Lärarhandledning för gymnasieskolan om mänskliga rättigheter 2014

Full text

(1)

Lärarhandledning för gymnasieskolan

om mänskliga rättigheter 2014

(2)

Syftet med lärarhandledningen

De rapporter om mänskliga rättigheter (MR) som utrikesförvaltning- en årligen sammanställer fi nns att ladda ner på regeringens hemsida www.manskligarattigheter.se. Sidan har årligen en kvarts miljon besökare.

En stor del av dessa är elever och lärare på högstadiet och på gymnasie- nivå. För att stödja och bredda det arbete som redan pågår i skolor över hela landet om frågor som rör mänskliga rättigheter har nu UD utarbetat en lärarhandledning för gymnasiet med korta bakgrundstexter, länkar och exempel på frågeställningar att diskutera.

Målgruppen för handledningen är främst gymnasielärare. Syftet är att peka på hur MR-rapporterna kan användas inom olika områden i undervisningen. Det kan till exempel gälla studier som rör samhälls- utveckling, enskilda länder eller regioner, jämförelser mellan länder, religionsfrihet i tematiska frågor om barn, kvinnor, homo-, bi- och trans- sexuella (hbt) personer eller urfolk globalt. Rapporterna kan också vara underlag i frågor som rör till exempel dödsstraff ets utbredning, frågor om straff rihet, korruption och staters och civilsamhällets arbete för att stärka MR.

Handledningen visar hur en fokuserad läsning av MR-rapporterna kan öka både kunskap och förståelse om de universella mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde.

De exempel på övningar och frågeställningar som förs fram i handled- ningen kan både användas för att till exempel öka kännedomen om inter- nationella juridiska regelverk om människors rättigheter och de begrepp som förekommer på området. Den kan också användas för att stärka elevers förståelse och analytiska förmåga liksom skriftlig och muntlig framställ-

ning, både vad gäller MR och de breda samhälleliga frågor som rättigheterna är kopplade till.

(3)

De svenska MR-rapporterna

En viktig bas i arbetet med mänskliga rättigheter är de landvisa rapporter som den svenska utrikesförvalt- ningen årligen publicerar. MR-rapporterna är depar- tements kanske mest lästa rapporter och bidrar till att öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna, både inom utrikesförvaltningen och i det svenska samhället i stort. Genom att skriva och publicera rapporterna visar regeringen att kränkningar av MR inte kan pågå i det fördolda, vilket kan underlätta arbetet för utsatta organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, för journalister, bloggare och andra som lokalt arbetat mot olaga frihetsberövanden, tortyr, korruption med mera.

De första MR-rapporterna skrevs i början av 1990-talet. Inledningsvis skrevs varje år rapporter om alla världens länder, men sedan 2011 läggs fokus på en region i taget. Det innebär att ett fyrtiotal nya rappor- ter sammanställs årligen. I tillägg till de MR-rapporter som läggs ut på nätet rapporterar utlandsmyndighe- terna regelbundet till UD i Stockholm om utveck- lingen för mänskliga rättigheter i alla världens länder.

De svenska MR-rapporterna bygger på en rad källor som kan besökas av lärare och elever som vill fördjupa sig i olika frågor, till exempel FN:s kontor för mänskliga rättigheter www.ohchr.org, organisatio- ner i civilsamhället som www.humanrightswatch.org eller USA som årligen sammanställer MR-rapporter om alla världens länder. Flera MR-rapporter hänvisar också till hur länder placerar sig på olika globala index, som www.transparency.international.org som visar graden av korruption, www.reportrarutangranser.org.se som rör press- och yttrandefrihet, UNDP:s Human Development Index som visar levnadsstandard eller FN:s gender development index som belyser kvinnors villkor, http://hdr.undp.org

Alla svenska MR-rapporter är utformade efter en gemensam mall för att underlätta jämförelser mel- lan regioner och mellan länder. Rapporterna inleds med en sammanfattande analys som ska visa trender och listar sedan de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som länderna förbundit sig att följa. Därefter redovisas medborgerliga och politiska rättigheter, bland annat respekten för liv och kropps- lig integritet, eventuell förekomst av dödsstraff , rätten till frihet och personlig säkerhet, rättssäkerhet, straff - frihet och yttrande-, press-, mötes- och religionsfri- het. Dessutom beskrivs ländernas valsystem och poli- tiska institutioner.

