I Folkbildning i brytningstid (SOU 2004:30) lyftes studie- cirkelns demokratiska samtalskultur som ett betydande värde för demokratin. Se även Interndemokrati eller att leva som man lär. Rapporten hade som syfte att stimulera och uppmuntra diskussioner om interndemokrati inom folkbildningen.

knyta samman det lokala och det europeiska/glo- bala perspektivet i verksamheten kan bidra till att stärka de demokratiska värdena både i Sverige och utanför landets gränser.

Individuella effekter

Utvärderingarna Kan en filthatt stärka demokra- tin och Medborgarbildning i lokalsamhället visar båda påindividuella effekter. Kan en filthatt stärka demokratin visar på ett ökat självförtroende hos deltagarna och en känsla av att vara bättre rustade att påverka sina livsvillkor. Medborgarbildning i lokalsamhället visar att folkbildningen ger stöd till både livsprojekt och kompenserande utbildning.

Därmed stöder den både frihet och jämlikhet och den moderna demokratin. Deltagarundersökning- en – Studiecirkeldeltagare – påvisade att deltagare genom cirkelarbetet hade fått möjlighet att bryta mönster och att de hade fått ett ökat självförtro- ende av en tillåtande atmosfär.⁸ Genom cirkeldelta- gandet hade ögonen öppnats för andra människors erfarenheter – och därigenom hade de själva inspi- rerats till att förändra sina egna liv. Cirkeldeltagan- det hade också medfört nya och värdefulla kontakter, både yrkesmässiga men framför allt personliga.

Liknande synpunkter framkommer i rapporten Webbaserad kvalitetsutvärdering.⁹ Rapporten bygger på svar från drygt 4 000 folkhögskoledeltagare.

Den visar att utbildningen gett nästan häften ett ökat engagemang i samhällsfrågor. Folkbildning handlar i detta sammanhang om att genom studier på folkhögskola göra det möjligt för människor att delta i det offentliga samtalet och i demokratiska beslutsprocesser.

8. En ny deltagarundersökning presenteras av Folkbildnings- rådet hösten 2009.

9. Rapporten har sin upprinnelse i att Runö folkhögskola och tolv andra folkhögskolor 2006 startade projektet Kvalitets- utvärdering med finansiering från Folkbildningsrådet. Pro- jektet syftade till att utveckla en ny webbaserad enkät för att mäta centrala värden inom folkhögskolans långa kurser.

Teknik och metod byggs för att många skolor ska kunna ansluta sig. I dagsläget deltar drygt 60 folkhögskolor.

(13)

Samhälleliga effekter

Folkbildningen bidrar till ett omfattande och livaktigt civilt samhälle med organisationer som hjäl- per till att upprätthålla och stimulera till en dialog mellan medborgare och stat. Hösten 2008 hade de nio studieförbunden totalt 207 medlemsorganisationer och 126 samverkande organisationer på central nivå. Vidare finns ett omfattande samarbete med föreningar av olika slag på lokal nivå.

Folkhögskolorna samverkar med cirka 150 olika huvud män.

I Folkbildning – en utvärdering påpekades att cirklarna har en rad olika funktioner. De kan erbjuda yrkesorientering, utbildning för förenings- liv eller arbetsmarknad och ge olika slag av fort- bildning. Bara genom sin existens utgör de en del av ett informellt socialt nätverk som bidrar till att upprätthålla sammanhållningen i samhället. Sam- tidigt kan de, när de grundas i olika gruppers sär- intressen, kanalisera dessa gruppers intressen och därigenom bidra till en demokratisk samhällsut- veckling.

Resultaten från utvärderingen Folkbildning och lokal utveckling – Landsbygden visar att både folk- bildningen (studieförbund och folkhögskolor) och det lokala utvecklingsarbetet är verksamheter som bidrar till att skapa särskilda värden som stärker människors aktiva medborgarskap, i betydelsen möjligheten till och känslan att vara delaktig i sam- hället och dess utveckling.

Statsbidragets andra syfte:

Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutveck- lingen

Folkbildning handlar inte bara om att skapa arenor som stimulerar till bildning, kunskap och kompetens. Folkbildning skall även stärka människors självförtroende och modet att forma och delta i sammanhang som påverkar den egna livssituationen.

I ett historiskt perspektiv har folkbildningen

varit ett redskap för olika grupper i ambitionen att förbättra sin och/eller andra gruppers situation i samhället. Med ny kunskap och ny kompetens rustas folkbildningens deltagare att bryta invanda mönster och får mod att delta i och forma de sammanhang som påverkar hans eller hennes livssituation.

