I sökandet efter objektivitetsidealet
- En studie om rapporteringen kring FRA-lagen i
Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ur ett
objektivitetsperspektiv
Erica Söderlund
Stéphanie Sepúlveda Nuñez
Examensarbete 15 hp, Journalistik (C-nivå) Journalistik och medieproduktion 180 hp Höstterminen 2009
Linnéuniversitetet
Institutionen för samhällsvetenskaper
Authors: Stéphanie Sepúlveda Nuñez & Erica Söderlund
Title: In search of the objectivity ideal – A thesis of the report about the FRA-law in Dagens
Nyheter and Svenska Dabladet from a objectivity perspective
Level: BA Thesis in Journalism Location: Linnaeus University Language: Swedish
Number of pages: 53
Abstract
The aim of this thesis was to examine what expressions for objectivity there were to
identify/find in newspaper journalisms report about the FRA-law during the period 2008-06-13 to 2009-10-14.
We choose to analyze ten articles from the morning paper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, five from each one. The method we used was a qualitative text analysis. We then designed an own model for the objectivity ideal from without the old theories that were available and also came with own ideas. Then we used that model as starting-point and designed key points to identify objectivity in the articles.
Our thesis showed that the articles often fail when it comes to two key points. Do to the usage of charged words and the journalist’s own opinions in a way that distracts the reader from the articles main information the neutral presentation fails. When it comes to the balance in the articles the reappearing problem is that some people don’t get the chance to reply do to that their standpoint is a part of the article but not them. Do to this the articles sources get to reply to the standpoint without the people behind it getting to defend themselves.
To sum up our thesis showed that the analyzed articles from Dagens Nyheter were more objective than the ones from Svenska Dagbladet.
Key words
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING……….……….5
1.2 Syfte och frågeställningar………...….6
2. BAKGRUND………...………..……7
2.1 Proposition 2006/07:63 En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet………...7
2.2 Kritik mot FRA-lagen………..8
2.3 Mediernas uppgift i dag……….………..9
2.4 Dagens Nyheter enligt Tidningsstatistik……….….9
2.5 Dagens Nyheters självpresentation……….…..……….10
2.6 Svenska Dagbladet enligt Tidningsstatistik………...…………10
2.7 Svenska Dagbladets självpresentation……….………..……10
3. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING………...………..11
3.1 Objektivitetsidealets bakgrund……….……..11
3.2 Westerståhls objektivitetsmodell………...12
3.3 Den journalistiska informationen………...……15
3.4 Sanningskravet….……….………….16
3.5 Objektivitetsnormens olika dimensioner….……….…….18
4. METOD OCH MATIERAL….……….21
4.1 Metod……….………21 4.2 Sepúlveda-Söderlunds objektivitetsmodell……….…………...21 4.3 Material……….……….23 4.4 Analysschema………25 5. ANALYS….………...………..………27 5.1 Dagens Nyheter……….……….27
5.1.1 ”Jag har inte bestämt mig än” 2008-06-13……….….….27
5.1.2 ”FRA bör granskas av sanningskommission” 2008-07-04……….…..28
5.1.3 Brett stöd för ny avslyssningslag 2008-10-22……….…...29
5.1.4 Flera demonstrationer mot ny FRA-omröstning 2009-10-11………30
5.1.5 S lovar riva upp och göra om FRA-lagen 2009-10-15………..31
5.2 Svenska Dagbladet……….…34
5.2.1 Storm i bloggosfären mot ny avlyssningsval 2008-06-14………..34
5.2.2 Riksdagen sa Ja till ny FRA-lag 2008-06-19……….…35
5.2.4 Kunskapen om FRA brister 2009-10-14………38
5.2.5 Sista ordet inte sagt om FRA 2009-10-15…..………...40
6. RESULTAT……….42
6.1 Tabell………...………..42
6.2 Dagens Nyheter………..43
6.3 Svenska Dagbladet……….44
6.4 Sammanfattning och jämförelse……….45
7. SLUTSATS OCH DISKUSSION.………..………...46
7.2 Metodkritik………...……..48
7.3 Förslag till fortsatt forskning………..49
8. REFERENSER………50
8.2 Internetkällor………..51
BILAGOR
1. INLEDNING
Ordet objektivitet kan ses som ett mål eller ett värde och kan beteckna saklighet och opartiskhet. Betydelsen av själva ordet har ändrats ett flertal gånger under tidens gång, beroende på vem som forskat kring det, inom vilket område samt i vilket syfte.