Rapporterna redovisar också ekonomiska och sociala rättigheter, till exempel rätten till arbete, hälsa, utbildning och rätten till en tillfredsställande

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

De svenska rapporterna om mänskliga rättigheter är ett uttryck för regeringens ambition att Sverige ska vara en tydlig röst i världen för de mänskliga rättig- heterna. Denna ambition slås fast i regeringens skri- velse till riksdagen (2007/08:109). Där sägs också att regeringen ska reagera mot förtryck och övergrepp, förhindra diskriminering och bidra till att stärka länders kapacitet att respektera de mänskliga rättig heterna. Regeringen markerar också sambandet mel- lan mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling som är byggd på rättsstatens principer och att mänsk- liga rättigheter är avgörande och grundläggande i arbete för fred och säkerhet.

Att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna är en prioriterad uppgift som präglar alla delar av den svenska utrikesförvaltningen. Det handlar om att främja grundläggande rättigheter i vårt eget land och att betona att rättigheterna gäller världen över och är avgörande för att slå vakt om män- niskovärdet och den enskilda människans integritet, frihet och okränkbarhet. I vår tids globaliserade värld fi nns en ökad medvetenhet om att respekten för de mänskliga rättigheterna är en del av ett gemensamt ansvar, så att stater lever upp till sina skyldigheter att skydda sin befolkning mot folkmord, krigsförbrytel- ser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten.

Internationellt sett är Sverige en mycket aktiv aktör i syfte att stärka mänskliga rättigheter. Varje vecka, och ofta varje dag, gör ministrar eller andra delar av den svenska utrikesförvaltningen uttalanden i syfte att påtala och motverka kränkningar (det vill säga inskränkningar och begränsningar) av mänskliga rättigheter. Det sker i exempelvis FN, EU eller enskil- da länder. Uttalandena kan avse situationen i enskilda länder som Nordkorea och Vitryssland eller röra tema- tiska sammanhang, som i fråga om barns rättigheter, hbt-frågor eller övergrepp mot kvinnor eller religiösa minoriteter.

Det svenska utvecklingssamarbetet och bistån- det inriktas sedan fl era år i hög grad på att stärka mänskliga rättigheter och demokrati.

För mer detaljer se:

www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/sverige www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/euro- peiska-unionen

www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattighe- ter-och-demokrati/

(4)

levnadsstandard. Särskilda avsnitt beskriver villkoren för grupper som ofta riskerar diskriminering, såsom kvin- nor, barn, urfolk, homo-, bi- och transsexuella personer, fl yktingar och personer med funktionsnedsättning.

Dessutom rapporteras om civilsamhällets och internatio- nella organisationers arbete med mänskliga rättigheter i landet.

Eftersom MR-rapporterna omfattar alla världens länder uppvisar de förstås stor variation, både i fråga om politiska rättigheter, diskriminering, inskränk- ningar i rättigheter med mera.

För att konkretisera studier och samtal om mänsk- liga rättigheter utifrån MR-rapporterna ges här ett antal exempel på trender, problem och framsteg som tas upp i rapporterna.

• I många länder fi nns mycket god respekt för mänskliga rättigheter. I andra länder fi nns formellt sett god respekt för MR men det motsvaras inte i praktiken av respekt för mänskliga rättigheter.

• I fl era länder begränsas MR med hänvisning till be- hovet av åtgärder mot terrorism. Ett antal länder åberopar också religiösa skäl för inskränkningar i till exempel yttrande-, mötesfrihet och religions- frihet. I några länder är vissa politiska partier totalförbjudna.

• Polisbrutalitet är vanligt förekommande i ett stort antal länder. Det rör till exempel övervåld och outredda dödsfall vid polisingripanden. Många MR-rapporter innehåller uppgifter om korruption inom polisväsenden och samverkan med kriminella grupper.

• I fl era länder förekommer utomrättsliga försvin- nanden som förblir outredda, särskilt när off ren är journalister, fackliga ledare eller studenter.

• Världen över fi nns tendenser till minskad press- och yttrandefrihet och ökningar i fråga om hot och våld mot journalister och därmed självcensur.

Begränsningar fi nns också genom att ett fåtal ägare kontrollerar merparten av media.

• Statlig reglering av sociala medier och nätet är myck- et omfattande i ett antal länder, både med hänvisning till landets säkerhet, men också av religiösa skäl.

• Det fi nns stora brister i rättsväsendet i fl era länder, särskilt på landsbygden, vilket leder till bristande rättssäkerhet. Flera MR-rapporter visar att mutor används för att reglera uppgörelser, och hur lokala byråd avgör rättstvister, vilket ofta missgynnar fat- tiga människors, särskilt kvinnors rättigheter.

