1 (2)
Föredragningslista
Sammanträde med psykiatriberedningen den 1 september 2016
Plats: Järnvägen, Gullbergsvass, Gullbergs Strandgata 8, Göteborg Tid: Kl. 09.30–14.30 (samling med kaffe från kl 9.00) (Lunch kl. 12-13)
Inledande formalia
• Mötets öppnande
• Upprop
• Val av justerare
• Justeringsdatum
Beslut
1. Användning av statsbidraget kring psykisk ohälsa 2017/ Lise-Lotte Risö Bergerlind
2. Användning av avsatta budgetmedel för psykiatri i Västra Götalandsregionen/ Lise-Lotte Risö Bergerlind
3. Sammanträdestider för psykiatriberedningen 2017/ Ben Norman
Information
1. Äldrepsykiatri/Johan Sandelin kl. 09.35-10.00
2. Lägesrapport från revideringen av regionala barnpsykiatriska utvecklingsplanen/Lise-Lotte Risö Bergerlind
Arbetsmaterial utskickat
3. Lägesrapport första linjen/Lise-Lotte Risö Bergerlind 4. Information från KPH/Lise-Lotte Risö Bergerlind 5. Ev. kommande lagförslag om förbud av bältning inom
barnpsykiatrin/Lise-Lotte Risö Bergerlind
6. Information om suicidkampanjen/Mia Harty kl. 11.00-11.15
Postadress:
Regionens Hus 405 44 Göteborg
Besöksadress:
Bergslagsgatan 2, 2 tr Göteborg
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
post@vgregion.se
Föredragningslista från psykiatriberedningen 2016-04-07 2 (2)
7. Summering från seminariet psykiatrisatsningar 31 augusti Eva Blixt och Katarina Andersson kl. 13.00-14.30
8. Övriga frågor
Eventuellt tillkommande ärenden
Monica Selin (KD)
Psykiatriberedningens ordförande
Kommande datum för psykiatriberedningen:
• 14 oktober
• 3 november
• 8 december
Tänk på miljönRes gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)
1 (3)
Tjänsteutlåtande
Datum 2016-08-24
Diarienummer HS 2016-00561
Västra Götalandsregionen Koncernkontoret
Handläggare: Lise-Lotte Risö Bergerlind Telefon: 070-854 02 95
E-post:
lise-lotte.risobergerlind@vgregion.se
Till psykiatriberedningen
Användning av avsatta budgetmedel för psykiatri i Västra Götalandsregionen
Förslag till beslut
Psykiatriberedningen förslag till hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut:
1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fördelar de 125 mnkr avsedda till förstärkning av psykiatrin enligt upprättat förslag.
2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar följa upp de delar i förslaget som fördelas till sjukhusen.
3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att fortlöpande återrapportera till psykiatriberedningen hur satsningen fortskrider.
4. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut.
Sammanfattning av ärendet
Detta ärende beskriver den övergripande fördelningen av de 125 mnkr som är avsatta för psykiatrin 2017.
50 mnkr är särskilt avsatta för kökortning inom barn- och ungdomspsykiatrin. Övriga 75 mnkr föreslås användas för förstärkning av områden identifierade i regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatrin. Det handlar om området äldrepsykiatri, insatser för personer med tvångssyndrom/OCD och personer med bipolär sjukdom. Vidare förstärks barn- och ungdomspsykiatrin genom insatser inom ramen för pågående utvecklingsplansarbete, bl. a. genom inrättande av regionalt öppenvårdsteam för diagnosområdena bipolär sjukdom och psykossjukdomar. Likaså förstärks regionens missbruks- och beroendevård genom att medel avsätts för regionuppdraget för vård och stöd vid missbruk och beroende. Insatser inom ramen för detta regionuppdrag kommer att presenteras under hösten 2016 och kommer att beröra såväl
specialistpsykiatrin som primärvården.
Postadress:
Regionens Hus 501 17 Borås
Besöksadress:
Ekenäsgatan 15 Borås
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
post@vgregion.se
Beslut 1
Datum 2016-08-24
Diarienummer HS 2016-00561
2 (3)
Fördjupad beskrivning av ärendet
För att utveckla den specialiserade psykiatriska vården har hälso- och
sjukvårdsstyrelsen avsatt ramhöjande medel under två års tid, 50 mnkr under 2015 och 75 mnkr under 2016. För 2017 har ytterligare 125 mnkr avsatts, och denna skrivelse beskriver hur dessa medel fördelas.
Tidigare års satsningar har innefattat förstärkning inom området neuropsykiatri för att tillgängliggöra utredning och behandling till personer med neuropsykiatrisk problematik oavsett ålder. Vidare har förstärkning avsatts bl. a. till vården av självskadepatienter, ätstörningsvården, den specialiserade traumavården,
förstärkning av regionens könsdysforimottagning och för tillskapande av regional specialistmottagning för stressrelaterad psykisk ohälsa. Satsningarna har också inneburit generella förstärkningar såväl till barn- och ungdomspsykiatrin som till vuxenpsykiatrin.
Utgångspunkter för tidigare förstärkningar liksom för detta förslag har varit och är behov som identifierats i de regionala utvecklingsplaner och pågående
regionuppdrag.
Förslag till fördelning för 2017
• 50 mnkr – Medel till barn- och ungdomspsykiatrin för kökortningsinsatser både avseende första bedömning, fördjupad utredning och behandling samt utökade kostnader i samband med behandling/uppföljning. Fördelning enligt befolkningsunderlag.
• 22 mnkr - Förstärkning av barn- och ungdomspsykiatri inom ramen för pågående arbete med regional utvecklingsplan.
• 19 mnkr – Förstärkt öppenvård inom specialistpsykiatrin för insatser inom området äldrepsykiatri. På de fyra stora sjukhusförvaltningarna SU, SÄS, NU och SkaS inrättas multidisciplinära team till stöd för äldre med psykisk ohälsa, se bilaga 1 för närmare beskrivning.
• 15 mnkr – Förstärkt öppenvård inom specialistpsykiatrin för vuxna med bipolär sjukdom. Medlen avser generell förstärkning inom området och fördelas till KS, SU, SÄS, NU och SkaS enligt befolkningsunderlag, se
bilaga 2 för närmare beskrivning.• 11 mnkr – Förstärkt öppenvård för vuxna med tvångssyndrom/OCD. Två regionala specialistpsykiatriska mottagningar tillskapas, ett inom NU- sjukvården och ett inom SÄS, för att komplettera och koncentrera den högspecialiserade vården inom regionen, se bilaga 3 för närmare
beskrivning.• 8 mnkr – Insatser regionuppdrag nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk
och beroende. Området innefattar också fortsatt finansiering av utvecklingsledartjänst
Datum 2016-08-24
Diarienummer HS 2016-00561
3 (3) för implementering av tidigare fattat beslut att permanenta projekt för sänkt
förskrivning av beroendeframkallande läkemedel.
Om något av projekten inte kommer igång enligt tidsplan får hälso- och
sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medlen fullt ut under året.
Beredning
Förslaget har tagits fram av koncernkontoret och följer de behov som beskrivits i regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri och som framkommit under pågående arbete med utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatri. Ärendet har kommunicerats med sektorsråden för vuxenpsykiatri och barn- och
ungdomspsykiatri.
Koncernkontoret
Ann Söderström
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Anders Carlqvist
Avdelningschef vårdens innehåll och kunskap
Bilagor
• Bilaga 1 Förstärkning äldrepsykiatri
• Bilaga 2 Förstärkning bipolär sjukdom
• Bilaga 3 Förstärkning tvångssyndrom OCD
Beslut skickas till
• Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Bilaga 1
Datum 2015-08-24
Diarienummer HS 2016-00561
Koncernkontoret
Handläggare: Lise-Lotte Risö Bergerlind Telefon: 070-854 02 95
E-post:
lise-lotte.risobergerlind@vgregion.se
Förstärkning av den specialiserade psykiatrin inom området äldrepsykiatri
Äldrepsykiatri omfattar alla tillstånd med psykiska symtom hos äldre –
demenssjukdomar, affektiva sjukdomar, ångest, psykoser, personlighetsstörningar, kriser m fl. Sjukdomstillstånden är ofta komplicerade och sammanflätade med varandra eller med somatiska sjukdomar. Allt fler människor i Sverige blir allt äldre och därmed ökar antalet personer med kroniska sjukdomar och sammansatta
vårdbehov, både somatiska och psykiatriska.
