ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning

(1)

2

RAPPORT

ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ)

Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning

Rapporten sammanställd av:

Lisa Ask, utvecklingsledare

Region Dalarna, enheten för Hälsa och välfärd Oktober 2017

(2)

3

Innehåll

Sammanfattning av de viktigaste resultaten från år 2017 ...4

Reflektion i samband med regionalt analysseminarium ... 4

Bakgrund ...5

Syfte ... 6

Datakällor ... 6

Sorteringsnycklar... 6

Resultat för området: ”stöd till personer med psykisk funktions-nedsättning (Socialpsykiatri)” ...8

1 Kvalitetsområde: Tillgänglig vård och omsorg ... 8

2 Kvalitetsområde: Individanpassad vård och omsorg ... 10

3 Kvalitetsområdet: Kunskapsbaserad vård och omsorg ... 12

4 Kvalitetsområdet: Individanpassad vård och omsorg ... 17

5 Kvalitetsområde Säker vård och omsorg ... 18

6 Bakgrundsmått ... 20

Vad kan ni använda öppna jämförelser till ute i kommunerna? ... 21

Så här kan resultaten tolkas och analyseras lokalt ... 21

Analysguide i fyra steg... 21

(3)

4

SAMMANFATTNING AV DE VIKTIGASTE RESULTATEN FRÅN ÅR 2017

▪

Alla Dalarnas kommuner har socialjour, men bara 3 kommuner bedriver uppsökande verksamhet till personer med psykisk funktionsnedsättning.

▪

9/15 kommuner i länet har rutin för information om SIP dvs. 60% jämfört med landet 43%. Detta återspeglas måhända också i de uppgifter som presenteras av SKL Uppdrag psykisk hälsa 2017 efter insamling av data gällande barn och unga 0 – tom 24 år. I Dalarna är det 1½ gång så många barn och unga som får en SIP upprättat i jämförelse med riket! Ca 260/100 000 barn och unga att jämföra med riket ca 100/100 000 barn och unga.

▪

Det finns brister beträffande rutiner för interna samordningen i enskilda ärenden. Några kommuner har rutiner för samordning på alla efterfrågade områden medan några kommuner helt saknar rutiner. Rutiner för

samordning beträffande LSS och äldreomsorg har förbättrats från tidigare år, fler kommuner har rutiner.

▪

Det brister i systematisk uppföljning! Ingen kommun använder resultat till verksamhetsutveckling!

▪

Rekommenderad insats Case Management – integrerade team i Nationella riktlinjer har fått genomslag i Dalarna. 73% av Dalarnas kommuner uppger att insatsen erbjuds! Andra rekommenderade insatser som IPS/SE, Bostad först och ESL har implementerats i mycket begränsad omfattning. Jämfört med riket i sin helhet så är resultaten i Dalarna sämre på dessa områden.

▪

Alla 15 kommuner kan erbjuda stöd av Personligt Ombud!

Reflektion i samband med regionalt analysseminarium

För att arbeta med systematisk uppföljning är det centralt att det finns ett system för uppföljning av insatser som ges till enskilda och att data kan aggregeras på

gruppnivå. Kommunernas olika verksamhetssystem stödjer inte alltid detta. Ett exempel är arbetet med IBIC som kompliceras av verksamhetssystem som inte är kompatibla. Fortsatt regional satsning på IBIC efterfrågas.

En remissversion av NR vid schizofreni kommer att publiceras inom kort. När riktlinjerna väl antas och publiceras välkomnas en länsgemensam utbildning tillsammans landstinget. Varje enskild insats i riktlinjerna som exempelvis Case Management kräver en egen agenda för utbildning och implementering. Viktigt med utbildningsdagar för enhetschefer och biståndshandläggare

Resultaten för ”Uppsökande verksamhet” är dåliga för Dalarnas län. I många kommuner sker ändock insatser av uppsökande karaktär efter orosanmälan. En målgrupp som kan vara svår att nå är unga individer som varken arbetar eller studerar och vars föräldrar ibland söker stöd. Deltagare i årets analysseminarium delar uppfattningen att det finns behov av att hitta alternativa vägar att nå/söka upp denna målgrupp.

(4)

5

BAKGRUND

Öppna jämförelser (ÖJ) är ett verktyg för att följa upp, analysera och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå.

Syftet med öppna jämförelser är att stimulera till kunskapsutveckling och

förbättringsarbete för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet på lika villkor. Det är viktigt att resultaten bedöms och analyseras utifrån lokal och regional kunskap för att få en mer heltäckande bild av de faktiska

förhållandena. Målet är att de förbättringar i verksamheten, som öppna jämförelser ska stimulera till, kommer brukaren till gagn. I årets ÖJ har 95% av landets

kommuner och stadsdelar besvarat enkäten.