När det talas om objektivitetsidealet inom media kan vi påstå att en absolut objektivitet inte finns. Däremot återfinns tydliga mönster och uttalanden som tyder på att objektivitetsidealet lever vidare, i form av att det lärs ut på journalistutbildningar, journalister har etiska regler att följa och dylikt.
Under tidens gång har flera försök gjorts för att finna ett gemensamt synsätt, en modell och en beskrivning, men begreppet är fram tills idag fortfarande svävande i sin formulering.
Statsvetaren Jörgen Westerståhl är en av de många som försökt identifiera de olika ställningstaganden och föreställningar kring begreppet och kom bland annat fram till att objektiviteten kan ses som ett riktmärke, alltså ett mål och inte krav (1972). Vi anser att objektivitet är tolkningsbart.
Vi har gjort ett urval av de teorier som formats av några av de största forskarna inom området, tolkat och byggt vidare med egna tankar för att på något sätt kunna se om objektivitet
framträder i nyhetstexter och på vilket sätt. Nyhetsområdet vi valde är de texter som behandlade FRA-lagen, då vi inte bara ansåg att detta skapat stor debatt utan direkt berört journalistkåren, då exempelvis Svenska Journalistförbundet och Tidningsutgivarna ställt sig negativa till lagen. Vi avgränsade oss till att endast titta på Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.
Problemet som även uppstod när propositionen som behandlade lagen som i media kom att kallas för FRA-lagen, var enskilda politikers uttalanden om att media fått det svenska folket att ställa sig negativa till lagen på grund av det som publicerats. Detta samtidigt som media försvarade sig med att endast uppge egna åsikter i de avsedda platserna i en tidning, som exempelvis i en ledare eller en krönika.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att se vilka uttryck för objektivitet som de utvalda artiklarna har. Detta för att se texternas svagheter och styrkor för att i ett senare skede kunna jämföra de båda tidningar. För att komma fram till detta skapade vi en egen modell som har en del teorier som utgångspunkt, men även bygger på egna tankar.
Vår frågeställning består av en huvudfråga samt en underfråga som kort och koncist sammanfattar det vi vill få svar på med vår undersökning.
• Vilka uttryck för objektivitet kan man identifiera/finna i Dagens Nyheter och Svenska
Dagbladets rapportering om FRA-lagen under tiden 2008-06-13 till 2009-10-14?
- Vad finns det för skillnader och likheter mellan Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet när det kommer till hur pass objektiva texterna är?
2. BAKGRUND
I bakgrundskapitlet presenterar vi FRA-lagens utveckling under fyra år, tar upp den kritik som riktats mot lagen, redovisar information om de undersökta tidningarna samt beskriver den uppgift medierna tilldelats av staten. Detta för att ge relevant bakgrundsfakta för uppsatsen.
2.1 Proposition 2006/07:63 En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet
Den socialdemokratiska regeringen gav i juli år 2005 ut promemorian Ds 2005:30 gällande de lagförändringar som kom att gå under benämningen En anpassad
försvarsunderrättelse-verksamhet. Den åttonde mars år 2007 lämnade regeringen över propositionen till riksdagen, där det föreslogs att ändringar i lagen 2000:130, den om försvarsunderrättelseverksamhet, borde ske samt en ny lag borde stiftas om signalspaning. Som grund låg den förändrade hotbilden mot Sveriges säkerhet, då det ansågs att de uppgifter och metoder som fanns i den gamla lagen inte längre var lika relevanta. De försvarsbeslut som tagits under 1990-talet har präglats av föränderlighet och svårbedömbarhet som växt fram utifrån den
omvärldsutvecklingen sedan det kalla kriget. Då dominerades hotbilden främst av risken för ett storkrig mellan maktblocken i Europa, vilket Sverige svarade på genom att vara beredda på att möta en invasion av landets territorium. I dag är hoten ofta gränsöverskridande,
asymmetriska, icke-militära och utgår oftast från icke-statliga aktörer. Ett enskilt militärt angrepp mot Sverige, utifrån den tidigare hotbilden, är i dag osannolik.