Äldre med psykisk sjukdom är ofta dubbeldiskriminerade utifrån att äldre ofta har lägre tillgång till evidensbaserade behandlingar, såväl underdiagnostik som överbehandling är vanliga vid psykisk sjukdom hos äldre samt att psykiatrisk behandling tenderar att vara med farmakologiskt inriktade, trots att äldre i högre utsträckning är läkemedelskänsliga och att äldre ofta har fler läkemedel insatta vilka interagerar med varandra. Psykologisk behandling till äldre är mindre vanlig.
Idag omhändertas de flesta äldre patienterna med psykiatriska behov inom allmänmedicin, internmedicin, allmänpsykiatri och geriatrik. De äldsta och de svårast sjuka faller ansvarsmässigt lätt mellan stolarna när det handlar om tillstånd med psykiska symtom och många får i dag inte den hjälp de behöver. Det finns ett stort behov av såväl ökad kunskap om äldrepsykiatri i all sjukvård, som av
äldrepsykiatrisk spetskompetens och högspecialiserad vård. Sedan den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin fastslogs har äldrepsykiatri blivit en medicinsk tilläggsspecialitet till basspecialisterna psykiatri (och geriatrik) med en målbeskrivning, som påverkar ämnesområdets avgränsning:
- Inbegriper såväl psykiatriska som kognitiva tillstånd/symtom
- Fokus på biologisk ålder (ej kronologisk), samsjuklighet psykiatriskt-kognitivt-somatiskt samt nedsatt autonomi och med den nyttan av specifik kompetens
Förslag för att stärka den äldrepsykiatriska kompetensen
Avseende subspecialiserad äldrepsykiatri är utbudet varierande inom Västra Götalandsregionen och vården är organiserad på olika sätt. Ålder i sig är också en avgörande faktor för avgränsning. Förslag för genomförande av regional
utvecklingsplan för vuxenpsykiatri är att subspecialiserad äldrepsykiatrisk
kompetens bör finnas inom hela regionen i en omfattning som möjliggör ett effektivt omhändertagande även i hemsituationen, konsultativa insatser, bedömningar för personer med komplicerade tillstånd eller behandlingssvikt, korta
behandlingsinterventioner eller utbildning för vårdgrannar.
Postadress:
Regionens Hus 501 17 Borås
Besöksadress:
Ekenäsgatan 15 Borås
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
post@vgregion.se
Multidisciplinära team
Ett multidisciplinärt team för äldrepsykiatri inrättas inom alla stora sjukhusförvaltningar, d.v.s. inom NU-sjukvården, SkaS, SU och SÄS.
Teamen ska bestå av en bas med minst:
- 1 arbetsterapeut - 1 kurator/socionom
- 0,5 läkare med äldrepsykiatrisk kompetens - 1 medicinsk sekreterare/koordinator - 1 neuropsykolog
- 2 sjuksköterskor
Totalt fördelas 19 mnkr varav 4 750 000 mnkr går till vardera NU-sjukvården, SkaS, SU och SÄS.
Finansiering
19 mnkr av de extra ramhöjande medel som området psykisk ohälsa tilldelats i budget 2017, avsätts för att finansiera de multidisciplinära teamen.
Utbildning och kompetenshöjande insatser och specifika ST-block för
tilläggsspecialisering, sker inom ramen för det beslut som hälso- och
sjukvårdsstyrelsen fattat för statsbidragen 2016.
1 (2)
Bilaga 2Datum 2015-08-24
Diarienummer HS 2016-00561
Koncernkontoret
Handläggare: Lise-Lotte Risö Bergerlind Telefon: 070-854 02 95
E-post:
lise-lotte.risobergerlind@vgregion.se
Förstärkning av vuxenpsykiatrin i VGR inom diagnosområde bipolär sjukdom
I regionala utvecklingsplanen (RUP) konstaterades att punktprevalensen för bipolärt syndrom i VGR var 0,38 %, vilket var något lägre än vad som kan förväntas från epidemiologiska studier och kan tyda på att det föreligger en underdiagnostik av bipolära syndrom. Senare data anger punktprevalensen för 2014 till 0,38 % och för 2015 till 0,39 %.
I RUP konstateras vidare att tillgänglighet är en stor utmaning i Västra Götalandsregionen och att det är långa väntetider till bedömning inom
vuxenpsykiatrin. Det är synnerligen angeläget att identifiera patienter med bipolära syndrom då behandlingen för dessa sjukdomar skiljer sig från andra
förstämningstillstånd. För att lyckas med detta krävs ett bra flöde och gott samarbete mellan primärvård och specialistpsykiatri. Satsningar inom primärvård och
barnpsykiatri gör att ett större antal patienter förväntas identifieras och bli föremål för psykiatrisk bedömning och behandling i fortsättningen.
Kvalitetsmässigt ligger VGR:s psykiatri generellt runt rikssnittet, men det finns parametrar som avviker i både positiv och negativ riktning. Kvalitetsregistret BipoläR delar upp kvalitetsindikatorerna i processmått och resultatmått, där resultatmåtten ur ett patientperspektiv är de mest centrala. Andelen patienter med återfall i skov de senaste 12 månaderna, anses enligt årsrapporten 2014 vara en av BipoläRs viktigaste kvalitetsindikatorer. Resultaten visar att VGR har en
förbättringspotential avseende denna indikator.
Det förekommer även inomregionala skillnader och det är angeläget att
förvaltningarna identifierar och åtgärdar även dess. Deltagande och följsamheten till att registrera i registret är av stor vikt i kvalitetsarbetet.
Förslag för förstärkt tillgänglighet
I regionala utvecklingsplanen konstateras att tillgängligheten till psykiatrisk bedömning behöver förbättras för målgruppen förstämningssjukdomar, samt att bipolära syndrom behöver identifieras för att kunna få tillgång till
specialistpsykiatriska behandlingsmetoder. Samtidigt vet vi att patientgruppen med bipolär sjukdom är en av de större inom vuxenpsykiatrin och att en förstärkning specifikt riktad mot tillgänglighetssatsningar kommer att ge olika effekter i de olika förvaltningarna.
Förslaget innebär därför en generell förstärkning av den vuxenpsykiatriska vården för bipolär sjukdom, där varje förvaltning själv avgör om tillgänglighet eller kvalitet behöver prioriteras i förbättringsarbetet. Data från kvalitetsregistret BipoläR är ett viktigt underlag i förbättringsarbetet.
Postadress:
Regionens Hus 501 17 Borås
Besöksadress:
Ekenäsgatan 15 Borås
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
post@vgregion.se
Datum 2016-06-24
Diarienummer HS XXX-2016
2 (2)
Förslag till beslut
Regionens vuxenpsykiatri föreslås förstärkas med sammanlagt 15 mnkr för att förstärka vården inom området bipolär sjukdom. Medlen fördelas enligt
befolkningsunderlag. Detta innebär att 7 % fördelas till Kungälvs Sjukhus, 16 % Skaraborgs Sjukhus, 17 % till NU-sjukvården, 18 % till Södra Älvsborgs Sjukhus och 42 % till Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Fördelning per förvaltning:
Kungälvs Sjukhus 1 050 000 kr
Skaraborgs Sjukhus 2 400 000 kr
NU-sjukvården 2 550 000 kr
Södra Älvsborgs Sjukhus 2 700 000 kr Sahlgrenska Universitetssjukhuset 6 300 000 kr
Totalt 15 000 000 kr
Finansiering
15 mnkr av de extra ramhöjande medel som området psykisk ohälsa tilldelats i budget 2017, avsätts för att förstärka vuxenpsykiatrin inom diagnosområdet.
