Manpower Work Life
Mat på jobbet
Oktober 2012
ARBETSBRÄNSLET: OM JOBB OCH MATVANOR
RESULTAT FRÅN MANPOWER WORK LIFE, APRIL 2012
I Spanien finns ett talesätt som lär att det är magen som styr tanken. Här i Sverige brukar vi säga att viktiga beslut inte ska fattas på tom mage. Men hur stark är egentligen
kopplingen mellan mat och prestation? Påverkar vad vi äter hur vi känner oss och presterar på jobbet? Och hur många av oss är det egentligen som äter vår frukost framför jobbdatorn? I den senaste Manpower Work Life-undersökningen har vi fördjupat oss i den svenska arbetskraftens matvanor!
VAR TREDJE SVARANDE STRESSAR I SIG FRUKOSTEN
Frukost – brukar det hävdas – är det viktigaste måltiden på dygnet. Trots det så uppger en betydande andel av de svarande att de endast ägnar denna måltid hastig uppmärksamhet.
Av de svarande svarar var fjärde att de äter frukost snabbt hemma, och ytterligare 6 procent att de äter frukost snabbt på jobbet.
Att äta frukost i lugn och ro hemma är dock fortfarande det klart vanligaste: sett till samtliga svarande så uppger ungefär varannan att det är så deras frukostvanor ser ut, och andelen är större ju högre upp i åren vi tittar. Medan ungefär 30 procent av de svaranden födda under 80-talet anger att de äter sin frukost i lugn och ro hemma, så är motsvarande andel bland svaranden födda på 50-talet eller tidigare hela 68 procent.
Figur 1 I diagrammet redovisas svarsutfallet på frågan ”Vad beskriver bäst dina frukostvanor på vardagar?”.
2%
4%
6%
7%
9%
24%
48%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
frukost på väg till jobbet frukost framför datorn på jobbet frukost snabbt på jobbet Jag äter aldrig/sällan frukost frukost i lugn och ro på jobbet frukost snabbt hemma frukost i lugn och ro hemma
Figur 2 I diagrammet ovan redovisas andelarna inom respektive åldersgrupp som uppgivit att deras frukostvanor på vardagar bäst sammanfattas som ”jag äter frukost i lugn och ro hemma”.
VAR FEMTE ÄTER FRUKOST PÅ JOBBET – VAR TJUGONDE FRAMFÖR JOBBDATORN
Tre av fyra svarande i undersökningen uppger att de intar sin frukost hemma – antingen i lugn och ro eller under mer stressade former. Men hur är det med den resterande
fjärdedelen? Vi kan konstatera att merparten av de som inte äter frukost hemma istället äter den på jobbet. Vanligast är detta inom branscher som typiskt börjar arbetsdagen tidigare än andra, exempelvis inom bygg- och anläggning eller lager, industri och transport.
4 procent av de svarande i undersökningen uppger att de vanligtvis äter frukost framför datorskärmen på jobbet: en vana som är något mer vanligt förekommande inom bland annat PR- och reklam samt IT- och datasektorn.
Att inte äta frukost alls är ovanligt – endast 7 procent av de svarande uppger att de inte äter frukost en vanlig dag. Än mer ovanligt är dock att ha som vana att äta frukost på väg till jobbet, vilket endast 2 procent i undersökningen uppger att de regelbundet gör.
SVENSKA FOLKETS ”MATMOLN”
I den senaste Manpower Work Life-undersökningen bad vi de svarande att med egna ord beskriva vad de åt till frukost respektive lunch samma dag som de besvarade studien.
Ordmolnen illustrerar den typiska frukosten och lunchen: ordens storlek svarar mot hur vanligt förekommande de var i svaren.
Vi kan konstatera att smörgåsen är den vanligaste frukostingrediensen bland de svarande i undersökningen, samt att kaffe är betydligt vanligare än té – och dessutom det enskilt vanligaste frukostinslaget.
32% 38%
57%
68%
0%
20%
40%
60%
80%
80-talister 70-talister 60-talister 50-talister och
äldre
Frukost i lugn och ro?
