Länsstyrelsen Västerbotten Naturvård Vx. 010-225 40 00 Fax 010-225 41 10 http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten
901 86 UMEÅ Storgatan 71 B Direkt 010-225 44 50 michael.schneider@lansstyrelsen.se
Enligt sändlista
Beslut om licensjakt efter björn i Västerbottens län 2014
Beslut
Länsstyrelsen Västerbotten beslutar om licensjakt efter högst 25 björnar i Västerbottens län.
Beslutet fattas med stöd av 5 b, 9 b, 23 c, 23 d och 24 d §§ jaktförordningen (1987:905) och Naturvårdsverkets beslut om överlämnande av rätt att be- sluta om skydds- och licensjakt efter björn till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet (dnr. NV-04918-11) av den 12 maj 2011. I beslutet beaktas skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 samma direktiv, och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länssty- relsens beslut om licensjakt efter björn. Dessutom beaktas Naturvårdsver- kets föreskrifter (NFS 2014:3) om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn.
Länsstyrelsen beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för beslutet.
Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 § jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott finns i 43 och 44 §§ samma lag.
Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 § jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att beslutet överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av Bilaga 1.
Villkor
1. När får jakten bedrivas?
Jakten får bedrivas från och med den 21 augusti 2014 till och med den 15 oktober 2014 eller den tidigare tidpunkt då jakten i området avlyses.
Länsstyrelsen erinrar om att björn enligt 9 § jaktförordningen får jagas bara under tiden fr.o.m. en timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång.
2. Var och hur många djur får fällas?
Länet delas in i två jaktområden: området ovanför (väster om) odlingsgrän- sen och området nedanför (öster om) odlingsgränsen.
Jakten omfattar högst 25 björnar, varav högst 16 får fällas nedanför odlings- gränsen i Västerbottens län.
3. Vilka djur får fällas?
Samtliga björnar med undantag för björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder).
4. Jaktmedel m.m.
Högst två hundar som ställer eller förföljer en och samma björn får använ- das samtidigt.
Licensjakt efter björn med stöd av detta beslut får bedrivas med hjälp av åtel. Hur åteljakt får genomföras regleras i detalj i Bilaga 2 till detta beslut.
Åtel ska anmälas av åtelansvarig till Länsstyrelsen. Anmälan ska göras skriftligt med vanlig post (Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå) eller e-post (vasterbotten@lansstyrelsen.se). Anmälan ska ha kommit in till Läns- styrelsen i god tid innan åtling ska påbörjas på platsen.
Anmälan ska innehålla
1. Namn, adress och telefonnummer av åtelansvarig;
2. Uppgift om i vilken kommun åteln ska anläggas;
3. Åtelplatsens exakta koordinater eller en topografisk karta med åtelns exakta läge inritat;
4. Information om när åtling ska påbörjas vid platsen.
5. Vilka får utföra jakten?
Person som har jakträtt i områden som omfattas av detta beslut har rätt att delta i jakt efter björn på det jaktområde där han/hon har jakträtt, under för- utsättning att jakträtten omfattar jakt efter björn. Jakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare utsetts på förhand vid varje jakttillfälle. Vid en- samjakt är den ensamme jägaren jaktledare.
6. Björnjägarens ansvar
Var och en som jagar björn ska hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där björnjakt bedrivs. Den som fäller en björn sedan jakten avlysts kan komma att dömas till ansvar för jaktbrott eller grovt jaktbrott enligt 43 eller 44 §§ jaktlagen om man av oaktsamhet inte hållit sig informerad.
7. Jaktledarens ansvar
I 7 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:3) om ändring i Naturvårds- verkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn specificeras jaktledarens ansvarsområden rörande björnjakten.
Jaktledaren svarar för att kommunikationsvägarna under jakten säkerställer att villkoren för jakten efterlevs.
Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där licensjakt bedrivs.
Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen (17 § andra stycket jaktförordningen).
Hund som används vid eftersök av påskjuten björn bör vara särskilt tränad i att spåra björn.
Jaktledaren ska före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om villkoren för jakten, kommunikationsbestämmelser, otillåtna skjutriktningar och gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och att ha löst jaktkort (viltvårdsavgift).
Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att han/hon bör vara an- svarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under jakten samt att han/hon årligen före jakten bör ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet och att han/hon har tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter björn.
Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om riskerna med skadskjut- ning av björn, uppmana jaktdeltagarna att endast skjuta med stöd och att endast skjuta rena sidoskott mot stillastående björnar.
Jaktledaren ska informera skytten om dennes ansvar att rapportera fälld björn till Länsstyrelsen utan dröjsmål och senast klockan 21 samma dag djuret fällts.
8. Anmälan av fälld eller påskjuten björn
Fälld björn ska anmälas av skytten till Länsstyrelsen utan dröjsmål och sen- ast klockan 21 samma dag djuret fällts. Anmälan av påskjuten björn ska göras av skytten till Länsstyrelsen snarast. Påskjutning definieras i detta beslut enligt följande: Skott har avlossats mot en björn med avsikt att fälla denna men det har inte konstaterats att björnen har träffats av kulan.
Anmälan ska ske till telefon 010-225 41 20. Vid anmälan ska följande anges:
1. Namn, adress och telefonnummer till skytten;
2. Namn, adress och telefonnummer till ansvarig jaktledare;
3. När björnen fällts eller påskjutits (datum och klockslag);
4. Var björnen fällts (jaktområde enligt detta beslut samt koordinater eller plats som går att återfinna på karta 1:100 000);
5. Djurets kön och ålder, om det är möjligt att fastställa;
6. Vilket jaktsätt som användes.
I samband med anmälan om fällt djur informerar Länsstyrelsen om hur det ska förfaras med det fällda djuret. Länsstyrelsens besiktningsman kontaktar skytten angående tidpunkt och plats för besiktningen.
9. Platsundersökning och eftersök av påskjuten björn
Den som påskjutit björn ansvarar tillsammans med jaktledaren för att plats- undersökning genomförs för att undersöka om björnen är skadad eller inte.
Den som påskjutit björn ansvarar tillsammans med jaktledaren för att efter- sök genomförs om inte platsundersökningen eller andra omständigheter vi- sat på att den påskjutna björnen är oskadad. Enligt Naturvårdsverkets före- skrifter (NFS 2014:3) ska eftersök genomföras tills dess:
1. djuret påträffats dött,
2. djuret påträffats skadat och avlivats,
3. kulan från det avlossade skottet anträffas på en plats som utesluter att björnen skadats, eller
4. djuret inte kan anträffas.
Jaktledaren ska till Länsstyrelsens besiktningsman redovisa hur platsunder- sökning eller eftersök genomförts. Jaktledaren ska uppvisa skottplatsen för Länsstyrelsens besiktningsman och tillsammans med besiktningsmannen och den som påskjutit björnen genomföra en fältkontroll och följa upp vad som skett efter skott. Jaktledaren ska tillsammans med besiktningsmannen dokumentera platsundersökning och eftersök på blankett Påskjuten björn – platsundersökning och eftersök (Bilaga 3).