Utbildning och kompetenshöjande insatser sker inom ramen för det beslut som
hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat för statsbidragen 2016.
1 (2)
Bilaga 3Datum 2015-08-24
Diarienummer HS 2016-00561
Koncernkontoret
Handläggare: Lise-Lotte Risö Bergerlind Telefon: 070-854 02 95
E-post:
lise-lotte.risobergerlind@vgregion.se
Förstärkning av den specialiserade psykiatrin inom området tvångssyndrom/OCD
Tvångssyndrom eller Obsessive Compulsive Disorder (OCD) återfinns hos ca 2 % av befolkningen. Tvångssyndrom kan ta sig uttryck i störande och obehagliga tvångstankar eller i tidskrävande och plågsamma tvångshandlingar som påverkar funktionsförmågan negativt. Även svårt funktionsdrabbande syndrom i form av dysmorfofobi (upplevelse av defekter i utseendet), samlarsyndrom, trichotillomani (tvångsmässigt drar ut hårstrån) och dermatillomani (tvångsmässigt pillar, klämmer, river på huden) anges i DSM-5 som relaterade syndrom.
Hos cirka 30 procent av patienterna kan tillståndet vara svårt med omfattande och varaktiga symtom. Vid utebliven adekvat behandling finns risk för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning och längre varaktighet.
Psykologisk behandling, med metoden exponering med responsprevention, är rekommenderad behandling och har mycket god effekt på symtom och
funktionsförmåga vid tvångssyndrom. Långtidseffekter finns dokumenterade. Goda erfarenheter finns också av gruppbehandling med metoden. Ytterligare förstärkning av behandlingseffekt uppnås genom en kombination av gruppbehandling och individuella exponeringar. Antidepressiv läkemedelsbehandling har god symtomreducerande effekt på akuta tvångstankar eller tvångshandlingar.
Patienter med OCD lider ofta i tysthet och det kan ta flera år innan rätt diagnos sätts.
Utifrån epidemiologiska data borde det finnas 30 000 patienter med tvångssyndrom inom VGR. Punktprevalensen, d.v.s. andelen individer som under en 12-månaders period har diagnosticerats med tvångssyndrom, ligger omkring 0,7-1 procent.
Statistik från VEGA för 2015 identifierar 3233 vuxna individer i VGR med diagnosen tvångssyndrom eller relaterade syndrom (huvud- eller bidiagnos) vilket tyder på att problematiken är klart underdiagnosticerad och därmed dold.
Primärvården har ansvar för upptäckt, bedömning och insatser utifrån stepped care- modell med information om tillståndet, hänvisning till patientföreningar,
psykoedukation och även för behandling med rekommenderad metod vid enklare symtombild. Långvarig, svår tvångsproblematik, med mer komplex symtombild, hög grad av lidande och inverkan på funktionsnivån är specialistpsykiatrins uppdrag.
Högspecialiserad vård för patienter med svåra tvångssyndrom med svårt funktionshinder saknas i Västra Götalandsregionen.
Postadress:
Regionens Hus 501 17 Borås
Besöksadress:
Ekenäsgatan 15 Borås
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
post@vgregion.se
Datum 2016-08-24
Diarienummer HS XXX-2016
2 (2)
Förslag för att stärka vården för patienter med tvångssyndrom/OCD
Tvångssyndrom är inte lika vanligt som t.ex. depression eller andra ångestsyndrom.
En komplettering och koncentration av resurser med regionala behandlingsenheter för dessa patientgrupper kan bidra till ett stärkt kunskapsläge med ökad kompetens och kvalitet i vårdutbudet. Kostnadseffektivt behandlingsutbud i form av
gruppbehandling, internetbehandling och vid behov mobila insatser för OCD och relaterade syndrom kräver också ett tillräckligt stort patientunderlag för att få kontinuitet i behandlingsutbudet.
Två specialistteam
Förslaget är att komplettera och koncentrera en del av specialistpsykiatrins
behandling för OCD och relaterade syndrom i två specialistteam. Dessa bör placeras geografiskt strategiskt för tillgänglighet ur kommunikations- och
rekryteringssynpunkt och i nära anslutning till befintlig vuxenpsykiatrisk mottagning för samordningsvinster. NU-sjukvården och SÄS får uppdraget att inrätta dessa regionövergripande specialistteam och placera dem på orter med största möjliga geografiska tillgänglighet för regionens patienter. Skälet till detta är en önskvärd spridning av de regionalt övergripande uppdragen mellan de psykiatriska
förvaltningarna i regionen.
Respektive team bemannas med en specialistläkare, fyra psykologer, en
sjuksköterska med KBT-kompetens och en vårdadministratör/medicinsk sekreterare, till en beräknad kostnad om ca 5,5 mnkr. Om teamen lokaliseras i nära anslutning till befintlig psykiatrisk öppenvårdsmottagning finns möjlighet till samordningsvinster kring tjänster och lokaliteter.
Specialistmottagningarna ska erbjuda specialiserad och effektiv behandling vilket innefattar bl.a. gruppbehandling och vid behov mobil behandlingsinsats samt ha specialistnivåuppdrag för konsultation, bedömning och behandling av långvarig och/eller svår problematik inom OCD och relaterade syndrom.
Finansiering
11 mnkr av de extra ramhöjande medel som området psykisk ohälsa tilldelats i budget 2017, avsätts för att finansiera de två regionala specialistteamen.
Utbildning och kompetenshöjande insatser sker inom ramen för det beslut som
hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat för statsbidragen 2016.
1 (4)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-08-24
Diarienummer HS 2016-00560
Västra Götalandsregionen Koncernkontoret
Handläggare: Malin Camper Telefon: 070-081 69 91
E-post: malin.camper@vgregion.se
Till psykiatriberedningen
Användning av statsbidraget kring psykisk ohälsa 2017
Förslag till beslut
Psykiatriberedningens förslag till hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut:
1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner att 75,2 mnkr av statsbidragen för psykisk ohälsa används under 2017 i enlighet med beskrivningen i detta tjänsteutlåtande, under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet.
2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut.
Sammanfattning av ärendet
Västra Götalandsregionens andel av statsbidrag inom området psykisk ohälsa är samlat i ett regiongemensamt anslag. Anslaget ska stimulera utvecklingsarbete och inriktningen för utvecklingsarbetet anges i årliga överenskommelser med mellan staten och SKL. För 2016 är villkor för att ta del av stimulansmedel är att till SKL inkomma med redogörelse för analys, långsiktiga mål och handlingsplan samt en redovisning av användning av de medel som erhållits. Detaljer för
överenskommelsen 2017 är ännu oklara men i 2016 års överenskommelse
framkommer att intentionen är att fatta liknande överenskommelser även för 2017 och 2018.
För 2017 fördelas den större delen av statsbidraget till primärvården för fortsatt finansiering av de vårdcentraler som utgör pilotmodeller för uppdraget stärkt vård inom första linjen och till verksamheten inom primärvården för särskilt stöd vid nedtrappning av beroendeframkallande medel. En del avsätts för kommande insatser definierade i länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa. Medel fördelas också till vuxenpsykiatriska klinikerna för ordnat införande av Emotional Regulation Group Therapy, ERGT.
Övriga medel fördelas till utbildning och kompetenshöjande insatser inom ramen för de behov som finns identifierade i de regionala utvecklingsplanerna för
Postadress:
Regionens Hus 501 17 Borås
Besöksadress:
Ekenäsgatan 15 Borås
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
post@vgregion.se
Beslut 2
Datum 2016-08-24
Diarienummer HS 2016-00560
2 (4)
psykiatrin, regionuppdrag för nationella riktlinjer för missbruk- och
beroendevården samt plan för kompetenshöjande åtgärder inom primärvården.
Vidare fördelas medel till pågående utvecklingsinsatser inom vuxenpsykiatrin, till brukarorganisationer och till administration i anslutning till regionala uppdrag.