• Dödsstraff förekommer och verkställs i fl era län- der och i fl era länder förekommer hårda straff , inklusive spöstraff av unga.

• I fl era länder rapporteras om hur strikt tolkning av religion leder till inskränkningar av mänskliga rättigheter och fundamentala friheter. Det kan gälla förbud mot att läsa vissa böcker och att röra sig på off entliga platser och diskriminering enligt lag vad gäller arv och skilsmässa och i vårdnads- tvister om barn.

• Utbredd fattigdom i många länder utgör ett hinder mot rätten till godtagbar levnadsstandard och försvårar för stora grupper utövandet av medbor- gerliga och politiska rättigheter. Mötes- och för- eningsfrihet, inklusive fackligt arbete är inskränkt i fl era länder.

• På många håll fi nns en stor informell sektor där många hushållsarbetande kvinnor och fl ickor är särskilt utsatta, både för sexuellt och annat våld, låga löner och oreglerad arbetstid.

• Samtliga MR-rapporter visar på omfattande våld mot kvinnor och diskriminering av kvinnor och fl ickor. Våldet förkommer inom familjer, i form av prostitution, människohandel, tvångsäktenskap med mera.

• I fl era länder är urfolk diskriminerade. Tvångsför- fl yttning av grupper av urfolk förekommer på fl era håll när gruv- och timmerbolag exploaterar mine- raler och skogar.

(5)

• En god ekonomisk utveckling i regionen har på fl era håll bidragit till att stora grupper, främst i städerna och bland medelklassen, fått väsentligt förbättrade levnadsvillkor och stora framsteg har uppnåtts avseende FN:s millenniemål, vad gäller till exempel hälsa, utbildning och rent vatten.

• Trots ökat välstånd som stärker stora gruppers ekono- miska och sociala rättigheter fi nns dock fortfarande hundratals miljoner undernärda barn. Många av dessa är barnarbetare som saknar utbildning, barn som är sårbara för våld och övergrepp och som bland annat i närheten av turistområden är utsatta för sexuell exploatering.

• Rätten till hälsa har förbättrats för stora grupper, särskilt där staterna gjort ökade satsningar på för- bättrad sjukvård och ökad tillgång på rent vatten och sanitet. Tillgången till abort är fri i vissa länder medan det råder totalt förbud för abort i andra.

• Utbildningssystemen har markant förbättrat rätt- en till hälsa i fl era länder samtidigt som utbredd fattigdom i fl era länder innebär en stor andel analfabeter, särskilt bland kvinnor och urfolk.

• Villkoren för funktionshindrade varierar från goda och jämförbara med OECD-ländernas till mycket utsatta, inklusive för sexuella övergrepp, vilket främst rör fattiga människor.

• Diskriminering av hbt-personer förekommer på många håll men det fi nns också på andra håll en märkbar förbättring av hbt-personers villkor, med till exempel rätt till samkönade äktenskap.

• Flyktingar är mycket ofta utsatta för kraftiga in- skränkningar rörande mänskliga rättigheter, och utsätts bland annat för internering.

• Civilsamhället kan i fl era länder arbeta utan in- skränkningar från regeringarnas sida men i fl era länder blir villkoren för civilsamhällets aktörer alltmer begränsat.

Vad läroplanerna på gymnasiet säger

Ämne - samhällskunskap

”Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syf- ta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångs- punkt i olika sam¬hällsfrågor. … I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ung- domars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter.”

Samhällskunskap 1a1, 50 poäng Kurskod: SAMSAM01a1

”Undervisningen i kursen ska [bland annat] behandla följande centrala innehåll: …

• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.”

Samhällskunskap 1b, 100 poäng Kurskod: SAMSAM01b

”Undervisningen i kursen ska [bland annat] behandla följande centrala innehåll: …

• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.”

Internationella relationer, 100 poäng Kurskod: SAMINR0

”Undervisningen i kursen ska [bland annat] behandla följande centrala innehåll: …

• Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande inter- nationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till till- lämpning.”

(6)

Om mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan staten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen.

De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och fi nns nedskrivna i olika typer av in- ternationella överenskommelser. Dessa har olika beteckningar beroende på vilken form av skyldigheter de innehåller. Konventioner och protokoll blir juridiskt bindande genom att staterna förklarar sig bundna av dem, medan förklaringar och deklarationer utgör politiska förpliktelser.

