• No results found

JÄRNBOÅS KYRKA. Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland. Antikvarisk kontroll 2009

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "JÄRNBOÅS KYRKA. Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland. Antikvarisk kontroll 2009"

Copied!
104
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

JÄRNBOÅS KYRKA

Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland

Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka

Antikvarisk kontroll 2009

Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11

Engelbrektsgatan 3

Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel . 019-602 87 00 www.olm.se

(2)
(3)

3

Inledning

Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 § KML.

Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde

konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning

Administrativa uppgifter

Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27.

Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning

Objekt: Järnboås kyrka

Socken: Järnboås

Kommun: Nora

Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB

Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni – september 2009

Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt

slutbesiktning 09-10-05.

Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60

(4)

Kort byggnadshistorik

Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt.

Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram.

Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst.

Utförda arbeten

Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande

åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blixtnedslag i marken.

Markarbeten Ringled

Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där växtlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen.

I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan.

Kopplingsbrunnarna är placerade strax nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet.

Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed.

Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således blixten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden.

Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden

Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör.

(5)

5

Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden.

Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersöknings- koppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan.

På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet.

Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen.

På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset.

Invändiga installationer i kyrkobyggnaden

Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning.

Potentialutjämningssystem

Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potential- utjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord.

Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit.

Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet:

- Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet.

- Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet

- Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet

- Dragstag i kyrkorummet

Elcentraler

Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet.

(6)

Kyrkklockor/lucköppningsanordning

I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits.

Dragstag

Invändigt har samtliga sex dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskydds- systemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida.

Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som

dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits:

Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur

antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast.

Övrigt

x x x

x

x x

x x

(7)

7

Antikvariska synpunkter

Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast.

Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant.

(8)

Bilder före åtgärder

Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder.

(9)

9

Den äldre åskskydds- anläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader.

Dragstag i

kyrkorummet, före åtgärd

(10)

Under arbetets gång

Efter åtgärder

En av tre

kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken.

(11)

11

Vänster: Tornets norra fasad där en ny

åskskyddsledning monterats direkt på fasaden.

Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i

kopparlinan.

(12)

Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare.

Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör.

(13)

13

Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan.

Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs.

(14)

JÄRNBOÅS KYRKA

Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland

Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka

Antikvarisk kontroll 2009

(15)

2

(16)

Inledning

Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 § KML.

Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde

konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning

Administrativa uppgifter

Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning

Objekt: Järnboås kyrka

Socken: Järnboås

Kommun: Nora

Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB

Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni – september 2009

Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt

slutbesiktning 09-10-05.

Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60

(17)

4

Kort byggnadshistorik

Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt.

Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram.

Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst.

Utförda arbeten

Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande

åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blixtnedslag i marken.

Markarbeten Ringled

Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där växtlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen.

I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan.

Kopplingsbrunnarna är placerade strax nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet.

Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed.

Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således blixten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden.

Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden

Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör.

Koppartak och stuprör

På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter:

korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm.

(18)

Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden.

Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersöknings- koppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan.

På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet.

Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen.

På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset.

Invändiga installationer i kyrkobyggnaden

Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning.

Potentialutjämningssystem

Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potential- utjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord.

Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit.

Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet:

- Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet.

- Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet

- Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet

- Dragstag i kyrkorummet

Elcentraler

(19)

6 Kyrkklockor/lucköppningsanordning

I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits.

Dragstag

Invändigt har samtliga sex dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskydds- systemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida.

Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som

dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits:

Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur

antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast.

Övrigt

På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning.

x x x

x

x x

x x

(20)

Antikvariska synpunkter

Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast.

Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant.

(21)

8

Bilder före åtgärder

Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder.

Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder.

(22)

Den äldre åskskydds- anläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader.

(23)

10

Under arbetets gång

Efter åtgärder

En av tre

kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken.

Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan.

(24)

Vänster: Tornets norra fasad där en ny

åskskyddsledning monterats direkt på fasaden.

Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i

kopparlinan.