Öppna jämförelser av socialtjänstens stöd till personer med psykiska funktions- nedsättning publiceras i år för sjunde gången och intresset att jämföra sig med andra kommuner växer jämfört med tidigare år. Årets ÖJ på området ”Stöd till personer med psykisk ” följer i stort 2016 års indikatorer. En indikator ska synliggöra och spegla kvalitet eller effektivitet för god vård och omsorg och anger riktningen för ett önskvärt resultat. Indikatorerna i ÖJ baserar sig på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår ifrån ett brukarperspektiv.

Det finns tre indikatorer i årets enkät som inte är direkt jämförbara; aktuell rutin för att informera om SIP (Samordnad individuell plan), aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld och bedömningsmetod för upptäckt av våld mot vuxna. För några indikatorer kan jämförbarheten ha påverkats p.g.a. justering av svarsalternativ eller definitioner.

Under 2014 gav länsnätverket för förvaltningschefer, enheten Hälsa och Välfärd på Region Dalarna, i uppdrag att ge kommunerna stöd i sitt arbete med öppna

jämförelser. För sakområdet ”psykisk funktionsnedsättning” inleddes det arbetet våren 2016, vilket innebär att det nu är andra året som området psykisk

funktionsnedsättning deltar i det gemensamma arbetet på Region Dalarna.

Staten och SKL¹ har en överenskommelse ² på området psykisk hälsa. Syftet är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete och att ge stöd till huvudmännen, kommuner och landsting, att möta de behov som finns för att stärka den psykiska hälsan och minska ohälsan i landet. Tillgängliga och tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter utgör två av de fokusområden som pekas ut. Områden som har stor betydelse för målgruppen personer med psykiska funktionsned- sättningar. Som central utgångspunkt i överenskommelsen anges behovet av att förstärka kommuners och landstingets kapacitet och möjligheter att göra analyser av behov och utmaningar, lokalt och regionalt. Under 2016 gjordes en länsöver-

gripande analys och handlingsplan i Dalarna och en viljeriktning för det gemensamma arbetet stakades ut³. Hösten 2017 reviders analysen och

handlingsplanen och en fördjupad analys görs av barn och ungas psykiska hälsa. ÖJ utgör en del i detta analysarbete.

1 SKL – Sveriges Kommuner och Landsting

2 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017; Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting.

3 Länsgemensam analys och handlingsplan 2016. Kommuner och landsting i Dalarna. Uppdrag psykisk hälsa. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. (Region Dalarna)

(5)

6

Syfte

Syftet med denna rapport är att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt.

Förhoppningen är att rapporten det ska underlätta för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatt lokal analys och för att identifiera eventuella utvecklings- och förbättringsområden.

Rapporten och den analysdag som genomfördes den 7 september 2017, på Region Dalarna i Falun, gör det möjligt att identifiera gemensamma utvecklingsbehov för länet.

Materialet i rapporten utgår från den guide som Socialstyrelsen tagit fram för att tolka och förstå resultaten i öppna jämförelser. Här kan ni läsa mer om varje indikator:

http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/oppna- jamforelser-2017-socialpsykiatri-anvandarguide.pdf

Sammanställningen har kompletterats med

!

^och

?

^och

+

som bland annat refererar till utvecklingssatsningar på nationell nivå och som kan vara bra att ha koll på inför det fortsatta regionala och lokala utvecklingsarbetet.

Datakällor

Öppna jämförelser av stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning baseras i huvudsak på den webbenkät som besvarats av kommunerna i Dalarna. Alla 15 kommuner har svarat på enkäten. Detta underlag kan kompletteras med följande uppgifter:

▪

Andra öppna jämförelser från Socialstyrelsen.

▪

Nyckeltal, kostnader och statistik från andra källor som t ex SCB.

▪

Kommunens egen statistik och uppföljningar som t ex lokala brukarundersökningar.

▪

Resultat av tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg.

Sorteringsnycklar

Som stöd för tolkningen av resultaten och för att underlätta jämförelser publiceras två sorteringsnycklar, kommungruppering utifrån antal invånare och SKL:s

kommungruppsindelning 2017.

När det gäller antal invånare så tillhör Falun och Borlänge grupp tre 30 000–69 999 invånare, övriga kommuner grupp ett och två.