Länsstyrelsen beslutar huruvida den påskjutna björnen ska avräknas från kvoten eller ej. Påskjuten björn avräknas såvida inte kulan från det avlos- sade skottet anträffas på en plats som utesluter att björnen skadats eller det på annat sätt vid fältkontroll kan fastställas att björnen inte skadats.
10. Besiktning av fälld björn
Länsstyrelsens besiktningsmän besiktar samtliga fällda djur. Besiktnings- mannen fyller tillsammans med skytten i blankett Registrering av fälld/död björn (Bilaga 4) och blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn (Bilaga 5).
Skytten ska inom ett dygn från det att djuret fällts uppvisa hela det fällda djuret för länsstyrelsens besiktningsman. Länsstyrelsen rekommenderar, för att underlätta besiktningsmannens arbete, att skytten sätter in en pinne i munnen på björnen för att hålla den öppen innan likstelheten inträder.
Från alla fällda björnar tar besiktningsmannen följande prover som tillfaller staten: 1) första premolaren (liten kindtand), 2) könsdelar, 3) hårprov, 4) hudprov, 5) muskelprov (ca 200 g) samt 6) i förekommande fall den största spenen från björnhonor. Proverna sänds, genom besiktningsmannens
försorg, till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Inom ramen av den inventering av björn som pågår i Västerbottens län hös- ten 2014 tas även ett spillningsprov och ett muskelprov från varje fälld björn för DNA-analys. Proverna lämnas genom besiktningsmannens försorg till Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
Björnskinnet märks direkt vid besiktning av besiktningsmannen med s.k.
transponder (mikrochip), som bevis på att björnen fällts lagligt, varvid bifo-
gad blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn (Bi- laga 5) används. Kraniet ska märkas inom sex månader av kraniets ägare med mikrochip och enligt instruktioner som erhålles vid besiktningen. An- svarig för att märkning sker är björnens ägare.
Om besiktningsmannen så begär ska skottplats/fallplats omgående uppvisas.
Om skytten på besiktningsmannens begäran inte uppvisar skottplats/fallplats eller om denna inte kan återfinnas eller om skytten vägrar att visa det fällda djurets kropp eller att lämna ifrån sig alla proverna, tillfaller hela björnen eller värdet av densamma staten. Björn alternativt delar av björn som inte märks enligt bestämmelserna ovan tillfaller staten.
Sändare eller annan teknisk utrustning som finns på björnar tillvaratas av besiktningsmannen.
11. Jakträttshavarens rätt till delar av björnen
Under förutsättning att ovan nämnda uppgifter har rapporterats, att samtliga prover har insamlats samt att jakten i övrigt har skett i överensstämmelse med jaktlagstiftning och med villkoren i detta beslut, tillfaller övriga delar av björnen jakträttshavaren. Jakträttshavaren får överlåta en fälld björn till annan person.
En fälld björn som inte tas tillvara får inte lämnas i naturen utan ska av jakt- rättshavaren lämnas in till polismyndigheten.
12. Försäljning av kött, skinn m.m.
Kommersiella aktiviteter som annonsering, köp, byte, försäljning av björnskinn, björnkött eller andra delar av björn samt kommersiell förevis- ning av björn är förbjudna enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. För björnar skjutna i enlighet med detta beslut kan Jordbruksverkets1 CITES-intyg2 om undantag från förbudet inhämtas från Länsstyrelsens besiktningsman. Björnens ägare kan då sälja hela eller delar av björnen vid ett tillfälle och till en mottagare. För ytterligare försälj- ning av delar av björnen krävs nytt/nya CITES-intyg3. Om den nye ägaren vill sälja delarna vidare, krävs nytt CITES-intyg från Jordbruksverket.
CITES-intyget gäller för handel inom EU. För länder utanför EU, exempel- vis Norge, utfärdar inte Jordbruksverket längre sådana intyg, dvs. björn- kroppen eller delar av denna kan inte längre exporteras dit. Ytterligare in- formation finns på Jordbruksverkets hemsida (www.jordbruksverket.se).
Beträffande slakt- och kötthantering hänvisas till Livsmedelsverket (telefon 018-17 55 00) och deras hemsida, där det finns information om kötthante- ring, viltslakterier m.m. (www.slv.se/sv/grupp1/livsmedelsforetag/
sa_kontrolleras_din_verksamhet/Primarproduktion/Jakt/).
1 Jordbruksverket, adress: 551 82 Jönköping, telefon kundtjänst: 0771-223 223, fax: 036-19 05 46.
2 CITES-intyget är förenat med en avgift om 350 kronor som Jordbruksverket debiterar.
3 Använd Jordbruksverkets ansökningsblankett SJV E9.21.
13. Aktuell information om återstående tilldelning
Länsstyrelsen tillhandahåller en telefonsvarare med aktuell information om hur många djur som fällts och vad som återstår av tilldelningen. Denna tele- fonsvarare nås via telefonnummer 010-225 41 15. Informationen uppdateras minst en gång per dygn.
14. Avlysning
Länsstyrelsen avlyser jakten då det totala antalet djur fällts eller påskjutits och avräknats inom länet eller del av länet eller om jakttiden löpt ut. Läns- styrelsen informerar om avlysningen via telefonsvararen.
Annan tillämplig lagstiftning
Länsstyrelsen erinrar om bestämmelserna i 27 § jaktlagen avseende grund- reglerna för jaktens bedrivande och om vad som sägs i 31 § samma lag om användning av motordrivna fortskaffningsmedel. Länsstyrelsen hänvisar också till de inskränkningar som görs i 9 § jaktförordningen gällande jaktti- den och till vad som sägs i bilaga 5 samma förordning om förbjudna medel och metoder för fångst och dödande. I 11 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt finns regler avse- ende godkända kulgevär. I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur och människor, finns bestämmelser som är relevanta bl.a. för användning av delar och produkter från djur vid åtling.
Rekommendationer
För att undvika skadeskjutningar av björn rekommenderar Länsstyrelsen att jägare som avser att delta i björnjakt övningsskjuter på björnfigur samt av- lägger ”Björnpasset” eller motsvarande.
I enlighet med 4 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) rekommenderar Länsstyrelsen att inte fälla ensamma årsungar.
I enlighet med 5 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) rekommenderar länsstyrelsen att hundarna inte byts under jakt på en och samma björn och under en och samma dag. Länsstyrelsen rekommende- rar även att hund som används vid jakten inte har ett arbetssätt som syftar till att hålla björnen i rörelse kontinuerligt. Skälet till detta är att björnar inte är uthålliga för stress under längre tid och kan bl.a. bli överhettade. Enligt 27 § i jaktlagen ska jakt bedrivas på så sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande.
Björnskyttar ombeds i förekommande fall att tillsammans med besiktnings- mannen fylla i det frågeformulär gällande björnjakt som tillhandahålls av SVA och Norsk institutt for naturforskning (NINA).
Övriga upplysningar
Fälls björnar med stöd av andra beslut eller dödas på annat sätt under den tid då licensjakt är tillåten efter björn, kommer dessa djur inte att avräknas från licenstilldelningen.