(25)

12 Anslutning av skorsten på gamla

sakristian med en nedledare.

Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör.

Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare.

(26)

Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan.

Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs.

(27)

JÄRNBOÅS KYRKA

Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland

Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka

Antikvarisk kontroll 2009

Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11

Engelbrektsgatan 3

Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel . 019-602 87 00 www.olm.se

(28)
(29)

3

Inledning

Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 § KML.

Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde

konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning

Administrativa uppgifter

Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27.

Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning

Objekt: Järnboås kyrka

Socken: Järnboås

Kommun: Nora

Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB

Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni – september 2009

Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt

slutbesiktning 09-10-05.

Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60

(30)

Kort byggnadshistorik

Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt.

Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram.

Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst.

Utförda arbeten

Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande

åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blixtnedslag i marken.

Markarbeten Ringled

Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där växtlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen.

I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan.

Kopplingsbrunnarna är placerade strax nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet.

Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed.

Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således blixten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden.

Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden

Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör.

(31)

5

Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden.

Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersöknings- koppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan.

På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet.

Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen.

På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset.

Invändiga installationer i kyrkobyggnaden

Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning.

Potentialutjämningssystem

Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potential- utjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord.

Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit.

Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet:

- Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet.

- Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet

- Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet

- Dragstag i kyrkorummet

Elcentraler

Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet.

(32)

Kyrkklockor/lucköppningsanordning

I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits.

Dragstag

Invändigt har samtliga sex dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskydds- systemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida.

Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som

dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits:

Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur

antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast.

Övrigt

x x x

x

x x

x x

(33)

7

Antikvariska synpunkter

Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast.

Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant.

(34)

Bilder före åtgärder

Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder.

(35)

9

Den äldre åskskydds- anläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader.

Dragstag i

kyrkorummet, före åtgärd

(36)

Under arbetets gång

Efter åtgärder

En av tre

kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken.

(37)

11

Vänster: Tornets norra fasad där en ny

åskskyddsledning monterats direkt på fasaden.

Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i

kopparlinan.

(38)

Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare.

Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör.

(39)

13

Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan.

Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs.

(40)

JÄRNBOÅS KYRKA

Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland

Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka

Antikvarisk kontroll 2009

(41)

2

(42)

Inledning

Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 § KML.

Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde

konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning

Administrativa uppgifter

Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning

Objekt: Järnboås kyrka

Socken: Järnboås

Kommun: Nora

Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB

Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni – september 2009

Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt

slutbesiktning 09-10-05.

Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60

(43)

4

Kort byggnadshistorik

Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt.

Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram.

Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst.

Utförda arbeten

Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande

åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blixtnedslag i marken.

Markarbeten Ringled

Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där växtlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen.

I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan.

Kopplingsbrunnarna är placerade strax nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet.

Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed.

Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således blixten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden.

Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden

Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör.

Koppartak och stuprör

På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter:

korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm.

(44)

Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden.

Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersöknings- koppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan.

På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet.

Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen.

På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset.

Invändiga installationer i kyrkobyggnaden

Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning.

Potentialutjämningssystem

Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potential- utjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord.

Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit.

Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet:

- Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet.

- Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet

- Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet

- Dragstag i kyrkorummet

Elcentraler

(45)

6 Kyrkklockor/lucköppningsanordning

I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits.

Dragstag

Invändigt har samtliga sex dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskydds- systemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida.

Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som

dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits:

Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur

antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast.

Övrigt

På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning.

x x x

x

x x

x x

(46)

Antikvariska synpunkter

Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast.

Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant.

(47)

8

Bilder före åtgärder

Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder.

Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder.

(48)

Den äldre åskskydds- anläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader.

(49)

10

Under arbetets gång

Efter åtgärder

En av tre

kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken.

Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan.

(50)

Vänster: Tornets norra fasad där en ny

åskskyddsledning monterats direkt på fasaden.

Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i

kopparlinan.

(51)

12 Anslutning av skorsten på gamla

sakristian med en nedledare.

Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör.

Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare.

(52)

Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan.

Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs.

(53)

JÄRNBOÅS KYRKA

Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland

Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka

Antikvarisk kontroll 2009

Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11

Engelbrektsgatan 3

Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel . 019-602 87 00 www.olm.se

(54)
(55)

3

Inledning

Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 § KML.

Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde

konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning

Administrativa uppgifter

Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27.

Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning

Objekt: Järnboås kyrka

Socken: Järnboås

Kommun: Nora

Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB

Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni – september 2009

Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt

slutbesiktning 09-10-05.

Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60

(56)

Kort byggnadshistorik

Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt.

Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram.

Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst.

Utförda arbeten

Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande

åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blixtnedslag i marken.

Markarbeten Ringled

Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där växtlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen.

I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan.

Kopplingsbrunnarna är placerade strax nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet.

Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed.

Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således blixten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden.

Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden

Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör.

(57)

5

Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden.

Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersöknings- koppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan.

På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet.

Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen.

På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset.

Invändiga installationer i kyrkobyggnaden

Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning.

Potentialutjämningssystem

Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potential- utjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord.

Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit.

Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet:

- Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet.

- Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet

- Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet

- Dragstag i kyrkorummet

Elcentraler

Från vapenhuset går sladdarna under golvet i en befintlig kabelkanal. Dragningen av sladden vidare till elcentralen i sakristian har skett under golvet i kyrkoummet.

(58)

Kyrkklockor/lucköppningsanordning

I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits.

Dragstag

Invändigt har samtliga sex dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskydds- systemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida.

Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som

dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits:

Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur

antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast.

Övrigt

x x x

x

x x

x x

(59)

7

Antikvariska synpunkter

Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast.

Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant.

(60)

Bilder före åtgärder

Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder.

(61)

9

Den äldre åskskydds- anläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader.

Dragstag i

kyrkorummet, före åtgärd

(62)

Under arbetets gång

Efter åtgärder

En av tre

kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken.

(63)

11

Vänster: Tornets norra fasad där en ny

åskskyddsledning monterats direkt på fasaden.

Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i

kopparlinan.

(64)

Anslutning av skorsten på gamla sakristian med en nedledare.

Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör.

(65)

13

Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan.

Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs.

(66)

JÄRNBOÅS KYRKA

Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland

Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka

Antikvarisk kontroll 2009

(67)

2

(68)

Inledning

Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 § KML.

Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde

konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning

Administrativa uppgifter

Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning

Objekt: Järnboås kyrka

Socken: Järnboås

Kommun: Nora

Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB

Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni – september 2009

Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt

slutbesiktning 09-10-05.

Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60

(69)

4

Kort byggnadshistorik

Kyrkan i Järnboås uppfördes 1658-59, och den byggdes till 1795 med korsarmar. I och med tillbyggnationen 1795 ändrade kyrkan karaktär från en typisk Bergslagskyrka som sannolikt hade spånklädda och rödmålade fasader och fick istället en helt ny karaktär med släta träfasader målade med vit oljefärg. De oljemålade fasaderna ger ett intryck av att kyrkan är putsad. Det valmade och brutna taket som tidigare var klätt med spån är idag klätt med kopparplåt.

Invändigt präglas kyrkan av den senaste restaureringen 1958-59 då man ville återskapa en äldre interiör. I samband med denna togs bland annat takmålningarna från 1745 fram.

Målningarna gjordes för den äldre kyrkobyggnaden och fanns tidigare även i hela långhusets tak. Tyvärr förstördes dessa målningar i och med tillbyggnaden av korsarmarna 1795 och målningarna finns numer endast kvar i öst och väst.

Utförda arbeten

Vid arbetena har den äldre åskskyddsanläggningen ersatts med en ny mer omfattande

åskskyddsanläggning. Arbetet har i huvudsak inneburit att samtliga delar i metall anslutits till det nya systemet, vilket innefattar tak, stuprör, klockor, maskineri, invändiga dragstänger samt elcentraler. Invändigt har samtliga delar anslutits till ett s.k. potentialutjämningssystem som fungerar som en gemensam jordfelsbrytare. Runt kyrkan har en sk. ringled grävts som leder ned alla eventuella blixtnedslag i marken.