Fördjupad beskrivning av ärendet
För varje år klargörs statsbidragets mål och användning i överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om ”Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa”. I överenskommelsen för 2016 är parterna överens om att stimulera landsting och kommuner att bidra till utveckling av vård som utgår från patientens behov samt är av tillgänglig, säker och god kvalitet.
Statsbidragen är därför utformade som stimulansmedel för utvecklingsinsatser och för att skapa förutsättningar för lokala och regionala analyser av de utmaningar som respektive län står inför, att identifiera behov och mål samt för att förbättra ungas psykiska hälsa. I överenskommelsen framkommer också intentionen att fatta liknande överenskommelser även för 2017 och 2018. Överenskommelsernas inriktning presenteras i mitten av december varje år vilket innebär att precisa detaljer ännu är oklara.
Under 2016 har ett länsgemensamt arbete mellan regionen och de 49 kommunerna inletts för att ta fram gemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Beslut om gemensamt uppdrag kring analys och handlingsplan är fattat av LiSA-gruppen (Ledning i samverkan, mellan VGR och länets
kommuner) och arbete pågår för att konstituera styrgrupp och formulera fokusområden i handlingsplanen. Arbetet samordnas gemensamt av koncernkontoret och VästKom.
De fokusområden som handlingsplanen ska omfatta ska utgå från individen och den nära samverkan mellan huvudmännen på lokal nivå, d.v.s.
vårdsamverkansorganisationerna som representeras av såväl specialistvården, primärvården som kommunerna. Delmål ett är att den 31/10 redogöra arbetet med analys och handlingsplanen för SKL. Handlingsplanen ska förutom mål på kort och lång sikt även innehålla en uppskattning av kostnader för planerade insatser för genomförande.
Medel för 2017 föreslås användas så här
• 25,1 mnkr fördelas till primärvården för finansiering av försöket med pilotmodeller för stärkt vård inom första linjen.
• 10 mnkr fördelas till insatser definierade i länsgemensam handlingsplan.
• 10 mnkr fördelas till verksamheten inom primärvården för särskilt stöd vid
nedtrappning av beroendeframkallande medel.
Datum 2016-08-24
Diarienummer HS 2016-00560
3 (4)
• 8,5 mnkr fördelas till de vuxenpsykiatriska klinikerna för
introduktionskostnader under år 2, i samband med ordnat införande av behandlingsmetod särskilt riktad till självskadepatienter, ERGT
(Emotional Regulation Group Therapy). Fördelning av medel sker enligt särskilt beslut av PPR.
• 8 mnkr används till utbildnings- och handledningsinsatser kopplat till de regionala utvecklingsplanerna för barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin, kompetenshöjande åtgärder för primärvården samt inom regionuppdrag Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.
• 4 mnkr används till fortsatt arbete med nya och nygamla yrkeskategorier i heldygnsvården som finns beskrivet i den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin. Två kliniker genomför projekt med att tillföra inom heldygnsvården nya yrkeskategorier.
• 2,7 mnkr används till fortsatt stöd till metodstödjare inom psykosvården enligt Regionuppdrag kring Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.
• 2,5 mnkr används för det fortsatta arbetet kring prehospital psykiatrisk resurs (ambulans) inom ramen för arbetet med suicidalitet som finns beskrivet i den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin. Projektet fortsätter på SU och SÄS och modeller för motsvarande arbete vid en eller flera av de övriga förvaltningarna påbörjas.
• 2,4 mnkr avsätts till administration som arbetsmöten, resor, personella resurser, studiebesök mm i anslutning till regionala uppdrag.
• 2 mnkr avsätts för fortsatt samarbete med brukarorganisationer kring stärkt brukarmedverkan.
Om något av projekten inte kommer igång enligt tidsplan får hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medlen fullt ut under året.
Uppföljning
För medel som är kopplade till satsningen på primärvården sker uppföljning och utvärdering enligt särskild plan. För medel som är kopplade till regionala
utvecklingsplaner, regionuppdrag och länsgemensamt arbete sker hantering och uppföljning genom Kunskapscentrum för psykisk hälsa. För medel anvisade till stöd för ordnat införande av ERGT sker uppföljning inom ramen för ordnat införande.
Beredning
Förslaget har tagits fram av koncernkontoret och följer de behov som beskrivits i
de regionala utvecklingsplaner, övriga regionala uppdrag eller som är under
Datum 2016-08-24
Diarienummer HS 2016-00560
4 (4)
pågående uppdrag. Ärendet har kommunicerats med sektorsråden för vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri.
Koncernkontoret
Ann Söderström
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Anders Carlqvist
Avdelningschef vårdens innehåll och kunskap
Beslut skickas till
• Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2016-08-25
Diarienummer HS 2016-00562
Västra Götalandsregionen Koncernkontoret
Handläggare: Ben Norman Telefon: 070-082 42 245
E-post: ben.norman@vgregion.se
Till psykiatriberedningen
Sammanträdestider för psykiatriberedningen 2017
Förslag till beslut
1. Psykiatriberedningen sammanträder under 2017 på följande dagar: 18 januari, 9 februari, 12 april, 4 maj, 7 juni, 14 september, 5 oktober och 8 december.
Sammanfattning av ärendet
Psykiatriberedningen ska varje år besluta om sina sammanträdesdagar.
Regionfullmäktige har den 13-14 juni 2016, § 109, beslutat om sina sammanträdestider 2017.
Regionstyrelsen har den 7 juni 2016, § 176, beslutat om sammanträdestider för 2017 för regionstyrelsen, ägarutskottet och personalutskottet.
Koncernkontoret har fått uppdraget att samordna regionstyrelsens och utskottens sammanträdestider 2017 med sammanträdestiderna för hälso- och
sjukvårdsstyrelsen, beredningen för hållbar utveckling, regionutvecklingsnämnden, miljönämnden, kulturnämnden,
kollektivtrafiknämnden, kommittén för mänskliga rättigheter, folkhälsokommittén och de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna.
Vid planeringen av nästa års sammanträdesdagar har bland annat hänsyn tagits till SKL:s sammanträdestider, tidpunkter för ekonomiska rapporter och krav på en sammanträdesfri vecka på våren och en på hösten.
Koncernkontoret
Ann Söderström
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Maria Grip Strateg
Postadress:
Regionens Hus 462 80 Vänersborg
Besöksadress:
Östergatan 1 Vänersborg
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
post@vgregion.se
Beslut 3
2 (2)
Besluten skickas till
Frida Bjurström, samordnare årsplanering 2017
Postadress:
Regionens Hus 462 80 Vänersborg
Besöksadress:
Östergatan 1 Vänersborg
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
post@vgregion.se
Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin
2017-2020
Informationspunkt
2
Förord
Borås i september 2016
Lise-Lotte Risö Bergerlind, enhetschef Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR
2
Innehåll
Uppdraget……… s.
Nulägesbeskrivning………
Utveckling över tid……….
Diagnoser………..
Omvärldsbevakning………
Analys………..
Förslag ………
3
Sammanfattning
I Västra Götalandsregionen finns sedan 2007 en regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin.
Med anledning av de gångna åren gavs under våren 2016 uppdrag att följa upp och revidera denna plan samt föreslå utvecklingsåtgärder för att senast 2020 nå önskat läge. Uppdragsgivare är hälso- och
sjukvårdsdirektören. Uppdragstagare är enhetschefen för Kunskapscentrum för psykisk hälsa som skapat en projektorganisation för uppdraget. Dialog har förts med brukar-, patient- och närståendeföreningar.
I tidigare plan angavs som önskvärt mål att utveckla BUP till en mer specialiserad del av specialistsjukvården för att öka tillgängligheten till utredning och behandling för barn och ungdomar med svårare psykiska problem och neuropsykiatriska funktionshinder. För att nå dit angavs insatser kring bl.a.
personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser och ökad användning av regionala vårdprogram.