Länsstyrelsens motiv för beslutet
Skäl för licensjakt
Enligt svensk jaktlagstiftning ska eventuella problem och skador som föror- sakas av jaktbart vilt i första hand regleras genom jakt. I propositionen En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210) skriver regeringen att jakt kan hålla rovdjursstammar på en nivå som inte leder till oacceptabla förhållan- den mellan människa och rovdjur. En välreglerad jakt kan vara ett sätt att minska rovdjurs påverkan på bytesdjur, att bibehålla deras skygghet för människor, att stärka lokalbefolkningens delaktighet i rovdjursförvaltningen och att öka acceptansen för rovdjur.
Regeringen skriver vidare att björnstammen i Sverige under lång tid har ökat utan att skadefrekvensen har ökat i motsvarande grad. Regeringen me- nar vidare att björnstammen har gynnsam bevarandestatus och att den nor- mala jaktformen därför bör vara licensjakt.
Även om den svenska björnstammen bedöms ha minskat från cirka 3 300 till cirka 2 800 björnar på senare år så är populationen relativt stor. Arten har år 2010 lämnat den svenska rödlistan och populationen har av Artdata- banken bedömts som livskraftig. Naturvårdsverket angav i en skrivelse till Europeiska unionen år 2013 att referensvärdet för björnens populationsstor- lek i Sverige, vilket är den nedre gränsen för att björnstammen ska ha en gynnsam bevarandestatus, är 1 400 individer.
Juridiska förutsättningar för licensjakt efter björn
Art- och habitatdirektivet förbjuder avsiktligt dödande av bland annat björ- nar. De möjligheter till undantag från förbudet som direktivet medger ge- nomförs med motsvarande bestämmelser i jaktlagen (1987:259) och jaktför- ordningen (1987:905). I 23 c § jaktförordningen regleras förutsättningarna för licensjakt efter stora rovdjur: om det inte finns någon annan lämplig lös- ning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarande- status hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde får beslut om jakt meddelas. Jakten måste också vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning och ske selektivt och under strängt kontrolle- rade former.
Bestämmelsen motsvarar Art- och habitatdirektivets artikel 16.1.e. Artikeln stadgar att om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens be- stånd i dess naturliga utbredningsområde, får beslut om undantag från fred- ning meddelas. Ytterligare förutsättningar är att undantaget tillåts under strängt kontrollerade förhållanden, selektivt och i begränsad omfattning.
Undantaget får enbart röra vissa exemplar av arten i en begränsad mängd, som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna.
Enligt 23 d § jaktförordningen får Naturvårdsverket besluta om licensjakt efter björn. Enligt 24 a § i samma förordning får Naturvårdsverket delegera rätten att besluta om licensjakt efter björn till länsstyrelserna i ett rovdjurs- förvaltningsområde, under förutsättning att antalet föryngringar för arten i rovdjursförvaltningsområdet överstiger den fastställda miniminivån.
Antalet björnar som får fällas
Naturvårdsverket har överlämnat rätten att besluta om skydds- och licens- jakt efter björn till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet för perioden 1 juli 2011 till 30 juni 2014. Naturvårdsverket har betonat i sitt delegeringsbeslut avseende björnjakten i Norra rovdjursförvaltningsområdet att länsstyrelserna vid varje tillfälle måste bedöma om ett beslut om jakt uppfyller de förutsättningar för skydds- eller licensjakt som anges i 23 a § respektive 23 c § jaktförordningen.
Länsstyrelsen beslutar om licensjakt efter 25 björnar. Tilldelningen ligger därmed på samma nivå som under de senaste fyra åren och avskjutningen kommer att fortsatt ligga på en relativt hög nivå, om samtliga tilldelade björnar fälls. Utifrån senare års omfattning av skyddsjakt efter björn gör Länsstyrelsen bedömningen att den totala avskjutningen av björn i Väster- bottens län år 2014 kommer att ligga något över 10 % av stammen, som av Björnprojektet har beräknats till cirka 300 björnar år 20134.
Tillgängliga data antyder dock att björnstammen i Västerbotten kan vara på väg att minska och en hög dödlighet antas i så fall vara anledningen till detta. Orsakssambandet är dock något oklart och ska undersökas med hjälp av årets licensjakt samt den spillningsinventering av björn som ska genom- föras under hösten.
Områdesindelning
I detta beslut bibehåller Länsstyrelsen den områdesindelning som fastställ- des 2006 i den regionala förvaltningsplanen för björnen och som har tilläm- pats under björnjakten sedan dess. Området ovanför odlingsgränsen särbe- handlas på så sätt att samtliga björnar skulle kunna fällas där, medan det i resterande del av länet maximalt får fällas 16 djur.
Anledningen till detta är renskötselns problem med björn i kalvningslanden.
Resultat från en stor undersökning5 om björnens predation på ren som har genomförts i Norrbottens län visar att björnar kan orsaka avsevärd skada i renarnas kalvningsland. En indelning av länet i två jaktområden kan bidra till att minska björnproblematiken i dessa känsliga områden i fjällen.
4 Kindberg, J & Swenson, JE 2014. Björnstammens storlek i Sverige 2013 – länsvisa skatt- ningar och trender. – Rapport 2014-2 från det Skandinaviska björnprojektet.
5 Karlsson m.fl. 2012. Björnpredation på ren och potentiella effekter av tre förebyggande åtgärder. – Rapport från Viltskadecenter 2012:6.
Det har framförts att tilldelningen under björnjakten istället bör följa länets indelning i älgförvaltningsområden. Kvoten för varje älgförvaltningsområde bör vara låst från björnjaktstarten till slutet av september, varefter eventuellt kvarvarande björnar på kvoten bör få fällas fritt inom länet. Man menade att fördelarna med en sådan ny reglering vore stora, framför allt för Malå sa- meby, som eftersträvar en minskning av björnstammen inom åretruntmar- kerna
Länsstyrelsen kan dock idag inte se hur förslaget ovan kan främja målsätt- ningen att minska antalet björnar i kalvningslanden av samtliga länets sa- mebyar, eftersom de tre västliga älgförvaltningsområdena omfattar även stora ytor utanför områdena där kalvning sker. Därmed finns det risk för att endast få björnar fälls i de områden som är mest relevanta för rennäringen, eftersom de flesta björnarna finns utanför kalvningslanden. När det gäller Malå sameby är det oklart hur många björnar som befinner sig i åretrunt- markerna på hösten och det har anförts att en del björnar eventuellt besöker området endast under kalvningsperioden. En jakt på hösten skulle därmed inte avhjälpa problem som uppstår på våren.
Länsstyrelsen menar att vi borde avvakta resultaten från höstens björnspill- ningsinsamling innan några större förändringar görs när det gäller indelning av länet i områden för björnjakten.