Ett flertal studier inom folkbildningsrådets utvär- deringsverksamhet har berört faktorer som ryms under begreppet ”personlig utveckling”. Utvärde- ringen Lärande, IKT och samhällsomvandling be- handlar vad det innebär att studera på distans. Den pekar på att studier på distans kan bli en resurs för att förändra vardagsvillkoren. Deltagare upptäckte genom distansstudier att de hade bättre studieför- utsättningar än vad de tidigare trott. Studien Kun- skapslyft på folkhögskola – Deltagarnas motiv för studier och för valet av folkhögskola samt deras syn på undervisningen tog sin utgångspunkt i kurs- deltagarna och analyserade deras motiv för att studera, vilka aspekter de hade tagit fasta på vid valet av anordnare, hur de såg på undervisningen och vad man fick ut av denna. Utvärderingen visar att kunskapslyftet bidrog till att deltagarna fick en för- ändrad syn på utbildning. Utbildning behövde inte vara något negativt. Utvärderingen Cirkelledarska- pet byggde på enkäter till ett stort antal cirkelleda- re. De aspekter som cirkelledarna lyfte fram var att cirklarna stärker deltagarna som grupp, att de leder till sociala nätverk mellan deltagarna och att de är en mötesplats för erfarenhetsutbyte och åsiktsbild- ning. Cirkelledarskapet utgör även en möjlighet för många människor att utöva ett ledarskap som de inte har möjlighet till i så många andra utbildnings- sammanhang. I Deltagarröster om folkbildning på distans – motiv, betydelser och datoranvänd- ning pekade utvärderarna på att erhållna kunska- per genom distansstudier kan betyda – för deltagare under särskilda livsvillkor (som en reumatisk sjukdom) – handlingsfrihet att själv påverka sin rehabilitering och öka möjligheterna att förändra sin livssituation. Deltagarna i undersökningen ta- lar även om kunskapsglädje och den inspiration

(14)

som studierna gett. Studierna har även gett ett ökat självförtroende.

I studien Studiecirkeldeltagare framträder stu- diecirkeln som något som leder till ökade kunskaper. Den är således inte bara en metod för in- lärning. Studiecirkeln ledde även till ett ökat självförtroende, att man vågade ta ansvar, engagera sig i någon förening eller till fortsatta studier. I Statistiska centralbyråns folkhögskoleuppföljning 2006 framkom att många menade att de genom folkhögskolestudier fått bättre självförtroende och att de i större utsträckning vågade ta egna initiativ. Omkring 90 procent av kvinnorna och männen ansåg att de till viss del hade fått ett bättre själv- förtroende. Lika stor var andelen kvinnor och män som tyckte att utbildningen i större utsträckning fått dem att ta egna initiativ. Andelarna som tyckte att utbildningen fått dem mer positiva till studier och ökat deras vilja att ifrågasätta mer var också av ungefär samma storlek.

Liknade uppgifter framkommer i den nyligen publicerade rapporten Webbaserad kvalitetsutvär- dering. När det gäller deltagarnas egna mål så me- nar många att studierna vid en folkhögskola varit meningsfulla och att de gett personen i fråga ett bättre självförtroende (74 procent). Studierna har även gjort deltagarna mera aktiva. Man ser nu nya möjligheter i sina liv och många menar att de ökat sina möjligheter att studera vidare (69 procent).

Studierna har enligt deltagarna gett dem bättre möjligheter i arbetslivet (64 procent).

Genom sin verksamhet etablerar folkhögskolor och studieförbund mötesplatser som bidrar till att det hos deltagarna utvecklas en positiv självbild och en bättre självkänsla. Därmed läggs grunden för att kunna göra egna val som påverkar livssituationen.

Tidigare statliga utvärderingar av folkbildningen har visat på att verksamheten inom studiecirklar och folkhögskolor bygger på gemensamt lärande där den enskilde deltagaren är en del i en gemen- skap och där alla antas ha något att bidra med.

Detta får effekter utanför folkbildningen. Studien Rockmusik som folkbildning innehåller exempel på

att cirklarna innebär en skolning att höja sin med- borgerliga kompetens. I Man lär sig mer än man tror genom att träffas finns exempel på hur studie- cirklar direkt används för att diskutera fram förslag till kommunala handlingsprogram. Även om statens syfte med sitt stöd till folkbildningen här är individuellt inriktat har det en stark koppling till syftet att utveckla demokratin.

Statsbidragets tredje syfte:

Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället

Kunskap är i alla dess former en central bestånds- del i den ekonomiska utvecklingen. Begrepp som kunskap, kompetens och lärande blir alltmer centrala i det högteknologiska och informationstäta samhället. Samhället blir alltmer komplext och den kompetensnivå som erfordras på arbetsmarknaden blir allt högre. Kraven på kontinuerligt lärande och utveckling ökar. De nationella utbildningssyste- men ställs inför krav på både anpassning och för- nyelse. Folkbildningen spelar här en viktig roll.

Deltagarnas bakgrund

Av cirkeldeltagarna utgör personer med högst 3-årigt gymnasium 49 procent och deltagare med eftergymnasial utbildning 30 procent. För 21 procent saknas uppgift i utbildningsregistret. När det gäller utbildningsbakgrunden för deltagare i folkhögskolans långa kurser visar årets samman- ställning att i den Allmänna kursen med behörig- hetsinriktning i kärnämnen hade 78 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium och 66 procent kortare utbildning än 2-årigt gymnasium.

Av de Särskilda kursernas deltagare hade 71 procent en utbildningsbakgrund motsvarande 3-årigt gymnasium eller högre utbildning.

