Yrkande angående - Reviderad version av Göteborgs Stads riktlinje för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv

(1)

1 (2)

Yrkande angående - Reviderad version av Göteborgs Stads riktlinje för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv Förslag till beslut

I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige

1. Göteborgs Stads riktlinje för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv revideras enligt följande:

• Staden bör över en rullande tioårsperiod uppnå ett resultatöverskott, inkluderat utdelning från de kommunala bolagen, motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

• Egenfinansieringsgraden av investeringar, inklusive utdelning från de kommunala bolagen, bör under en rullande 10-årsperiod uppgå till minst 50 procent men eftersträvas överstiga 60 procent.

• Soliditeten för kommunkoncernen bör uppgå till 15 procent (inkluderat ansvarsförbindelsen för pensionsåtagande för pensioner intjänade före 1998)

Disponeringen av resultatutjämningsreserven (RUR) får ske om följande kriterier är uppfyllda:

1. Utvecklingen av årets skatteunderlag i riket ska understiga den genomsnittliga utvecklingen de senaste 10 åren (enligt SKL:s beräkningar)

2. Balanskravsresultatet är negativt

Medel från RUR får i ovan angivna situationer användas för att nå ett nollresultat. Beslut om planerad användning av medel från RUR fattas i samband med beslut om budget och plan. I samband med årsredovisningen fastställs en eventuell användning av medel från RUR, oavsett om RUR-användningen budgeterats eller ej.

Storleken på disponeringen får maximalt uppgå till motsvarande dubbla värdet som skatteunderlagsutvecklingen understiger det tioåriga genomsnittet. Det vill säga om

skatteunderlagets utveckling understiger det tioåriga genomsnittet med 0,1 procent får ett belopp motsvarande 0,2 procent av stadens skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning disponeras.

2. Reviderad version av Göteborgs Stads riktlinje för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antas i övriga delar.

Yrkandet

Göteborgs riktlinje för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv ska värderas i samband med varje ny mandatperiod i Göteborgs Stad. Stadsledningskontoret Kommunstyrelsen

Yrkande

Särskilt yttrande Datum 2019-08-23

Moderaterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna, Centerpartiet ,

Kristdemokraterna

(2)

2 (2)

föreslår i sitt tjänsteutlåtande förändringar med sin grund i förändrad lagstiftning, uppdaterade ekonomiska förutsättningar samt en utvärdering av befintliga riktlinjers ändamålsenlighet under den gångna mandatperioden. Det är av stor vikt att riktlinjerna är ändamålsenliga i förhållande till de långsiktigt ekonomiska utmaningar som staden möter.

Ärendet är även centralt i partiernas budgetarbete, då detta arbete måste ha sin grund i de långsiktiga inriktningar och målsättningar som ges i riktlinjerna. Inriktningarna i

riktlinjen skall omsättas till målvärden i respektive partikonstellations budget.

Med anledning av ovanstående ser vi att följande ändringar behöver göras i Göteborgs Stads riktlinje för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv:

• Staden bör över en rullande tioårsperiod uppnå ett resultatöverskott, inkluderat utdelning från de kommunala bolagen, motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

• Egenfinansieringsgraden av investeringar, inklusive utdelning från de kommunala bolagen, bör under en rullande 10-årsperiod uppgå till minst 50 procent men eftersträvas överstiga 60 procent.

• Soliditeten för kommunkoncernen bör uppgå till 15 procent (inkluderat ansvarsförbindelsen för pensionsåtagande för pensioner intjänade före 1998) Disponeringen av RUR får ske om följande kriterier är uppfyllda:

1. Utvecklingen av årets skatteunderlag i riket ska understiga den genomsnittliga utvecklingen de senaste 10 åren (enligt SKL:s beräkningar)

2. Balanskravsresultatet är negativt

Medel från RUR får i ovan angivna situationer användas för att nå ett nollresultat. Beslut om planerad användning av medel från RUR fattas i samband med beslut om budget och plan. I samband med årsredovisningen fastställs en eventuell användning av medel från RUR, oavsett om RUR-användningen budgeterats eller ej.

Storleken på disponeringen får maximalt uppgå till motsvarande dubbla värdet som skatteunderlagsutvecklingen understiger det tioåriga genomsnittet. Det vill säga om skatteunderlagets utveckling understiger det tioåriga genomsnittet med 0,1 procent får ett belopp motsvarande 0,2 procent av stadens skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning disponeras.

(3)

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (16)

Reviderad version av Göteborgs Stads

riktlinje för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv

Förslag till beslut

I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige

Reviderad version av Göteborgs Stads riktlinje för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets

tjänsteutlåtande antas.

Sammanfattning

Kommunfullmäktige fattade 2013-11-07 §21 Dnr 0984/13 beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och tillämpning av resultatutjämningsreserv (RUR). I beslutet fastställdes att eventuella förändringsbehov skall ske då så krävs, dock minst i samband med varje ny mandatperiod. I samband med ny mandatperiod värderades riktlinjerna igen i december 2014. Kommunfullmäktige fann då ingen anledning till förändringar utan fastställde befintliga riktlinjer. Stadsledningskontoret lyfter nu riktlinjerna så att det nyvalda kommunfullmäktige får värdera frågan. Förändrad lagstiftning, uppdaterade ekonomiska förutsättningar samt en utvärdering av befintliga riktlinjers ändamålsenlighet under den gångna mandatperioden ligger till grund för de justeringar av stadens

inriktningar som stadsledningskontoret föreslår. Riktlinjerna ger långsiktiga inriktningar och målsättningar som beaktas vid utarbetande av de ekonomiska strategierna i stadens årliga budget. Inriktningarna skall omsättas till målvärden i stadens budget. Det är således viktigt att riktlinjerna är ändamålsenliga i förhållande till stadens långsiktiga ekonomiska utmaningar.

Ekonomiska konsekvenser

Riktlinjerna bidrar till att säkerställa att varje generation inte förbrukar mer resurser än den skapat. På så sätt säkerställs att kommande generationer inte skall behöva bära kostnader som tidigare generationer förbrukat eller att dagens generation belastas med kostnader som bör bäras av kommande generationer.

Barnperspektivet

Se ekonomiska konsekvenser Stadsledningskontoret

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-05-05 Diarienummer 0625/19

Handläggare

Peter Hermansson, Magnus Andersson Telefon:031–368 00 19

E-post: peter.hermansson@stadshuset.goteborg.se

(4)

Mångfaldsperspektivet

Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter utifrån detta perspektiv på själva riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Däremot beaktas

mångfaldsperspektivet i stadens årliga budget då de ekonomiska målen konkretiseras och prioriteringar görs.