Bland annat föreslogs att verksamheten i större utsträckning skulle bidra med underlag för bedömning av inte bara utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska hot utan även terrorism, spridningen av massförstörelsevapen samt hot mot den tekniska infrastrukturen. Dessutom ansågs Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser kräva skydd för de svenska trupper och intressen utomlands.
Även den tekniska utvecklingen på kommunikationsområdet ansågs behöva förändring då den var otillräcklig för inhämtningen av underrättelseunderlag. Ett sätt att hantera detta var
förslagsvis att vidga signalspaningen till kabelbaserad kommunikation. Försvarets
radioanstalt, FRA, skulle ges rätt att bedriva denna kabelburna trafik som passerar de svenska gränserna och detta i sin tur innefattade telefon- och stor del av Internettrafiken. På så sätt begränsades inte Sveriges handlingsfrihet och beslut i utrikes-, säkerhets- och
Den 14 juni 2007 behandlades propositionen och fick resultatet 146-143 för förslaget, men då det krävdes att fem sjättedelar sade ja yrkade minoriteten på vilandeförklaring i ett år, vilket antogs efter omröstning. Anledningen till att en stor majoritet krävdes var för att lagförslaget hade möjliga integritetsproblem eftersom propositionen bland annat rörde de mänskliga rättigheterna. Efter att året gått kan lagförslaget drivas igenom med enkel majoritet i riksdagen (www.dn.se, 2009).
Efter att frågan tagits upp på nytt, justerats och skjutits fram så hölls votering i riksdagen den 18 juni 2008 där propositionen vann bifall med rösterna 143 mot 138. Den 25 september samma år meddelade regeringen att tillägg till FRA-lagen, Försvarets radioanstalt, skulle göras för att skärpa integritetsskyddet. Bland annat skulle FRA ansöka om tillstånd för all signalspaning och de skulle enbart få tillgång till de trafikstråk som domstol bestämt. De fick även endast driva signalspaning på beställning av regeringen, regeringskansliet och
försvarsmakten. Detta för en tydligare reglering och för att kunna förbättra kontrollmöjligheterna av signalspaning (www.regeringen.se, 2009).
Den nya lagen trädde i kraft den första januari år 2009, samtidigt som ändringarna i de andra lagarna (www.ne.se, 2009). Den 14 oktober 2009 röstade Riksdagen ja till den uppdatering kring FRA-lagen gällande de integritetsproblem som tidigare tagits upp, och med 158 för och 153 mot gick ändringarna igenom (www.svd.se, 2009).
2.2 Kritik mot FRA-lagen
Lagen har fått hård kritik från olika håll. Bland annat skrev Agneta Lindblom Hulthén, ordförande i Svenska Journalistförbundet, och Anna Serner, VD för Tidningsutgivarna, ett debattinlägg i Dagens Nyheter där de öppet ställer sig mot FRA-lagen (www.dn.se, 2010). Flera hemsidor på Internet har även startats i syfte om att visa sitt missnöje emot lagen. Nedan följer ett urval av dessa.
Hemsidan stoppaFRAlagen.nu är en partipolitiskt obunden samling av privatpersoner och organisationer som har som mål att avskaffa FRA-lagen. Hemsidan har en stor samling länkar, artiklar, debattinlägg, analyser samt en webbshop (stoppaFRAlagen.nu, 2009). Hemsidan hade drygt 100 000 besökare efter bara några dagar sedan dess upprättande, enligt Mikael Nilsson, grundare och kontaktperson för nätverket (www.svd.se, 2009).
FRApedia.se är ett fritt uppslagsverk som vill fungera som en faktabank för journalister,
aktivister, bloggare och allmänheten om FRA-frågan. Skillnaden mellan FRApedia och Wikipedia är att den förstnämnda tillåter alla typer av artiklar som stödjer kampanjen mot FRA-lagen. För närvarande har hemsidan 355 artiklar (www.frapedia.se, 2009).
Namnlista.se drivs av Elmeta webbyrå i Örebro. Tanken med hemsidan är att det ska gå att
skapa egna namnlistor och namninsamlingar gratis. Lista nummer 113 berör stoppandet av FRA-lagen och hade fram till 30 november 2009 samlat in 3069 underskrifter
(www.namnlista.se/113, 2009).
Hemsidan dold.se drivs av Yayabee Sweden AB och är en säkerhetstjänst som tar betalt för att göra användaren anonym på Internet. Detta genom att byta ut datorns IP-adress så att adressen inte går att spåra tillbaka till användaren. Det gör att ingen, varken ens
internetleverantör eller någon myndighet, kan se vad man gör på nätet. Dold.se för inget register över sina kunder och lämnar inte ut trafikuppgifter om det inte föreligger misstanke om brott med ett straffvärde på minst två års fängelse (www.dold.se, 2009).
2.3 Mediernas uppgift i dag
Statens offentliga utredningars pressutredning från år 1994 har sammanställt mediernas uppdrag i det svenska samhället. I stort sett finns det tre uppdrag som staten gett journalister. Att informera, granska samt vara ett forum för debatt. Informationsuppgiften går ut på att förse medborgarna med information. Det är denna information medborgarna ska ta ställning till för att sedan fritt och självständigt bilda sig en uppfattning i exempelvis samhällsfrågor. Med granskningsuppgiften menas att journalisten ska vara en självständig aktör och granska de inflytelserika i samhället. Och genom att låta olika åsikter och kulturyttringar komma till tals uppfylls även forumsuppgiften. Staten anser att alla dessa uppdrag är viktiga för den fria åsiktsbildningen (SOU 1995:37).
2.4 Dagens Nyheter enligt Tidningsstatistik1
Dagens Nyheter är en morgontidning med Stockholm som utgivningsort.
Utgivningsfrekvensen är sju dagar per vecka och enligt TS uppgick upplagan till
1 Tidningsstatistik (TS) granskar och sammanställer information om svenska mediers upplagor, distribution, webbtrafik, digitala nyhetsbrev, databaser, annonspriser, hushållstäckning med mera, för att ge en opartisk bild av mediemarknaden. Bland deras kunder återfinns medierna själva, annonsförmedlare, annonsörer och medierådgivare (www.ts.se, 2009).
339 800 år 2008. Ansvarig utgivare och chefredaktör är Gunilla Herlitz (www.ts.se, 2009).
2.5 Dagens Nyheters självpresentation
Dagens Nyheter grundades av Rudolf Wall år 1864 och utkom första gången den 23 december. Politiskt betecknar sig tidningen som oberoende liberal och ingår i dag i
Bonnierkoncernen (www.ne.se, 2009). Tidningen presenterar sig som landets enda riksspridda morgontidning. Tidningen har cirka 580 anställda varav hälften arbetar på redaktionen i Stockholm. Antalet läsare per dag är uppskattningsvis 888 000 personer vilket utgör nästan tio procent av landets befolkning i åldrarna 15 till 79 år. Nätupplagan har cirka 1,1 miljoner unika besökare varje vecka. Tidningen ges ut i fyra upplagor och omsätter ungefär 1,9 miljarder kronor varav 62 procent kommer från annonser. Ungefär fem procent av upplagan säljs som lösnummer och i genomsnitt är 37 procent av tidningens innehåll annonser. Tidningens upplaga år 2008 var 339 800 exemplar per utgivningsdag (www.dn.se, 2009).
2.6 Svenska Dagbladet enligt Tidningsstatistik
Svenska Dagbladet är en morgontidning med Stockholm som utgivningsort. Den utkommer sju dagar per vecka och enligt TS uppgick upplagan till 194 800 år 2008. Ansvarig utgivare och chefredaktör är Lena K Samuelsson (www.ts.se, 2009).
2.7 Svenska Dagbladets självpresentation
Svenska Dagbladet grundades år 1884 och första numret publicerades den 18 december. På ledarplats är SvD en obunden moderat tidning och den är Sveriges tredje största abonnerade dagliga morgontidning (www.ne.se, 2009). Tidningen ägs av norska Schibsted och upplaga i hela landet år 2008 var 194 800 exemplar. Antalet anställda är 360 personer och den
redaktionella inriktningen ligger på kvalitetsjournalistik och fördjupade reportage. Tidningen utkommer varje dag i tre delar som omfattar områdena nyheter, kultur och näringsliv.