Uppföljning visar att mottagningarna ungefär fördubblat antalet sjuksköterskor men att det är en brist av barnpsykiater. På mottagningarna finns god kompetens för utredning och behandling av neuropsykiatriska diagnoser. Flera utbildningsinsatser har genomförts. För två diagnosområden har medicinska riktlinjer arbetats fram och även dokument för ansvarsfördelning mellan vårdnivåer har tagits fram. Uppdraget med nuvarande handlingsplan har resulterat i intensivt arbete med att ta fram riktlinjer för ytterligare åtta diagnosområden. Beslut om dessa riktlinjer förväntas under hösten 2016.
Barn- och ungdomspsykiatri bedrivs inom fem sjukhusområden – Kungälvs sjukhus, NU-sjukvården, Skaraborgs Sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus. Samtliga kliniker förutom Kungälv har slutenvårdsavdelningar. Det finns tre enheter med regionala uppdrag (mottagning för ätstörningsvård, slutenvård för unga med missbruk/beroende och mottagning för könsdysfori). BUP- verksamheterna erbjuder teambaserade insatser vilket innebär tvärprofessionell bedömning gällande utredning, diagnostik och behandling. En viktig del i BUPs arbete är stöd till föräldrar. Samverkan internt inom regionen liksom med andra aktörer såsom socialtjänst och skola är centralt för lyckade insatser. Det finns flera avtal, överenskommelser och riktlinjer som anger grunden för samverkan mellan vårdgrannar.
Det är svårt att ge en överblick av psykisk hälsa och ohälsa bland barn och unga i Västra Götaland. Beroende på vilken källa av statistik som man använder sig av kan man få olika bilder. Vilka begrepp och definitioner man använder sig av - psykisk hälsa, psykisk ohälsa eller psykiatriskt tillstånd - spelar också in. Det framstår som att psykisk hälsa är generellt god bland barn och unga men att flickor i tonåren i mindre grad bejakar frågor om man mår bra. Psykisk ohälsa däremot tenderar att öka med åldern och upp emot 7 % av flickorna rapporterar psykisk ohälsa i någon omfattning, siffran är något lägre för pojkar. Genomgående rapporterar flera tiotals procent av ungdomar psykiska besvär, mest uttalat bland flickor. Det har sedan mitten av 1980- talet skett en kraftig ökning av andelen unga med psykiska besvär. Däremot förefaller trenden ha brutits så att andelen unga med psykiska besvär under de senaste 10–15 åren varit förhållandevis stabil, men på hög nivå, utan några säkra tecken på att minska. Förekomsten av allvarligare psykiatriska tillstånd kan följas med hjälp av hälso- och sjukvårdsregister. De vanligaste psykiatriska tillstånden är neuropsykiatriska tillstånd, depressiva tillstånd och ångestsyndrom. Antalet självmord bland unga har inte minskat.
Antalet besök till BUP har ökat med 29 % mellan åren 2010 och 2015. Antalet individer som haft kontakt med BUP har ökat under samma period med 36 %. Tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri är lagstadgad och gäller såväl till första bedömning som till utredning och behandling. Staten har under de senaste åren såväl stimulerat som ställt krav på landstingen att klara gränserna för vårdgarantin. VGR klarade gränserna fram till 2013 men har efter detta haft stora svårigheter. Trenden har därefter varit nedåtgående och sett till olika verksamheter inom regionen har de inomregionala skillnaderna varit stora.
4
Antal unika individer som tvångsvårdats inom BUP ökar tydligt. De vanligaste åtgärderna inom tvångsvården är läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande, fastspänning och avskiljande.
Om man tittar på utvecklingen av diagnosförekomst inom BUP så syns utvecklingen gå tydligt mot specifika F-diagnoser, vilket betyder en diagnos satt utifrån kriterier psykisk sjukdom, syndrom eller
beteendestörning. Detta var en av målsättningarna med utvecklingsplanen från 2007. Statistik från VGR- databasen VEGA visar utvecklingen av diagnosförekomst för olika diagnoser. För depression, som är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna, så ligger VGR klar under riket när det gäller depression hos barn mellan 0-12 år, men någorlunda inom prevalensintervallet för tonåringarna. I VGR sker i genomsnitt 8-9 självmord i åldersgruppen 15-19 år. Ångestsyndrom är också vanligt förkommande bland barn och ungdomar. I data framkommer dock att VGR ligger klart under riket när det gäller diagnosticering av ångestsyndrom.
Detsamma gäller för tvångssyndrom och relaterade syndrom, trauma- och stressrelaterade syndrom och för bipolära syndrom. När det gäller psykossjukdomar är det är svårt att dra generella slutsatser.
När det gäller de neuropsykiatriska tillstånden som ADHD och AST ser statistiken annorlunda ut. När det gäller tonåringar så ligger VGR i övre gränssnittet för prevalensen för ADHD och för pojkar, och över riket som helhet när det gäller flickor. Vad gäller AST visar statistik att VGR ligger kraftigt över riket när det gäller diagnosticering. Analys av dessa data kan inge misstanke om att vi övertolkar diagnoskriterierna för AST.
Diagnosregistreringarna visar också att vi i alltför stor utsträckning missar andra vanligt förekommande diagnoser. Detta leder till slutsatsen att det är viktigt att den unge i den första kontakten med BUP möter ett team med bred barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens för att kunna få en förutsättningslös
differentialdiagnostisk bedömning. Först efter en bred barnpsykiatrisk bedömning ska ”sortering” till särskilda utrednings- och/eller behandlingsteam ske.
I regionen pågår projekt och uppdrag som har bäring på BUPs verksamhet, bl.a. uppdraget ”Kraftsamling för fullföljda studier” som innebär att samordna regionens arbete för att identifiera och föreslå åtgärder med positiv påverkan på fullföljda studier. BUP kan bidra till måluppfyllnad genom att upprätthålla hög
tillgänglighet, bidra med kvalificerade utredningar, diagnostik och behandlingsinsatser och god samverkan.
Vad gäller metodutveckling bör metoder utvecklas för de barn och unga som av något skäl inte tar sig till skolan, s.k. hemmasittare, vilket många gånger har sin grund i psykiatrisk ohälsa. Ett annat uppdrag i
regionen är inom området missbruk/beroende. Socialstyrelsen utkom i april 2015 med reviderade nationella riktlinjer inom området. Riktlinjerna syftar till att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder. Tre nya områden har inkluderats i de reviderade riktlinjerna – ungdomar,
läkemedelsberoende och psykosociala stödinsatser. I det pågående regionuppdraget ingår att analysera hur dagens verksamheter förhåller sig till det som föreslås i riktlinjerna och ta fram handlingsplan med åtgärder.
BUP omfattas av riktlinjerna och kommer att inkluderas i kommande utbildningssatsningar och ansvarsfördelningsdokument eftersom genomförd analys visar på stora utbildningsbehov för BUPs vidkommande.
I Västra Götalandsregionen finns sedan 2013 ett hyrläkarstopp. Anledningen var att regionen under lång tid haft många hyrläkare och förutom att det är dyrt leder det till kvalitetsbrister, brist i kontinuitet och
svårigheter i utvecklingsarbete. Resultatet har blivit fler fastanställda läkare men på en del kliniker i regionen är det brist på psykiatrer, och en del verksamheter har behövt dispens från stoppet. För att lyckas med utfasningen krävs planering, strategi och flera åtgärder som t.ex. högre löner och möjlighet till extra fortbildning, god arbetsmiljö och omfördelning av arbetsuppgifter. En annan åtgärd har varit att införa fler ST-block.
På nationell nivå har två utredningar genomförts som föreslår åtgärder för en effektiv vård av god kvalitet.
Båda dessa utredningar anger ett antal strategiska åtgärder bl.a. nivåstrukturerad vård för att patienter ska
5
få tillgång till patientsäker vård av god kvalitet och för att hälso- och sjukvården ska kunna använda resurser mer effektivt.