Markarbeten Ringled

Ringleden som grävts runt kyrkobyggnaden utgörs av ett smalt schakt och ligger ca 40-50 cm under marknivå. Ringleden grävdes i huvudsak innanför den befintliga plattläggningen som finns runt kyrkobyggnaden. Undantaget den norra sidan där växtlighet gjorde att man var tvungen att gå utanför plattläggningen.

I ringleden ligger en kopparlina som är ansluten till jordstag, i form av järnspett, som i sin tur är nedstuckna i marken. Jordstagen finns i tre sk. kopplingsbrunnar runt kyrkan.

Kopplingsbrunnarna är placerade strax nord- och sydöst om koret samt sydöst om tornet.

Kopplingsbrunnarna täcks av jord och ligger en bit under marknivå och döljs därmed.

Till ringleden har samtliga metalldelar kopplats med hjälp av kopparlinor. I händelse av ett åsknedslag leds således blixten ned i jordtagen och vidare ned i marken. Även det nytillkomna potentialutjämningssystemet som skyddar kyrkan invändigt är anslutet till ringleden.

Utvändiga installationer på kyrkobyggnaden

Utvändigt har den nya anläggningen utökats vilket inneburit fler uppfångare på taket samt fler nedledare. Majoriteten av nedledarna är fästa på befintliga stuprör.

Koppartak och stuprör

På taket har fem stycken uppfångare placerats. De är placerade på takets högsta punkter:

korsen på tornet respektive koret, på skorstenen åt öst (infästningen har placerats så att den är fullt synlig från öster) samt två uppfångare på vardera korsarm.

(70)

Från uppfångarna löper nedledare i form av kopparlinor på taket. Dessa är fästa i falsarna i taket med hjälp av klämmor utan att göra åverkan i själva plåten. Nedledarna från taket leds sedan vidare ned på fasaden, på 12 ställen leds de ned via stuprören och på enstaka ställen leds de även ned på fasaden. Från stuprören eller fasaden leds nedledarna i koppar vidare ned under mark där de ansluts till ringleden.

Runt stuprören är nedledaren fäst med band av koppar som inte skadar stupröret. Närmast marken, vid övergången mellan jord och luft, skyddas nedledaren av ett kopparrör. Röret är fäst i panelen med infästningar i koppar eller galvat stål. Den sk. undersökningskopplingen i galvat stål som finns vid varje nedledare är även den fäst i panelen. Vid varje undersöknings- koppling finns en liten identitetsbricka fästs på panelen. Brickan har fästs i panelen med små nubbar och gjordes utan att informera antikvarisk kontrollant. Ett bättre alternativ hade varit att fästa brickan i själva kopparlinan.

På tornet har nedledarna från taket dragits ned längs den sydöstra och det nordvästra hörnet.

Besökare närmar sig kyrkan från södra sidan vilket innebär att detta är den minst iögonfallande placeringen.

På tornets sydöstra fasad har en ny åskskyddsledare från tornet kopplats ihop med en äldre åskskyddslina från långhusets södra takfall. De leds ned i marken till ringledaren via stupröret i hörnet mellan tornet och långhuset.

Invändiga installationer i kyrkobyggnaden

Invändigt i kyrkobyggnaden var endast elcentalen i vapenhuset ansluten till det befintliga åskskyddssystemet. I och med åtgärderna har samtliga elcentraler, metalliska föremål i kyrkorummet och tornet samt maskineri i tornet anslutits till det nya åskskyddssystemet genom ett sk. potentialutjämningssystem. Samtliga större metalliska föremål ansluts för att förhindra att gnistor bildas och därmed kan orsaka en brandspridning.

