Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 2

1

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll

Förskoleområde 2

Tisdag 9 april 2013

Ansvarig för internkontrollen Inger Sjögren, förskolechef

Jan Gayen, verksamhetsutvecklare

2

Innehåll

Bakgrund till internkontroll ... 2

Ny skollag och förtydligad läroplan för förskolan ... 3

Fakta om förskoleområde 2 ... 4

Deltagande personal och vårdnadshavare från förskoleområde 2 ... 4

Förskolornas kvalitet avseende värdegrund, mål och riktlinjer ... 5

Förskolechefen ... 6

Sammanfattning av styrkor ... 7

Sammanfattning av förbättringsområden ... 7

Bakgrund till internkontroll

Barn- och utbildningssektorn har under år 2011 prioriterat arbetet med de nya nationella styrdokumenten bl.a. i ett projekt kallat Skola 2011. Projektet har haft som mål att samtliga medarbetare inom sektorn ska bli väl förtrogna med uppdraget från de nya nationella

styrdokumenten så att dessa kan utgöra grund för planering, genomförande och uppföljning och utvärdering av verksamheten.

Arbetet inom sektorn kommer i fortsättningen att fokusera på att bedöma och värdera de resultat och den kvalitet verksamheterna åstadkommer med utgångspunkt från det nationella uppdraget.

Låga resultat och bristande kvalitet kommer att leda till förbättringsinsatser.

I enlighet med detta har BUN på sitt sammanträde 2011-11-28 tagit beslut om ett kvalitet- och utvecklingsprogram för sektorn. Programmet lyfter fram fyra prioriterade målområden för sektorns skol- och förskoleenheter.

 Ökad måluppfyllelse i grundskolan avseende kunskapsuppdraget

 Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass, fritidshem och de studerande i vuxenutbildningen ska känna sig trygga i sina verksamheter

 Studie- och arbetsro i samtliga verksamheter

 Ökat fokus på lärande i förskolan

Kvalitet- och utvecklingsprogrammet är en plan för sektorns systematiska kvalitetsarbete.

Systematiken gäller såväl huvudmannanivå som skol- och förskoleenheter. Varje huvudman och förskola och skola ska kontinuerligt ”planera, följa upp och utveckla utbildningen”¹.

Som en viktig del i barn- och utbildningssektorns uppföljning och utvärderingsarbete ingår

internkontrollen. Syftet med internkontrollen är att BUN:s politiker ska följa upp hur verksamheten utvecklas mot de nationella målen och de av BUN prioriterade målområdena. Ett annat syfte är att åstadkomma en styrning av förskolors och skolors förbättringsarbete från huvudmannanivån. En del av internkontrollen utgörs av granskningsbesök i skolor och förskolor av politiker från BUN

tillsammans med sektorsledningen. I kvalitets- och utvecklingsprogrammet beskrivs internkontrollen som ett ledningsverktyg med väsentlig betydelse för både den politiska ledningen och

sektorsledningen.

Granskningsbesöken omfattar arbetet och resultaten med kunskaps- och värdegrundsuppdraget med fokus på de prioriterade målområdena. Rapporten omfattar internkontrollen för förskoleområde 2².

1 4 kap 3-4 §§ skollagen

2 Härefter förkortat fo 2

3

Internkontrollen genomfördes tisdag 9 april 2013 av Barn- och utbildningskontorets

verksamhetsutvecklare Jan Gayen och förskolechefen Inger Sjögren. Från den politiska sidan deltog Barn- och utbildningsnämndens ordförande Björn Andreasson (M), 2:e vice ordförande Maria Boström-Lambrén (S) och ledamot Stefan Liljenberg (SD). Rapporten har kvalitetsgranskats av samtliga deltagare som deltog i internkontrollens granskningsbesök, samt av förskolechef med personal.

Ny skollag och förtydligad läroplan för förskolan

Förskolan blev 2010 med den nya skollagen 2010:800 en egen skolform, där undervisningen sker under ledning av förskollärare, men där även annan personal kan finnas för att främja barnens utveckling och lärande. Huvudmannen har det yttersta ansvaret men förskolechefens roll är att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten och ge personalen kompetensutveckling. En reviderad läroplan för förskolan tillkom 2010, Lpfö 98/10.