Av samtliga deltagare i långa kurser hade 51 procent av deltagarna kortare utbildning än 3-årigt gymnasium. Av dessa hade 40 procent grundskola eller kortare utbildning. 3-årigt gymnasium var

(15)

med 38 procent den enskilt vanligaste utbildningsbakgrunden.

Folkbildningen når deltagare med funktionsned- sättning och deltagare födda utomlands med brister i svenska språket. Både inom folkhögskolor och inom studieförbund görs riktade pedagogiska insatser för att undanröja studiehinder för dessa grupper. Under 2008 avsattes 334 miljoner kronor ur folkbildningsanslaget för de pedagogiska mer- kostnaderna som studieförbunden (186 miljoner kronor) och folkhögskolorna (148 miljoner kronor) har för dessa målgrupper. Det motsvarar drygt tio procent av anslaget till folkbildningen.

Deltagare födda utomlands/invandrade utgjorde 31 procent av deltagare i Allmän kurs under höst- terminen. Var fjärde deltagare i Allmän kurs var utlandsfödd med behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd för sina brister i språket. I de Särskilda kurserna var andelen invandrade deltagare åtta procent medan tre procent var invandrade med särskilt behov av stöd i svenska.

I de Allmänna kurserna utgjorde andelen med funktionsnedsättning 21 procent av deltagarna.

Antal deltagare med funktionshinder visar en stor kontinuitet över åren. Många folkhögskolor har byggt upp verksamhet anpassad till deltagare med en specifik funktionsnedsättning. På andra skolor söker sig deltagarna ovan till det ordinarie utbudet.

Ett flertal utvärderingar belyser lärandet och atti- tyderna till kunskap: Lärande, IKT och sam- hällsomvandling, Kunskapslyft på folkhögskola – Deltagarnas motiv för studier och för valet av folkhögskola samt deras syn på undervisningen, Cirkelledarskapet och Deltagarröster om folkbild- ning på distans – motiv, betydelser och datoran- vändning. Det intressanta med dessa utvärderingar är att de problematiserar lärandet – samtidigt som de visar på att deltagande i såväl folkhögskolekur- ser som studiecirklar leder till en ökad kunskap och kompetens hos individen.

Tre år efter avslutad folkhögskoleutbildning studerade 25 procent av både män och kvinnor på högskola 2006. Under hela treårsperioden efter

folkhögskolan var det omkring 40 procent av båda könen som någon gång studerat på högskola.

Sammantaget visar olika studier och utvärde- ringar att folkbildningen inte bara leder till ökad kunskap och kompetens utan även till ett ökat studieintresse (livslångt lärande).

För folkbildningen är det angeläget att rekrytera och stimulera dem som står allra längst från utbildning och bildning. Genom att folkbildningen når personer med kort formell utbildning bidrar man i stor utsträckning till att minska utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället.

Statsbidragets fjärde syfte:

Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

Det svenska föreningslivet har alltid löst viktiga uppgifter i svenskt samhällsliv. I utredningen Folk- bildning i brytningstid (SOU 2004:30) kunde man konstatera att studieförbund och folkhögskolor bidrog till att de nationella kulturpolitiska målen kunde nås. Utredningen konstaterade även att det i en tid då värderingen av kunskap och kompetens inriktas på teoretiska studier var det angeläget att folkbildningen fortsatte att erbjuda möjligheter till eget skapande i en praktisk-estetisk verksamhet.

Tidigare kulturutredningar har slagit fast det nära sambandet mellan ett rikt och mångsidigt kul- turliv och ett öppet demokratiskt samhälle. I den nyligen framlagda kulturutredningen understry- ker man kulturpolitikens demokratiska perspektiv samtidigt som man konstaterar att folkbildningen av hävd utgjort en viktig länk i kulturpolitikens samband med det civila samhället.

Endast få studier har berört området kultur i Folk- bildningsrådets utvärderingsverksamhet.¹⁰ Nämnas

10. En större utvärdering inom området kultur och mångkul- tur startas i Folkbildningsrådets regi 2009.

(16)

kan Skapandets mångfald. Om kultur och kultur- verksamhet inom folkbildningen. Studien visade på folkbildningens viktiga roll då det gäller att ge människor möjligheter till egna kulturella ut- tryck. Studien – liksom forskning inom området – på visar att folkbildningen ökar kunskapen och kompetensen inom kulturområdet.¹¹

Folkbildningens verksamhet behöver inte enbart betyda att man utgör en arena för kultur. Statistis- ka centralbyråns senaste folkhögskoleuppföljning pekar på att cirka 80 procent av kvinnorna och männen fått ett ökande intresse för kulturella frå- gor tack vare sin utbildning vid en folkhögskola.

Folkbildningen är kulturbevarande på så vis att den för lokala kulturtraditioner vidare (sång, historia, musik, näringar etc.) Folkbildningen fun gerar som länk mellan generationer när musik, dans, hantverk ska bevaras. Den står också för kultur- förnyelse och skapande i form av musikgrupper, föreläsningar, tavelmålning, nya typer av hantverk etc. Sammantaget kan man säga att folkbildningen bevarar och utvecklar kulturvärden.