Åteljakt
Åteljakt på björn har diskuterats flitigt sedan denna jaktform förbjöds i Sve- rige 2001. Naturvårdsverket har under flera år utrett frågan och har gett bi- drag till Skandinaviska Björnprojektet för att studera åtlingens effekter på björn ur vetenskaplig synvinkel, bland annat i Västerbottens län. För att be- lysa åteljaktens praktiska sidor har åteljakt efter björn genomförts i Väster- botten under säsongerna 2010, 2011, 2012 och 2013.
Efter utvärderingen av både den vetenskapliga undersökningen och de ge- nomförda åteljakterna har Naturvårdsverket tagit ställning i åtelfrågan och tillåter åteljakt efter björn genom regleringen i Naturvårdsverkets föreskrif- ter (NFS 2014:3). Regleringen följer i stort den metodik som har använts i Västerbottens län under försöksperioden 2010-2013. Åtlingen får dock på- börjas två veckor tidigare än under försöksperioden. En stor förändring är att Naturvårdsverket inte längre tillåter spårupptag med hund vid åtlar, vilket var möjligt när Länsstyrelsen tog beslut i åtelfrågan under försöksperioden.
För att fortsätta kunskapsinsamlingen kring åteljakten i syfte att belysa möj- liga långsiktiga effekter har Naturvårdsverket föreskrivit om att en doku- mentation av genomförda åteljakter ska lämnas från länsstyrelserna till den centrala myndigheten. Därför behöver Länsstyrelsen i sin tur få in doku- mentation från de åtelansvariga. Dokumentationen behöver dock inte vara lika omfattande som under försöksperioden.
Hundanvändning
Under senare år har det utvecklats jaktmetoder där det används ett flertal drivande hundar vid jakt, framför allt på björn men även på lodjur. Använ-
dandet av ”koppel” där ett flertal hundar släpps för att på plats ställa eller driva fram djuret skiljer sig starkt från den i Sverige traditionella hundjakten med en eller maximalt två hundar. En jakt med få hundar är att föredra ur ett etiskt perspektiv. Björnar är inte uthålliga för stress under längre tid och kan bl.a. bli överhettade. Enligt 27 § i jaktlagen ska jakt bedrivas på så sätt att viltet inte utsätts för onödigt lidande.
Djur som inte får fällas
Enligt detta beslut får björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder) inte fällas. Det rekommenderas också att ensamma årsungar av björn inte fälls.
Dessa bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) samt skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om att jakten inte ska ske under uppfödningsperioden. Bestämmelserna föl- jer också intentionen i nationella åtgärdsprogrammet för bevarande av björn i Sverige att hålla jakttrycket på honor på en lägre nivå än på hannar. I åt- gärdsprogrammet konstateras också att ensamma årsungar av björn kan klara sig utan sin mor.
Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt finns en stor variation i kropps- storlek hos både årsungar och fjolårsungar, varför det kan vara svårt att skilja dessa ålderskategorier åt i fält. Därmed bedömer myndigheterna att det inte kan ställas ett krav på att jägaren ska kunna skilja dessa åt före skot- tet.
Provtagning
Från samtliga björnar tas ett antal prover som används för att förbättra kun- skapsunderlaget för björnförvaltningen samt för uppföljning av jaktens ef- fekter. Proverna används i följande syfte: spene används för att bestämma om hona har varit digivande vid jakten; kindtand används till åldersbestäm- ning; könsdelar används till studier om könsmognad och reproduktionshi- storia; hårprov används för födovalsanalys; muskelprov används för gene- tiska och radiologiska analyser; hudprov används som reservprov bl.a. för genetiska analyser.
Björnprojektet förser björnar med sändare för att kunna följa djuren på ett noggrant sätt och på så vis ta fram detaljerad kunskap om djurens biologi och ekologi. Denna kunskap har visat sig var värdefull för förvaltningen av arten. Den tekniska utrustningen är dyr att ersätta, varför sändare mm som finns på björnar som har fällts ska återlämnas till den som har försett djuret med utrustningen.
Länsstyrelsens sammantagna bedömning
Den av Länsstyrelsen beslutade licensjakten efter björn håller sig inom ra- marna för Naturvårdsverkets delegeringsbeslut, följer viltförvaltningsdele- gationens intentioner och tar hänsyn till den regionala förvaltningsplanen för arten.
Länsstyrelsen bedömer att licensjakten inte kommer att påverka björnstam- mens bevarandestatus i länet negativt på lång sikt. Ett av syftena med beslu- tet är att ytterligare minska björnstammen i fjälltrakterna, medan antalet björnar ska kunna öka i de områden i länets centrala delar där stammen fort- farande är gles. Ett annat syfte är att testa uppföljningsmetodernas nog- grannhet.
Sammantaget gör Länsstyrelsen bedömningen att förutsättningarna för li- censjakt enligt 23 c § jaktförordningen är uppfyllda och att licensjakt efter 25 björnar i Västerbotten inte äventyrar björnstammens gynnsamma beva- randestatus i landet. Länsstyrelsen bedömer vidare att denna jakt kommer att tillföra ny och viktig kunskap för den framtida förvaltningen av björnen i länet.
Ytterligare bakgrund till beslutet
Björnförekomst och bevarandestatus i landet
Björnen är en svårinventerad art eftersom den går i ide på vintern och där- med inte kan inventeras på spårsnö. Sedan år 2001 har särskilda DNA- inventeringar genomförts i björnlänen i Sverige. Senaste uppskattningen av den svenska björnstammens storlek gjordes 20146 och gäller för år 2013.
Denna uppskattning baserar sig på DNA-inventeringar och älgjägarnas rap- portering av björnobservationer7. Enligt beräkningen uppskattas björnstam- men i Sverige ha bestått av cirka 2782 individer hösten 2013.
Utöver björnstammens storlek beskriver Skandinaviska Björnprojektet i rapporten även den årliga tillväxten i populationen både nationellt och för- delad på län. Tillväxttakten har beräknats utifrån jägarobservationer av björn under älgjakten åren 2008-2013. Resultaten visar en genomsnittlig årlig minskning med 3,2 % i landet, vilket anses bero på att tilldelningen vid björnjakten ökat mycket kraftigt under senare år. På länsnivå har bestånds- utvecklingen beräknats vara stabil i Västerbotten, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och Värmland. I Jämtland har stammen minskat med 6,9 % per år sedan 2008. Motsvarande siffra för Norrbotten är en minskning med 8,0
% per år.
I samband med att Artdatabanken under år 2010 har publicerat en ny nation- ell rödlista har brunbjörnen upphört att vara klassificerad som nationellt rödlistad och populationen betraktas därmed som livskraftig.
I rovdjursutredningens delbetänkande om Rovdjurens bevarandestatus (SOU 2011:37) bedöms björnens bevarandestatus i Sverige vara gynnsam.
Samma bedömning görs av regeringen i propositionen En hållbar rovdjurs- politik (prop. 2012/13:191). I ett ställningstagande till EU rörande en kom- pletterande rapportering angående rovdjur enligt Art. 17 i Art- och habitatdi-
6 Kindberg, J. & Swenson, JE 2014. Björnstammens storlek i Sverige 2013 – länsvisa upp- skattningar och trender. - Rapport 2014-2 från Skandinaviska Björnprojektet.