Jämställdhetsperspektivet

Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter utifrån detta perspektiv på själva riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Däremot beaktas

jämställdhetsperspektivet i stadens årliga budget då de ekonomiska målen konkretiseras och prioriteringar görs.

Miljöperspektivet

Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter utifrån detta perspektiv på själva riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Däremot beaktas miljöperspektivet i stadens årliga budget då de ekonomiska målen konkretiseras och prioriteringar görs och den ekonomiska och ekologiska dimensionen vägs samman för en hållbar utveckling.

Omvärldsperspektivet

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska definieras utifrån den enskilda kommunens särskilda förutsättningar vilket innebär att det bör vara skillnader mellan hur olika kommuner tar sig an frågan. Generellt noteras att överskott motsvarande två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, tillämpas relativt frekvent i

kommunerna. Ofta uttrycks också i andra kommuner målsättningar avseende soliditet och egenfinansieringsgrad av investeringar.

Bilagor

1. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och tillämpning av resultatutjämningsreserv

(5)

Ärendet

Kommunstyrelsen har att ta ställning till uppdaterade riktlinjer för god ekonomisk hushållning och tillämpning av resultatutjämningsreserv. Kommunfullmäktige beslutade om befintliga riktlinjer i december 2014. I beslutet fastställdes att eventuella

förändringsbehov skall ske då så krävs, dock minst i samband med varje ny mandatperiod.

Beskrivning av ärendet

Med anledning av ny mandatperiod lämnas här förslag till förändrade riktlinjer för god ekonomisk hushållning och tillämpning av resultatutjämningsreserv (RUR). Riktlinjerna beslutades av kommunfullmäktige första gången 2013-11-07 (handling 2013 nummer 166) i anslutning till då genomförd lagstiftningsförändring. I beslutet angavs att

”värdering av eventuella förändringsbehov i de fastställda riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och tillämpning av RUR sker i samband med varje ny mandatperiod eller då så krävs till följd av förändrade förutsättningar”. I samband med ny mandatperiod värderades riktlinjerna igen i december 2014. Kommunfullmäktige fann då ingen anledning till förändringar utan fastställde befintliga riktlinjer.

Stadsledningskontoret har nu på nytt värderat behov av förändringar. Dels utifrån ny mandatperiod och dels utifrån förändrad lagstiftning som innebär ett tydligare krav på att riktlinjer för god ekonomisk hushållning även skall innefatta koncernen.

Stadsledningskontoret har även gjort en utvärdering av befintliga riktlinjers

ändamålsenlighet under mandatperioden och utifrån en samlad bedömning lämnas här ett antal förslag till justeringar av befintliga riktlinjer.

Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning innehåller även förslag till hanteringsordning för resultatutjämningsreserv. Resultatutjämningsreserven kan användas för att utjämna de ekonomiska förutsättningarna för staden över en konjunkturcykel. Stadsledningskontoret menar att det finns anledning att förtydliga befintligt regelverk avseende eventuellt nyttjande av resultatutjämningsreserven.

Följsamhet till såväl de långsiktiga riktlinjerna som de ekonomiska målen i det årliga budgetbeslutet föreslås, i likhet med tidigare beslut, utvärderas i den ordinarie

uppföljningsprocessen företrädesvis i samband med årsredovisning och delårsbokslut.

Bakgrund

I samband med tidigare beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning har stadsledningskontoret redogjort för bakgrunden avseende lagstiftning och skälen till varför kommunfullmäktige hade att förhålla sig till frågan. Eftersom det nu är ett nyvalt kommunfullmäktige som har att fatta beslut om uppdaterade riktlinjer inför den

kommande mandatperioden ser stadsledningskontoret att det finns skäl att på nytt ge en kort bakgrundsbeskrivning som ett kunskapsunderlag för nya fullmäktigeledamöter.

Det har sedan lång tid funnits regler med innebörden att kommuner och landsting ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje satsad krona. Över tid har dock kommunallagens krav på styrning, uppföljning och kontroll skärpts.

De huvudsakliga strukturerna och beståndsdelarna i nu gällande regelverk kan sammanfattas enligt följande:

(6)

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (16) Balanskravet

Det så kallade balanskravet började gälla år 2000. Balanskravet innebär att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år. Fullmäktige får dock enligt kommunallagen besluta om att reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Vägledning till vad som ska betraktas som synnerliga skäl får man söka i lagens förarbeten som utgår från en relativt strikt bedömning. Balanskravsreglerna har därför av många kommit att betraktas som väldigt begränsande för kommuner och landsting. Detta blev inte minst tydligt i samband med finanskrisen 2008–2009. Flera kommuner hade sedan åren närmast före finanskrisen stora upparbetade överskott. Genom balanskravets krav på balans mellan kostnader och intäkter varje enskilt år var dessa tidigare överskott inlåsta och kunde inte användas när skatteunderlagstillväxten sjönk dramatiskt i samband med finanskrisen.

Principen om god ekonomisk hushållning

2005 infördes krav i kommunallagen på kommunerna att besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning anpassade efter den specifika kommunens förutsättningar.

Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin i ett kortare och i ett längre perspektiv. Begreppet god ekonomisk hushållning syftar huvudsakligen till att säkerställa att varje generation bär sina egna kostnader. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna

överkonsumtion. På samma sätt bör inte dagens generation bära kostnader för kommande generationers behov.

Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat,

skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting baserat på de egna specifika förutsättningarna.

De riktlinjer för god ekonomisk hushållning, som kommunfullmäktige har att besluta om, utgör långsiktiga mål för ekonomin. Riktlinjerna skall sedan vara vägledande vid

utarbetande av de finansiella målen i budgeten. Enligt kommunallagen, 11 kap 6§, ska kommuner och landsting i samband med budgeten ange finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp i årsredovisning och i delårsbokslut. Revisorerna ska skriftligen göra en bedömning om resultaten i årsbokslut och delårsrapport är förenliga med budgetens beslutade finansiella mål.

Resultatutjämningsreserv (RUR)

År 2013 förändrades lagen genom att det då skedde en viss uppmjukning av balanskravet genom införandet av möjligheten att beroende på konjunktur reservera till eller disponera medel från en så kallad resultatutjämningsreserv. Om man vill tillämpa denna möjlighet ska man besluta om hur hanteringen av denna reserv ska gå till. Denna hantering ska framgå av riktlinjerna för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget.

Kommunfullmäktige beslutade 2013-11-07 att i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även inkludera en hanteringsordning för resultatutjämningsreserv och har därvidlag använt sig av möjligheten att tillämpa RUR. I bokslutet för 2018 finns totalt 2 609 Mnkr avsatt i en resultatutjämningsreserv.