Det internationella samarbetet kring de mänskliga rättigheterna har framför allt utvecklats efter andra världskriget efter förintelsen och massmordet på judar, romer med fl era. Flera stater hade redan före 1945 egna lagar om medborgarnas rättigheter gentemot staten men det fanns få internationella regler på området. Främjandet av de mänskliga rättigheterna utgör ett av FN:s mål, vilket slås fast i FN-stadgan. Inom FN:s ram har det under åren utarbetats en rad dokument som behandlar mänskliga rättigheter. Samtidigt har regionala system för att stärka mänskliga rättigheter vuxit fram i olika delar av världen.

FN:s allmänna förklaring och de två FN-konventionerna från 1966 (konventionen om med- borgerliga och politiska rättigheter samt konventionen om ekonomiska, sociala och kultu- rella rättigheter) innehåller tillsammans med de regionala konventionerna en lång rad rättig- heter som innefattar grundläggande friheter, rätten till skydd mot övergrepp och rättigheter för att tillgodose de grundläggande behoven.

Staterna är skyldiga att respektera folkrättens regler. Varje land har ett ansvar för att åtagan- den de mänskliga rättigheterna omsätts i nationell lagstiftning. Det räcker inte med lagar som klargör statens skyldigheter eller förbjuder vissa handlingar. Det krävs också ett fungerande rättssystem (poliser, advokater och åklagare, opartiska och rättvisa domstolar) som förverkli- gar lagarna. Det behövs också bland annat information och kunskap för att göra människor medvetna om sina rättigheter.

Om en kränkning sker av de mänskliga rättigheterna är det i första hand den aktuella statens ansvar att se till att den enskilde får upprättelse. Men de mänskliga rättigheterna är en inter- nationell angelägenhet och det är därför fullt legitimt för andra stater att framföra åsikter om och försöka påverka situationen i olika länder där rättigheterna kränks. Enligt huvud- regeln är det stater som internationellt kan ställas till svars för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

En konvention fastställs genom förhandlingar i till exempel FN eller Europarådet där representanter för olika länder – bland annat Sverige- företräder sina regeringar och framför synpunkter och krav. När enighet uppnåtts kan länder underteckna konventionen. Under- tecknandet ses som en viljeförklaring och en signal att landet ifråga förbereder ratifi kation av en viss konvention. Aktuella ratifi kationslistor visar vilka konventioner som olika länder ratifi cerat eller anslutit sig till.

Ratifi kation (godkännande) innebär att ett land förklarar sig bundet av en konventions reg- ler. När ett visst antal länder ratifi cerar träder konventionen i kraft. Ratifi kationen görs i de fl esta stater av landets lagstiftande församling i Sverige är det riksdagen:

www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-sverige/konventioner-om-mansk- liga-rattigheter-som-sverige-har-anslutit-sig-till

Mer om folkrätt www.regeringen.se/sb/d/9193

(7)

Några övningsexempel

Studier av de svenska MR-rapporterna och samtal om dem kan knyta an till en rad ämnen och frågor i läroplanen om samhällsfrågor, historia, religion, jäm- ställdhet, urfolk med mera.

Olika former av övningar och uppgifter kan läggas upp. De kan antingen löpa över hela terminer eller begränsas till kortare perioder som en halvdag. Upp- gifterna kan både inriktas på enskilt arbete där indi- vider muntligt eller skriftligt redovisar kunskap och/

eller analys och iakttagelser. Flera övningar kan också göras i form av grupparbeten till exempel för att belysa MR i olika länder eller regioner, eller tema- tiska frågor som rör press- och mötesfrihet, kvinnors villkor, fl yktingar, hälsa, utbildning med mera.

Ytterligare en variant kan vara enklare former av rollspel där eleverna kan leva sig in i vad kränkningar av mänskliga rättigheter kan innebära.

Följande frågeställningar kan behandlas (där det med undantag för frågorna 1-2 nedan inte fi nns givna svar utan är frågor att diskutera):

I. Faktafokus på rapporterna och analys av fakta

1. Vilka sammanställningar fi nns inom FN och bland enskilda organisationer/civilsamhälle om mänskliga rättigheter i till exempel Kina och Ryss- land? Vilka källor fi nns på svenska om MR i Kina och Ryssland?

2. Ange 8 viktiga FN-konventioner om mänskliga rättigheter och två regionala konventioner.

3. Gå in på reportrar utan gränsers index för press- frihet och redovisa vilka 10 länder som ligger i toppen respektive i botten på detta index. Gör motsvarande för andra index som rör korruption och levnadsstan- dard. Diskutera vilka eff ekter låg pressfrihet och hög korruption har på demokratisk utveckling och MR.

4. Precis som villkor i länder världen över varierar så skiljer sig problemen mellan länder i fråga om respekt för MR. Vilka MR-kränkningar är särskilt påtagliga i till exempel Brasilien, Sydafi ka, Saudiarabien, Pakis- tan och Indien? Diskutera orsaker bakom problemen.