7 Jfr. Kindberg, J. 2010. Monitoring and management of the Swedish Brown Bear (Ursus arctos) population. – Doktorsavhandling, Sveriges lantbruksuniversitet
rektivet skriver Naturvårdsverket år 20138 att referensvärdet för björnens populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus i Sverige är 1400 individer.
Nationella målsättningar för björnstammens utveckling
I den av riksdagen antagna propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop.
2012/13:191) anges följande mål för björnarnas antal och utbredning:
”Målen för björnstammen i Sverige är
att björnens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller po- pulationen i Sverige ska vara 1 100 – 1 400 individer, och
att björnens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller ut- bredningsområdet i Sverige ska vara Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Dalarnas, Gävleborgs och Värm- lands län.” (s. 40)
Regeringen skriver följande i propositionen En ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210):
”Det faktum att björnförekomsten i såväl det norra som det mellersta rov- djursförvaltningsområdet med bred marginal överstiger den nationella mi- niminivån har inte inneburit omfattande konflikter eller problem. Totalt sett finns det inget behov av att minska björnstammen i dessa delar, i vissa reg- ioner kan det dock finnas behov av att minska björnstammen.” (s. 29) Samverkan i Norra rovdjursförvaltningsområdet
Förvaltning av björn i stort och licensjakt efter björn i Norra rovdjursför- valtningsområdet har vid upprepade tillfällen diskuterats mellan länsstyrel- serna i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Frå- gan har också tagits upp vid Samverkansrådets sammanträden.
Björnstammens storlek, utveckling och utbredning i länet
Den spillningsinventering som genomfördes i Västerbotten hösten 2004 visade att det fanns minst 222 björnar (140 hanar och 82 honor) i länet.
Detta är en minimisiffra som inkluderar även ungar. Skandinaviska Björn- forskningsprojektet har därefter med statistiska metoder beräknat det fak- tiska antalet björnar till ca 272 individer (mellan 254 och 299 individer) år 20049. Enligt en senare beräkning10 med nya statistiska metoder uppgick björnstammen år 2004 till ca 309 individer (265-401).
Utifrån jägarnas årliga björnobservationer under de första sju dagarna av älgjakten har Skandinaviska Björnprojektet uppskattat den årliga tillväxten i björnpopulationen i Västerbotten för perioden 1998-2007. Forskarna kom
8 PM av den 16 december 2013, dnr NV-09661-12
9 Kindberg, J. & Swenson. J.E. 2006. Results from the genetic analyses performed on feces samples from bears in Västerbotten County, Sweden. Part II Population estimate. – Rapport 2006-3 från det Skandinaviska Björnprojektet
10 Kindberg, J. & Swenson. J.E. 2010. Beräkning av björnstammens storlek i Västerbotten 2009. – Rapport 2010-4 från det Skandinaviska Björnprojektet.
fram till att björnstammen i länet var stabil under denna period och att den endast hade en svag tendens till ökning.
Hösten 2009 genomfördes en ny spillningsinventering i länet. Analysresul- taten och en förnyad beräkning av björnstammen resulterade i att det 2009 fanns ca 300 björnindivider (287-323) i länet6. Länsstyrelsen konstaterade att björnstammen i Västerbotten utgjordes av ca 300 individer och att den inte hade ökat under perioden 2004-2009. Denna slutsats bekräftades även av björnobservationerna under älgjakten, som hade legat på ungefär samma nivå under ett antal år i länet.
Resultaten från 2004 och 2009 års spillningsinventeringar visar att det finns björn i större delen av länet. De flesta honorna hittades i Västerbottens in- land och väldigt få i fjällområdet och i kustlandet. Största antalet björnhonor finns inom Dorotea, Åsele och Sorsele kommuner. Hanarna har en jämnare utbredning i länet, men även här finns de flesta individerna i Västerbottens inland.
Under senare år har jägarnas björnobservationer visat en vikande trend (fig.1), trots att siffran för 2012 är relativt hög. Detta kan indikera att björn- stammen i Västerbotten är på väg att minska. Det är emellertid något osäkert hur bra en förändring av björnobservationerna återspeglar en verklig föränd- ring av björnstammen. Länsstyrelsen ämnar undersöka sambandet med hjälp av den spillningsinventering som genomförs 2014. Tills dess bör dödlighet- en i björnstammen hållas på en jämn nivå.
0,000 0,005 0,010 0,015 0,020 0,025 0,030 0,035
Björnobsar/100 mantimmar
Figur 1. Utvecklingen av jä- garnas björnobservationer un- der de första sju älgjaktsdagar- na i Västerbottens län under perioden 1998-2013. Punkter:
björnobservationer per 100 mantimmar; linje: anpassad trendlinje. Källa av original- data: Jägareförbundet. Ned- laddning av data från viltdata.se skedde den 1 mars 2014.
Målsättningar för björnstammen i länet
Miniminivån för björnstammen i Västerbottens län har efter förslag från Länsstyrelsen (beslut av den 28 februari 2011, dnr. 218-1898-2010) av Na- turvårdsverket fastställts till 9 årliga föryngringar (beslut av den 5 maj 2011, ärendenr. NV-03874-11). Efter riksdagsbeslutet om propositionen En håll- bar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191) av den 10 december 2013 (riks- dagsskrivelse 2013/14:99) och Naturvårdsverkets begäran av den 20 mars 2014 (NV-00552-14) pågår för närvarande arbetet med att ta fram nya mi- niminivåer. Den 5 juni 2014 beslutade viltförvaltningsdelegationen i Väs-
terbotten om att föreslå 11 årliga föryngringar som ny miniminivå för björn i länet (dnr. 511-2380-2014).
Inom ramen för den nya rovdjursförvaltningen och viltförvaltningsdelegat- ionens verksamhet har en förvaltningsnivå och en förvaltningsintervall för björnstammen i Västerbotten tagits fram. Björnstammen tillåts variera mel- lan 250 och 600 individer i länet. Enligt beslut i viltförvaltningsdelegationen av den 16 april 2013 betraktas 300 björnar som lämplig storlek för stammen under de närmaste åren.
Enligt den regionala förvaltningsplanen för björn som fastställdes år 2006 är en ökad kolonisering av honor i området mellan nuvarande föryngringsom- råden önskvärd. Länet har delats in i förvaltningszoner och i området ovan- för odlingsgränsen är målsättningen att minska björntätheten med hänsyn till renarnas kalvningsland.
På viltförvaltningsdelegationens möte den 7 juni 2012 diskuterades att li- censtilldelningen borde ligga kvar på oförändrad nivå fram till nästa spill- ningsinventering för att Länsstyrelsen på så sätt ska kunna få en bättre upp- fattning om hur de båda huvudsakliga uppföljningsmetoderna för björn, dvs.
jägarnas björnobservationer och spillningsinsamling för DNA-analys, relate- rar till varandra.
Problemområden och skador orsakade av björn
I Västerbotten betraktas björnen som ett större problem endast inom renskötseln, eftersom björnar i kalvningslanden kan döda renkalvar. Nivån av ersättningarna för björnförekomst anses av många renskötare vara alltför låg för att täcka de faktiska skadorna, vilket också stöds av den genomförda predationsstudien.