Tidningen är en del av SvD-gruppen, som består av cirka tio olika bolag där bland annat nätupplagan SvD.se, E24, Jobb 24 samt minTur ingår (www.svd.se, 2009).
3. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING
Syftet med detta kapitel är att ta upp teorier och tidigare forskning som gjorts om
objektivitetsidealet i journalistik och media. Då många tidigare forskningar och teorier går ihop med varandra har vi valt att ha allt under en och samma rubrik. Vi har valt ut forskare som berört begreppet utifrån olika områden samt valt ut modeller och gjort illustrationer för att ge en tydligare bild på vad objektivitet är och hur det kan uppnås. Genom att ta upp olika teorier vidgas tankesättet kring begreppet vilket är av relevans när vi sedan ska utforma vår egen modell. På detta sätt vill vi se vilka uttryck för objektivitet som framträder i de utvalda texterna.
3.1 Objektivitetsidealets bakgrund
Enligt tidningshistoriker uppstod begreppet objektivitet som ideal i takt med introduktionen av den elektriska telegrafen på 1840-talet . Denna journalistiska objektivitet var baserad på presentationen av fakta som en osminkad sanning och då talades det om separationen av fakta från värderingar (Allan, 2004).
Stuart Allan2 (2004) menar att den serviceinriktade journalistik som uppkom inte bara var skrivet med ett torrt språk med fakta, utan också att journalistiken blev en rutinmässig praktik. Detta hjälpte till att befästa grundprinciperna för objektivitet som ett ideal för rapportering. Idealet om neutral nyhetsbevakning hade på 1920-talet stegvis blivit synonymt med kraven på allmänintresse i nyhetsbevakningen, då tiden efter första världskriget gav uttryck för missnöje av en vinklad nyhetsbevakning och statliga propagandakampanjer. På 1960-talet väcktes debatten och kritiken åter då den traditionella journalistikens objektivitet och sanning
upplevde inskränkning. I USA uppstod rädslor om att inte kunna skilja verklighet från fantasi, då texter återspeglade en blandning av journalistik och litteratur (Weber, 1974).
I Sverige däremot var det den professionella nyhetsjournalistikens betoning av viktiga nyheter i stället för speglade sådana som startade det som senare kom att ses som en brytning med den traditionella referatjournalistiken. I och med televisionen ändrades karaktären på och
föreställningen av journalistiken (Hadenius & Weibull, 2005).
2
Monopolföretaget Sveriges Radio hamnade i blåsväder efter valet år 1968. Kritik riktades från politiskt håll till media för att ha varit vänstervridna i sin nyhetsrapportering. Problemet var hur kravet på saklighet och opartiskhet skulle uppfattas för att en nyhetsverksamhet skulle präglas av objektivitet. Dessa diskussioner skedde samtidigt som televisionen fick ökat genomslag med nystartade TV2. Den nya kanalen bidrog inte bara till nyhetsverksamhetens växt i och med programmet ”Rapport” utan innebar att journalisterna tänjde på de
journalistiska gränserna. TV2 hade även fakta- och samhällsprogram där journalister drev frågor istället för att redovisa skeenden. I och med det ändrades journalistikens uppgift från samhällsanpassning till aktiv samhällspåverkan. Det var bland annat mot denna typ av nyhetsförmedling som kritiken riktades (Hadenius & Weibull, 2005).
Journalisterna tog sig an uppgiften att avslöja maktmissbruk, belysa missförhållanden och undersöka samhällets baksidor med grävande journalistik och avslöjande reportage. Tanken var att inte längre bara att upplysa publiken utan även att påverka dem (Hadenius & Weibull, 2005). Den aktiva journalisten blev ett utmärkande drag för professionaliseringen där det journalistiska idealet blev en plattform för folket. De drag journalisten visade var de av en aktiv, engagerad granskare och informatör istället för en passiv, neutral rapportör (Petersson, 2006).
Det var under denna tid som begreppet objektivitet kom att stå för ett viktigt perspektiv på det journalistiska arbetet.