Potentialutjämningssystem

Invändigt har metalliska föremål, elcentraler och maskineri anslutits till ett potential- utjämningssystem. Systemet gör att de får samma potential, dvs. de får en gemensam jord.

Potentialutjämningssystemet är i sin tur anslutet till ringleden. I kyrkobyggnaden har därför fyra potentialutjämningsskenor (PUS) tillkommit.

Följande enheter är anslutna till potentialutjämningssystemet:

- Tre elcentraler, placerade i kyrkans entré/vapenhus, sakristia och i tornet.

- Kyrkklockor inklusive klockstativ i tornet - Lucköppningsanordningar i tornet

- Urtavlor och urverk i tornet - Maskineri i tornet

- Dragstag i kyrkorummet

Elcentraler

(71)

6 Kyrkklockor/lucköppningsanordning

I tornet har kyrkklockor samt klockstativ anslutits till systemet. I och med anslutningen har små hål borrats ovanpå balkarna. På samma våningsplan som kyrkklockorna har även öppningsmekanismen på luckor anslutits.

Dragstag

Invändigt har samtliga sex dragstag över korsarmarna anslutits till det nya åskskydds- systemet. Anslutningarna har skett genom en skruv som har fästs på dragstagets ovansida.

Anslutningen går inte rakt igenom staget vilket gör att den endast är synlig ovanifrån och således inte från kyrkorummet. Anslutningarna i rostfritt målas in i samma kulör som

dragstagen, vilket skall utföras under 2010 när samfälligheten får kyrkoantikvarisk ersättning för invändiga målningsarbeten. Anslutningarna av dragstagen till koret är draget på den södra sidan av kyrkorummet. Dragstagen har anslutits enligt ritningen nedan, där krysset markerar var dragstaget anslutits:

Från elcentralen i vapenhuset har en sladd dragits under trappan och därifrån upp till läktaren genom en befintlig kabelkanal. Tyvärr borrades ett nytt hål i läktarens tak/vägg istället för att utnyttja de befintliga kabelhålen, för att kunna dra fram sladden till själva dragstaget. Enligt elektrikerna kunde man ej använda de befintliga kabelhålen ur säkerhetssynpunkt. Ur

antikvarisk synvinkel är detta ej en bra lösning. Därifrån är sladden dock dragen ovanpå listen tillsammans med befintliga sladdar och är ej synlig från själva kyrkorummet. Sladden är grå men fäst med vita klamrar i plast.

Övrigt

På vinden har man bytt ut den äldre armaturen mot modern lysrörsarmatur för att få en bättre inspektionsbelysning.

x x x

x

x x

x x

(72)

Antikvariska synpunkter

Dragningen av sladdar i kyrkorummet har utförts på ett sådant sätt att installationen skulle vara så lite synlig som möjligt. Eldragningarna i tornutrymmet har dock icke haft denna ambition vilket är acceptabelt ur ett antikvariskt perspektiv med tanke på att de icke är publika utrymmen och att installationerna är ett nytt tillskott som syftar till att skydda kyrkan för framtiden. Kabeldragningarna är utförda med en grå sladd som fästs med klamrar i plast.

Dessutom utfördes dragningen upp till läktaren på ett sätt som är tveksamt ur antikvarisk synvinkel eftersom ett nytt hål borrades för att dra upp de den nya kabeln. Detta var dock redan genomfört vid slutbesiktningen och fick därmed accepteras av antikvarisk kontrollant.

(73)

8

Bilder före åtgärder

Kyrkans norra fasad med tornet, före åtgärder.

Gamla sakristians östra fasad, före åtgärder.

(74)

Den äldre åskskydds- anläggningen, här fasaden mellan tornet och långhusets norra fasader.

(75)

10

Under arbetets gång

Efter åtgärder

En av tre

kopplingsbrunnar som finns runt kyrkan. Här är kopparlinorna synliga som leder ned elektriciteten i marken.