Utifrån det arbete som pågår med att ta fram regionala medicinska riktlinjer har varje verksamhetschef gjort konsekvensanalys utifrån respektive klinik. En sammanfattning utifrån ett regionalt perspektiv visar att det blir tydligt att BUP går mot en mer högspecialiserad vård med ett stort spektrum av insatser. Flera av riktlinjerna innebär ett större åtagande för BUP såväl kvalitativt som kvantitativt, för utredning, behandling och uppföljning. Utifrån patientsäkerhetsperspektivet ses små enheter som en fara klara att upprätthålla kvalitet, kompetens och också möjliggöra rekrytering. Enheterna måste ha både tillräckligt patientunderlag och personalvolym. Införande av riktlinjerna kommer att kräva stora insatser på utbildningssidan och metodutveckling för att kunna erbjuda det stora spektrum av behandlingsinsatser som finns tillgängliga.
Även om utbildningsinsatser genomförts i stor utsträckning krävs ständig påfyllnad p.g.a.
personalomsättning. Det behövs också förstärkning av personal, d.v.s. en grundbemanning tillräckligt stor för att möjliggöra behovet av ständig kompetensutveckling. Tillgången till andra yrkeskategorier såsom
arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder och dietister behöver också säkras. Inom området bipolära syndrom och personer med psykossjukdom kommer en regional enhet att behöva tillskapas. Vad gäller området PTSD/trauma så kan det antas att den utökade befolkningen framförallt från andra länder, flyktingbarn och andelen ensamkommande barn kommer att kräva behov av mer insatser från BUP än hittills.
Såväl riktlinjerna som utvecklingsplanen har fokus på barn- och ungdomspsykiatrins utvecklingsbehov som specialiserad verksamhet och för att skapa ett mer jämlikt utbud med tillgång till ett brett spektrum av högkvalitativa insatser över hela länet, med målet att använda de gemensamma resurserna effektivt.
Tillgänglighet till första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa är central för att BUP ska klara sitt uppdrag för de barn och unga som kräver specialistpsykiatrins insatser.
Nationella utredningar pekar på en omställning i vården för att klara utmaningarna inom flera områden.
Även för BUPS vidkommande behöver vårdstrukturen gå mot färre och större mottagningar med inbyggd specialisering för att klara dessa utmaningar. Det krävs ett tillräckligt patientunderlag för att kunna erbjuda ex. gruppbehandlingar, men det krävs också för att klara arbetet med befintlig personalstruktur. Små enheter blir alltför sårbara, inte bara i redan svårrekryterade områden, utan för att det breda spektra av insatser kräver personal med kompetens inom många områden. För att tillgodose närheten till barnets naturliga sammanhang i vardagen behövs fler flexibla, mobila lösningar byggas upp.
En barnpsykiatrisk mottagning måste ha god kompetens inom områdena barn- och ungdomspsykiatri, utvecklingspsykologi och neuropsykologisk testning. Utredning och differentialdiagnostiska överväganden utifrån barnets symtom, funktionsförmåga, utvecklingsnivå och psykosociala situation ska hålla god kvalitet och det är viktigt för att inte missa eller missbedöma psykiatrisk samsjuklighet. En grundläggande kompetens behövs på varje mottagning: barn- och ungdomspsykiater, psykologer, sjuksköterskor, socionomer och sekreterare. Till mottagningar behöver det säkras tillgång till andra specialkompetenser såsom
arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister och logopeder.
Inom ramen för uppdraget har också ingått att särskilt ange åtgärder för att nå Västra Götalandsregionens nollvision om fastspänning och avskiljning i den barnpsykiatriska heldygnsvården. För att klara detta mål krävs väl anpassade lokaler och vårdmiljöer som minimerar risken för att behöva använda tvångsåtgärder, det kan t.ex. handla om tillgång till s.k. lugna rum och möjlighet till avskiljning. Det krävs också rätt
kompetens hos personalen och utbildningsinsatser kring lågaffektivt bemötande. Dagens omfattning av klinikernas heldygnsvård bedöms tillräcklig om det också tillskapas en regional enhet för personer med särskilda vårdbehov och kraftigt utagerande beteende med hot och våld. Denna enhet bör tillskapas inom ramen för SU. Uppbyggnad av mellanvårdsformer är viktiga t.ex. dagvård och mobila team som alternativ till
6
heldygnsvård. Utöver detta krävs en väl fungerande öppenvård med utveckling av behandlingsinsatser till patientgrupper som riskerar utagerande beteendestörningar som kan leda till att låst heldygnsvård och tvångsåtgärder blir nödvändiga.
Andra utvecklingsområden för BUPs vidkommande är strukturer för att ta tillvara brukares erfarenheter över vårdens innehåll, såväl i den enskilda vården men också i verksamhetsutveckling och för uppföljning. Detta arbete bör samordnas regionalt i dialog med brukarorganisationer. Det finns också ett behov av att öka kunskaper om hur normer och normativa förväntningar utgör hinder i ett bra bemötande av transpersoner liksom det är angeläget att hitta nya – digitaliserade – format för behandlingsinsatser och kontakt med patienter. Ytterligare förbättringsområden finns inom ramen för hemsidan 1177.se där insatser krävs för en enhetlig struktur på information till medborgarna om såväl verksamheterna och information om psykisk ohälsa.
Förslag till åtgärder
• Varje förvaltningsområde ska inkomma med ett förslag kring organisering av öppenvård och mellanvård med syfte att skapa färre och mer robusta mottagningar/enheter till Kunskapscentrum för psykisk hälsa för vidare beredning.
• Regional heldygnsvårdsavdelning om 4-6 platser tillskapas för patienter med starkt utagerande Lokaliseras på BUP/SU tillsammans med BUPs övriga slutenvård.
• Regional enhet för patienter med bipolära syndrom/psykotiska symtom tillskapas, inom ramen för BUP/SU.
• Kunskapsnoder tillskapas för att ta tillvara ny kunskap, och driva utvecklingen vidare och föreslå samordnade utbildningsinsatser. Noderna knyts till de områden som finns med i utvecklingsplanen består av medarbetare från respektive klinik och samordnas av Kunskapscentrum för psykisk hälsa.
• En kompetensutvecklingsplan för samtlig personal inom BUP tas fram av sektorsrådet för barn- och ungdomspsykiatrin med administrativt stöd från KPH.
• För att klara de framtida vårdbehoven och för att avsluta beroendet av personal från olika
bemanningsföretag krävs att alla vakanta tjänster fylls. Därutöver behövs förstärkning för att utöka läkare, sjuksköterskor och psykologer för att möta behoven i kommande regionala medicinska riktlinjer. En kompetensförsörjningsplan för BUP behöver tas fram av sektorsrådet för barn- och ungdomspsykiatrin med administrativt stöd från KPH tillsammans med HR-avdelningen.
• Till stöd för implementering och uppföljning av de insatser och de behov som utvecklingsplanen anger behövs en processledare tillsättas. Organisatorisk hemvist på Kunskapscentrum för psykisk hälsa, i nära samverkan med sektorsrådet för barn- och ungdomspsykiatri.
• Regional samordning vad gäller utveckling och uppföljning sker via Kunskapscentrum för psykisk hälsa.
7
Uppdraget
Bakgrund
I Västra Götalandsregionen finns sedan 2007 en regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Planen som beslutades i Regionfullmäktige innehöll en målbild för utvecklingen av barn- och ungdomspsykiatrin. Med anledning av de gångna åren gavs under våren uppdrag att följa upp och revidera föreliggande plan samt föreslå utvecklingsåtgärder för att senast 2020 nå önskat läge.
Mål och syfte
Uppdraget innebär att utifrån hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag, regionfullmäktiges budget 2015 och pågående nationell och regional utveckling följa upp och revidera 2007 års regionala utvecklingsplan för BUP.
Utvecklingsplanen ska innehålla en nulägesbeskrivning och handlingsplan för de fem barn- och
ungdomspsykiatriska verksamheterna inom regionen, som beskriver vad som behöver göras inom respektive verksamhet för att nå önskat läge inom både öppenvård och heldygnsvård. Utvecklingsplanen ska också beskriva behov av regiongemensamma enheter för öppen- eller heldygnsvård för specifika patientgrupper.