Härutöver är det viktigt att framhålla att studie- förbund och folkhögskolor inte bara genomför utbildning för kulturarbetare utan även utgör en viktig arbetsmarknad för kulturutövare.

Det finns även en annan samhällseffekt – eller samhällsnytta – som framkommer i Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar och hant- verksutövande. I cirklarna görs kunskapen till- gänglig för många och samtidigt utgör de ett bidrag till bevarandet av ett kunskapsarv i samhället.

Studien lyfter även fram det faktum att genom att motverka ensamhet och isolering kommer cirkeln även samhället till del genom att dess enskilda individer mår bättre.

11. Se Hult och Eriksson Folkbildning och kultur ur ett genus och generationsperspektiv – en kunskapsöversikt.

Folkbildningen uppfyller statens syften för ekonomiskt stöd

Med hjälp av den i år presenterade resultatredovisningen och de utvärderingar som Folkbildnings- rådet låtit genomföra går det att spåra olika typer av effekter. Det går att se effekter på deltagaren som individ som nya kunskaper, yrkesrelaterad ut- bildning, ökat studieintresse, välmående och ge- menskap. Folkbildning leder även till en personlig utveckling (självförtroende och självkänsla, inspiration och ta nya tag i livet och tro på den egna förmågan). Verksamheten leder även till en gemen- skap för individen. Det finns även effekter på indi- viden som medborgare som handlar om mod och inspiration att agera och göra sin röst hörd.

Slutligen går det att se effekter på samhälls nivå.

Folkbildningen bidrar till en ökning av utbildnings- och bildningsnivån i samhället. Genom att göra detta minskas utbildningsklyftorna i samhäl- let. Genom sin verksamhet bidrar folkbildningen till att det skapas demokratiska värden och ett livaktigt civilt samhälle. På kulturens område handlar effekterna om ett bevarande och ett utvecklande av kulturvärden och ett breddat kulturintresse. Reso- nemangen sammanfattas i figur 2 på nästa sida.

Med utgångspunkt i de hittills gjorda utvärde- ringarna och de i verksamhetsberättelsen redovi- sade uppgifterna är det Folkbildningsrådets be- dömning att verksamheten i studieförbund och folkhögskolor väl uppfyller statens syften med bidraget till folkbildningen.

(17)

Referenser

Gougoulakis, P (1996): ”Man lär sig mer än man tror genom att träffas”, i SOU 1996:154 Tre rapporter om studiecirklar.

Öhlund, T (1996): ”Rockmusik som folkbildning”, i SOU 1996:154 Tre rapporter om studiecirklar.

Lindgren, L (1996b): Kan en filthatt stärka demokratin?

Stockholm: Carlssons.

Ekman, B & Andersson, M (2000): Skapandets mångfald. Om kultur och kulturverksamhet inom folkbildningen. Folk- bildningsrådet.

Andersson, E, Larson M, & Wärvik, G-B (2000): Kunskaps- lyftet på folkhögskola – Deltagarnas motiv för studier och för valet av folkhögskola samt deras syn på undervisningen. Folkbildningsrådet.

Andersson, E (2001): Cirkelledarskapet. En intervju- och en- kätundersökning med studiecirkelledare. Folkbildningsrå- det utvärderar nr 2 2001.

Niklasson, L (2002): Medborgarbildning i lokalsamhället. En rapport från projektet Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna. Folkbildningsrådet utvärderar nr 1 2002.

Svensson, A (2002): Studiecirkeldeltagare 2000?. Rapport från en studie av deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet studieåret 2002. Folkbildningsrådet.

Byström, J & Säfström, F (2006): Studiecirkeldeltagare 2004.

Två rapporter om deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet. Folkbildningsrådet utvärderar nr 1 2005.

Andersson, E och Laginder, A-M (2006): Deltagarröster om folkbildning på distans – motiv, betydelser och datoran- vändning. Folkbildningsrådet.

Laginder, A-M, Landström, I & Andersson, E (2007): Läran- de, IKT och samhällsomvandling. Folkbildningsrådet.

Folkbildning i brytningstid (SOU 2004:30).

Folkbildning – en utvärdering (SOU 1996:159).

Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden. Folkbild- ningsrådet utvärderar nr 1 2009.

Webbaserad kvalitetsutveckling. Runö folkhögskola.

Folkbildning och kultur ur ett genus och generationsperspektiv – en kunskapsöversikt. Folkbildningsrådet 2009.

SCB, Folkhögskoleuppföljning 2006.

Prestationer

c

Samhälleliga effekter Aktiviteter inom folkhögskolor och

studieförbund Ökad kunskap och kompetens

Bättre rustad Ökat självförtroende Ta del av andras erfarenheter Nya kontakter

Se nya möjligheter

Deltagande i det offentliga samtalet Våga ta ansvar

Ökat engagemang Positiv till studier

Bättre möjligheter i arbetslivet Ökat intresse för kultur och kulturdel- tagande

Positiv självbild

Minskade utbildningsklyftor

Höjd utbildnings- och kompetensnivå Livaktigt civilt samhälle

Skapar demokratiska värden

Breddat kulturintresse- och delaktighet Bevarar och utvecklar kulturvärden Figur 2. Verksamhetslogikens innehåll

(18)

Statsbidragsfördelningen

De samlade folkbildningsanslagen var 3 079 miljoner kronor 2007, 3 107 miljoner kronor 2008 samt 3 166 miljoner kronor 2009.