Björnen är den arten bland rovdjuren som ansvarar för flest angrepp på tam- djur i länet. Trots detta är antalet björnangrepp lågt varje år. Det är främst får som drabbas, även om en björn gjorde skador i bigårdar och på ensilage- balar hösten 2013.
Länets befolkning har i stort en positiv inställning gentemot björnen, även om attityderna har blivit något mindre positiva från år 2004 till 2009. I vissa kommuner är det dock många, ibland en majoritet av befolkningen, som tycker att målet för björnstammen i landet är för högt satt och att det bör minskas.
Tidigare björnjakt i länet
Fram till 2009 var det Naturvårdsverket som beslutade om jakt efter björn under licensjaktsliknande former i Västerbottens län. Besluten togs efter yttrande från Länsstyrelsen. Sedan 2010 är det Länsstyrelsen själv som tar beslut om licensjakt, efter delegering av beslutsrätten. Under senare år har antalet tilldelade björnar ökat. År 2010 nådde tilldelningen sin hittills högsta nivå med 25 björnar och kvoten har legat på denna nivå sedan dess. Av- skjutningen har ökat i takt med tilldelningen och har legat på en relativt jämn nivå sedan 2007. En viss överskjutning har förekommit vissa år.
Länsstyrelsen har sedan 2002 haft möjlighet att besluta om skyddsjakt efter skadegörande björnindivider. Sådana beslut har tagits i något eller några fall per år, främst på våren. Våren 2012 togs beslut om skyddsjakt efter åtta björnar och fem av dessa fälldes. Våren 2013 togs endast ett sådant beslut och ett ytterligare beslut togs på hösten, men ingen björn har rapporterats fälld på skyddsjakt detta år. Motsvarande siffror för 2014 är sju tagna beslut och fem fällda björnar under våren.
Tabell 1: Resultat från höstens björnjakter i Västerbottens län åren 2005-2013.
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Tilldelning 15 20 22 24 24 25 25 25 25
Fällda 10 19 24* 24 25 24 25 25 25
Hanar Honor
Okänt/påskjuten 8 2
12 7
16 8 3
19 5
16 9
17 7 1
14 11
15 10
14 11
* varav två i nödvärn Annan dödlighet
Jakten är den faktorn som sannolikt har störst betydelse för dödligheten bland björnarna i Västerbotten. Illegal jakt på björn förekommer i länet, men det är okänt hur omfattande den är. Så upptäcktes våren 2014 ett fall av ille- gal jakt på björn. Någon eller några enstaka björnar dödas i trafiken, dock inte varje år. Enstaka björnar fälls, men inte årligen, med stöd av 28 § jakt- förordningen (skyddsjakt på enskilds initiativ) eller 24 kap. 4 § brottsbalken (1962:700) (”nödvärn”).
Den totala kända dödligheten bland björnarna i Västerbotten har ökat från ca 4 % under perioden 1998-2005 till ca 10 % under senare år (jämför fig. 2).
Denna dödlighet är relativt hög sett ur ett historiskt perspektiv (fig. 3)11. Björnprojektet har tidigare beräknat12 att ett jaktuttag på 8,2 – 10,4 % av honorna i björnstammen leder till en stabil björnstam och är därmed långsik- tigt hållbart. Dödligheten bland björnhonorna i Västerbotten varierade under perioden 2009-2013 mellan 5,5 och 8,2 % och ligger därmed för närvarande något lägre än det av Björnprojektet rekommenderade intervallet.
11 Historiska data från Lönnberg, E. 1929. Björnen i Sverige 1856-1929. – Almqvist och Wiksells Boktryckeri AB, Uppsala.
12 Bischof, R. & Swenson, J.E. 2009. Preliminary predictions of the effect of increasing hunting quotas on brown bear population growth in Sweden. – Rapport 2009-3, Skandina- viska Björnprojektet.
0 5 10 15 20 25 30 35
1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Antal björnar
Okänt kön Hona Hane
Figur 2. Antalet konstaterade döda björnar i Västerbottens län 1981-2013. Både björnar fällda under jakten och sådana dödade i trafiken eller av andra orsaker är inkluderade här.
Den kända dödligheten har de senaste sex åren varit relativt hög och legat omkring 10 % av stammens beräknade stor- lek.
0 5 10 15 20 25 30 35
1856 1860 1864 1868 1872 1876 1880 1884 1888 1892 1896 1900 1904 1908 1912 1916 1920 1924 1928 1932 1936 1940 1944 1948 1952 1956 1960 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012
Fällda björnar per år
Figur 3. Antalet konstaterade döda björnar i Västerbottens län 1856-2013. Det är tydligt att dagens dödlighet är hög i ett historiskt perspektiv. Histo- riska data från Lönnberg (1929).
Beslut i detta ärende har tagits av naturvårdsdirektör Björn Jonsson. I den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit Erik Lindberg, Lars Dahlberg, Linda Backlund och Michael Schneider, den sistnämnde föredra- gande.
Björn Jonsson Naturvårdsdirektör
Michael Schneider Rovdjursansvarig
Bilagor:
Bilaga 1. Hur man överklagar Bilaga 2. Villkor för åteljakten
Bilaga 3. Blankett Påskjuten björn - platsundersökning och eftersök Bilaga 4. Blankett Registrering av fälld/död björn
Bilaga 5. Blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn Bilaga 6. Blankett Dokumentation av åteljakt på björn 2014
Bilaga 7. Lathund för björnskyttar
Sändlista (via e-post):
Naturvårdsverket
Statens veterinärmedicinska anstalt
Kopia (via e-post) till:
Polismyndigheten i Västerbottens län Samtliga kommuner i Västerbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Gävleborgs län Miljödepartementet
Landsbygdsdepartementet Jordbruksverket
Sametinget Viltskadecenter
Skandinaviska Björnprojektet Fylkesmannen i Nordland, Norge
Bilaga 1
HUR MAN ÖVERKLAGAR TILL NATURVÅRDSVERKET
Är du missnöjd med Länsstyrelsens beslut kan du överklaga detta hos Na- turvårdsverket, men klagan skall lämnas eller skickas till Länsstyrelsen.
Överklagan ska vara skriftlig och undertecknad.
Var tydlig med att
Skriva vilket beslut som överklagan gäller. Det gör du enklast ge- nom att ange ärendebeteckningen, dvs. dnr 218-4856-2014.
Redogöra för varför du menar att Länsstyrelsens beslut är fel och hur du anser att beslutet ska ändras.
Underteckna brevet, förtydliga namnteckningen, uppge adress och telefonnummer.
Om du anlitar ombud kan istället ombudet underteckna brevet. I så fall bör en fullmakt sändas med.
Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din ståndpunkt så bör du bifoga dem.
Brevet ska lämnas eller skickas till:
Länsstyrelsen i Västerbottens län 901 86 Umeå
Länsstyrelsen måste ha fått brevet inom tre veckor, räknat från den dag när du fick beslutet, annars kan överklagandet inte tas upp.