Pågående relevanta utvecklingsprojekt ska redovisas liksom vårdutbud och verksamhet ska beskrivas ned till verksamhetsnivå. Hälsoläget och vårdkonsumtionen i VGR ska redovisas. En översyn av tillgängligheten till vård och behandling på verksamhetsnivå ingår i uppdraget.
Regionala medicinska riktlinjer ska uppdateras/utarbetas för diagnosgrupper.
Avgränsningar
Uppdraget omfattar vård och behandling av barn och ungdomar som är i behov av barn- och
ungdomspsykiatrins insatser. Utvecklingsplanen innefattar inte området missbruk och beroende utifrån att detta omfamnas i ett pågående regionuppdrag.
Arbetsorganisation
Uppdragsgivare är hälso- och sjukvårdsdirektören. Uppdragstagare är enhetschefen för kunskapscentrum för psykisk hälsa som är projektansvarig och utser projektledare. Uppdraget har letts av styrgrupp och dialog har förts kontinuerligt med psykiatriberedningen och sektorsrådet för barn- och ungdomspsykiatri. Dialog har även förts med brukar-, patient- och närståendeföreningarna NSPHiG1 och Autism- och aspergerföreningen.
Vad har hänt sedan föregående utvecklingsplan?
I 2007 års plan angavs som önskvärt mål att utveckla BUP till en mer specialiserad del av specialist sjukvården för att öka tillgängligheten till utredning och behandling för barn och ungdomar med svårare psykiska problem och neuropsykiatriska funktionshinder. För att nå dit angavs följande insatser kring bl.a.
personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser och ökad användning av regionala vårdprogram. Nedan följer en kort redovisning av dessa insatser.
Insatser: Uppföljning:
Öka antalet läkare och sjuksköterskor
på mottagningarna Alla mottagningar har ökat antalet sjuksköterskor, en del med påbyggnad specialistpsykiatri eller andra relevanta vidareutbildning. Totalt ungefär en fördubbling.
1 NSPHiG (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland)
8
Vad gäller läkare är det en pågående rekrytering av både specialister och ST-läkare. Barnpsykiater en brist, såväl regionalt som nationellt.
Fler psykologer med neuropsykiatrisk
kompetens Finns god kompetens på varje mottagning idag, samtliga verksamheter har god kompetens att utreda och
behandla. Dessutom finns subspecialiserade team för fördjupade utredningar.
Regionala utbildningar i
standardiserade utredningsmetoder, psykoterapi, manualbaserade föräldrautbildningar och gruppbehandlingar.
Flera regionala utbildningsinsatser har hållits både i utredningsmetodik som stöd till föräldrar ex. ADOS, ADI- R, Komet, Strategi2 mm. Ständigt pågående påfyllnad hos personal p.g.a. personalomsättning.
Ökad användning av regionala
medicinska prioriteringsriktlinjer Riktlinjer för ansvarsgränser togs fram 20093 men har inte fått det genomslag som krävdes. Nytt dokument är under revidering.
Regionala vårdprogram för de fem
vanligaste diagnoserna Två regionala medicinska riktlinjer (RMR) har tagits fram för diagnosområdena ADHD4 och ätstörning.
Regional utbildning i standardiserad
diagnossättning enligt DSM5 Genomförts på olika nivåer.
Tillgång till internetbaserad
behandling Införs nu, har väntat på nationell lösning (plattform) via 1177 Vårdguiden. Etableras behandlingsformer inom VGR.
Ökad möjlighet till akutbesök inom
öppenvården Samtliga öppenvårdsmottagningar har akutansvar mellan kl. 8.00 - 16.00/16.30
Ökad möjlighet till konsultation för
vårdgrannar och samverkanspartners Öppenvården har utvecklat konsultationsmodeller enligt Västbus riktlinjer med socialtjänst, skola och habilitering.
Regional medicinsk riktlinje för ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatri
Ett arbete har pågått under lång tid för att ta fram en riktlinje för ansvarsfördelning och konsultation mellan primärvården i Västra Götaland och BUP. Riktlinjen fastställer att primärvården har ett utökat ansvar för bedömning och insatser för barn och ungdomar med lindriga psykiska symtom, medan BUP ansvarar för mer omfattande eller specifika insatser. Riktlinjen är under revidering och förväntas beslutas under hösten 2016.
Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga
Ansvarsfördelningen och samverkan rör de två stora patientgrupperna, ADHD och AST6, inom gruppen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ansvarsfördelningen syftar till att tydliggöra ansvar för identifiering, utredning och behandling men även samverkan mellan barn och ungdomsmedicin, barn och
ungdomspsykiatri samt barn och ungdomshabilitering. Ansvarsfördelningen innebär ett utökat ansvar för BUP. Riktlinjen är under uppföljning. Rapporten förväntas bli klar under senhösten 2016.
2 ADOS (Autism Diagnostic Observation Schedule), ADI-R (Autism Diagnostic Interview Revised), KOMET (KOmmunikationsMETod för föräldrar och lärare), Strategi (manualbaserat föräldrautbildningsprogram)
3 Ett utvecklat samarbete – Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder, VGR
4 ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) – innebär bristande uppmärksamhet, impulskontroll, hyperaktivitet
5 DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) – innehåller standarsdiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd
6 AST (Autismspektrumtillstånd) – ett samlingsnamn för flera olika diagnoser men som för individen innebär begränsningar avseende bl.a.
kommunikation och samspel
9
Primärvården och första linjens vård för psykisk ohälsa
Primärvården och framförallt vårdcentralerna har ett stort uppdrag när det gäller den psykiska ohälsan.
Första linjens vård regleras inte i lag utan är upp till varje landsting att själva definiera genom andra vägledande dokument. I Västra Götalandsregionen regleras insatser genom ansvarsfördelningsdokument och i Krav- och kvalitetsboken och vårdöverenskommelser till sjukhusen.
En utredning gjord av koncernkontoret under 2015-2016 visade att primärvården behöver förstärkas och uppdraget kring vem som gör vad enligt första linjens vård behöver tydliggöras. Ett förslag om vårdcentraler med särskilt uppdrag för barn och unga mellan 7-18 år beslutades av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i juni 2016. Vårdcentralen är den naturliga utgångspunkten utifrån sin närhet till befolkningen och sin grund i allmänmedicinen för att kunna utesluta och behandla somatisk sjukdom även då symtomen ger misstanke om psykisk ohälsa. Vårdcentralerna behöver därför förstärkning såväl resursmässigt som kompetensmässigt.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om förstärkning med bäring på barn och unga innebär i huvudsak att 5–
6 vårdcentraler genom tilläggsuppdrag får i uppdrag att, utöver vårdcentralernas ordinarie uppdrag, särskilt ta hand om barn och unga i åldrarna 7-18 år med psykisk ohälsa. Detta prövas nu som pilotprojekt på ett eller flera geografiska platser i länet.
10
Nulägesbeskrivning
Organisation
Öppenvård/dagvård
Barn- och ungdomspsykiatri bedrivs inom fem sjukhusområden – Kungälvs sjukhus (KS), NU-sjukvården, Skaraborgs Sjukhus (SkaS), Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). Totalt finns XX öppenvårdsmottagningar i länet. De flesta verksamhetsområden har också någon form av mobil verksamhet för insatser på andra tider än dagtid. Inom regionen finns det också andra aktörer beroende på i vilken omfattning nämnderna gett uppdrag. T.ex. finns Angereds närsjukhus med deluppdrag kring barn- och ungdomspsykiatri och lokala överenskommelser med Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i Härryda och Mölndal. Dessutom finns privata aktörer på upphandlade avtal att anlita för neuropsykiatriska utredningar.
Heldygnsvård
Slutenvård bedrivs inom samtliga kliniker förutom Kungälv. SU har 8 akutvårdsplatser och 7 platser för korttidsvård (fem dygn), SÄS och NU-sjukvården har 7 platser vardera och SkaS har 4 platser.