Ökningen mellan 2007 och 2008 var cirka 24 miljoner kronor exklusive anslaget för påbygg-

nadsutbildningar. Det motsvarar en pris och löne- omräkning med 0,77 procent.

Ökningen mellan 2008 och 2009 är resultatet av en pris- och löneomräkning med 51,4 miljoner kro- nor (1,65 procent) samt överföring av 8,2 miljoner

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500

Fördelning av statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor (mkr)

Folkhögskolor Studieförbund Folkbildningsrådet

2007 2008 2009

1 550 1 563 1 590

1 498 1 514 1 540

31,2 30,2

Totalt 3 079 Totalt 3 107 Totalt 3 166

28,3

(19)

kronor från annan anslagspost för utvecklingsinsatser inom det flexibla lärandet.

Från 2007 fördelas anslaget med 50,9 procent till studieförbunden och 49,1 procent till folkhög- skolorna.

Både inom studieförbund och folkhögskolor görs extrainsatser för deltagare med funktionshinder och invandrade med brister i svenska språket.

Under 2009 avsätts totalt 339 miljoner kronor ur folkbildningsanslaget till dessa extra insatser, 189 mkr till studieförbunden och 150 miljoner kronor till folkhögskolorna. Under 2007 och 2008 avsattes totalt 331 respektive 336 miljoner kronor för dessa extra insatser.

Folkhögskolorna ska använda minst 60 miljoner kronor av tilldelade bidrag för utvecklingsinsatser under år 2009. Under 2008 avsattes 64 miljoner kronor och 2007 i samband med initieringen av kvalitetsarbetet 83 miljoner kronor.

I statsbidragssystemet för studieförbunden finns inte några särskilda medel märkta för utvecklingsinsatser. Varje studieförbund ska avsätta de resurser som krävs.

För Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag omfattande bidragsfördelning, folkbildningspoli- tik och omvärldsbevakning, information, uppfölj- nings- och utvärderingsarbete samt administration

har 23,5 miljoner kronor avsatts för 2007, 24 miljoner kronor för 2008 och 24 miljoner kronor för 2009. Därutöver har fem miljoner kronor för 2007 och två miljoner kronor för 2008 avsatts för de sär- skilda regeringsuppdragens genomförande.

Den årliga driftskostnaden för Folkbildnings- nätet, som är folkbildningens digitala plattform, uppgår till drygt fem miljoner kronor. Finansie- ringen sker genom folkbildningsanslaget med 2,6 miljoner kronor år 2007, 4,2 miljoner kronor år 2008 samt 4,3 miljoner kronor år 2009. Därutöver tillsköt folkhögskolorna ur sin del av anslaget 0,8 miljoner kronor år 2007 samt 0,9 miljoner kronor 2008 respektive 2009. 2007 års drift finansierades även genom reserverade medel (cirka 1,6 miljoner kronor).

Folkhögskolorna har vidare årligen avsatt en miljon kronor 2007, 2008 och 2009 för FOLAC – Folkbildning for Active Citizenship, som är ett medlemsuppdrag till Folkbildningsrådet för att stödja och synliggöra folkhögskolornas internatio- nella och EU-relaterade arbete.

För verksamheten inom Folkhögskolornas infor- mationstjänst (FIN) har 6,8 miljoner kronor avsatts 2007, 7,1 miljoner kronor 2008 samt 7,2 miljoner kronor 2009 ur folkhögskolornas andel av anslaget.

(20)

Anslagsutvecklingen

Historik 1991–2009

Under Folkbildningsrådets första verksamhetsår 1991/1992 uppgick det allmänna folkbildningsanslaget till 2 049 miljoner kronor. Anslaget minskade med 300 miljoner kronor genom en besparings- åtgärd från och med 1992/1993.

2005 uppgick anslagspost 1 till 2 338 miljoner kronor. Med undantag av att 30 miljoner kronor tillfördes 1999 samt 10 miljoner kronor år 2000, är övriga förändringar ett resultat av årliga pris- och löneomräkningar.

Den särskilda utbildningsinsatsen inom folkhög- skolan var 387 miljoner kronor för 10 000 studie-

platser 2000. Anslagsposten trappades ned under perioden 2001–2003 till 7 000 studieplatser för att därefter bibehållas på den nivån. Tilldelningen var 298 miljoner kronor 2005. 2006 sammanfördes den särskilda utbildningsinsatsen inom folkhög- skolan med det allmänna folkbildningsanslaget som därmed uppgick till 2 688 miljoner kronor.

2007 höjdes folkbildningsanlaget med 349 miljoner kronor och efter en pris- och löneomräkning uppgick det till 3 079 miljoner kronor 2007.