Bilaga 2
Villkor för åteljakt på björn i Västerbottens län 2014
Följande villkor ska följas av dem som bedriver licensjakt på björn med hjälp av åtel. Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 § jaktlagen (1987:259). Straffbe- stämmelserna för jaktbrott finns i 43 och 44 §§ samma lag.
Enligt beslutets villkor 4 (se sida 2 av detta beslut) ska åtelansvarig anmäla sin planerade åtel till Länsstyrelsen Västerbotten i god tid innan åtling ska påbörjas på platsen. Länsstyrelsen registerför samtliga åtlar. Åtling får på- börjas först när Länsstyrelsen har registrerat åteln och meddelat detta till åtelansvarig.
Jakt vid åtel får bedrivas under samma jakttid som licensjakt på björn i öv- rigt genomförs i Västerbottens län. Ingen separat jaktkvot fastställs för åtel- jakt.
1. Åteljakt på björn får genomföras i hela Västerbottens län, med de be- gränsningar som framgår av villkor 6 samt 7 a-d nedan.
2. Jakt efter björn med hjälp av åtel är endast tillåten vid platser som iord- ningställts i enlighet med villkoren för åteljakt efter björn enligt detta be- slut.
3. Jakt är inte tillåten vid platser som iordningställts i syfte att locka till sig annat vilt än björn och som inte följer villkoren för åteljakten enligt detta beslut.
4. Upptag av björnspår med hjälp av hund vid en åtel är inte tillåtet.
5. En person ska vara ansvarig för varje åtel (åtelansvarig).
6. Länsstyrelsen erinrar om att åtel bara får anläggas om markägaren har gett tillstånd till detta. På Statens mark ovan odlingsgränsen ska även berört älgjaktlag och berörd sameby ha gett sitt medgivande.
7. Åtelns läge och beskaffenhet.
a. Avstånd till närmaste permanent bebodda hus, till fritidshus som har sophämtning, till åtel avsedd för viltskådning och till permanent anlagd och skyltad campingplats ska vara minst 2000 m. Åtelansvarig ska kontakta eventuella andra personer som under perioden 1 augusti – 31 oktober 2014 tillfälligt bor inom 2000 m från åteln och upplysa dessa personer om åtelverksamheten.
b. Avstånd till väg eller skogsbilväg ska vara minst 200 m.
c. Avstånd till vandringsled ska vara minst 500 m.
d. Åteln ska ej vara synlig från väg eller vandringsled.
e. Som åtelmaterial får användas vilt, slaktrester från vilt och viltfångad fisk från samma eller angränsande kommun, oför- ädlat vegetabiliskt material eller mindre förädlade vegetabi- liska produkter avsedda för utfodring av djur. Rester från tamdjur får inte användas (till tamdjur räknas även ren). Kött från rovdjur får ej användas som åtelmaterial på grund av risk för spridning av parasiter.
f. Vid åtling med större vilt får en (1) djurkropp läggas ut.
Mängden åtelmaterial av annat slag (inklusive mindre vilt, viltslaktrester etc.) får uppgå till högst 25 kg per vecka.
g. Länsstyrelsen erinrar om att lockmedel/doftämnen endast får användas om de är syntetiska, om de är tillverkade av växt- extrakt eller om de är framställda i Sverige av material från vilda svenska djur.
8. Åtelmaterial får läggas ut från och med den 15 juli 2014 till den dagen då sista tilldelade björnen fälls eller, i det fall inte alla tilldelade björnar fälls, till och med 15 oktober 2014. Senast den 25 oktober 2014 eller tio dagar efter att sista björnen har fällts ska allt åtelmaterial vara bort- plockat och åtelplatsen återställd till ett sådant skick att björnar inte för- väntas lockas dit.
9. Dokumentation
a. Var och en som bedriver åteljakt på björn ska dokumentera och rapportera sin verksamhet.
b. Om flera personer bedriver jakt vid samma åtel ska åtelan- svarig sammanställa samtliga personers dokumentation.
c. Dokumentationen ska följa befintligrapportmall (Bilaga 6).
d. Dokumentationen ska lämnas av åtelansvarig till Länsstyrel- sen senast den 15 november 2014.
NA T U R V Å R D S V E R K E T 2 0 1 4 ,BL A N K E T T P Å S K J U T E N B J Ö R N – P L A T S U N D E R S Ö K N I N G O C H E F T E R S Ö K, V E R S I O N 1 . 0
2. Kopia sänds alltid till SVA, även om prover inte insamlats.
DATUM Datum då björnen påsköts År Månad Dag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens Id-nr
ANMÄLAN Tidpunkt då påskjutningen
anmäldes År Månad Dag Klockslag Tim Min
PÅSKJUTEN MED STÖD AV
Anmäld till Licensjakt
myndighetsbeslut Annat, ange vilket?
PLATSUNDERS.
/EFTERSÖK
Bara plats-
undersökning Eftersök och plats-
undersökning Djur som påskjuts med stöd av 40 b § JF, 9 § JL och 24 kap BrB ska anmälas till polismyndigheten, som ansvarar för dokumentation och hantering av dessa djur. Detsamma gäller trafikskadade djur.
SKYTT
Namn Telefon Mobiltelefon
Adress Postnr Postadress
e-postadress Land om annat än Sverige
JAKTLEDARE
Namn Telefon Mobiltelefon
Adress Postnr Postadress
PLATS OCH AVLOSSADE SKOTT
Skottplats (ange namn som finns på karta 1:100 000) Detaljerad karta över platsunder- sökning och eftersök ska bifogas
Koordinater Rikets nät (RT90)
↑ →
Jaktområde (vid licensjakt) Län Kommun
Skjutavstånd. Avstånd mellan skytt och björn
då björnen påsköts med första skott? m Hur regerade björnen?
Stod still Gick i normal takt Sprang
Hur många skott avlossades mot björnen? Användes stöd vid första skottet?
Ja Nej
Ange var skottet/skotten troligtvis träffade?
Skott 1 Skott 2 Skott 3
Tecknade björnen för träff efter skott/skotten?
Ja Nej Ja Nej Ja Nej
PLATSUNDER- SÖKNING OCH EFTERSÖK
Lämnade björnen synligt blodspår då den lämnade skottplatsen?
Ja Nej
Hur långt kunde blodspåret följas? m
Eftersöksjägarens namn Telefon Mobiltelefon
Användes hund vid eftersöket? Ja Nej Klockslag då eftersöket startade Tim Min
Om Ja. Ange hundras och om flera hundar använts – ange ordningsföljd
Hund 1 Hund 2 Hund 3
Enbart löshund Enbart spårhund Spårhund/löshund Löshund/spårhund Tillhörde hund och hundförare det
egna jaktlaget?
Ja Nej Var eftersöksekipaget utbildat/testat på björn?
Ja Nej
Var eftersöksekipaget tränat på annat sätt?
Ja Nej Har avlossade kulor återfunnits?
Ange antal och var.