I förskolans läroplan beskrivs att omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet och mångfald i lärandet utifrån från varje barns förutsättningar. Förskolechef och förskollärare har tillsammans fått ett särskilt ansvar att tillsammans med övrig personal utveckla verksamheten utifrån läroplanens värdegrundsuppdrag samt mål och riktlinjer med 22 strävansmål. Barnet ska enligt läroplanen vara medskapare av sin kunskaps- och sociala utveckling i en interaktiv och relationell process. Denna lärandeprocess ska systematiskt dokumenteras och gå att följa över tid. Barnen ska även ges

förutsättningar att interagera i dokumentationen. Dokumentationens syfte är att ge en reflekterande och transformativ kraft till barn, arbetslag och hela verksamheten. Förskolechef och förskollärare har ett särskilt ansvar att följa upp, utvärdera och i analysen koppla den pedagogiska dokumentationen till vetenskap³ och därigenom utveckla verksamheten.

3 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, 1 kap. 5 § skollagen, Utformningen av utbildningen

4

Fakta om förskoleområde 2

Marie Nilsson är ansvarig förskolechef. Fo 2 består av fyra förskolor; Ärlan, Midgård, Prästkragen och Norra Rörum. I snitt har varje avdelning på förskolorna 3 personal och cirka 18 barn. Norra Rörum har mindre än 18 barn inskrivna och har därför 2,65 personal. Varje avdelning består av två förskollärare och en barnskötare. På någon avdelning tillkommer assistent. Avdelningarna på tre förskolor, Norra Rörum, Midgård och Prästkragen, är uppdelade efter barnens ålder. Personalen tar hänsyn till barnets behov och utveckling innan förflyttning mellan avdelningarna sker.

Hösten 2013 kommer Ärlans förskola att flytta sin verksamhet till Midgård. Enligt förskolechefen är för mycket ensamarbete inte optimalt. En sammanslagning ger förskoleområdet och sektorn en rad synergieffekter. Det ger ekonomiska fördelar såsom mindre hyrkostnader samt förtätning av personalresurser och kompetens. En trygg arbetsmiljö för barn och personal, där personalfrånvaro lättare kan kompenseras. Möjlighet till en jämnare fördelning av barngruppernas storlek och sammansättning över tid. Personalens kompetensutveckling stärks genom att de pedagogiska samtalen kan vidgas och fördjupas i ett större kollegium. På så vis skapas goda förutsättningar för att utveckla en god kvalitet med fokus på det nationella uppdraget och BUN:s prioriterade mål.

Ett av BUN:s prioriterade mål är ökat lärande i förskolan. I kommunens förskolor har man därefter valt att fokusera på två av de 22 strävansmålen; bygga, skapa och konstruera samt språklig utveckling.

Upptagningsområdet för Midgårds-, Prästkragens- och Ärlans förskolor är centralorten Höör. Norra Rörum ligger ca 15 km norr om Höör och har barn från orten och kringliggande mindre byar. Vid val av förskola uppger 6 av de intervjuade vårdnadshavarna att de fått sitt förstahandsval och 1 att de fått sitt andrahandsval.

Internkontrollen kommer genom intervjuer och dokumentation fram till att barngruppernas storlek på avdelningarna är hanterbar med i snitt 18 barn per avdelning. Likaså är barngruppernas

sammansättning relativt jämt fördelad. Procentuellt sett har Norra Rörums förskola minst antal barn med annat modersmål än svenska och Ärlans förskola flest antal barn med annat modersmål än svenska.

Deltagande personal och vårdnadshavare från förskoleområde 2

Förskollärare Barnskötare 7 st vårdnadshavare

Maria Hallberg, Midgård Irene Jörnevi, Midgård

Marie Lundgren, Midgård Lise-Lotte Scherlund, Prästkragen Carin Andreasson, Midgård Katja Carlsen, Prästkragen Petra Green, Prästkragen Kerstin Nygren, Ärlan Jeanette Nilsson, Prästkragen Ingrid Carlsson Norra Rörum Victoria Berntsson, Prästkragen

Thereze Åkesson Ärlan Anna Kärrman Norra Rörum

En förfrågan om deltagande, med fördelning av vårdnadshavare från samtliga förskolor, har gjorts av förskolechefen.