För 2009 uppgår folkbildningsanslaget till 3 166 miljoner kronor vilken inkluderar en pris- och lö- neomräkning med 1,65 procent. I anslaget ingår 3,9 miljoner kronor villkorade för påbyggnadsut- bildningar vid två folkhögskolor samt 8,2 miljo-

Anslagsutvecklingen 2005–2009

År A-post 1

(mkr) A-post 2

(mkr) Totalt ^{1, 2}

(mkr) Pris- o löne-

omräkning Anslags-

höjning (%) Kpi-föränd- ringar (%)

2005 2 338 298 2 636 1,4 0,9

2006 2 688 2 688 2,0 1,6

2007 3 079 3 079 1,5 13,0 3,5

2008 ³ 3 107 3 107 0,8 0,9

2009 ⁴ 3 166 3 166 1,7 –

1. I allmänna folkbildningsanslaget (A-post 1 åren 2005 och Totalt 2006–2009) ingår ej bidraget till Föreningen nordisk folkhögskola i Genève, då det ej fördelas av Folkbildningsrådet.

2. Under 2005 och 2006 ingår även villkorade 1,5 respektive 0,7 miljoner kronor avseende särskilda utbildningsinsatser för arbetslösa i Gävleborgs län.

3. Inkluderar villkorade 3,9 miljoner kronor för påbyggnadsutbildningar vid två folkhögskolor.

4. Inkluderar villkorade 3,9 miljoner kronor för påbyggnadsutbildningar vid två folkhögskolor och för 8,2 miljoner kronor överförda från annat anslag (Nationellt centrum för flexibelt lärande).

(21)

ner kronor överförda från annat anslag avseende verksamhet som tidigare finansierats via Nationellt centrum för flexibelt lärande.

Anslagsutveckling 2005–2009

Anslaget har från 2005 genom pris- och löneom- räkning ökat nominellt med 181 miljoner kronor eller i genomsnitt cirka 1,5 procent per år. Därutö- ver utgör höjningen av anslaget mellan 2006 och 2007 en ökning med 13 procent.

Anslagsutveckling i förhållande till kommunernas och landstingens stöd

Anslagsutveckling studieförbund

Kommunernas stöd i form av generella bidrag till studieförbunden har under perioden 1993 till 2008 minskat från 588 till 375 miljoner kronor, eller med drygt 36 procent. Sett ur ett kortare femårs- perspektiv har kommunbidragen minskat med 38 miljoner kronor (nio procent).

85 procent av kommunerna har 2008 gett oför- ändrat eller minskat sina anslag till studieförbun- den. Antalet kommuner som minskar sina anslag har ökat från 43 år 2007 till 106 år 2008.

Antalet kommuner som inte ger något bidrag alls har ökat till 13. Bidraget uttryckt i kronor/invånare har i fasta priser under de senaste tio åren minskat med nästan 20 kronor till cirka 40 kronor.

Landstingen har under perioden 1993 till 2008 minskat sitt generella stöd (inklusive stödet till

länsbildningsförbunden) från 316 till 284 miljoner kronor (-10 procent).

Sett ur ett kortare femårsperspektiv har lands- tingsbidragen minskat med åtta miljoner kronor (-3 procent).

60 procent av landstingen har 2008 gett oföränd- rat eller minskat sina anslag till studieförbunden.

Cirkeldiagrammen nederst visar hur relationen mellan bidragsgivarna stat, landsting och kommun förändrats vad avser stödet till studieförbundens verksamhet. De visar att statens andel av bidragen till studieförbunden ökat från 56 procent till 70 procent och kommunernas andel minskat från 28 procent till 17 procent mellan åren 1995 och 2008.

Anslagsutveckling folkhögskolor

Tabellen nedan visar hur anslagen till folkhögsko- lorna från stat och landsting har utvecklats från 2002 till 2008.

Tabellen visar att statens andel av bidrag till folkhögskolorna är oförändrat 71 procent mellan åren 2002 till 2008.

Kommun Landsting Stat

1995 2002 2008

56

16 28

63 15

22

70

13 17 Bidrag till studieförbunden – relationen mellan olika bidragsgivare (procent)

Statsbidrag (mkr) Landstings- bidrag (mkr) År Allmänt Särskilt Totalt

2002 919 349 1 268 523

2003 945 285 1 230 545

2004 969 293 1 262 547

2005 982 298 1 280 552

2006 1 304 1 304 559

2007 1 498 1 498 594

2008 1 514 1 514 623

(22)

Studieförbundens ekonomi

Av studieförbundens intäkter kommer 82 procent från folkbildningsverksamheten.

Bidragens andel av intäkterna inom folkbildningsverksamheten utgör 69 procent (statsbidragets andel är 43 procent). Intäkter från deltagar- avgifter och försäljning utgör på lokal nivå 26 procent av intäkterna.

Inom folkbildningsverksamheten är personal- kostnaderna den största posten och utgör 53 procent av kostnaderna.

En genomgång av studieförbundens årsredovis- ningar för 2007 visar att sju av de åtta studieför- bunden gick med överskott i folkbildningsverksamheten och att samtliga studieförbund gick med överskott i den totala verksamheten.