För SKL:s kommungruppsindelning så har länet en spridning på sex av de nio olika kommungrupper som SKL har definierat. Läs mer om grupperna på SKL:s

hemsida: http://skl.se/4.5e95253d14642b207ee86bff.html

(6)

7

Kommungruppering Antal invånare

SKL:s kommungruppsindelning

Avesta 2 C6

Borlänge 3 B3

Falun 3 C6

Gagnef 1 B4

Hedemora 2 C7

Leksand 2 C9

Ludvika 2 C8

Malung-Sälen 1 C9

Mora 2 C8

Orsa 1 C9

Rättvik 1 C9

Smedjebacken 1 C7

Säter 1 B4

Vansbro 1 C8

Älvdalen 1 C9

(7)

8

RESULTAT FÖR OMRÅDET: ”STÖD TILL PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONS- NEDSÄTTNING (SOCIALPSYKIATRI)”

För att ta del av hela resultatet för området ”stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning” gå in på länken nedan.

http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/oppna- jamforelser-2017-socialpsykiatri-resultat.xls

1 Kvalitetsområde: Tillgänglig vård och omsorg

Tidigare rubrik 2016: Tillgänglighet Socialstyrelsens förklarande text till området:

”… innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och

anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga”

Tabell 1 Tillgänglighet 2017

Förklaringar:

” ”(tom cell) =

bortfall Andel län eller andel kommuner/stadsdelar som svarat Ja, eller andel personer bortfall med mer än

20 procent = tom cell

EA = ej aktuellt Rekommenderat i

nationella riktlinjer - Sysselsättning

Tillgänglighet utanför kontorstid

Erbjuder någon form av

öppen verksamhet Socialjour m. socionomer alla dagar hela dygnet

Avesta JA JA

Borlänge NEJ JA

Falun NEJ JA

Gagnef JA JA

Hedemora NEJ JA

Leksand JA JA

Ludvika NEJ JA

Malung-Sälen NEJ JA

Mora JA JA

Orsa JA JA

Rättvik JA JA

Smedjebacken NEJ JA

Säter JA JA

Vansbro JA JA

Älvdalen JA JA

Riket 80 83

Dalarnas län 60 100

(8)

9

Kommentar:

Två indikatorer har tagits bort från kvalitetsområdet ”Tillgänglighet” från 2016;

”lättläst svenska” och ”talad information”.

?

9 av 15 kommuner i Dalarna erbjuder sysselsättning genom någon form av öppen verksamhet dvs. 60 % av Dalarnas län, samma som 2016 men motsvarar dessa verksamheter behoven hos yngre personer med psykisk ohälsa?

+

Alla kommuner i Dalarna, 100%, erbjuder socialjour, samma som 2016. Att jämföra med 80% i riket.

!

Några av de kommuner som inte hade öppen verksamhet 2016 svarar ja i årets rapport medan andra tycks ha stängt ner den öppna verksamheten.

Syftet med öppen verksamhet är att ge personer med psykisk funktionsnedsättning vardagsstruktur och möjlighet till sociala kontakter. Kravlösheten i s.k. träfflokaler erbjuder social samvaro och kan bidra till personlig utveckling och delaktighet.

(9)

10

2 Kvalitetsområde: Individanpassad vård och omsorg

Tidigare rubrik 2016: ”Helhetssyn och samordning”

Socialstyrelsens förklarande text till området:

” … Helhetssyn utgår ifrån den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller olika

utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning.

Tjänsterna präglas av kontinuitet”.

Tabell 1 Helhetssyn och samordning 2017

Förklaringar:

” ”(tom cell) =

EA = ej aktuellt Intern samordning i enskilda ärenden

Aktuell rutin för

samordning med ekonomiskt bistånd

Aktuell rutin för

samordning med missbruk

Aktuell rutin för

samordning med barn och unga

Aktuell rutin för

samordning med LSS (barn och vuxna)

Aktuell rutin för

samordning med

äldreomsorg

Avesta NEJ JA NEJ JA NEJ

Borlänge JA JA JA JA JA

Falun JA NEJ JA JA JA

Gagnef NEJ NEJ NEJ JA NEJ

Hedemora NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ

Leksand JA JA JA NEJ NEJ

Ludvika NEJ NEJ NEJ JA JA

Malung-Sälen NEJ NEJ NEJ JA JA

Mora JA JA JA JA JA

Orsa JA NEJ EA JA JA

Rättvik NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ

Smedjebacken NEJ NEJ NEJ JA JA

Säter NEJ NEJ NEJ NEJ JA

Vansbro JA JA JA JA JA

Älvdalen EA EA JA JA EA

Riket 43 54 38 55 49

Dalarnas län 43 36 43 73 64

Kommentar:

Skriftliga rutiner bidrar till kontinuitet och förutsägbarhet.