5

Förskolornas kvalitet avseende värdegrund, mål och riktlinjer

Genom internkontrollens intervjuer, dokumentationsstudier och besök framkommer att fo 2 i stor utsträckning gjort en bra tolkning av styrdokumenten omsatt i praktik. Några avdelningar ligger även i framkant beträffande utformningen av barnens lärandemiljö, material och den pedagogiska

dokumentationen. Miljöerna prövas ständigt, säger en del av personalen, och vid behov ändras den för att stimulera till nytt eller fördjupat lärande. Det framkommer att det finns skillnader mellan förskolorna i kommunen, men också inom fo 2, gällande hur långt man kommit i denna utveckling.

Omorganisation och kontinuerlig kompetensutveckling pågår i fo 2 för att varje förskola och avdelningar ska uppnå samsyn och likvärdighet. Förskollärarna uppger att det finns ett bra samarbete och att reflektioner och erfarenhetsutbyte sker inom fo 2. Pedagogisk dokumentation granskas kritiskt mellan avdelningarna och inspiration och erfarenhetsutbyte sker både i det vardagliga arbetet som vid planerade träffar. Den pedagogiska dokumentationen sker genom interaktivitet med barnen, anteckningar, foto och film. Barnen studerar sig själva på bilder och film och får reflektera över sin utveckling.

På tre av förskolorna är barnen uppdelade i avdelningar efter ålder. När barn byter avdelning görs en avvägning utifrån barnets bästa. En av förskollärarna på den första avdelningen följer med barnen upp på nästa avdelning. Personalen önskar mer utbyte med förskoleklasserna.

En förskollärare som arbetar heltid har två timmar i veckan för egen reflektion och analys. All personal som arbetar heltid i arbetslag har två timmar för gemensam reflektion och utveckling.

Därutöver lägger samtlig personal ut en timme i veckan som används för planerade aktiviteter såsom arbetsplatsträffar, litteraturstudier, utvecklingssamtal och föräldramöten. Tiden används också för att, efter pedagogisk analys, ändra om miljöerna för att ytterligare stimulera barnens utveckling i riktning mot strävansmålen. Läroplanen för förskolan anger tydligt vad förskollärare, arbetslag och förskolechef ska ansvara för. Vid intervjun framkommer att några barnskötare upplever att deras roll kan se olika ut på olika avdelningar och därmed kan upplevas otydlig.

Utvecklingspsykologin är viktig men inte styrande, säger några förskollärare. Språklig utveckling är ett de prioriterade målen och där utvecklas barnen i olika takt. Till förskolorna finns ett resursteam med specialpedagog att tillgå. Specialpedagogen handleder personalen om behov uppstår. Men barn i behov av särskilt stöd har inte funnits i verksamheten på länge, enligt personalen. Barn som inte kommunicerar med sin omgivning eller alltför länge bara använder ett passivt språk erbjuds då särskilt stöd. Stödet kan i detta fall vara en ”språkväska” som är framtagen av specialpedagogen för att stödja barnets språkliga utveckling och i andra fall ansöker förskolechefen om tilläggsbelopp för exempelvis personlig assistent. Personalen anser att det är lättare att få tilläggsbelopp för barn med synliga än osynliga handikapp.

Barn som har annat modermål än svenska stimuleras till att använda sitt eget språk och lära övriga barn ord, uttryck och sånger från sitt hemland. Inom fo 2 finns barn med sex olika modersmål.

Personalen uppmuntrar även föräldrar med barn med annat modersmål att besöka förskolan för att berätta sagor, sjunga sånger eller berätta om traditioner från det forna hemlandet. På så vis vill förskolorna stimulera barn med annat modermål än svenska att utveckla tvåspråkighet.

Vårdnadshavarna är nöjda med inflytandet och säger sig få bra information och möjlighet till delaktighet genom daglig kontakt, tillgänglig dokumentation, föräldraråd och utvecklingssamtal. En gång per termin hålls föräldramöte och utvecklingssamtal. Två gånger per termin hålls föräldraråd.

Vårdnadshavarna uppger att de har förtroende för förskolorna och anser att de förändrat sin verksamhet för att uppnå ett lärande över hela dagen. Vårdnadshavarna är också nöjda med att de så kallade 15 timmarsbarnen fördelats på tre dagar om fem timmar istället för fem dagar om tre timmar. ”Det skapar större kvalitet för barnen”, ansåg en av vårdnadshavarna. En vårdnadshavare som flyttat sina barn från privat förskola till kommunal förskola, i fo 2, upplever stor skillnad mellan

6

verksamheterna; ”Den privata var mer lek och här är en mer genomtänkt planering med bakomliggande syfte”.