3.2 Westerståhls objektivitetsmodell
Kritiken mot Sveriges Radio för bristande objektivitet gav skäl till en rad undersökningar som hade det avtal som Sveriges Radio har med staten om att ge en saklig och opartisk
nyhetsförmedling i radio och television som utgångspunkt. Det var partiskheten i nyhetsförmedlingen som ifrågasattes och bland alla som undersökte tog sig statsvetaren Jörgen Westerståhl3 an uppgiften att försöka uttolka dessa krav. Han försökte bestämma objektivitetsbegreppet med just radiolagen som utgångspunkt och utgick inte ifrån någon absolut objektivitet, utan menade att om saklighet och opartiskhet kombineras uppnås det vi kallar för objektivitet (Hadenius & Weibull, 2005).
3
Westerståhls syfte med själva undersökningen av objektivitetsbegreppet var tvåfaldigt. Dels delade han upp objektivitet i olika huvudkomponenter för att på så sätt systematisera själva innebörden av begreppet. Och för det andra försökte han precisera objektivitetskraven genom att beskriva vad de innebär samt vilka relationer de avser och hur de är förenliga. Begreppet i sig delade han upp i fyra huvudkrav som har saklighet och opartiskhet som utgångspunkt (Westerståhl, 1972).
Källa: Westerståhl, Jörgen, Objektiv nyhetsförmedling (1972).
Objektivitetskravets första huvudkomponent gäller saklighet. I detta begrepp återfinns
sanningskravet som intar en särställning då detta krav är överordnat de övriga kraven eftersom en nyhet måste vara sann då den annars saknar relevans, är ointressant att balansera eller ens ge en neutral presentation av. Det finns två olika sätt att se om sanningskravet uppfylls, nämligen att se förhållandet mellan sanning och verklighet samt förhållandet mellan sanning och part. Med detta menas den sanning journalisten fått fram och den sanning parten, alltså intervjuobjektet, berättar. I det första synsättet har ännu ingen partrelation dragits in, alltså besvaras frågan om en nyhet är sann eller ej genom att frågan aktualiseras i förhållande till en avgränsad, enskild händelse. Exempel på sådana frågor kan vara: Har (X) begått det brott han
anklagas för? Här har alltså intervjuobjektet ännu inte fått komma till tals. I det fall en part
har fått komma till tals aktualiseras förhållandet mellan sanning och part. Journalisten utgår från det vederbörande sagt istället för att se om partens framställning framhåller sig till verkligheten. Jämförelsen som alltså behöver göras är den mellan talet och återgivandet av detta (Westerståhl, 1972).
Till skillnad från sanningskravet kan de övriga komponenterna relevans, balans och neutral
om de uppfylls eller inte (Westerståhl, 1972).
Kravet relevans är svårast att undersöka då den aktualiseras i två skilda sammanhang. Det första sammanhanget behandlar relevansen av exempelvis olika händelser i en händelsekedja. Problemet i det fall det är mera komplexa händelser det handlar om, är att det kan vara svårt för journalisten att hitta de faktorer som hon/han i första hand ska rikta uppmärksamhet på för att förutse en utveckling. Det är omöjligt för journalisten att göra den bedömningen, då det oftast krävs att en vetenskaplig undersökning utförs för att nya fakta ska komma fram. Således behandlar relevanskravet inte bara händelseförlopp utan även nyhetsförmedlingens jämförelse mellan olika händelser för att en händelse ska få den plats och det utrymme som anses rimligt. Relevansen skiftar mellan olika individers intresseinriktning eller enligt nyhetsförmedlingens nyhetsvärdering. Westerståhl insåg att det kunde komma att uppstå ett problem gällande vad som anses vara relevant. Han menar att genom att jämföra olika nyhetsmedier med varandra går det att se vilka som avviker starkt från de bedömningar de andra gjort. Slutsatsen som dras utifrån detta är att de då även avviker från kravet på saklighet (Westerståhl, 1972).
Objektivitetskravets andra huvudkomponent är opartiskhet. Under denna återfinns bland annat balanskravet vilket innebär att flera parter är inblandade i en händelse och det krävs någon slags balans i framställningen av dessa. I det fall fler än två parter förekommer är det inte säkert att alla kommer att spela en lika viktig roll i händelseförloppet.