(7)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Göteborg

Kommunfullmäktige fattade 2013-11-07 (handling 2013 nr 166) beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och tillämpning av resultatutjämningsreserv (RUR). I samband med ny mandatperiod värderades riktlinjerna igen i december 2014.

Kommunfullmäktige fann då ingen anledning till förändringar utan fastställde tidigare beslutade inriktningar. De befintliga riktlinjerna anger nedanstående sex inriktningar som kommunfullmäktige därmed har haft att värdera i sitt årliga budgetarbete under den gångna mandatperioden.

• Stadens skall över tid eftersträva resultatöverskott motsvarande minst två procent av kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatnivån skall vara förenlig med stadens riskexponering.

• Staden kan (enligt särskilt regelverk) använda sig av resultatutjämningsreserv för att utjämna förändrade omvärldsförutsättningarna på grund av framförallt konjunkturella svängningar.

• Staden skall över tid säkerställa att investeringsvolymerna är förenliga med stadens långsiktiga finansieringsförmåga. Hög egenfinansieringsgrad skall eftersträvas.

• Staden skall över tid bedriva stadsutveckling och exploatering inom ramen för god ekonomisk hushållning.

• Staden skall i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom värdera de finansiella konsekvenserna för stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning.

• Staden skall över tid värdera och säkerställa de finansiella åtaganden som är kopplade till ägandet av stadens bolag.

Under den gångna mandatperioden har målen löpande utvärderats i delårsbokslut och årsredovisning. I årsredovisningen för 2018 gjordes den sammantagna bedömningen utifrån en uppföljning av de sex inriktningarna att god ekonomisk hushållning bedöms råda i Göteborgs Stad. Samtidigt kan konstateras att det i hög utsträckning har saknats kortsiktiga konkretiseringar, på det sätt som lagstiftningen stipulerar, av de finansiella inriktningarna i stadens budgetar under mandatperioden. Stadsrevisionen har

återkommande under mandatperioden gjort bedömningen att det inte är möjligt att uttala sig om årsredovisningen är förenlig med de av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen då man menar att de långsiktiga inriktningarna för god ekonomisk hushållning inte har konkretiserats i budgeten.

Övergripande förutsättningar som bör ligga till grund för översyn av riktlinjerna

För att fylla sitt syfte som ett användbart redskap och för att skapa riktning och hjälp vid vägval kopplat till långsiktiga ekonomiska åtaganden är det viktigt att riktlinjerna utgör ett levande dokument som upplevs som relevant över tid. I tidigare beslut fastställdes därför att eventuella förändringsbehov skall ske då så krävs, dock minst i samband med varje ny mandatperiod. Nedan ges en översiktlig beskrivning av de övergripande förutsättningarna som bör ligga till grund för en värdering av beslutade riktlinjer.

Som allmän utgångspunkt gäller, precis som när befintliga riktlinjer togs fram, att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation skall behöva betala för det som en tidigare generation

(8)

förbrukat. Kommunen måste därför säkerställa en resultatnivå som är långsiktigt hållbar för att kunna garantera en bibehållen servicenivå för kommande generationer utan att behöva uttaxera en högre skattenivå. Omvänt gäller också att det inte nödvändigtvis är förenligt med god ekonomisk hushållning att i förtid ta ut ett resultatöverskott för att möta kommande kostnadsökningar. Sammanfattningsvis är det ett antal externa och interna förutsättningar som måste vägas samman vid en bedömning av vad som kan betraktas som god ekonomisk hushållning i såväl det korta som det långa perspektivet. Nedan följer en kortfattad beskrivning av några av de förutsättningar som stadsledningskontoret menar bör ligga till grund för en uppdatering av riktlinjerna.

Ekonomiska förutsättningar på kort och lång sikt

Göteborg Stad har, i likhet med kommunsektorn i stort, de senaste åren uppvisat överskott. Samtidigt har resultatet i hög grad varit beroende av reavinster från fastighetsförsäljningar och enskilda år av utdelning från Stadshus AB. Det kan också konstateras att de senaste åren har präglats av att en högkonjunktur med goda ekonomiska förutsättningar för hela kommunsektorn. En förvånansvärt lång period av

sysselsättningsökning har givit en historiskt sett mycket hög skatteunderlagstillväxt inte minst i reala termer då inflationen samtidigt har varit låg.

Blickar vi framåt kan vi konstatera att stadens ekonomiska förutsättningar utmanas på både kort och lång sikt. På kort sikt utmanas stadens ekonomi framför allt av en avmattning av konjunkturen. 2018 uppgick finansieringsutveckling (skatter, utjämning och generella statsbidrag) till 2,9 procent vilket var den lägsta finansieringsutvecklingen sedan 2009. Prognoserna för kommande år visar att finansieringsutveckling även för kommande år kommer ligga runt 3 procent. När vi lämnar högkonjunkturen kan vi också förvänta oss att reavinsterna, som i ett historiskt perspektiv varit exceptionellt höga de senaste åren, också går mot mer normala nivåer.

På lång sikt består utmaningen till stor del av att möta en demografisk utveckling där vi kommer se en kraftig ökning i framför allt gruppen äldre medan befolkningen i

yrkesverksam ålder ökar i en betydligt blygsammare takt. Denna utveckling beskrivs bland annat i rapporten ”Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar” som kommunstyrelsen beslutade att godkänna 2017-12-13 (Diarienummer 1209/16). Den förändrade demografi Sverige nu står inför med allt fler äldre kommer att förändra de ekonomiska förutsättningarna för hela kommunsverige. Vi kommer se ett ökat

demografiskt tryck på kostnaderna samtidigt som skatteunderlagstillväxten riskerar att ligga på långvarigt låga nivåer när befolkningen i yrkesverksam ålder ökar långsamt.

Samtidigt är staden på väg in i en period med höga investeringsvolymer. Även investeringsökningarna har sin grund i demografin, med en snabbt ökande befolkning som ställer krav på kommunala lokaler såsom skolor och äldreboende, men hänger även ihop med ökade ambitioner inom stadsutveckling.

Ovanstående finansiella utmaningar bör vara vägledande när de finansiella inriktningarna nu ses över.

Förändringar i lag om kommunal redovisning och bokföring

I januari 2019 började förändringar i lag (2018:597) om kommunal bokföring och

redovisning att gälla. I lagen uttrycks bland annat att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna för en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagens 11 kap har uppnåtts och följts samt att om kommunen ingår i en

(9)

koncern skall förvaltningsberättelsen innehålla dessa uppgifter både avseende kommunen och koncernen. Lagen uttrycker därmed ett tydligt krav på att riktlinjer för god

ekonomisk hushållning även skall tas fram för koncernen. Stadsledningskontoret menar därför att kommunfullmäktige behöver fatta beslut om en eller flera nya inriktningar som kan kopplas till god ekonomisk hushållning för hela koncernen. Samtidigt är det viktigt att konstatera att fullmäktige inte beslutar om de enskilda bolagens resultatmål.