Spår efter den ringled som grävts runt kyrkan, här den norra sidan av kyrkan.

(76)

Vänster: Tornets norra fasad där en ny

åskskyddsledning monterats direkt på fasaden.

Nedan: Stuprör som anslutits, klämmor av koppar håller i

kopparlinan.

(77)

12 Anslutning av skorsten på gamla

sakristian med en nedledare.

Kopparlinan leds ned i marken och skyddas av ett kopparrör.

Kopparlina som löper längs taknocken, längst bort korset på kortet som är kompletterat med en uppfångare.

(78)

Anslutning av dragstagen i kyrkorummet har gjorts genom en infästning från ovansidan.

Anslutning av kyrkklockorna till det nya åskskyddssystemet. Ytterligare anslutningar har dock tillkommit sedan bilden togs.

(79)

JÄRNBOÅS KYRKA

Järnboås socken, Nora kommun, Västmanland

Installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka

Antikvarisk kontroll 2009

Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:11

Engelbrektsgatan 3

Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel . 019-602 87 00 www.olm.se

(80)
(81)

3

Inledning

Nora Kyrkliga samfällighet sökte 2006-10-23 tillstånd hos Länsstyrelsen för installation av ny åskskyddsanläggning i Järnboås kyrka. Tillstånd för arbetena lämnades 2006-11-28 enligt 4 kap 3 § KML.

Installationen har utförts under antikvarisk kontroll genom Örebro läns museum. Arbetena har följt de skriftliga och muntliga anvisningar som lämnats. Vid slutbesiktningen kunde

konstateras att arbetet utförts på ett antikvariskt godkänt sätt. Nora Kyrkliga samfällighet har för arbetena erhållit kyrkoantikvarisk ersättning

Administrativa uppgifter

Bild på framsida tagen av Linda Gustafsson efter att installationerna slutförts, acc.nr OLM_2009_44_27.

Åtgärd: Installation av ny åskskyddsanläggning

Objekt: Järnboås kyrka

Socken: Järnboås

Kommun: Nora

Fastighetsägare: Nora Kyrkliga samfällighet Ev. bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning Entreprenör: KC Elektriska AB

Projektledning: Svensk klimatstyrning AB Utförandeperiod: Juni – september 2009

Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén och Linda Gustafsson, Örebro läns museum Antikvarisk kontroll: Besiktningstillfällen 09-06-09 och 09-09-07 samt

slutbesiktning 09-10-05.

Diarienummer ÖLM: 2006.230.454 Diarienummer Lst: 433-15535-2006 Registrerade bilder: Olm_2009_44_1-60

References

Related documents

Området sett från väster efter anläggandet av askgravplatsen, två av grupperna är synliga, minneslunden i bakgrunden.. Foto:

Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland..

I samband med markundersökningar i och intill Tortuna kyrka har Stiftelsen Kulturmiljövård utfört en arkeologisk antikvarisk kontroll.. Markundersökningarna

Det är alltså synnerligen betydelsefullt för Harakers kyrkas del att följa det kommande arbetet (särskilt inne i kyrkan om möjlighet ges) för att få någon information om en

I kyrkans mittgång samt vid ingången till sakristian fanns rester efter ett äldre trägolv under det nuvarande.. Mellan dessa golv låg ett

Långhusets vägg Murrester i provplats1.. Provplats 2 låg vid kyrkans norra vägg. Överst låg mörk jord. Därefter vidtog morän. Inga ben påträffades i gropen. Provplats 3 låg

På grund av markundersökning och studie av kyrkans golv- och grundkonstruktion har schaktningar utförts intill Irsta kyrkas ytterväggar. Även inne i kyrkan har provgropar tagits

Den antikvariska kontrollen utfördes av Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen efter ett beslut av Länsstyrelsen i Västmanlands län 2009-06-22 (dnr 431-5196-09). Uppdragsgivare