Kommunledningskontoret
Handläggare, telefon Datum Vår beteckning
Maria Johansson 2014-02-10 Dnr 2014-000103
Riktlinje för hantering av social investeringsfond
Avsikten med Upplands-Bro kommuns sociala investeringar är att arbeta före- byggande i ett tidigt skede för att alla medborgare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna.
Ju tidigare insatser sätts in desto mindre blir kostnaderna för samhället och då kan mer omfattande ingripande undvikas. För att användandet av offentliga resurser ska bli så effektivt som möjligt måste arbetet präglas av långsiktighet och helhetssyn.
Att förebygga utanförskap och minska risken för varaktig arbetslöshet kostar mindre än att behandla dess effekter. Det förebyggande arbetet kräver dock tidiga samordnade insatser och ett långsiktigt agerande som är verksamhetsö- verskridande.
Mål
Målet med den sociala investeringsfonden är att ge barn och unga en bättre framtid genom ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Målet är också att minska risken för varaktig arbetslöshet och utanförskap för kommunens invå- nare oavsett ålder.
Barn och unga ges möjlighet till ökad kunskap, bättre möjligheter på arbets- marknaden samt högre livskvalité. Inom ramen för den sociala investeringsfon- den ska det arbetas fram former för att bryta negativa händelseförlopp i ett ti- digt skede. Detta kan ge vinster i form av exempelvis att placeringar av barn och ungdomar undviks.
De förebyggande insatserna genomförs utifrån ett kommunövergripande per- spektiv som på sikt ska minska de kommunala kostnaderna och vara positiva för den enskilda medborgaren.
Målområden
I arbetet med den sociala investeringsfonden har Upplands-Bro kommun priori- terade följande områden:
• Måluppfyllelse i skolan
• Att förebygga placeringar
• Förebygga utanförskap och arbetslöshet
Insatserna ska förebygga utanförskap och öka den enskildes möjligheter till ett självständigt liv och egen försörjning.
Målgrupp
Insatser som finansieras med medel ur den sociala investeringsfonden ska stärka och förbättra livsvillkoren för kommuninvånarna och ge god livskvalité och möjligheter att lyckas i livet.
Den sociala investeringsfonden ska stimulera till att utveckla verksamhetsöver- skridande samverkan som kommer målgruppen till nytta. Samverkan kan utö- ver de kommunala verksamheterna även omfatta externa myndigheter och andra aktörer. Initialt kan enbart de kommunala verksamheterna stå som sö- kande till projekt som finansieras av den sociala investeringsfonden.
Syfte
Syftet med den sociala investeringsfonden är att ge den enskilde en bättre fram- tid genom ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för att öka dennes möj- ligheter till ett självständigt liv och egen försörjning. Barn och unga ska ges möjlighet till ökad kunskap, bättre möjligheter på arbetsmarknaden samt högre livskvalité.
På längre sikt ska den sociala investeringsfonden bidra till att minska kommu- nens kostnader för insatser till långtidsarbetslösa och människor med annan social problematik. Kommunens kostnader minskas samtidigt som mänskliga vinster görs.
Upplägg sociala investeringsfonden
Den sociala investeringsfonden är ett komplement till befintliga övergripande satsningar på det sociala området i Upplands-Bro kommun. Den kan också ses som ett sätt att stimulera till nytänkande, att arbeta gränsöverskridande samt att utveckla nya arbetssätt och metoder. Det aktuella projektet ska korrespondera med befintliga satsningar och kommunens övergripande mål.
Medel ur den sociala investeringsfonden ska inte finansiera befintlig ordinarie verksamhet. Fonden kan finansiera enskilda satsningar och projekt som i nor- mala fall är svåra att finansiera. Det kan här handla om nya metoder och arbets- sätt eller satsningar där resultatet först kan avläsas på längre sikt. Insatser som kan anses nyskapande i form eller innehåll och som är till nytta för barn och unga i kommunen välkomnas.
Sociala investeringar kan innebära följande:
- Förstärkning och utveckling av redan pågående verksamhet och ska ha ett mer långsiktigt perspektiv och särskilt syfta till att påverka befintliga struk- turer kring hur vi tillsammans arbetar med barn, unga och vuxna.
- Ny verksamhet inom en verksamhet eller mellan verksamheter
- Nydanande verksamhet/projekt. Där syftet är att utveckla generell eller nå- gon form av spetskomptens. Det kan handla om att pröva nya metoder inom något område.
De satsningar i verksamhet eller metodutveckling som görs ska bygga på ve- tenskap och beprövad erfarenhet. Satsningarna ska utvärderas och i den mån de indikerar långsiktigt hållbara resultat ska det finnas en strävan att implementera dem i ordinarie verksamhet.
Ärendehanteringen
Ärendehanteringen av ett socialt investeringsprojekt ska följa samma flöde som andra ärenden. Initiativ till att ansöka om medel ur den sociala investeringsfon- den kan göras av nämnder eller kontor i Upplands-Bro kommun. Beslut om projektansökan ska ske i berörd nämnd innan ärendet går vidare till Kommun- styrelsen för beslut.
Kommunstyrelsen prioriterar och beviljar eller avslår projektansökan. Ansök- ningar till fonden handläggs av Kommunledningskontoret. Vad projektansökan ska innehålla framgår under rubriken ”Projektansökan”. Nämndprotokoll ska bifogas.
Externt regelverk
Lagen om kommunal redovisning är tydlig med att det inte möjligt att aktivera och göra avskrivningar för insatser av den art som det här blir fråga om.