Inriktningar som tar sikte på effektiv verksamhet

Befintliga inriktningar tar i huvudsak sikte på att staden skall bibehålla ett finansiellt handlingsutrymme över tid. Lagen innefattar dock även krav på att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt.

Stadsledningskontoret menar därför att en uppdatering av riktlinjerna också bör innehålla inriktningar som strävar mot att säkerställa en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet.

Förslag till uppdaterade riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Nedanstående förslag till uppdaterade riktlinjer för god ekonomisk hushållning tar sin utgångspunkt i de övergripande förutsättningar som redogjorts för ovan. I grunden menar Stadsledningskontoret att det är viktigt att inriktningarna för god ekonomisk hushållning förändras med varsamhet då de syftar till att långsiktigt reglera det ekonomiska

handlingsutrymmet. Det innebär i sin tur också att en bred politisk förankring kring riktlinjerna är önskvärd. Det är även viktigt att riktlinjerna upplevs som relevanta över tid och på det sättet också utgör ett levande dokument.

Stadsledningskontorets förslag innebär att en finansiell inriktning läggs till som tar sikte på god ekonomisk hushållning utifrån koncernperspektivet och som därmed möter den nya lagstiftningens krav. Därutöver föreslår stadsledningskontoret att en ny inriktning läggs till för att möta lagstiftningens krav på inriktningar som strävar mot att säkerställa en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet.

Vidare innebär Stadsledningskontorets förslag att tre av de befintliga finansiella

inriktningarna för kommunen behålls, men förtydligas vad gäller långsiktigt hållbar nivå.

Genom att en långsiktigt hållbar nivå definieras menar stadsledningskontoret att det blir det enklare att göra kortsiktiga konkretiseringar av inriktningarna i den årliga budgeten så som lagstiftningen stipulerar

Förslaget innebär därmed också att två av de nu befintliga finansiella inriktningarna tas bort. Inriktningarna som föreslås tas bort är:

”Staden skall i samband med betydande beslut om att ingå långsiktiga åtaganden i alla former eller att avyttra egendom värdera de finansiella konsekvenserna för stadens förmåga att upprätthålla god ekonomisk hushållning.”

samt

”Staden skall över tid värdera och säkerställa de finansiella åtaganden som är kopplade till ägandet av stadens bolag.”

Dessa inriktningar är mer beroende av ansvarsfrågor och god arbetsordning och är svåra att konkretisera i budgeten och att följa upp över tid. Stadsledningskontoret föreslår därför att dessa inriktningar tas bort.

(10)

Sammantaget innebär stadsledningskontorets förslag att nedanstående riktlinjer fastställs från och med 2019.

• Finansiella inriktningar Koncern

1. Soliditet skall uppgå till minst 15 procent.

• Finansiella inriktningar kommun

1. Resultat (exklusive utdelning från de kommunala bolagen) skall uppgå till minst 2 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning över en rullande 10-årsperiod.

2. Egenfinansieringsgraden av investeringar (exklusive utdelning från de kommunala bolagen) skall över en rullande 10-årsperiod uppgå till minst 60 procent.

3. Exploateringsverksamheten skall bedrivas så att inkomster och utgifter över en rullande 10-årsperiod är i balans.

• God ekonomisk hushållning verksamheten

De mål som fullmäktige formulerar i sitt årliga budgetbeslut utgör också verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen görs en samlad analys av dessa utifrån de målvärden som satts.

De inriktningar som här föreslås ska kunna fungera som indikatorer som kan måttsättas såsom årliga delmål i kommunfullmäktiges budget och plan för de kommande tre åren. Förslaget ligger därför i linje med det förslag till hantering av kommunfullmäktiges mål som föreslås i annat ärende om budgetens uppdrag ” Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett nytt uppföljningssystem med mål, indikatorer samt delmål. Delmålen ska utgå från 2017 eller 2018 års aktuella läge.” Nedan ges en kort beskrivning och motivering till de föreslagna inriktningarna.

Finansiella inriktningar koncern

1. Soliditet för kommunkoncernen skall uppgå till minst 15 procent

Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital och skildrar därmed kommunkoncernens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. En hög soliditet innebär låg finansiell risk medan en låg soliditet innebära en hög risk för verksamheten.

Nivån på soliditeten är beroende av investeringstakt, upplåning, andra skuldförändringar och ekonomiskt resultat. För att få en samlad och komplett bild menar

stadsledningskontoret att soliditeten bör redovisas inklusive samtliga stadens

pensionsåtaganden. Det vill säga inklusive de pensioner som intjänats före 1998 och som för kommunen redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen.

Sett till de senaste 5 åren har koncernens soliditet stärkts. Den positiva utvecklingen beror bland annat på de starka resultaten, men också på en lägre investeringsvolym än

förväntat. Därutöver har soliditeten stärkts genom att den stora pensionsskuld som intjänats före 1998 (ansvarsförbindelsen) nu successivt minskar.

En jämförelse mellan de tre storstäderna visar dock att Göteborg har betydligt lägre soliditet än både Stockholm och Malmö. Samtidigt är det svårt att göra direkta

jämförelser då skillnader åtminstone till del förklaras av hur koncernerna är sammansatta.

I samband med översyn av redovisningen för ny lagstiftning och nya rekommendationer har uppmärksammats att det finns historiska uppskrivningar av anläggningar hos vissa bolag. Det kan innebära ett behov av rättning av eget kapital motsvarande drygt 3,3 mdkr.

(11)

Soliditeten behöver då omräknas och effekten är att den minskar, för 2018 från 22,3 procent till 19,1 procent. För att få jämförelse över tid har måttet justerats för varje år med denna effekt.

Eftersom den nya lagstiftningen är på plats och nya rekommendationer tas fram kan det komma andra effekter av detta som påverkar redovisningen och de inriktningar som föreslås. Stadsledningskontoret kommer i så fall återkomma med förslag på nya målvärden.

Ovan diagram är en jämförelse mellan storstäderna. I detta diagram har Göteborgs värden inte omräknats med anledning av den nya lagstiftningen.

Stadsledningskontoret menar att det är viktigt att soliditeten över en längre period inte försvagas och menar att en rimlig inriktning är att soliditeten inte skall understiga 15 procent. Detta innebär att koncernen behåller sitt finansiella handlingsutrymme inför framtiden. Avgörande för soliditetens utveckling är i första hand investeringsnivåerna i relation till resultatnivåerna. I nedanstående diagram visas soliditetsutvecklingen för koncernen fram till 2018 samt en framskrivning för åren 2019 till 2022 som bygger på följande förutsättningar.

• För 2019 förutsätt resultat och investeringsnivåer i kommun och bolagen i nivå med prognos per mars 2019.

• För 2020–2022 förutsätts resultatet i kommunen uppgå till 2 procent av skatter och statsbidrag.

• Resultatet för bolagen har i framskrivningen 2020–2022 antagits ligga i nivå med prognosen för 2019 vilket innebär 1,1 mdkr i enlighet med prognos per mars.

• Ovanstående innebär att koncernens resultat förutsätts ligga på närmare 1,8 mdkr årligen.

• Investeringarna för åren 2020–2022 har förutsatts ligga i nivå med de långsiktiga investeringsplaner som nämnder och bolag har lämnat. Detta kan, med en historisk tillbakablick, innebära att investeringsvärdena är högt satta. Utfallen för investeringsvolymen har alltid hamnat på en lägre nivå än de nomineringar som gjorts. Vidare är de investeringsnivåer som just nu planeras mycket höga i ett långsiktigt perspektiv och bör således minska något i ett längre perspektiv.

(12)

Ovanstående förutsättningar innebär att soliditeten försvagas, men att den ändå ligger över det föreslagna målvärdet. För en oförändrad soliditet krävs högre resultatnivåer eller lägre investeringsvolymer.

Finansiella inriktningar kommun

1. Stadens skall över en rullande tioårsperiod uppnå ett resultatöverskott, exklusive utdelning från de kommunala bolagen, motsvarande minst två procent av

kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

Som beskrivits ovan anger kommunallagen via det så kallade balanskravet en lägsta årlig godtagbar resultatnivå för en kommun eller ett landsting. Det kommunala balanskravet innebär att det i grunden ska råda balans mellan utgifter och inkomster. För att långsiktigt finansiera en verksamhet krävs dock över tid mer än ett nollresultat. Det som i huvudsak är avgörande för hur stort resultat en kommun bör ha är vilket investeringsbehov

kommunen har för att klara både att värdesäkra befintliga anläggningar och att möta framtida expansionsbehov. När investeringsbehovet är stort förutsätts högre positiva resultat om kommunen inte ska behöva öka sin skuldsättning allt för mycket.

De senaste åren har staden gått från nettoinvesteringsnivåer på runt 2 mdkr årligen till 3,9 mdkr 2018. Eftersom stadens investeringsbehov är stort även under kommande år

behöver resultatmålet värderas utifrån den högre nivån. Stadsledningskontoret har översiktligt analyserat stadens långsiktiga finansiella utveckling utifrån olika scenarion avseende resultat och investeringsvolym. Den sammantagna bedömningen är att en resultatnivå på 2 procent är väl avvägd utifrån en nettoinvesteringsnivå på runt 4,5 miljarder och en ökning i takt med befolknings- och prisutveckling. Med en resultatnivå på 2 procent menar stadsledningskontoret att kommunen bidrar till en oförändrad soliditet i enlighet med de föreslagna riktlinjerna för koncernen. Samtidigt gör kopplingen till investeringsvolymerna att resultatmåttet kan tillåtas variera över tid beroende på hur stort investeringsbehovet är. Det kan också finnas andra särskilda skäl under ett enskilt år som gör att målet kan tillåtas att variera. Det är därför rimligt att resultatmålet måttsätts med ett genomsnitt över en flerårsperiod. Stadsledningskontoret menar att målet om 2 procent överskott bör uppnås över en rullande 10-årsperiod. Det blir därmed avgörande att, i enlighet med kommunallagen, värdera målet i den årliga budgeten och där motivera

(13)

eventuella avsteg från den långsiktiga inriktningen om ett resultatöverskott om två procent.

Stadsledningskontoret kan konstatera att det kommer krävas tydliga prioriteringar från fullmäktige för att uppnå resultatmålet under kommande år. Mot bakgrund av att resultatet de senaste åren överstigit 2 procent är det också möjligt att under de närmast följande åren ha en resultatnivå som understiger 2 procent utan att bryta mot inriktningen om ett resultat om 2 procent över en rullande 10-årsperiod. Dock är det viktigt att komma ihåg att resultat som understiger 2 procent kommer att utgöra en belastning och kräva resultatnivåer på över 2 procent längre fram för att inriktningen också skall uppnås över tid. Fullmäktige bör därför sträva efter resultatnivåer på 2 procent varje enskilt år för att inte försämra möjligheten att uppnå målet över tid.

Vid en långsiktig utvärdering av måluppfyllelsen menar stadsledningskontoret att det är rimligt att utgå från resultatet inklusive reavinster och exklusive utdelning. Att

stadsledningskontoret menar att målet bör utvärderas exklusive utdelning handlar i grunden om att det är en koncernintern intäkt som därmed i sig inte påverkar kommunens ekonomiska ställning. Samtidigt är det viktigt att reavinsterna i budget hanteras med stor försiktighet. Det är högst sannolikt att de höga reavinster som har påverkat resultatet i positiv riktning de senaste åren kommer hamna på betydligt lägre nivåer i takt med att konjunkturen mattas av.

Nedanstående diagram visar stadens resultatnivåer från 2010 fram till 2018. År 2019 förutsätts resultat i nivå med prognos per mars 2019. För år 2020 till 2022 har antagits ett resultat på 2 procent.

2. Egenfinansieringsgraden av investeringar (exklusive utdelning från de kommunala bolagen) skall över en rullande 10-årsperiod uppgå till minst 60 procent

Måttet egenfinansieringsgrad av investeringar är på samma sätt som resultatmålet ett mått på god ekonomisk hushållning som tillämpas frekvent i kommunerna. På motsvarande sätt som resultatmålet behöver värderas utifrån investeringsbehovet kan man omvänt

(14)

konstatera att utrymmet för nya investeringar är beroende av årets resultat. Höga

investeringsvolymer i kombination med låga resultatnivåer ger en ökad skuldsättning som över tid leder till långsiktigt minskad finansieringsförmåga och en ökad finansiell risk. I samband med att målen konkretiseras i det årliga budgetbeslutet bör med andra ord dessa två inriktningar värderas i en helhet.

Som beskrivits ovan har staden under de senaste åren haft en hög egenfinansieringsgrad som enskilda år till och med överstigit 100 procent. Den höga egenfinansieringsgraden har varit ett resultat av en hög skatteunderlagstillväxt, utifrån ett historiskt perspektiv höga reavinster samt att investeringsvolymerna inte har ökat i förväntad takt.

Att eftersträva en egenfinansieringsgrad på 100 procent är inte realistiskt under

kommande år. I den expansiva fas som staden befinner sig i med stora investeringar, som har sin grund i demografin, är det rimligt att en del av finansieringen sker via upplåning.