Kvalitetsområdet är något omarbetat jämfört med 2016. Verksamhetsområdena

”hemlöshet”, ”familjerätt” och ”våld i nära relationer” finns inte med i årets enkät.

Omfattningen av rutiner för intern samordningen varierar i Dalarnas kommuner.

Några kommuner har rutiner för samtliga efterfrågade områden medan två kommuner uppger hel avsaknad av rutiner för samordning.

(10)

11

!

Generellt så ligger Dalarna procentuellt bra till jämfört med riket. En del av det negativa resultatet kan förklaras av att frågan i ÖJ avser en ”reviderad rutin”. Dvs.

om det finns en rutin och den inte är reviderad som blir svaret nej.

-

När det gäller rutin för intern samordning med missbruk så finns det brister. 36%

av Dalarnas kommuner, jämfört med riket 54%, sämre än i riket, vilket också var fallet 2016!

!

Några kommuner som svarade ja i fjol svarar nej i år, Falun, Hedemora och Rättvik.

+

När det gäller aktuella rutiner för intern samordning Barn och unga, LSS och äldreomsorg så ligger Dalarna bra till jämfört med riket.

Tabell 2 Helhetssyn och samordning 2017

Förklaringar:

” ”(tom cell) =

bortfall Andel län eller andel

kommuner/stadsdelar som svarat Ja, eller

andel personer bortfall med mer än

20 procent = tom cell EA = ej aktuellt

Extern samverkan i enskilda ärenden

Aktuell överenskommelse om samverkan med Arbets- förmedlingen

Aktuell överenskommelse om samverkan med Försäkrings- kassan

Avesta JA JA

Borlänge JA JA

Falun NEJ NEJ

Gagnef JA JA

Hedemora NEJ NEJ

Leksand JA JA

Ludvika NEJ NEJ

Malung-Sälen JA JA

Mora NEJ NEJ

Orsa JA JA

Rättvik NEJ NEJ

Smedjebacken NEJ NEJ

Säter JA JA

Vansbro NEJ NEJ

Älvdalen NEJ NEJ

Riket 22 21

Dalarnas län 47 47

Kommentarer:

+

47 % av Dalarnas kommuner har överenskommelse om samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan vilket är en förbättring jämfört med 2016 och bättre än riket i sin helhet 22%.

(11)

12

3 Kvalitetsområdet: Kunskapsbaserad vård och omsorg

Tidigare rubrik 2016: Kunskapsbaserad verksamhet Socialstyrelsens förklarande text till området:

” Kunskapsbaserad verksamhet innebär att tjänsterna inom socialtjänsten utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas tillvara”.

Tabell 1 Kunskapsbaserad verksamhet 2017

Förklaringar:

” ”(tom cell) =

EA = ej aktuellt Personalens

kompetens- utveckling

Handläggarnas agerande vid

indikation på våld

Strukturerat arbetssätt

Aktuell samlad plan hand- läggarnas kompetensutveckling

Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - Socialpsykiatri

Använt IBIC (Individens behov i centrum) vid alla utredningar

Använder IBIC (Individens behov i centrum) vid alla

uppföljningar

Avesta NEJ NEJ NEJ NEJ

Borlänge JA JA JA JA

Falun NEJ NEJ NEJ NEJ

Gagnef JA JA NEJ NEJ

Hedemora NEJ NEJ NEJ NEJ

Leksand NEJ NEJ NEJ NEJ

Ludvika JA NEJ NEJ NEJ

Malung-Sälen NEJ NEJ NEJ NEJ

Mora NEJ NEJ NEJ NEJ

Orsa NEJ NEJ NEJ NEJ

Rättvik NEJ NEJ JA DELVIS

Smedjebacken NEJ JA NEJ NEJ

Säter NEJ JA JA JA

Vansbro NEJ JA NEJ NEJ

Älvdalen EA EA NEJ NEJ

Riket 31 41 8 5

Dalarnas län 21 36 20 13

Kommentar:

!

I Dalarna anger 3 av 15 kommuner att det finns en aktuell samlad plan för personalens kompetensutveckling dvs. 21% av kommunerna jämfört med 31% i riket. Jämfört med föregående år 2015 och 2016 är det en minskning.

Nya indikatorer för 2017 är användande av IBIC vid utredningar och uppföljningar.

Få Dalakommuner använder arbetssättet men Dalarna ligger ändå bättre till än riket i sin helhet.