Westerståhl menar att i de fall händelseförloppet gör att kanske en part får mer utrymme i media än andra, så går det att jämföra olika medier som täcker samma händelse. Genom att göra detta ges ett underlag för exempelvis förhållandet mellan partsbild och
nyhetsvärderingsprinciper. Då blir det tydligare att se om en partiskhet eller opartiskhet föreligger hos nyhetsförmedlingen (Westerståhl, 1972). Ett konkret exempel är vid täckningen av riksdagsval.
Det är förhållandet mellan de personer eller det medium som förmedlar nyheten och den part meddelandet berör som avses med neutral presentation. Meddelandet bör inte vara utformat så att meddelaren tar avstånd från den berörda parten eller identifierar sig med texten. Kravet på neutralitet berör alltså själva ordvalet eller uttryckssättet, exempelvis användandet av ord med en positiv eller negativ värdeladdning som framställer meddelaren som ägare av den
värderingen bakom orden. Alltså ska texten vara fri från journalistens egna värderingar eller ställningstagande (Westerståhl, 1972).
3.3 Den journalistiska informationen
Massmedieforskaren Denis McQuail4 (2008) menar att objektivitetsidealet är det mest
centrala begreppet i relation till kvalitet då det handlar om ett förhållningssätt till insamlandet, bearbetningen och spridningen av den journalistiska informationen. Enligt oss borde detta inte förväxlas med Westerståhls breda uppfattningen av sanningsbegreppet trots att
förhållningssättet är en sida av det.
Ett huvuddrag för att vara objektiv är att ha som utgångspunkt att vara distanserad och neutralt tillmötesgående gentemot objektet det ska rapporteras om. Opartiskhet är även det centralt, men objektivitet kräver att journalisten är väldigt noggrann och försöker uppfylla andra sanningskriterier, som exempelvis relevans och fullständighet, vilket underförstått borde undvika någon form av baktanke eller tjänst till en tredje part (McQuail, 2008). McQuail anser, med Westerståhls objektivitetsmodell som utgångspunkt, att komponenten
informativeness bör läggas till. Informativeness hör ihop med kvalitén på informationen, alltså
innehållet. Det är större chans att mottagaren, i detta fall tidningens läsare, förstår den information de får om det är hög standard på den. På detta sätt blir informationen sedd, förstådd och ihågkommen.
Källa: McQuail, Denis, Mass Communication Theory (2005)
4
Massmedieforskaren Denis McQuail är emeritus professor på School of Communication Research vid University of Amsterdam (mediaresearchhub.ssrc.org)
Informativeness utgår från Saklighet och är den pragmatiska sidan av information, vilken ofta
är undervärderad eller negligerad i normativa teorier. McQuail menar att informativeness är väsentlig för att se en helhetsbild av god information. De yrkesetiska reglerna vad gäller informationens kvalitet innebär bland annat att massmedia bör förse publiken med begripligt utbud av relevanta nyheter och bakgrundsinformation om händelser. Informationen borde vara objektiv i den mening att den borde vara korrekt, ärlig, tillräckligt komplett och
verklighetstrogen. I sin tur blir den tillförlitlig då det är möjligt för läsaren att kolla upp och på så sätt skilja fakta från journalistens åsikt. Genom att informationen är balanserad och rättvis, i den mening att den är opartisk, rapporteras alternativa perspektiv och tolkningar på ett icke sensationellt- och vinklat sätt, så långt som det är möjligt (McQuail, 2008).