Samtidigt ger utmaningarna ett ökat behov av styrning och kontroll för att inte långsiktigt urholka ekonomin. Därför menar stadsledningskontoret att det finns skäl att förtydliga inriktningen avseende långsiktigt hållbar nivå.

När det gäller så kallade reinvesteringar och ersättningsinvesteringar, menar

stadsledningskontoret, att upplåning helt skall undvikas. När det gäller investeringar som gör det möjligt att möta en växande befolkning genom t.ex. nya verksamhetslokaler inom välfärdsområdet så menar dock stadsledningskontoret att det är rimligt att det sker en viss finansiering via lån. Sammantaget menar stadsledningskontoret att ett rimligt mål för egenfinansieringsgraden är 60 procent över en rullande tioårsperiod.

Precis som för resultatmåttet menar stadsledningskontoret att egenfinansieringsgraden kan tillåtas variera över tid. Enskilda projekt kan göra att investeringsvolymen blir väldigt hög enskilda år och det kan då vara rimligt att även egenfinansieringsgraden tillåts bli lägre det enskilda året. Samtidigt kan konstateras att en hög egenfinansieringsgrad som uppnås genom att till exempel nödvändiga reinvesteringar inte genomförs inte är förenligt med god ekonomisk hushållning. Det är därför viktigt att målet värderas i den årliga budgeten och där motivera eventuella avsteg från den långsiktiga inriktningen.

Nedanstående diagram visar egenfinansieringsgraden utveckling från 2009 fram till 2018 samt en framskrivning för åren 2019 – 2022 som bygger på följande förutsättningar.

• För 2019 förutsätt resultat och investeringsnivåer i kommun och bolagen i nivå med prognos per mars 2019.

• För 2020–2022 förutsätts resultatet i kommunen uppgå till 2 procent av skatter och statsbidrag (exklusive utdelning från de kommunala bolagen).

• Investeringarna för åren 2020–2022 har förutsatts ligga i nivå med de långsiktiga investeringsplaner som nämnder har överlämnat till budgetberedningen.

• Som ovan beskrivits kan detta, med en historisk tillbakablick, innebära att investeringsvärdena är högt satta. Utfallen för investeringsvolymen har alltid hamnat på en lägre nivå än de nomineringar som gjorts.

Med ovanstående förutsättningar sjunker egenfinansieringsgraden kraftigt kommande år.

För en högre egenfinansieringsgrad krävs högre resultat eller lägre investeringsvolymer.

Stadsledningskontoret kan konstatera att med en resultatnivå på 2 procent kan

nettoinvesteringarna uppgå till drygt 4,5 mdkr om 60 procent egenfinansieringsgrad skall nås.

(15)

På lång sikt är 60 procents egenfinansieringsgrad långt satt. Skälet till den satta nivån är främst att kommunen är inne i en mycket expansiv fas och samtidigt finns stora behov av att reinvestera. Detta innebär att kommunfullmäktige på sikt bör höja inriktningen.

3. Exploateringsverksamheten skall bedrivas så att inkomster och utgifter över en rullande 10-årsperiod är i balans.

Staden är inne i en period med ett flertal stora pågående stadsutvecklingsprojekt.

Stadsledningskontoret menar att det därför är relevant att även fortsättningsvis behålla en inriktning kopplat till stadsutveckling och exploatering. Stadsledningskontoret menar dock att inriktning bör förtydligas. Som huvudprincip menar stadsledningskontoret att exploateringsverksamheten över tid ska bära investeringsutgifterna för iordningställande av kvartersmark och utbyggnad av allmän plats som uppstår som en direkt konsekvens av exploateringsprojekten.

Då exploateringsprojekt löper över ett flertal år är det nödvändigt att detta mål sätts över en längre tidsperiod. Stadsledningskontoret menar att det är rimligt att

exploateringsverksamheten bedrivs så att inkomster och utgifter över en rullande 10- årsperiod är i balans.

Nedanstående diagram visar exploateringsverksamhetens egenfinansieringsgrad från 2010 fram till 2018 samt en framskrivning fram till 2022. För 2019 förutsätts inkomster och utgifter i nivå med prognos per mars 2019. Exploateringsverksamheten för åren 2020–2022 har förutsatts ligga i nivå med de långsiktiga exploateringsplaner som nämnder har överlämnat till budgetberedningen.

(16)

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (16) God ekonomisk hushållning i verksamheten

1. De mål som fullmäktige formulerar i sitt årliga budgetbeslut utgör också verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen görs en samlad analys av dessa utifrån de målvärden som satts.

Som ovan beskrivits så tar befintliga inriktningar i huvudsak sikte på att staden skall bibehålla ett finansiellt handlingsutrymme över tid. Lagen innefattar dock även krav på att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Stadsledningskontoret menar därför att en uppdatering av riktlinjerna också bör innehålla inriktningar som strävar mot att säkerställa en kostnadseffektiv och

ändamålsenlig verksamhet. Stadsledningskontoret menar att det är rimligt att då utgå från de mål som sätts av fullmäktige i budgeten.

Resultatutjämningsreserv (RUR)

Kommunfullmäktige beslutade 2013-11-07 att i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även inkludera en hanteringsordning för resultatutjämningsreserv och har därvidlag använt sig av möjligheten att tillämpa RUR. I bokslutet för 2018 finns totalt 2 609 Mnkr avsatt i en resultatutjämningsreserv. Syftet med att använda

resultatutjämningsreserv är att kunna utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över en konjunkturcykel för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Som beskrivits ovan kan användning av RUR ses som en uppmjukning av det relativt strikta balanskravet och hjälpa kommuner och landsting igenom normala konjunktursvängningar.

Kommunallagen anger minimikrav för reservering till RUR. Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättning får ske istället uppgå till 2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

För Göteborg som har ett positivt eget kapital även då pensionsförpliktelserna inkluderas innebär detta att avsättning till RUR kan ske då balanskravsresultatet överstiger 1 procent

(17)

av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Eftersom lagen endast anger minimikrav för när avsättning kan ske så bör kommuner och landsting enligt förarbetena lokalt göra en bedömning av om man av olika skäl bör sätta högre gränsvärden. I befintliga riktlinjer har fullmäktige beslutat att reservering till RUR kan göras enligt de minikrav som lagstiftningen stipulerar. Stadsledningskontoret menar att det är rimligt att nuvarande princip behålls.

Eftersom syftet med RUR är att reservering ska ske under goda tider bör också en värdering ske av vad som kan betraktas som ”goda tider”. I befintliga riktlinjer används en prognos av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen den senaste tio åren som riktmärke för att avgöra när konjunkturförutsättningarna motiverar reservering respektive användning av RUR.

Stadsledningskontoret föreslår att staden även fortsättningsvis använder sig av

ovanstående metod för att ange riktvärde för när reservering till RUR är motiverad genom att fastslå att vid beslut om när reservering ska ske till RUR så bör den faktiska

utvecklingen av skatteunderlaget överstiga ett rullande genomsnitt för de gångna tio åren.

Genom att ordet ”bör” används lämnar stadens riktlinjer öppet för en möjlighet att reservera till RUR om det kan motiveras av andra skäl än rikets

skatteunderlagsutveckling.

I förarbetena till lagen anges även att de lokala riktlinjerna bör ange hur stor resultatutjämningsreserven högst får vara genom att ett tak anges. En genomförd praxisundersökningen från 2014 visade att samtliga landsting som antagit riktlinjer för RUR hade angivit en maxgräns. Bland kommunerna hade 2014 drygt 40 procent satt en sådan gräns. Ett sådant tak kan exempelvis formuleras som en andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. När fullmäktige fattade beslut om befintliga principer för RUR gjordes bedömningen att det i inledningsskedet inte behövde fastställas något tak för reservens storlek utan att detta var en fråga för det årliga budgetarbetet. Nu när

resultatutjämningsreserven har funnits i ett antal år och den samlade reserveringen uppgår till 2 609 mnkr bör frågan värderas på nytt. Stadsledningskontoret föreslår att fullmäktige beslutar om att införa ett tak som uppgår till 15 procent av summan av skatteintäkter,

(18)

generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning (för 2018 motsvarade det 4 694 mnkr).

När det gäller disponering av RUR anger lagen att ”medel från resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel”. Någon närmare

precisering än så görs inte i lagen. I förarbetena anges att de närmare kriterierna för disponering bör beslutas på lokal nivå. En utgångspunkt bör dock vara att disponering av RUR sker för att täcka negativa balanskravsresultat samt att disponering motiveras utifrån att det råder dåliga tider.

Stadsledningskontoret föreslår att fullmäktige i sina riktlinjer även fortsättningsvis fastslår att disponering av RUR får ske för att helt eller delvis täcka ett negativt balanskravsresultat och att metoden att använda skatteunderlagets utveckling som riktvärde på svag konjunktur tillämpas även för att avgöra när medel från RUR kan användas. För att säkerställa en restriktiv användning av RUR anger befintliga riktlinjerna att skatteunderlagsutvecklingen ska understiga ett rullande genomsnitt för de gångna tio åren. Stadsledningskontoret gör bedömningen att denna restriktivitet bör kvarstå.

Därutöver menar stadsledningskontoret att riktlinjerna bör förtydligas genom att storleken på disponeringen maximalt får uppgå till motsvarande del som

skatteunderlagsutvecklingen understiger det tioåriga genomsnittet. Det vill säga om skatteunderlagets utveckling understiger det tioåriga genomsnittet med 0,1 procent får ett belopp motsvarande 0,1 procent av stadens skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning disponeras. För Göteborg skulle detta innebära att cirka 28 mnkr får disponeras för varje tiondels procent som skatteunderlagets underliggande utveckling understiger det tioåriga snittet.

Enligt förarbetena bör beslut om kommande års reservering/disponering fattas i samband med fullmäktiges budgetbeslut och att den slutliga reserveringen/disponeringen sedan fastställs i samband med årsredovisningen. Det finns inget i lagen som hindrar att man även omprövar sina beslut om reservering/disponering löpande under året.

Anders Johansson Ekonomidirektör

Eva Hessman Stadsdirektör

(19)

Göteborgs Stads riktlinje för god ekonomisk hushållning samt

resultatutjämningsreserv

(20)

Göteborgs Stads riktlinje för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv 1 (7)

Göteborgs Stads styrsystem

Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag.

Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och

kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet.

Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser.

Om Göteborgs Stads styrande dokument

Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument.

Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter.

De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat.

(21)

Göteborgs Stads riktlinje för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv 2 (7) Dokumentnamn: Göteborgs Stads riktlinje för god ekonomisk hushållning samt resultatutjämningsreserv

Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för

beslutet:

[Nämnd/styrelse/befattning] [Text] [Nummer] [Text]

Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig:

[Dokumentsort] Tills vidare [Datum] [Funktion]

Bilagor:

[Bilagor]

Innehåll

1. Inledning ... 3

1.1 Syftet med denna riktlinje ... 3

1.2 Vem omfattas av riktlinjen ... 3

1.3 Giltighetstid ... 3

1.4 Bakgrund ... 3

1.5 Lagbestämmelser ... 4

1.6 Koppling till andra styrande dokument ... 4

1.7 Vägledning och avsteg ... 4

2. Riktlinje för god ekonomisk hushållning ... 5

2.1 Vägledande principer ... 5

2.2 Inriktningar för god ekonomisk hushållning ... 5

2.3 God ekonomisk hushållning i budgeten ... 5

2.4 Bedömning och utvärdering ... 6

3. Riktlinje för resultatutjämningsreserv (RUR) ... 6

3.1 Vägledande principer ... 6

3.2 Reservering och avsättning ... 6

3.3 Storlek ... 7

3.4 Disponering ... 7

3.5 Beslut om reservering och disponering ... 7

3.6 Redovisning ... 7

(22)

1. Inledning

1.1 Syftet med denna riktlinje

Kommunfullmäktige ska enlig kommunallagen besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna anger ett långsiktigt och strategiskt perspektiv på verksamhet och ekonomi som sträcker sig längre än budgetperspektivet på ett eller tre år.

I kommunallagen framgår också att om en kommun har beslutat sig för att använda resultatutjämningsreserv (RUR) så skall riktlinjerna också omfatta hanteringen av den.

1.2 Vem omfattas av riktlinjen

Denna riktlinje gäller för kommunfullmäktige. Stadens nämnder och styrelser måste förhålla sig till riktlinjerna så att verksamheten över tid bedrivs

ändamålsenligt och bidrar till en hållbar utveckling och en god ekonomisk hushållning utifrån ett helhetsperspektiv.

1.3 Giltighetstid

För att fylla sitt syfte som ett användbart redskap och för att skapa riktning och hjälp vid vägval kopplat till långsiktiga ekonomiska åtaganden är det viktigt att riktlinjerna utgör ett levande dokument som upplevs som relevant över tid.

Förändringar av riktlinjen skall ske då så krävs, dock minst i samband med varje ny mandatperiod.

1.4 Bakgrund

Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, det vill säga kommunkoncernen.

God ekonomisk hushållning kännetecknas enligt lagstiftningen av att en kommun inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. Det kommunala balanskravet innebär att det i grunden ska råda balans mellan utgifter och inkomster.