Figur 3: Den typiska svenska frukosten. Ordens storlek svarar mot hur ofta de förekom i svaren på den öppna frågan ”vad åt du till frukost idag?”.
Figur 4: Den typiska svenska lunchen. Ordens storlek svarar mot hur ofta de förekom i svaren på den öppna frågan ”vad åt du till lunch idag?”.
Ser vi till den svenska arbetslunchen så kan konstatera att sallad i olika former har en framstående position. Vidare noterar vi att av de klassiska proteinkällorna så utmärker sig kycklingen, medan det på kolhydratsidan är fördel potatisen jämfört med pastan och riset.
OLIKA MATVANOR I OLIKA BRANSCHER
Skiljer sig matvanorna åt mellan branscher? Ja, åtminstone i vissa fall! Ordmolnen nedan illustrerar den typiska lunchen i byggbranschen, respektive i PR- och
kommunikationsbranschen. Det kan konstateras att pasta och sallad verkar förena den svenska arbetskraften, medan valet mellan korv och kyckling säger betydligt mer om yrkestillhörigheten.
Figur 5: I figuren ovan åskådliggörs svaren på den öppna frågan ”vad åt du till lunch idag?”.
Ordmolnet till vänster är hämtat från svaranden som uppgivit att arbetar inom bygg- och anläggning, medan ordmolnet till höger baserar sig på svaranden verksamma inom PR- och reklamyrken. Ordens storlek svarar mot hur relativt vanliga de var i respektive svarsgrupp.
PÅVERKAR MATEN PRESTATIONEN?
Påverkar mat vår prestation på jobbet? Ser vi till svaren i undersökningen så är svaret på frågan ett entydigt “ja”. 80 procent uppger att frukosten påverkar deras
jobbprestation i ganska eller väldigt stor utsträckning. Ser vi till lunchen så är andelen ännu högre: hela 90 procent anser att lunchen påverkar deras jobbprestation.
Mellanmålet är mer av en vattendelare: ungefär hälften av de svarande uppger att de upplever att denna måltid har en stark koppling till jobbprestationen.
Figur 6 I diagrammet visas andelen av de svarande i undersökningen som angivit att de upplever att respektive måltid påverkar hur det presterar på jobbet i antingen ”ganska” eller ”väldigt stor”
utsträckning.
27% 36%
26%
53% 52%
20%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Frukost Lunch Mellanmål
Ganska stor utsträckning Väldigt stor utsträckning
VAR TREDJE PERSON TÄNKER AKTIVT PÅ
KOPPLINGEN MELLAN MAT OCH JOBBPRESTATION
Givet att den stora majoriteten av svarande upplever att maten påverkar hur de presterar på jobbet, så skulle man kunna förvänta sig att de flesta också funderar aktivt på vad de stoppar i sig. Men så är inte fallet.
Av de svarande i undersökningen så är det bara ungefär en tredjedel som anger att de ”rätt så ofta” eller ”alltid” brukar tänka på hur det som de äter kommer att påverka hur de senare känner sig på arbetet. Andelen är densamma i alla åldrar, men skiljer sig däremot till viss del mellan könen: medan 30 procent av män anger att de brukar fundera över sitt matval så är motsvarande andel bland kvinnorna 40 procent.
Figur 7 I diagrammet redovisas svaret på frågan ”Brukar du ofta tänka på hur det du äter kommer påverka hur du senare känner dig på arbetet?”, fördelat på manliga och kvinnliga svaranden.
VAR TIONDE SVARANDE DRICKER MER ÄN 5 KOPPAR KAFFE OM DAGEN Kaffe är en bryggd med många funktioner: den kan fungera som socialt smörjmedel, som rast-ursäkt, som uppiggare, eller som effektivitetshöjare. Som exempel så dök
kaffekoppen i en tidigare Work Life-undersökning upp på tredje plats över knep som vi tar till på jobbet när vi vill vara lite extra effektiva.1
När vi ställer frågan ”Hur många koppar kaffe skulle du säga att du dricker under en normal arbetsdag?”, så visar det sig att 2-3 koppar är det i särklass vanligaste svaret:
ungefär hälften av de svarande anger detta alternativ. Men naturligtvis finns det spridning. Medan 8 procent av de svarande anger att de inte dricker någon kopp
överhuvudtaget på jobbet, så är det lika många (nästan var tionde svarande) som uppger att de vanligtvis dricker mer än fem koppar om dagen.