Hur långt kunde björnen spåras från skottplats till sista
björnspår? m Klockslag då eftersöket avslutades
Tim Min
PROV
Har DNA från den påskjutna björnen insamlats? Blod Hår Kött/vävnad Spillning
Har DNA-prover överlämnats till besiktningsmannen?
Ja Nej
Insamlade prover ska snarast sändas till SVA
RESULTAT ELLER BEDÖMNING AV BJÖRNENS SKADOR
Eftersök har genomförts till dess Björnen påträffats död
Björnen påträffats skadad och avlivats
Björnen inte kan anträffas Jaktledarens bedömning av björnens skador då björnen
inte påträffats död eller avlivats? Björnen är oskadad
Björnen är lätt skadad
Björnen är allvarligt skadad Grund för bedömningen ovan? Skriftlig utförlig motivering krävs!
Kompletterande information lämnas på sidan 2.
UNDER- SKRIFTER
Besiktningsman Jaktledare
Namnförtydligande Namnförtydligande
TERANDE INFORMA- TION
NA T U R V Å R D S V E R K E T 2 0 1 4 , B L A N K E T T B 1 R E G I S T R E R I N G A V F Ä L L D/D Ö D B J Ö R N, V E R S I O N 1 . 0
DATUM Tidpunkt då björnen fälldes/påsköts
År Månad Dag Klockslag Tim Min Rovbase Id (M-nr)
Djur som fälls med stöd av 40 b § JF, 9 § JL och 24 kap BrB ska anmälas till polisen, som ansvarar för hantering av dessa. Gäller även trafikdödat djur och djur som påträffas dött (fallvilt).
Länsstyrelsens Id-nr
ANMÄLAN
Tidpunkt då björnen anmäldes
År Månad Dag Klockslag Tim Min Anmäld till
SKYTT
Namn Telefon Mobiltelefon
Adress Postnr Postadress
e-postadress Land om annat än Sverige
JAKT- LEDARE
Namn Telefon Mobiltelefon
Adress Postnr Postadress
PLATS
Skottplats (ange namn som finns på karta 1:100 000) Jaktområde
Skottplats Koordinater Rikets nät (RT 90)
↑ →
Om skott- & fallplats är olika, ange koor- dinater för båda.
Fallplats Koordinater Rikets nät (RT 90)
↑ →
l__l__l__l__l__l__l__l l__l__l__l__l__l__l__l l__l__l__l__l__l__l__l l__l__l__l__l__l__l__l
Län Kommun
JAKTSÄTT m.m.
(flera alt. kan anges)
Riktad björnjakt Älgjakt Skjuten från postställe Skjuten vid gå/smygjakt Åtel
Skjuten för hund Ange antal hundar På annat sätt
(ange vilket) Antal deltagande jägare Antal avlossade skott
MÄRKT DJUR
Tatuerad på insidan av läpparna. Ange nr:
Öronmärke V/H öra ange färg och nr Radiohalsband
ange nr Implantatsändare i bukhålan
KÖN OCH ÅLDER
Hane ♂ Hona ♀ Ålder – uppskatta björnens ålder
VIKTER (vägda)
Totalvikt kg (inte urtagen)
Passad vikt kg Slaktvikt kg
PROVER Tillhandahålls för
besiktningsman Tand Könsdelar Hårprov Muskel Spene Hudprov
(referensprov)
MÅTT MÅTT, VIKTER OCH PROVER TAS INTE OM HELA BJÖRNEN TILLFALLER STATEN
1. Bröstomfång
cm 2. Kroppslängd
utan svans
cm 3. Huvudomkrets
– största cm
4. Huvudlängd
cm 5. Framfot
– bredd cm
Största spenen längd x bredd
X mm
Testikel längd x bredd
X mm
sida. Vägda vikter anges i kg med minst en decimal. Minst en vikt ska anges.
1. Bröstomfång Mät strax bakom frambenen (se skiss).
2. Kroppslängd Björnen i bröstläge. Nosen mot underlaget. Mät från nosspets till svansrot genom att följa kroppens kontur (se skiss).
3. Huvudomkrets Huvudets största omkrets (se skiss).
4. Huvudlängd Mät från nosspets till skallbenets bakkant (se skiss).
5. Framfots bredd Mät stora dynans bredd (se skiss).
Största spenen Största spenens höjd x bredd vid basen (använd skjutmått).
Testikel Längd x bredd av testikel. Mät på oflådd kropp (använd skjutmått).
Övrig information
NA T U R U V Å R D S V E R K E T 2 0 1 4 , B L A N K E T T B E S I K T N I N G, P R O V T A G N I N G O C H M Ä R K N I N G A V F Ä L L D/D Ö D B J Ö R N, V E R S I O N 1 . 0
DATUM Besiktningsdatum och klockslag
År Månad Dag Klockslag Tim Min Rovbase Id (M-nr)
ANMÄLAN Besiktningsmannen fick kännedom om fälld björn
År Månad Dag Klockslag Tim Min Länsstyrelsens Id-nr
BESIKTNING
AV Helkropp (oflådd) Helkropp (urtagen) Helkropp och åtskilt skinn Slaktkropp och åtskilt skinn BESIKTNING
VAR
På skottplatsen/
fallplatsen Slakteri (ange var) På annan plats (ange var)
KONTROLL AV LÄMNADE UPPGIFTER
Platsangivelser Djurets ev. märkning Djurets vikt
Djurets kön Bedömd ålder Eventuella rättelser skrivs under anmärkning nedan
NOTERA SYNLIGA SKADOR
Färska skador Äldre skador
PROVER Tand Könsdelar Hårprov Muskel Spene Hudprov (referensprov)
SÄRSKILD PROVTAG- NING
Vätska i spenar Ja Nej
Vätskans färg Vit Svagt vit Genomskinlig
Öppna magsäcken och ange maginnehållet
Ej kontrollerat Öppna tarmen och ange eventuell parasitförekomst
Ej kontrollerat
ANMÄRKNING
IDENTIFIERING Nr på eventuellt CITES-tillstånd EV. TIDIGARE
MÄRKNING
Skriv mikrochipnr Skanning av kropp efter ev. tidigare
mikrochip (ange placering) Ej kontrollerat
MÄRKNING VID BESIKTNING
Skinn - mikrochipnr Nymärkning med synligt mikrochip (ange placering – om annat än flåsnitt)
BJÖRN- SKINNETS ÄGARE
Namn Telefon
Adress Mobiltelefon
Postnummer Postadress Land om annat än Sverige
CHIP FÖR MÄRKNING AV BJÖRNKRANIE OCH KVITTENS AV CHIP
Kranie - mikrochipnr
Chip för märkning av kranie är överlämnat och kvitterat
Namnunderskrift Namnförtydligande
BJÖRN- KRANIETS ÄGARE (om annan än skinnets ägare)
Namn Telefon
Adress Mobiltelefon
Postnummer Postadress Land om annat än Sverige
BESIKTNING, PROVTAGNING OCH
MÄRKNING UTFÖRD AV
Besiktningsman Mobiltelefon Länsstyrelse
Underskrift e-postadress