Kostnader för sociala projekt består troligtvis av årliga insatser avseende löner, köp av tjänster, materialkostnader o.d. Här skiljer sig inte ”sociala investering- ar” från annan driftverksamhet. Kostnaderna hamnar därför i driftredovisningen och landar i den budgeterade och redovisade resultaträkningen det år då insat- sen planeras och genomförs.
I balanskravsutredning finns möjlighet att öronmärka en del av ett överskott i ett bokslut till sådana satsningar. Det tillhör den interna ekonomistyrningen och avstämningen av balanskravet. Avsättningen för sociala investeringar görs inom ramen för balanskravsutredningen och genom att i eget kapital reservera ett avsatt belopp. Som exempel visas nedan hur balanskravsutredningen i kommunens förvaltningsberättelse kan se ut:
Balanskravsutredning 2013 Balanskravsutredning 2014
Årets resultat enl resultaträkning +30 Årets resultat enl resultaträkning -23
Medel till RUR - 10 Medel från RUR +20
Insättning till investeringsfond - 10 Uttag från investeringsfond +3 Årets balanskravsresultat +10 Årets balanskravsresultat 0
Ackumulerad RUR 78 Ackumulerad RUR 58
Ackumulerad investeringsfond 10 Ackumulerad investeringsfond 7 Ekonomi
Den sociala investeringsfonden ska användas för insatser som på sikt ger mins- kade kommunala kostnader. I varje projektansökan ska därför anges tidsplan, ekonomisk kalkyl över investeringskostnaden.
Beslut om reservering/disposition till den sociala fonden tas upp i bokslutsbe- redningen för aktuellt år och beslutas av Kommunfullmäktige. Ramen för uttag ur den sociala fonden ingår som en del av budgetbeslutet för kommande år och för planperioden. Beslut om avsättning och uttag kopplas till kommunens fi- nansiella mål.
Uppföljning
Alla satsningar som görs ska följas upp och redovisas tillbaka till Kommunsty- relsen. Uppföljningar sker löpande under åren.
Uppföljningarna ska ske i samband med delårsbokslut per den sista april och augusti samt vid bokslutet. I uppföljningen ska det framgå vad man gjort, vil- ken omfattning verksamheten haft, en beskrivning av hur man gjort och vilka reflektioner personal och brukare eller elever gjort kring nyttan. Arbetssättet för insatserna ska dokumenteras så att de kan få en spridning.
Resultatet bör kunna mätas enligt förutbestämda nyckeltal. Kommunstyrelsen kan beroende på resultat vid uppföljningar avsluta ett projekt.
Kontering av kostnader för insatser som finansieras ur fonden bokförs under eget ansvar, baskonto och verksamhetskod i enlighet med gällande kontoplan, varje projekt får ett unikt projektnummer.
Uppföljningar ska göras av projektledare och efter avslutat projekt skickas till Kommunstyrelsen.
Utvärdering
Utvärdering görs löpande under projekttiden och när projektet är avslutat. Ut- värdering skickas till Kommunstyrelsen i samband med uppföljningen av av- slutat projekt. Ekonomiska och mänskliga vinster ska utvärderas i samtliga investeringar. Om externa kostnader för utvärdering kan uppstå ska dessa vara med i beräkningarna för totalkostnad.
Projektansökan
Ansökan sker av den verksamhet/nämnd som ansvarar för projektet och pro- jektets kostnader. Ansökan kan även formuleras gemensamt med andra berörda verksamheter/nämnder.
För att kunna förutsäga att en viss social investering kommer att betala sig på sikt, bör det undersökas om det finns dokumenterat vetenskapligt stöd på för- väntade socioekonomiska effekter. Metoderna som kan komma att användas i projektet bör också så långt det är möjligt stödjas av vetenskap eller beprövad erfarenhet.
Följande frågor besvaras i projektansökan och kan med fördel utgöra rubrik- rader i ansökningen:
1. Projektnamn
2. Bakgrund, sammanfattning på idé, d v s beskrivning av investeringens innehåll
3. Syfte och en redogörelse för vilka olika effekter investeringen kommer att ge för de personer som ingår i målgruppen
4. Mål och målgrupp
5. Arbetssätt/metod baserad på erfarenhet, d v s beskrivning av metod för investeringen och referenser till forskning eller evidensbaserad praktik 6. Ekonomiska effekter: På vilket sätt bidrar investeringen till att kommu-
nens totala kostnader minskar, beräknad kostnadsminskning samt inom vilken verksamhet? När förväntas effekterna att synas?
7. Projektorganisation Styrgrupp Projektledare Projektgrupp Referensgrupp 8. Projektägare
9. Finansiering från sociala investeringsfonden 10. Resursbehov; total kostnad för projektet per år 11. Projekttid
12. Rapportering; uppföljning - mätbara nyckeltal, utvärdering - på vilket sätt det ska ske. Hur ska effekterna på målgruppen mätas?
13. Kort riskanalys
14. Samband och kopplingar till andra projekt och eventuella samarbets- partners
15. Implementering efter projektets avslut, hur verksamheten tas in i den ordinarie strukturen och hur den kan leva vidare
16. Information
17. Samverkan med fackliga organisationer Komplement till riktlinjerna
För inspiration och komplement till riktlinjerna bör berörda kontor utarbeta beskrivningar av hur arbetet kan gå till i verksamheten samt utforma ytterligare stöd och anvisningar till projekten. Ett internt stöd för projektledning som är behjälplig med projektansökan, beslutunderlag, uppföljning och utvärdering rekommenderas.