1Se: Manpower Work Life ”effektivitet på jobbet”, april 2012.
18%
25%
28%
20%
12% 10%
19%
29%
25%
15%
0%
10%
20%
30%
40%
Nej, aldrig Nej, väldigt sällan
Ja, ibland Ja, rätt så ofta
Ja, alltid
Män Kvinnor
Av vår undersökning framgår även att det är kontorsbundna tankebaserade branscher så som IT/Data eller Management som är de absolut största kaffesörplarna. Här uppger 13 respektive 16 procent av de anställda att de dricker mer än fem koppar om dagen.
Figur 8 I diagrammet redovisas svarsutfallet på frågan ”Hur många koppar kaffe skulle du säga att du dricker under en normal arbetsdag?”
16 MINUTER OM DAGEN LÄGGS I GENOMSNITT PÅ FIKA
Avslutningsvis är det på sin plats att även belysa en annan närliggande fråga, nämligen hur länge vi svenskar i genomsnitt fikar per dag.
När vi ber de svarande bedöma hur mycket tid de i genomsnitt fikar så visar det sig att 16 minuter är den genomsnittliga tidsåtgången under en arbetsdag som läggs på denna den kanske svenskaste av arbetsritualer. Mest tid till fika tycks bygg- och
anläggningsbranschen avsätta, som placerar sig etta med 22 minuter. Minst tid för fika verkar anställda inom managementvärlden ha, som placerar sig på sista plats med 12 minuter om dagen.
8%
12%
45%
26%
6%
2%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
Ingen 1 2-3 4-5 6-7 Fler än 7
Figur 9 I diagrammet redovisas medelvärdet av svaret i minuter på frågan ”Sammanlagt under en normal arbetsdag, ungefär hur mycket skulle du säga att du fikar?” uppdelat branschvis.
REDAN EFTER LUNCH FALLER EFFEKTIVITETEN
På många arbetsplatser verkar det inte bli mycket jobb gjort efter lunch! Hela 70 procent av de tillfrågade uppger att de känner sig som mest effektiva antingen direkt när de kommer in på morgonen (28 procent) eller under förmiddagen (42 procent). Bara 23 procent angav att de är som mest effektiva på eftermiddagen (10 procent) eller mot slutet av arbetsdagen (13 procent). Allra minst effektiva är vi dock direkt efter lunch: bara 5 procent anger att det är en av deras mest effektiva tidpunkter på dagen.
22 21 18 18 17 17 16 16 15 15 15 14 14 13 12 12 12
0 5 10 15 20 25
Bygg, Anläggning Teknik, Naturvetenskap Forskning, Utveckling Kontor, Administration Lager, Industri, Transport Media, Kultur Hälso-, Sjukvård Operatörer IT, Data Pedagogiska arbeten Ekonomi, Finans Försäljning Kundtjänstarbete Marknad, Reklam, PR,…
Service, Handel, Butik Management Hantverksyrken
Figur 10 I diagrammet redovisas svarsutfallet på frågan ”När under dagen skulle du säga att du är som mest effektiv på jobbet?”. De svarande kunde ange fler än ett alternativ som svar.
ÄVEN ”KVÄLLSMÄNNISKOR” ÄR EFFEKTIVARE PÅ FÖRMIDDAGEN
När vi upplever oss som effektivast på jobbet har ett starkt samband med om vi överlag upplever oss som kvälls- eller morgonmänniskor. Bland de som anser sig själv vara morgonmänniskor är det hela 95 procent som anger att de är som effektivast under den första delen av dagen. Bland de som beskriver sig som kvällsmänniskorna är det ”bara”
60 procent som uppger att de är som mest effektiva före lunch. Men även bland de som beskriver sig själva som kvällsmänniskor uppger alltså en majoritet att de är mer effektiva på jobbet på förmiddagen än på eftermiddagen!