Lagen har utformats så att det är upp till varje kommun och landsting att

definiera innebörden av god ekonomisk hushållning. För att få till stånd en sådan definition på lokal nivå har krävts att mål tas fram kopplat till god ekonomisk hushållning.

Tidigare riktlinjer beslutades av kommunfullmäktige första gången 2013-11-07 (handling 2013 nummer 166) i anslutning till då genomförd

lagstiftningsförändring. I beslutet angavs att ”värdering av eventuella

förändringsbehov i de fastställda riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och tillämpning av RUR sker i samband med varje ny mandatperiod eller då så krävs till följd av förändrade förutsättningar”.

(23)

Dessa nya riktlinjer har uppdaterats utifrån ny mandatperiod och förändrad lagstiftning som innebär ett tydligare krav på att riktlinjer för god ekonomisk hushållning även skall innefatta koncernen. De tidigare riktlinjers

ändamålsenlighet har värderats och bidragit till ett antal justeringar.

Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning innehåller även förslag till

hanteringsordning för resultatutjämningsreserv. Resultatutjämningsreserven kan användas för att utjämna intäkterna för staden över en konjunkturcykel. I dessa riktlinjer görs förtydligande kring hur stor resultatutjämningsreserven kan vara samt hur mycket som kan tas av reserven när förutsättningarna för det finns.

Följsamhet till såväl de långsiktiga riktlinjerna som de ekonomiska målen i det årliga budgetbeslutet föreslås, i likhet med tidigare beslut, utvärderas i den ordinarie uppföljningsprocessen företrädesvis i samband med årsredovisning och delårsbokslut.

1.5 Lagbestämmelser

Kommunallagen (2017:725) 11 kap. och Lag om kommunal redovisning och bokföring (2018:597) 11 kap.

1.6 Koppling till andra styrande dokument

Riktlinjer för styrning, uppföljning och kontroll.

Regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning.

Göteborgs Stads Budget.

1.7 Vägledning och avsteg

Dessa riktlinjer pekar ut riktningen och är vägledande när målen för god ekonomisk hushållning måttsätts i Göteborgs Stads Budget.

(24)

2. Riktlinje för god ekonomisk hushållning

2.1 Vägledande principer

Riktlinjerna anger ett långsiktigt och strategiskt perspektiv på verksamhet och ekonomi som sträcker sig längre än budgetperspektivet på ett eller tre år.

God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.

Principen för det finansiella perspektivet är att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat.

Principen för verksamhetsperspektivet innebär att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

2.2 Inriktningar för god ekonomisk hushållning

Uttolkning av god ekonomisk hushållning sker utifrån ett antal inriktningar med långsiktiga målvärden:

Finansiella inriktningar kommunkoncernen

• Soliditet skall uppgå till minst 15 procent.

Finansiella inriktningar kommunen

• Resultatet (exklusive utdelning från de kommunala bolagen) skall uppgå till minst 2 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning över en rullande 10-årsperiod.

• Egenfinansieringsgraden av investeringar skall över en rullande 10- årsperiod uppgå till minst 60 procent.

• Exploateringsverksamheten skall bedrivas så att inkomster och utgifter över en rullande 10-årsperiod är i balans.

Inriktning för verksamheten

• De mål som fullmäktige formulerar i sitt årliga budgetbeslut utgör också verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen görs en samlad analys av dessa utifrån de målvärden som satts.

2.3 God ekonomisk hushållning i budgeten

De långsiktiga värdena i riktlinjen ger vägledning för de målvärden som sätts i budgeten. Det innebär att dessa inriktningar skall omsättas till målvärden i stadens budget.

(25)

Om indikatorerna måttsätts med lägre ambition än det som framgår av riktlinjen måste detta särskilt motiveras i budgeten.

För koncernen anges soliditetsmåttet på samma sätt som i inriktningen, det vill säga ”Soliditet skall uppgå till minst 15 procent”.

2.4 Bedömning och utvärdering

I årsredovisningen och delårsbokslut utvärderas om kommunens och

kommunkoncernens utveckling ligger i linje med god ekonomisk hushållning utifrån riktlinjen.

Utvärdering ska också ske på de målvärden som satts i budgeten för de inriktningar som anges i denna riktlinje.

Den samlade bedömningen om god ekonomisk hushållning grundas i

utvärderingen. Bedömningen ska också innehålla om det finns behov av justering av målvärden i kommande budgetar för att de långsiktiga målen i riktlinjen kan upprätthållas.

3. Riktlinje för

resultatutjämningsreserv (RUR)

3.1 Vägledande principer

Syftet är att skapa möjligheter att utjämna intäkterna över en snabb och kraftigt negativ konjunktursvängning och skapa större stabilitet för verksamheterna.

3.2 Reservering och avsättning

Reservering till en resultatutjämningsreserv får antingen göras på årets resultat efter resultaträkning eller årets resultat efter balanskravsjusteringar.

Reserveringen ska baseras på det resultat som är lägst mellan de båda resultaten.

Den maximala årliga reserveringen begränsas av:

Om kommunen har ett positivt eget kapital får den del som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning avsättas.

Om kommunen har ett negativt eget kapital får den del som överstiger två procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och

kommunalekonomisk utjämning avsättas.

Varken avsättning till eller disposition av resultatutjämningsreserv påverkar kommunens resultat utan sker som en särskild specifikation av kommunens egna kapital i balansräkningen.

(26)

3.3 Storlek

Det sammanlagda beloppet för hur stor RUR får uppgå till är 15 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning (för 2018 motsvarade det 4 694 mnkr).

3.4 Disponering

RUR kan endast disponeras om förändringen av den faktiska underliggande skatteunderlagsutvecklingen det aktuella året understiga de tio föregående årens rullande genomsnittliga värde. Disponeringen får då ske med maximalt uppgå till motsvarande del som skatteunderlagsutvecklingen understiger det tioåriga genomsnittet.

Medel från RUR kan endast disponeras för att täcka ett negativt balanskravsresultat.

3.5 Beslut om reservering och disponering

Beslut om reservering sker i årsredovisningen där reservering förutsätts ske upp till det maximala beloppet på 15 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.

En disponering av RUR får budgeteras om prognosen för skatteutvecklingen understiger de tio föregående årens rullande genomsnittliga värde. Ett slutgiltigt beslut tas med årsredovisningen.

3.6 Redovisning

Redovisning av RUR sker i årsredovisningen kopplat till balanskravsutredningen.

Varken avsättning till eller disposition av resultatutjämningsreserv påverkar kommunens resultat utan sker som en särskild specifikation av kommunens egna kapital i balansräkningen.