Totala antalet cirkelledare är cirka 113 000, en ökning med omkring 2000 sedan föregående år.

65 procent av cirkelledarna arbetar ideellt. Det stora antalet ideellt arbetande cirkelledare ställer speciella krav på studieförbunden. Samtliga cirkelledare ska vara godkända av studieförbundet och ha fått introduktionsutbildning av lokalavdelning- en. I 2009 års kvalitetsredovisning kommer cirkel- ledarnas folkbildningskompetens att vara en kvali- tetsindikator.

Antalet tillsvidareanställda har ökat från 460 till 525.Varje studieförbund har sin profilering främst beroende på de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive studieförbund.

Hösten 2008 hade de nio studieförbunden totalt 207 medlemsorganisationer och 126 samverkande organisationer på central nivå. Vidare finns ett omfattande samarbete med föreningar av olika slag på lokal nivå.

Folkhögskolornas ekonomi

Av folkhögskolornas intäkter kommer 76 procent från folkhögskoleverksamheten, sex procent från SAGA/Ungdomsplatser, nio procent från uppdrag/

projekt och nio procent från konferens/övrig verksamhet.

Statsbidragets andel i folkhögskoleverksam- heten utgör för landstingsskolorna 50 procent av omslutningen medan det för rörelseskolorna utgör nästan 70 procent.

Landstingsskolornas huvudmannainsats för folk- högskoleverksamheten utgör 35 procent av omsätt- ningen, till skillnad från rörelsefolkhögskolorna där huvudmannainsatsen bara utgör någon enda procent.

Kostnaderna för verksamheten inom folkhög- skolorna består till allra största delen av personal- kostnader (64 procent av de totala kostnaderna) och lokalkostnader (16 procent av de totala kostnaderna). På kostnadssidan uppvisar de båda huvud- mannatyperna större likheter än på intäktssidan.

Landstingsskolornas kostnadsandel för fastigheter och lokaler har ökat under de senaste åren.

En genomgång av folkhögskolornas årsredovis- ningar för 2007 visar att 15 procent av skolorna visade underskott i sina resultat.

För den bidragsfinansierade folkhögskoleverk- samheten redovisar 44 procent av skolorna underskott. Antalet landstingsskolor med underskott i denna verksamhet har ökat de senaste åren medan andelen minskat för rörelsefolkhögskolorna. För att inte gå med ett samlat underskott måste folk- högskolorna ha annan verksamhet. För att kunna täcka sina underskott i folkhögskoleverksamheten och kunna avsätta medel till investeringar i fastig- heterna, särskilt betungande för internatfolkhög- skolorna, krävs att folkhögskolan genomför annan finansierad verksamhet med överskott, såsom kurser och konferenser.

(23)

Budgetförslag 2010–2012

Motiv för ökat stöd till folkbildningen

Statens förtroende för folkbildningen är starkt.

Kraven och förväntningarna på folkbildningens insatser är betydande. Resultatredovisningen visar att folkbildningen möter dessa förväntningar och att en stor andel av svenska folket deltar i folkbildningens verksamhet. Folkbildningen är ett stöd och instrument för människors lärande och den bidrar till att stärka sammanhållning och till- lit mellan människor. I många fall, framför allt på mindre orter, svarar folkbildningen för den enda för alla tillgängliga studie- och kulturverksamhe- ten. Folkbildningens nära koppling till föreningar och nätverk är en styrka. Folkbildning och utbildningsinsatser genomförda av studieförbund och folkhögskolor är ett medel för människor att vara aktiva i det demokratiska arbetet liksom för att ta initiativ till att påverka inriktningen och utvecklingen av samhället. De samlade effekterna av folkbildningens insatser är stora, dels för enskilda personer, dels för föreningslivet och samhället på lokal, regional och nationell nivå. Det är angeläget att dessa effekter vidmakthålls, stärks och omvand- las till ny verksamhet och utveckling i samhället.

I en tid med stora ekonomiska och sociala på- frestningar, med en växande arbetslöshet och där- med ett växande utanförskap, är det viktigt att folkbildningen fortsatt kan agera som en kraft för

demokrati, minskade utbildningsklyftor och för en kreativ kulturverksamhet.

Folkbildningen erbjuder sig att vara genom- förare av ett ”omställningslyft”. Sverige behöver utveckla och ställa om kompetenser och arbets- organisationer. Många arbetslösa kommer inte att kunna få ett nytt arbete med liknande arbetsinne- håll som i det de blev uppsagda ifrån. Det gäller även för andra grupper som kommer att överföras från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, bland andra personer med funktionsnedsättning och personer med låg självkänsla för sin kapacitet på arbetsmarkanden. Deras kompetens och yrkesidentitet måste utvecklas och förändras.