Sett till de svarande överlag så är andelen morgon- och kvällsmänniskor bland de svarande ungefär lika stora: en tredjedel av de svarande uppger att de är
morgonmänniskor, en tredjedel att de är kvällsmänniskor, och en sista tredjedel slutligen att de är lika mycket av båda.
UNGA KÄNNER SIG OFTARE TRÖTTA OCH DÅSIGA PÅ JOBBET
Det är få förunnat att ständigt vara på topp, de flesta av oss känner oss då och då trötta eller dåsiga på jobbet. När vi ställer frågan i Work Life-panelen uppger hela 80 procent att de åtminstone ibland känner sig trötta eller dåsiga på jobbet. 19 procent känner sig ganska eller väldigt ofta trötta och dåsiga.
5%
10%
10%
13%
21%
28%
42%
0% 10% 20% 30% 40% 50%
Direkt efter lunch Under eftermiddagen Det varierar Mot slutet av arbetsdagen Jag är ungefär lika effektiv hela tiden Direkt när jag kommer in på morgonen Under förmiddagen, mellan morgon och lunch
Figur 11 I diagrammet redovisas svarsutfallet på frågan ”Händer det att du i perioder av arbetsdagen känner dig trött eller dåsig?”.
Intressant nog verkar det finnas en tydlig åldersdimension i svaren: unga känner sig betydligt oftare trötta och dåsiga på jobbet än äldre. Som diagrammet nedan visar så sjunker andelen som upplever sig trötta och dåsiga stadigt med åldern: från nära en tredjedel bland svaranden födda under 80-talet, till knappa en av 10 bland svarande födda på 50-talet eller tidigare.
Allra störst problem med trötthet på jobbet har unga kvinnor: bland 80-talistkvinnorna uppger hela 37 procent att de ganska eller väldigt ofta känner sig trötta eller dåsiga på jobbet. Motsvarande andel bland 80-talistmännen är 27 procent.
Figur 12 I diagrammet redovisas andelen som angivit att de ganska- eller väldigt ofta händer att de känner sig trötta eller dåsiga under arbetsdagen, uppdelat på fyra åldersgrupper.
4%
17%
61%
14%
5%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Nej, aldrig/nästan
aldrig
Nej, sällan Ja, ibland Ja, ganska ofta Ja, väldigt ofta
31%
20%
13%
9%
0%
10%
20%
30%
40%
80-talister 70-talister 60-talister 50-talister och
äldre
Figur 13 I diagrammet redovisas andelen som angivit att det ganska- eller väldigt ofta händer att de känner sig trötta eller dåsiga under arbetsdagen, fördelat på kön och åldersgrupp.
27%
20%
11%
8%
37%
20%
15%
10%
0%
10%
20%
30%
40%
80-talister 70-talister 60-talister 50-talister och äldre
Män
Kvinnor
OM MANPOWER WORK LIFE
Resultaten är hämtade från den senaste Work Life-undersökningen som Manpower genomförde under april 2012 i samarbete med Kairos Future. I Sverige har 6362 personer svarat på en enkät som vi har skickat ut via e-mail. Av alla som har svarat är 3518 anställda, 1628 arbetssökande, 385 egenföretagare och 831 studerande
De flesta av de som har svarat på enkäten har sin profil registrerad på Manpo-wer.se. De ingår i Manpowers Work Life-panel som i Sverige består av över 20 000 personer som väl motsvarar Sveriges arbetsföra befolkning med avseende på kön, ålder och boendeort.
OM KAIROS FUTURE
Studien Manpower Worklife genomförs i samarbete med Kairos Future som är ett oberoende forsknings- och konsultföretag som hjälper företag, myndigheter och
organisationer att förstå och hantera samhällsförändringar. Mer information finner du på www.kairosfuture.com