(12)

13

Förklaringar:

” ”(tom cell) =

EA = ej aktuellt Social

färdighets- träning

Rekommenderat i nationella

riktlinjer - Arbetslivsinriktad

rehabilitering

Rekommenderat i nationella riktlinjer- Multi-

professionella team

Rekommenderat i nationella riktlinjer -

Boendeinsats

Erbjuder social färdighetsträning - Ett självständigt liv (ESL)

Erbjuder IPS- Supported Employment

Erbjuder Case Management i form av integrerade team

Erbjuder Bostad först

Erbjuder Vård- kedja

Avesta NEJ JA JA NEJ JA

Borlänge JA NEJ JA JA JA

Falun NEJ JA JA NEJ JA

Gagnef NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ

Leksand NEJ JA JA NEJ JA

Ludvika NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ

Malung-Sälen NEJ NEJ JA NEJ JA

Mora NEJ NEJ JA NEJ NEJ

Orsa NEJ NEJ JA NEJ NEJ

Rättvik NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ

Smedjebacken NEJ JA JA NEJ NEJ

Säter NEJ NEJ JA NEJ NEJ

Vansbro JA NEJ JA NEJ JA

Älvdalen NEJ NEJ JA JA JA

Riket 52 40 39 21 42

Kommentar:

2011 publicerade Socialstyrelsen; ”Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd” - NR. Riktlinjerna reviders nu under 2017 – 2018. I Dalarna liksom i landet i övrigt har kunskapssatsningar genomförts, trots detta konstaterar Myndigheten för vårdanalys att ”rekommendationerna i de nationella riktlinjerna inte når vårdpersonal och patienterna/brukare i tillräcklig utsträckning eftersom processen tenderar att avstanna i en kedja där många olika aktörer ansvara för olika delar av genomförandet”. Insatserna i de nationella riktlinjerna är adresserade till personer med schizofreni men har relevans även för andra diagnosgrupper med kognitiv funktionsnedsättning. Insatserna i NR är rangordnade från prioritet 1 – 10. Prio 1 har högsta angelägenhetsgrad och hög evidens medan insatser som har otillräckligt vetenskapligt stöd har rangordnats lågt.

-

I Dalarna erbjuds inte insatsen ESL (Ett självständigt liv) annat än i Borlänge och Vansbro. 13% av länets kommuner, sämre än rikets 52%. Insatsen har rangordnats som prio 2 i de NR.

(13)

14

?

IPS (Individuellt stöd till arbetet) rangordnad som prio 1 i NR. Trots

utbildningsinsatser så har metoden IPS/SE svårare att få fäste i Dalarna än i riket. I Dalarna uppger 4 kommuner att metoden erbjuds, en kommun mer än 2016, vilket innebär 27% av kommunerna i Dalarna jämfört med 40% i riket.

+

I Dalarna utbildas i CM enligt Integrerad Psykiatri/RACT. I NR har CM enligt ACT- modellen en prio 1 för personer som är högkonsumenter av vård. Mindre intensiv CM har prio 4. I ÖJ benämns indikatorn - ”Case Management –

integrerade team” (CM). I Dalarna anger 11 av 15 kommuner, dvs. 73%, att de erbjuder insatsen, att jämföra med 2016 då 67% erbjöd insatsen. Resultatet för riket är 39%.

+

Alla Dalakommunerna, 100%, erbjuder ”strukturerad individuell sysselsättning”.

!

”Bostad först” en nationell riktlinje med prio 1 och prio 3, riktade till hemlösa och hemlösa med missbruk och eller psykisk sjukdom. 13% av Dalarnas kommuner erbjuder insatsen jämfört med riket 21%. I stället erbjuds insatsen ”vårdkedja” som har en betydligt lägre prioritet i NR.

(14)

15

Förklaringar:

” ”(tom cell) =

EA = ej aktuellt Standardiserade bedömningsmetoder

Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDA.

Kortfrågor för att upptäcka

våldsutsatthet hos enskilda vuxna.

Använder standardiserad bedömningsmetod för att upptäcka riskfylld alkohol- konsumtion AUDIT

Använder standardiserad bedömnings-metod för att upptäcka drogrelaterade problem DUDIT

Avesta NEJ NEJ NEJ

Borlänge NEJ JA JA

Falun JA JA NEJ

Gagnef JA NEJ NEJ

Hedemora NEJ JA JA

Leksand JA JA JA

Ludvika NEJ EA EA

Malung-Sälen JA NEJ NEJ

Mora NEJ NEJ NEJ

Orsa NEJ NEJ NEJ

Rättvik NEJ NEJ NEJ

Smedjebacken NEJ NEJ NEJ

Säter JA NEJ NEJ

Vansbro NEJ NEJ NEJ

Älvdalen NEJ NEJ NEJ

Riket 45 29 24

Dalarnas län 33 29 21

Kommentar:

Årets enkät ser lite annorlunda ut beträffande standardiserade instrument. AUDIT och DUDIT är separerade och frågan om bedömningsinstrumentet FREDA är ny.