Av alla arbetslösa under 2008, vuxna som unga, hade närmare 99 000, eller 32 procent, endast för- gymnasial utbildning. Många unga som lämnar grundskolan, tio procent, saknar behörighet för gymnasiestudier. Var fjärde 20-åring, över 20 000 individer, har inte slutbetyg från gymnasieskolan och mer än var tredje, över 30 000 20-åringar, saknar grundläggande behörighet för högre studier på universitet eller högskola. Ungdomsstyrelsen publicerade i november 2008 en rapport som visade att 90 000 unga mellan 20 och 25 år varken hade arbete eller gick i utbildning.

Folkbildningen når personer med kort formell utbildning. Verksamheter som syftar till att utjäm- na utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället genomförs i stor omfattning av studie- förbund och folkhögskolor. Deltagarundersök-

(24)

ningen visar att mer än hälften av deltagarna i studiecirklar hade kort formell utbildning, i detta fall mindre än tre års gymnasiestudier. Utbildningsbak- grunden för studerande vid folkhögskolor visar att 65 procent av dem som gick i långa kurser med inriktning på behörighet i kärnämnen (Allmän kurs) hade grundskola som högsta utbildning, 78 procent hade kortare utbildning än 3-årigt gymnasium.

Dessa långkurser utgör hälften av folkhögskolor- nas verksamhet mätt i deltagarveckor.

Enligt World Internet Institutes undersökning Svenskarna och Internet 2008, står mer än två mil- joner svenskar över 16 år utanför Internetsamhäl- let. Av dessa två miljoner var en miljon under 65 år. Folkbildningen har under de senaste två årens särskilda insatser skapat en betydelsefull kun- skapsbas om digital delaktighet (se vidare Folk- bildningsrådets slutrapport Demokrati och digital delaktighet 2008). Men det krävs fortsatta sats- ningar på kompetensutveckling och bättre utrust- ning för att kunna integrera digitala färdigheter i all folkbildningsverksamhet. Om folkbildningen ska nå ut till medborgare som inte själva söker sig till folkbildningen så krävs ännu större resurser.

Det handlar då om uppsökande verksamhet, skapande av nya lärmiljöer och personalintensiv pe- dagogiskt stödjande verksamhet. Erfarenheterna visar att det krävs mer tid och stöd för detta än i många andra typer av folkbildningsarbete. Med extra resurser kan folkbildningen satsa på ett nationellt ”omställningslyft”. Dels behöver folkbildningens egna ledare genomgå pedagogisk fortbild- ning rörande den digitala tekniken, dels behöver folkbildningen söka upp deltagarna och vara till- gänglig på andra tider och platser än de normala för att nå ickeanvändarna.

Folkbildningen har vid många tillfällen visat att man kan genomföra så stora utbildningsinsatser som ett ”omställningslyft” skulle innebära.

Folkbildningen har dokumenterad god erfaren- het av att genomföra nationella riktade insatser, till exempel inom Kunskapslyftet (10 000 årsplat- ser) och arbetsmarknadspolitiska utbildningsinsatser inom jobb- och utvecklingsgarantin, tidigare SAGA-insatserna (3 000 platser i månaden).

Genom folkbildningen skulle samhällets samlade utbildningsnivå kunna öka i en tid då många är arbetslösa och upplever utanförskap. Folkhögsko- lor och studieförbund, som är verksamma i hela landet, kan med kort varsel starta verksamheter som möter individuella och kollektiva behov av utbildning. Detta är möjligt genom folkbildningens pedagogik och metod som anpassar innehåll och arbetsformer till vuxna människors behov, erfarenheter och kunskaper. När konjunkturen sedan vän- der finns det en mer förberedd arbetskraft som med stärkt självkänsla kan möta framtidens utmaningar.

Med förändrade regler för personer som har varak- tig sjukersättning öppnas positiva möjligheter för en omställning i livet genom att de ges möjligheter att delta i folkhögskolornas och studieförbundens studieverksamhet.

Som tidigare redovisats når folkbildningen en stor del av svenska folket och verksamheten finns över hela landet. För att folkbildningen fortsatt ska kunna vara den breda basen för Sveriges utveckling som demokrati och kunskapsnation krävs en högre grad av överensstämmelse mellan pris- och löneomräkningen för anslaget till folkbildningen och de reella kostnadsökningar som belastar verksamheten.

Regeringen föreslog riksdagen att besluta om en pris- och löneomräkning för 2007 på 1,5 procent, 2008 på 0,77 procent och för 2009 på 1,65 procent.

Statens ökade anslag 2007 har, som visats i det ekonomiska avsnittet, stärkt folkbildningens organisationer. Många har, tack vare denna ökning och egna vidtagna åtgärder, en ekonomi i balans och står därmed väl rustade för framtida insatser. Men en pris- och löneomräkning som inte följer övriga kostnadsökningar i samhället och inom folkbildningen, kommer att på sikt påverka den rikstäckan- de folkbildningens möjligheter att bedriva en bred folkbildande verksamhet och genomföra lokala kulturarrangemang. För att kunna upprätthålla kva- liteten och erbjuda folkbildning i hela landet krävs en infrastruktur med många folkhögskolor och stu- dieförbund som kan möta deltagarnas olika behov och intressen. För att bryta utanförskap från sociala gemenskaper eller arbetsmarknad behövs lokala