Vårdnadshavarna upplever att deras barn är trygga i verksamheterna, men att det finns en sårbarhet med mindre avdelningar när personalen blir sjuk. Det är lätt att nå personalen på avdelningarna via telefon. En vårdnadshavare reagerade på att tonen mot pojkar kan vara skarpare än mot flickor. Om vårdnadshavarna fick påverka utvecklingen av förskolorna i Höör önskade de ett nattis⁴ och att kommunen satsade mer på att rusta upp förskolornas utemiljöer. Vårdnadshavarna vill även få information i god tid när huvudman planerar större omorganiseringar av sina verksamheter.

Förskolechefen

Inför omorganisationen finns delade meningar bland personalen. Särskild hänsyn tas till personalen på de små avdelningarna så att de kan fullgöra sitt uppdrag. Norra Rörum är därför en stor utmaning med både förskolebarn från två år och fritidsbarn upp till 10 år. I Norra Rörum inryms fritidshemmet i förskolans lokaler. Barnen går i skolan i tätorten och åker därefter skolbuss till hemorten Norra Rörum. För att ge bättre kvalitet på fritidshemmet hade en fritidspedagog och samverkan mellan skolorna och fritidshemmet behövts, enligt förskolechefen. Det är föräldrarnas önskemål om fritidshem i Norra Rörum.

Alla förskolor i fo 2 arbetar med pedagogisk dokumentation efter Skolverkets riktlinjer.

Förskolechefen går idag rektorsprogrammet och har även läst 30p inom kvalitetsutveckling. I dessa studier utvecklades idén om att dokumentationen skulle göras i en powerpointmall. Ansvaret för att utveckla mallen har processtödjarna och förskolechefen. Processtödjare är en förskolelärare som gått en processtödjarutbildning för att implementera läroplanen. De tillhör ledningsgruppen för att driva det pedagogiska arbetet tillsammans med förskolechefen.

Kvalitetsarbetet bedrivs genom den pedagogiska dokumentationen och kompletteras med enkäter till vårdnadshavare. Resultatet analyseras vid särskilda utvärderingsdagar och en helhetsbedömning av verksamheterna med fokus på de prioriterade målen sammanfattas i en kvalitetsrapport till sektorsledningen en gång om året.

Rutiner för säkerhet, tillbud, barn som skadar sig, brandsäkerhet samlas i en rutinpärm som ser likadan ut för hela fo2. Det är processtödjarna som ansvarar för att uppdatera denna. All personal ska läsa och skriva under att de läst den varje år efter uppdateringar. Till rutinpärmen finns en SBA- pärm för systematiskt brandskydd. På varje förskola finns brandskyddsanvariga som uppdaterar SBA- pärmen. Skyddsrond med pärm ansvarar skyddsombud för. Utöver detta finns en krisgrupp som ansvarar för en pärm med rutiner för krishantering med uppgift att gå igenom de tillbud som skett, och vid behov förändra.

Fortbildningarna har följt en fortbildningsplan för läsåret 2012-2013. Den är uppdelad efter ansvarsroll; förskollärare respektive barnskötare. Några barnskötare har frivilligt deltagit i förskollärarnas fortbildningar.

4 Omsorg som avser kvällar, nätter och helger

7

Sammanfattning av styrkor

Förskolechef med personal

 Framkant i styrdokumenten omsatt i god praktik

 Bra fart i utvecklingsarbetet

 Bra systematik och process i kvalitetsarbetet

 Omorganisation med flera synergieffekter

 Kompetent personal, med jämt fördelad kompetens mellan förskolor och avdelningar

 Drivande förskolechef

Huvudman

 Vårdnadshavare får i stor utsträckning sitt förstahandsval

Sammanfattning av förbättringsområden

 Utjämna kvalitetsskillnaderna mellan förskolorna i området och

 Främja och förebygga så att pojkar och flickor tilltalas och behandlas lika⁵

 Se över möjligheterna att skicka fast personal till mindre avdelningar vid sjukfrånvaro och låta vikarien ersätta den fasta personalen på den större avdelningen

Huvudman

 Sprida och samverka mellan förskoleområdena för att nå en likvärdig förskoleverksamhet i kommunen

 Utreda möjligheterna till omsorg för barn kvällar, nätter och helger

 Tydliggöra vilka särskilda skäl som gäller för tilläggsbelopp

5 Diskrimineringslagen (2008:567)