!

I Dalarna anger endast 4/15 kommuner att AUDIT används. 29% samma som riket i övrigt. DUDIT används i tre kommuner. Detta trots att det finns kunskap om en betydande samsjuklighet när det gäller psykisk ohälsa och missbruk och att det i den samverkansöverenskommelse som reviderades 2017 finns överenskommet att både kommunens socialtjänst och landstinget ska använda instrumenten.⁴

4 Landstinget Dalarna (2007) Gemensamma riktlinjer för missbruk och beroendevård i Dalarna.

Dnr LD007/02936.

(15)

16

Förklaringar:

” ”(tom cell) =

EA = ej aktuellt Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten

Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling

Genomfört systematisk uppföljning med ett

könsperspektiv

Använt resultat från

systematisk uppföljning med ett könsperspektiv till verksamhets-utveckling

Avesta NEJ NEJ NEJ

Borlänge NEJ NEJ NEJ

Falun NEJ NEJ NEJ

Gagnef NEJ NEJ NEJ

Hedemora NEJ NEJ NEJ

Leksand NEJ NEJ NEJ

Ludvika NEJ NEJ NEJ

Malung-Sälen NEJ NEJ NEJ

Mora NEJ NEJ NEJ

Orsa NEJ NEJ NEJ

Rättvik NEJ NEJ NEJ

Smedjebacken EA EA EA

Säter NEJ NEJ NEJ

Vansbro NEJ NEJ NEJ

Älvdalen NEJ NEJ NEJ

Riket 8 5 4

Dalarnas län 0 0 0

Kommentar:

! –

Ingen av Dalarnas kommuner arbetar med systematisk uppföljning och inte heller följs data upp utifrån ett könsperspektiv. Resultaten för riket tyder på liknade brister i övriga landet. Systematisk uppföljning innebär uppföljning av resultat på individnivå som sammanställs och analyseras på gruppnivå; en förutsättning för verksamhetsutveckling. (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt arbete. SOSFS 2011:9)

(16)

17

4 Kvalitetsområdet: Individanpassad vård och omsorg

Tidigare 2016: Självbestämmande och integritet Socialstyrelsens förklarande text till området:

… självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val inom socialtjänsten”.

Tabell 1 Självbestämmande och integritet 2017

Förklaringar:

” ”(tom cell) =

EA = ej aktuellt Brukarinflytande

på över- gripande nivå

Brukarinflytande på verksamhetsnivå

Brukarinflytande- samordnare BISAM

Personligt ombud (PO)

Genomfört brukarstyrd brukarrevison

Använt brukarstyrd brukarrevison för verksamhetsutveckling

Avesta NEJ JA JA JA

Borlänge NEJ JA NEJ NEJ

Falun NEJ JA NEJ NEJ

Gagnef NEJ JA NEJ NEJ

Hedemora JA JA NEJ NEJ

Leksand JA JA JA JA

Ludvika NEJ JA NEJ NEJ

Malung-Sälen NEJ JA NEJ NEJ

Mora NEJ JA NEJ NEJ

Orsa NEJ JA NEJ NEJ

Rättvik NEJ JA NEJ NEJ

Smedjebacken NEJ JA NEJ NEJ

Säter NEJ JA NEJ NEJ

Vansbro NEJ JA NEJ NEJ

Älvdalen NEJ JA NEJ NEJ

Riket 12 82 19 14

Dalarnas län 13 100 13 13

Kommentar:

-

Med BISAM menas en samordnare placerad på ledningsnivå för att ge brukare inflytande i verksamheten. Detta för att jämna ut ”maktbalansen” så att personer med psykiskfunktionsnedsättning ges möjlighet att påverka verksamheten utifrån ett brukarperspektiv; en förutsättning för att arbeta enligt evidensbaserad praktik.

Endast två kommuner uppger att det finns en BISAM.

+

Alla Dalarnas kommuner erbjuder Personligt ombud.

!

Brukarstyrd revision har genomförts i två Dalakommuner och dessa kommuner har också använt revisionen till verksamhetsutveckling.