5. Leta reda på, redovisa och kommentera några uttalanden som nyligen gjorts av EU eller Sverige om när MR inte respekteras utan kränks, till exempel i ak- tuella konfl iktområden.

II. Diskussionsexempel

6. I många länder råder inskränkningar i press- och yttrandefrihet, vilket också påverkar möjligheterna till demokratisk utveckling. Nämn 5 länder där press- och yttrandefrihet, inklusive frihet på nätet är särskilt begränsad. Varför tror du att begränsningarna fi nns?

Hur tror du att de påverkar människors möjligheter att delta i demokratiska processer och påverka deras egna liv och vardag?

7. I fl era länder begränsas MR av väpnade konfl ik- ter som i Västafrika eller av mord och försvinnanden som ett resultat av kriminellt och annat våld. Det senare gäller till exempel i Mexiko och fl era länder i Latinamerika där olika grupper slåss om inkomster från narkotika- och vapenhandel, och där korrumpe- rad polis och militär är inblandade. Diskutera våldets eff ekter på MR, både i konfl iktländer som Demokra- tiska Republiken Kongo och i Mexoko.

8. Ett återkommande problem i fl ertalet MR-rap- porter är diskriminering av kvinnor i fråga om löner och politisk representation och kvinnors och fl ickors utsatthet för våld, inklusive sexuellt våld, och bris- ten på rätt till abort. Studera ett par länder som till exempel El Salvador och Egypten och redovisa iaktta- gelser och synpunkter. Gör motsvarande djupstudier om barns villkor, urfolk och fl yktingar.

9. I fl era MR-rapporter (som till exempel rör USA och Australien) betonas vikten av att motverka ter- rorism genom bland annat övervakning och kontroll av enskilda personer. Diskutera åtgärder i syfte att bekämpa terrorism i förhållande till åtaganden att upprätthålla respekten för MR.

10. Politiska och medborgerliga rättigheter som redovisas i MR-rapporternas inledande delar har ofta större tyngd än ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Ett skäl är att de senare ofta men inte all- tid kräver ekonomiska resurser för att säkras, och att en del regeringar för fram brist på pengar som skäl för att inte MR kan respekteras. Diskutera detta och hur till exempel fattigdom eller etnisk tillhörighet kan på- verka en individs möjlighet i fråga om MR.

III. Exempel på enkla rollspel

11. Föreställ dig att du lever i ett land där det är för- bjudet att utöva en viss religion, eller att vara ateist, det vill säga inte tillhöra någon religion alls. Din syster

För kopiering till klassen

(8)

Produktion: Kommunikationsenheten Tel: 08-405 10 00

E-post: information-ud@foreign.ministry.se Webbplats: www.ud.se

Artikelnr: UD14.036

har nyss arresterats för att hon deltagit i en förbjuden gudstjänst. Hur skulle du och dina närmaste försöka arbeta i det landet för att stärka er rätt till samvets- och religionsfrihet?

12. Föreställ dig att din pappa nyss arresterats utan rättslig grund för att han publicerat en artikel som regeringen inte gillar, om till exempel mord på perso- ner som tillhör urfolk som motsätter sig exploatering av mark som gruvbolag vill åt. Du kontaktar en bra advokat och en journalist. Vad händer sedan?

13. Du är på besök i ett land där du ser att turis- ter är inblandade i sexturism och där unga fl ickor och pojkar utsätts för övergrepp. Diskutera vad du kan göra och vilka du kan kontakta för att stoppa kränk- ningarna av barnen.

14. Du köper en tröja i en klädaff är i Sverige och hör senare att kläderna är tillverkade i en fabrik i Kambodja där de kvinnor som arbetar i fabrikerna in ens har minimilöner som fastställts för textil- industrin. Du har också läst att arbetarna gått ut och demonstrerat mot de låga lönerna men beskjutits av patrullerande polis. Föreställ dig att du och dina vänner vill öka medvetenheten i Sverige om dessa frågor. Hur gör ni?

15. Du och din partner har utsatts för hot och trakasserier som hbt-personer, bland annat av polis och andra myndighetsrepresentanter. Vilka MR kan du hänvisa till för att stärka dina rättigheter i ett samtal med representanter för en enskild organisation som vill hjälpa er.

Denna lärarhandledning är den första i sitt slag och UD vill gärna ha synpunkter på upp- lägg och innehåll. Skicka gärna era synpunkter till gerd.johnsson-latham@gov.se

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :