Zätterströmmarna - en familj som utvecklat svensk matkultur.
Vem är din favoritprofil bland kockar, servitriser, matjournalister och andra? Oavsett vem du valt säger den mycket om hur du själv lagar mat och möjligen också vilka favoritrestauranger du har.
Vi människor har ett behov av att bli utmanade och berörda, bli känslosamma helt enkelt med hjälp av mat och dryck.
Matkonstens profiler utmanar oss med sin kokkonst. Att vi väljer mat efter våra värderingar är ingen nyhet. Men profilerna hjälper oss att utforska okända sidor av oss själva, vad vi står för, eftersom vi utan stimulans snabbt blir uttråkade. Ny mat och dryck konkretiserar de stora och små livsfrågorna för oss själva. Precis som musik, konst, film och litteratur gör.
Fyra generationer inflytelserika kvinnor
Matjournalisterna är inflytelserika matprofiler. En särskilt viktig är den hittills fyra generationer långa matskribentfamiljen
Zätterström dvs Märta Zätterström, Pernilla Tunberger, Anna Bergenström och Fanny Bergenström. Sedan 1930-talet fram till idag har fyra generationer kvinnor tolkat sin samtids ideal och översatt dem till recept och bilder som fungerat som introduktörer av nya råvaror, kombinationer och tillagningar.
Märta lärde 20-talets kvinnor om värdinneskap
Matriarken var Märta Zätterström (1884-1970). Journalist på de tongivande veckotidningarna Idun och Vecko-Journalen men också Damernas värld. Under veckotidningarnas guldålder från 1920-talet och framåt skrev de om ”kvinnan och hemmet”.
Målgruppen var medel- och överklass och de blev trendsättande för att beskriva den moderna kvinnan. Hennes texter handlade om både mat och måltidens funktion för en festgemenskap, inte minst var hon själv en driven värdinna som kunde skapa ett uppsluppet festsällskap med mer än bara matens och dryckens hjälp. Hon gav också goda råd om hur man skulle kunna servera
något speciellt när hembiträdet hade sin lediga dag.
Dottern Pernilla granskade industrialiseringen av mat
Dottern till Märta var Pernilla Tunberger (1912-86). Hennes signatur i Dagens Nyheter där hon arbetade hela livet var kort och gott ”Pernilla”. Hennes stil var drivande och granskande gentemot livsmedelsbransch och restauranger.
Tunberger verkade i den tid när svensk matkultur gick från mat lagad på färska, torra eller nedsaltade råvaror till halvfabrikat, fryst, konserver och importerat färskt. Hon prisade både burksoppor och en gediget gjord oxsvanssoppa, om man hade tiden att tillaga den. Här några receptnamn från hennes penna som ger en tidsfärg av tidigt 60-tal: Amerikansk hönssallad, orientaliska fläskkotletter med ris och kreolsk blomkål. Svenskt och internationellt i blandning. Hon var också en stor förnyare av det borgerliga köket med Bonniers Kokbok (1960) som hon skapade tillsammans med Tore Wretman.
Efterfrågade pizzabutik i Sverige
Intresset för journalistiken fick Tunberger säkert från sin mamma men hon växte också upp i matlandet Frankrike. En del tid tillbringade hon också i England, och hennes matprofil bar något kontinentalt över sig. Ett exempel på hennes uppfodrande stil möter man i detta citat från när hon varit i London, och det säger också något om restaurangsituationen i Sverige på 1950-talet: ”Jag kom en dag förbi den hörnbutik där jag under Londonåren brukade köpa dagligen nybakad spaghetti och pizza eller ravioli. När får vi en sån service hemma?”
(Lördagsmiddagen och annat om mat”, 1956).
Att tacka för bäst-före-märkningen
Innan hon började som DN-journalist 1937 gav hon sig själv en gedigen matutbildning vid Jenny Åkerströms hushållsskola i Stockholm. Åkerströms eget artikelskrivande i samtidens veckotidningar kan säkert också ha inspirerat Tunberger. Åkerström var en mycket framgångsrik kokboksförfattare med sin
”Prinsessornas kokbok”, en helt tongivande kokbok i svensk borgerlig matkultur mellan 1930-50 och fram till Bonniers kokbok publicerades. Tunberger
samarbetade även mycket med Tore Wretman i radioprogramserien ”Novisen vid spisen”. Genom hennes kampanjande tillkom 1970 förpackningsdatum på livsmedel men också när en produkt smakade bäst. Så om det står ”bäst före”
på någon produkt hemma hos dig eller i restaurangköket så är det på grund av henne. Tunbergers arbete belönades med Stora journalistpriset för bl.a. sin livsmedels- och konsumentjournalistik, och hon var också första kvinna ta emot utmärkelsen.
Prisade dottern Anna skrev den
omfattande Annas mat
Dotter till Pernilla är Anna Bergenström, född 1940. Prisad journalist, prisad matförfattare. Hennes mest kända kokbok är kanske ”Annas mat” (1981) och därefter följde en serie av matböcker. Alla med det gemensamt att mänskliga relationer är i fokus, för det är mat som ska ätas i gemenskap. Recepten är enkla, noggrant provlagade och de bär ofta namn efter personer i hennes familj och vänkrets. Hon ansluter till tidens tankar om hållbarhet och mycket
grönsaksprimörer när sådana bjuds. Matskribent blev hon lite av en slump och hade inte som mål att gå i mammas fotspår. I en intervju (Söderort 2006) berättar hon om det kreativa arbetet med att ta fram ett recept:”-Man kan likna det vid musik. Jag känner en smakmelodi i huvudet. Sen tänker jag ut hur man ska göra för att komma dit.” Anslaget i hennes böcker har glidit till att bli både kokböcker och ett slags gastronomiskt strövtåg, som ”Under valnötsträdet”
(2006), skriven tillsammans med dottern Fanny. En bok med spännande fokus på kökets smaksättare som choklad, chili, pepparrot och tomat.
Kravfritt och social matlagning i Fannys
kök
Fanny Bergenström (född 1968) står för en matlagning utan stränga krav och med inspiration och lust i fokus. Det är mer att laga mat tillsammans än att gästerna slår sig ned vid dukat bord som de vore på restaurang. Hon har utvecklat sin anmödrars matskrivande med att också vara fotograf och
formgivare, och därmed uttrycks matkreativiteten till ett slags allkonstverk. Från ax till limpa där alla delar i helheten bär skaparens tanke och hand. En mycket uppskattad bok är ”Kärlek, oliver och timjan” (2001) som hon skapade
tillsammans med sin mamma.
Svenskens matkultur är något som påverkas av matprofilernas kreativitet och sätt att tolka samtidens värderingar med mat och dryck. För visst känner vi gastronomisk tillit till just de matprofiler som vi utsett till ”våra”.
Vinmakare från Märta Zätterströms tid:
Se också
Så utmärker sig svensk matkultur från andra länder.
Matforskaren Richard Tellström berättar hur svensk matkultur har vuxit fram och ger intressanta perspektiv på våra matvanor.
Ruffino Chianti Organic, 750ml
Systembolagsnummer: 2310
99,00 kr
Kusinerna Ilario och Leopoldo Ruffino startade firman 1877, ett lite vineri i orten Pontessieve nära Florens. Det fanns vid denna tid en skriande efterfrågan på bättre viner i de stora städerna. Nationen Italien var endast 16 år gammal och fortfarande i nationell yra. Framgångarna kom nästan omedelbart. Redan efter fyra år vann Ruffinos Chianti guldmedalj i vinutställningen i Milano och namnet blev snart ett begrepp för kvalitetsvin.
Läs mer
Vintips till räkmackan.
Den 14 oktober firas räkmackan som har fått en speciell plats i svenskarnas hjärtan.
Läs mer