(17)

18

5 Kvalitetsområde Säker vård och omsorg

Tidigare 2016: Trygghet och säkerhet Socialstyrelsens förklarande text till området:

”… innebär att tjänsterna inom socialtjänsten utförs enligt gällande regelverk.

Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn.

Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete”.

Kommentar:

Vissa ändringar är gjorda i kvalitetsområdet från 2016. Frågor om uppsökande verksamhet är flyttade från kvalitetsområdet ”Tillgänglighet” till ”Trygghet och säkerhet” och är uppdelad i uppsökande verksamhet för psykiskt funktionsnedsatta, bostadslösa och personer som riskerar att förlora sitt boende. I definitionen och Tabell 1 Trygghet och säkerhet 2107

Förklaringar:

” ”(tom cell) =

bortfall Andel län eller

andel

kommuner/stads delar som svarat Ja, eller andel personer bortfall med mer än 20 procent = tom cell

EA = ej aktuellt Uppsökande verksamhet Information

till den enskilde

Personalens hantering

vid skyddade

person- uppgifter Uppsökande

verksamhet för personer med psykisk funktions- nedsättning

Uppsökande verksamhet för akut hemlösa

Uppsökande verksamhet för de som riskerar att förlora sitt boende

Aktuell rutin för

information om

samordnad individuell plan (SIP)

Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter

Avesta NEJ NEJ NEJ JA NEJ

Borlänge JA NEJ JA JA JA

Falun NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ

Gagnef NEJ NEJ NEJ JA NEJ

Leksand JA JA JA JA NEJ

Ludvika NEJ NEJ NEJ JA NEJ

Malung-Sälen NEJ JA JA NEJ NEJ

Mora NEJ NEJ JA JA NEJ

Orsa NEJ NEJ JA JA NEJ

Rättvik NEJ NEJ NEJ JA NEJ

Smedjebacken NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ

Säter NEJ NEJ NEJ NEJ JA

Vansbro NEJ NEJ JA NEJ NEJ

Älvdalen JA NEJ NEJ JA NEJ

Riket 36 27 54 43 21

(18)

19

den förklarande texten till kvalitetsområdet anges bl.a. att ”trygg och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk.

Definitionen av ”uppsökande verksamhet” i ÖJ: ”Med uppsökande verksamhet avses en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att identifiera ” för kommunen okända” personer med psykisk funktionsnedsättning i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till adekvat kontakt med vård- och stödsystemet ”

?

Vid hearing med brukarrörelsen i Dalarna⁵ och vid analys genomförd med verksamhetsföreträdare från både kommunerna och landstinget våren 2016 framförs det ett behov att hitta former för att komma i kontakt med unga/unga vuxna som inte finns med i stödsystemet trots rapporterade behov från anhöriga.

- !

Endast tre av Dalarnas kommuner uppge att det finns en uppsökande verksamhet riktad till personer med psykisk funktionsnedsättning! Alltså ingen förbättring från 2016. Anmärkningsvärt är att det bara är Borlänge som anger sig ha insatsen både 2016 0ch 2017. Hedemora och Säter tycks ha upphört med sin uppsökande verksamhet och Leksand och Älvdalen har startat upp det arbetet 2017.

Data beträffande uppsökande verksamhet för personer som riskerar att förlora sitt boende är bättre. Sex av länets kommuner har uppsökande insats till de som riskerar att förlora sin bostad.

+

9/15 kommuner i länet har rutin för information om SIP dvs. 60% jämfört med landet 43%. Rutinen kanske bidrar till att många får information, detta återspeglas måhända också i de uppgifter som presenteras av SKL, Uppdrag psykisk hälsa 2017, efter insamling av data gällande barn och unga 0 – tom 24 år. I Dalarna är det 1½ gång så många barn och unga som får en SIP upprättat i jämförelse med riket!

!

Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter är fortfarande inte till fylles men bättre än 2016 då ingen kommun hade upprättat denna rutin.

5 Region Dalarna; Uppdrag psykisk hälsa 2016. Hearing med representanter från Dalarnas nätverk för psykisk hälsa och personliga ombud.