Regionala enheter
I övrigt finns tre enheter med regionala uppdrag - SÄS/Lundströmmottagningen med uppdrag kring utredning av personer med könsdysfori, SUs slutenvårdsenhet för missbruk och beroende (från 16 år) och SUs ätstörningsmottagning (ålder 16-25 år).
Verksamhetsidé/BUPs kontext
BUP-verksamheterna erbjuder barn och ungdomar med psykiatrisk problematik teambaserade insatser. Det innebär tvärprofessionell bedömning gällande utredning, diagnostik och behandling utifrån evidens.
Samverkan internt inom regionen liksom med andra aktörer såsom socialtjänst och skola är centralt för lyckade insatser.
En viktig del är stöd till föräldrar, som också får insatser som en del i behandlingen. Omfattningen är beroende av barnets ålder. Omyndiga barn kräver vårdnadshavarens engagemang och delaktighet i vården.
Samverkan
Samverkan är en nödvändig förutsättning för bästa möjliga vård och behandling för den unge. BUP samarbetar med barnomsorg, skola, socialtjänst, ungdomsmottagningar och andra som är viktiga för att skapa förutsättningar för bästa möjliga vård och behandling för den unge. Det finns flera avtal,
överenskommelser och riktlinjer som anger grunden för samverkan mellan vårdgrannar.
Hälso- och sjukvårdsavtal
Ett avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan VGR och kommunerna i VG. Har funnits sedan regionbildningen 1999 och reglerar ansvarsfördelning och samverkan för hälso- och sjukvård inom de områden där huvudmännen har ett delat hälso- och sjukvårdsansvar. Avtalet baseras på den lagreglerade ansvarsfördelningen och gjorda överenskommelser mellan parterna. Parternas hälso- och sjukvårdsansvar regleras i hälso- och sjukvårdslagen. Ansvaret omfattar även rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Det gemensamma syftet mellan parterna är att avtalet ska säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande
11
stärka och främja samverkan och samarbete mellan parterna för att bidra till ett tryggt och självständigt liv för individen. Detta avtal revideras under 2016.
Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk
Sedan 2011 finns en överenskommelse mellan regionen och länets kommuner om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning eftersom det sedan 2010 finns lagstiftat om utökade skyldigheter mellan region och kommuner för att säkerställa samarbetet kring personer med behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Överenskommelsen anger ansvarsgränser mellan huvudmännen och reglerar samverkan runt enskilda individer, och omfattar såväl offentliga som privata utförare. Huvudmännen interna ansvarsfördelning regleras inte. Denna
överenskommelse revideras under 2016.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
Genom Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:20) har skyldigheten skärpts genom att dessa anger att kommunerna och landstingen ska skapa gemensamma rutiner för samordning av insatser.
Sedan 2009 finns det för länet framtagna gemensamma rutiner för tillämpning av föreskrifterna.
Samverkan mellan kommuner och regionen (Västbus)
Sedan 2005 finns gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, s.k. Västbus
riktlinjer. Dessa riktlinjer reviderades och kompletterades 2012 med riktlinjer för familjehemsplacerade barn.
Riktlinjerna omfattar verksamheter inom hälso- och sjukvården, primärvård, specialistpsykiatri och habilitering, och inom kommunernas socialtjänst och skolan. Gäller såväl offentliga som privata utförare.
SIP – samordnad individuell plan
Sedan 2010 står det i såväl Hälso- och sjukvårdslagen som i Socialtjänstlagen, att för personer som behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvård ska en individuell plan upprättas. Planen ska innehålla:
• Insatser den enskilde behöver
• Huvudmännens ansvar
• Vilka åtgärder som vidtas av någon annan är kommunen och landstinget
• Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen.
I Västra Götaland finns sedan 2015 för regionen och samtliga kommuner en gemensam riktlinje för
upprättande av individuella planer, en s.k. SIP (samordnad individuell plan). Dessutom finns blanketter och mallar att använda för arbetet.
12
Utveckling över tid
Utvecklingen av psykisk hälsa bland barn och unga
7Det är svårt att ge en överblick av psykisk hälsa och ohälsa bland barn och unga i Västra Götaland. Beroende på vilken källa av statistik som man använder sig av kan man få olika bilder. Vilka begrepp och definitioner man använder sig av - psykisk hälsa, psykisk ohälsa eller psykiatriskt tillstånd - spelar också in, liksom jämförelser mellan olika åldrar.
Skattningar av psykisk hälsa baseras oftast på survey-undersökningar8, med innehåll kring olika aspekter av välbefinnande. Det framstår som att psykisk hälsa är generellt god bland barn och unga men att flickor i tonåren i mindre grad bejakar frågor om man mår bra. Denna tendens är mer uttalad för de äldre flickorna och sedan mitten av 00-talet noteras en sjunkande andel med högt välbefinnande i denna grupp.
Psykisk ohälsa skattas också oftast med hjälp av survey-undersökningar. Psykisk ohälsa tenderar att öka med åldern och upp emot 7 % av flickorna rapporterar psykisk ohälsa i någon omfattning, siffran är något lägre för pojkar. Mer ”raka” frågor om man har specifika psykiska besvär genererar högre andelar flickor och pojkar som bejakar sådana, med de högsta andelarna bland äldre flickor. Här skiljer sig utfallen något beroende på typ av besvär och vilken undersökning som använts, men genomgående rapporterar flera tiotals procent av ungdomar psykiska besvär, mest uttalat bland flickor.
Det har sedan mitten av 1980-talet skett en kraftig ökning av andelen unga med psykiska besvär. Då
rapporterade omkring 5–10 % av unga kvinnor olika slags besvär vilket fram till en bit in i 2000-talet ökat till omkring 35–40 %. Man noterar en liknande utveckling bland unga män men mindre dramatisk. Däremot förefaller trenden ha brutits så att andelen unga med psykiska besvär under de senaste 10–15 åren varit förhållandevis stabil, men hög nivå, utan några säkra tecken på att minska. Dock försvåras bedömningen av att undersökningarna skiljer sig åt och att för de yngre barnen saknas i stor utsträckning.
Utvecklingen av psykiatriska tillstånd har ett annat mönster. För de lättare tillstånden finns sannolikt ett mörkertal och statistiken underskattar därför förekomsten av dessa. Däremot kan man räkna med att förekomsten av allvarligare tillstånd ganska väl kan följas med hjälp av hälso- och sjukvårdsregister.
Utvecklingen av alkohol- och drogrelaterade tillstånd ser olika ut beroende på vilka datakällor man använder för sin analys. CAN9 presenterar årligen sin drogvaneundersökning och data därifrån visar att såväl bland ungdomar i årskurs 9 i grundskolan och i årskurs 2 på gymnasiet så har andelen alkoholkonsumenter sjunkit under 2000-talet. Det är fler flickor än pojkar som dricker alkohol. Även årskonsumtionen hos de som dricker syns nedåtgående siffror. Vad gäller narkotikaanvändning framkommer att siffran för de som i åk 9 svarar att de någon gång provat narkotika ligger relativt konstant mellan 5-10 %, för 2014 uppgav runt 8 % att de provat narkotika. För ungdomar i gymnasiet ligger siffrorna runt 17 %. Det är vanliga mer
narkotikaerfarenhet hos pojkar, i synnerhet vad gäller mer omfattande narkotikaanvändning.
Utveckling inom barn- och ungdomspsykiatrin i VGR
10Under 2000-talet har det skett en kraftig ökning av vårdkonsumtionen p.g.a. psykiatriska diagnoser bland barn och unga. De vanligaste psykiatriska tillstånden är neuropsykiatriska tillstånd samt depressiva tillstånd och ångestsyndrom.
7 Göran Henriksson, Koncernavdelning data och analys, enheten för samhällsanalys.
8 Datainsamlingar för att få en representativ kartläggning, ofta genom kvantitativa undersökningar med standardiserade frågor.
9 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
10 Catarina Karlberg, Koncernavdelning data och analys, enheten för regional vårdanalys: uppgifter från VEGA
13