(19)

20

6 Bakgrundsmått

Bakgrundsmått 2017

Förklaringar:

” ”(tom cell) =

EA = ej aktuellt Anknytning till arbetsmarknaden

Minst en person som haft biståndsbeslutad syssel- sättningsinsats har fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden det senaste året

Minst en person som haft biståndsbeslutad

sysselsättnings-insats har fått skyddat arbete det senaste året

Avesta NEJ NEJ

Borlänge JA NEJ

Falun NEJ NEJ

Gagnef JA JA

Hedemora JA JA

Leksand NEJ NEJ

Ludvika NEJ NEJ

Malung-Sälen NEJ NEJ

Mora JA JA

Orsa NEJ JA

Rättvik NEJ NEJ

Smedjebacken NEJ JA

Säter JA NEJ

Vansbro NEJ JA

Älvdalen JA JA

Riket 42 35

Dalarnas län 40 47

Kommentar:

+

6 Dalakommuner anger att minst en person gått från sysselsättning till den reguljära arbetsmarknaden. Vilket innebär en dubblering från 2016 då endast 3 kommuner lyckats med detta. 7 kommuner har minst en person som gått från sysselsättning till skyddat arbete viket också är en klar förbättring från 2016 då 4 kommuner angav detta.

(20)

21

VAD KAN NI ANVÄNDA ÖPPNA JÄMFÖRELSER TILL UTE I KOMMUNERNA?

Utdrag ur Socialstyrelsens ” Öppna jämförelser 2016. Stöd till personer med funktionsnedsättning”.

Så här kan resultaten tolkas och analyseras lokalt

Socialstyrelsens indikatorbaserade öppna jämförelser kan användas som ett underlag i förbättringsarbetet. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan kommuner och verksamheter bearbeta och analysera resultaten utifrån sina lokala förutsättningar.

Detta kan göras utifrån fyra steg. Dessa steg beskrivs kort nedan med utgångspunkt från aktuella jämförelser.

Analysguide i fyra steg

1. Identifiera förbättringsområden

▪ Genomgång av kommunens resultat i öppna jämförelser.

▪ Hur skiljer sig kommunens resultat för de olika indikatorerna från resultat för andra kommuner, kommungrupper, länet och riket? Sortera

kommunerna med den sorteringsfunktion som finns i vänstermarginalen för att jämföra resultaten med likvärdiga kommuner storleksmässigt. Resultaten kan sorteras enligt följande:

- Län

- Kommungruppering utifrån antalet invånare (5 grupper)

- Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning (9 grupper)

▪ Titta på indikatorområden. Finns det ett eller flera områden som behöver utvecklas? Exempelvis indikatorer inom indikatorområdet systematisk uppföljning.

▪ Titta på resultat i Socialstyrelsens andra öppna jämförelser inom social- tjänsten. Finns det indikatorer inom flera av socialtjänstens verksamhets- områden som kan behöva utvecklas samtidigt? Exempelvis systematisk uppföljning.

▪ Välj område att arbeta vidare med.

2. Komplettera med annan information

Ta fram annan relevant information för det område ni valt att arbeta vidare med för att få en mer nyanserad och heltäckande bild av förhållandena.

▪ Ta reda på vilket syfte utvalda indikatorer har och eventuell annan bak- grundsinformation från indikatorbeskrivningarna (se bilaga 2).

▪ Komplettera med uppgifter från exempelvis:

- Andra öppna jämförelser inom individ och familjeomsorgen (IFO).

- Nyckeltal, kostnader och statistik från andra källor som SCB.

- Kommunens egen statistik och uppföljningar som lokala brukarundersök- ningar.

- Resultat av tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

(21)

22

3. Vad kan man lära av utvecklingen över tid?

Jämför årets resultat med tidigare års öppna jämförelser

▪ För indikatorer som är direkt jämförbara, se metodbeskrivning. Där finns beskrivet om en indikator inte är jämförbar mellan åren 2016 och 2017.

Insamlingssätt, indikatorer och frågor ändrades 2016 och resultaten är därför inte helt jämförbara med tidigare års öppna jämförelser.

▪ Jämför med utvecklingen över tid och med utvecklingen i andra kommuner, kommungrupper, länet och riket.

Kartlägg vilka förändringar som kan ha påverkat utvecklingen Exempel på förändringar:

▪ Ändrade förutsättningar i kommunen, organisationsstruktur, personalför- ändringar, nya metoder, förändringar i samhället i stort (lagändringar, policy, m.m.).

▪ Vad har förändrats, när skedde förändringarna och hur?

4. Slutsatser, mål och genomförande

Beskriv vad ni vill utveckla och förbättra i verksamheten

Utgå från resultaten från öppna jämförelser och annan inhämtad information.

Sätt upp mål.

▪ Vad kan/ska ni göra för att uppnå målet/målen?

▪ Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå dessa mål?

▪ Vilka personer/aktörer ska göra vad och när?

▪ Finns det förväntade kostnadsförändringar?

▪ När ska målen vara uppnådda?

Beskriv när och hur en uppföljning/avstämning av målen ska genomföras.