3.4 Sanningskravet
Judith Lichtenberg5 (2000) anser att objektivitet är möjligt att uppnå och precis som
Westerståhl menar hon att sanningskravet är det mest väsentliga inom objektivitetsidealet. Människor vill veta hur det ser ut i världen, vad som händer och varför. Lichtenberg menar att de som påstår att en artikel inte kan vara objektiv också menar att journalisten inte kan förse läsaren med sanningen och den som förnekar objektivitet förnekar även möjligheten att hitta sanning. Lichtenberg menar att det är möjligt att få fram sanning och riktiga fakta och på så sätt uppnå objektivitet. Tron på objektivitet betyder inte att alla frågor kan få ett korrekt svar, en del frågor kan ha rätt svar men alla frågor kan ha fel svar. Lichtenberg menar att om det finns en tro på sanning bör det även finnas en tro på objektivitet (Lichtenberg, 2000). För att förtydliga sin syn på sanning använder Lichtenberg sig av en utsträckt linje gällande objektivitet, utefter vilken hon lokaliserar variationen av ämnen och yttranden för att förklara hur omfattande objektivitetsidealet är. På ena sidan finns enkla och okontroversiella fakta, exempelvis att Fredrik Reinfeldt är Sveriges statsminister. I mitten finns yttranden där det tydligt finns sanning och rätta svar, men där svaren är svårare att hitta. Exempel på detta är frågan ’Varför dog dinosaurierna ut?’. Svar till sådana frågor kan bero på vad vi menar med vissa uttryck, i detta fall dö ut. Men även om man är konsekvent i användandet av dessa uttryck kan människor vara oense om svaren och ha rimliga förklaringar för det. Trots detta tvivlar ingen på att det finns ett bestämt svar på frågan.
5
Judith Lichtenberg är professor i filosofi vid Georgtown University i USA som arbetar med etik och politisk filosofi med inriktning på bland annat internationell etik, etnicitet och massmedia (sites.google.com/site/jalichtenberg, 2009).
På andra sidan av sträckan återfinns fakta där man inte kan säga om det är sanning eller inte, exempelvis i bråk där båda sidor påstår sig vara oskyldiga och där vi inte kan vara säkra på vad som är sant. Osäkerheten i sådana fall kan bero på otillräckliga bevis och tvivel på vittnens trovärdighet (Lichtenberg, 2000). Så här kan Lichtenbergs olika dimensioner av sanningsbegreppet illustreras.
Illustration: Sepulveda, Stéphanie & Söderlund, Erica 2009.
Kritiker mot objektivitet menar att fakta inte ska innehålla värderingar, men Lichtenberg menar att det inte är så lätt att separera värderingar från fakta. Anti-objektivister menar att fakta inte är ”hårda”, eftersom de är fyllda med värderingar. Lichtenberg menar att
värderingar ofta inte är ”mjuka” eftersom de är fyllda med fakta. Journalister är vanligtvis bekymrade när det gäller ämnen och frågor på den faktarelaterade sidan av sträckan. Det är viktigt att poängtera att journalisterna måste lyckas nå en fast sanning eller en motvillig osäkerhet. Osäkerheten får endast förekomma i de fall journalisten försökt på alla möjliga sätt och vis att söka efter sanning, men där resultatet trots det fortfarande inte verkar fullt
trovärdigt. Antagandet att det finns objektivitet måste fortsätta, även om det ibland slutar med att konceptet sanning inte kan användas inom ett särskilt område, eller att sanningen inte kan hittas. För om journalisten har försökt sig på att uppfylla sanningskravet är hon/han i och med det även objektiv i viss utsträckning (Lichtenberg, 2000).
Inom vetenskapen talas det även om att sanningar är tillfälliga. Till skillnad från Lichtenberg menar Torsten Thurén6 (2007) att sanningen är en paradox. Vetenskapen strävar ständigt framåt, vilket innebär att vi aldrig kan veta något säkert. Om det som var sant igår är osanning idag kan dagens sanning vara osanning i morgon. Han anser att även om någon absolut
sanning inte kan uppnås går det att komma fram till ståndpunkter som mer eller mindre sannolikt är sanna (Thurén, 2007).
6
Torsten Thurén är docent i journalistik och universitetslektor vid institutionen för journalistik och kommunikation vid Stockholms universitet (www.su.se, 2009).
3.5 Objektivitetsnormens olika dimensioner
Michael Schudson7 (2001) menar att objektivitet är ett moraliskt ideal, ett vanesätt att rapportera och redigera samt ett märkbart mönster för nyhetsskrivande. Objektivitetsnormen guidar journalister till att separera fakta från värderingar och rapportera bara fakta. Objektiv rapportering strävar efter att representera varje sida på ett rättvist sätt. Schudson menar att i och med objektivitetsnormen består journalisternas jobb av att rapportera om något som kallas ”nyheter”, där informationen inte ska kommenteras, vinklas eller omformuleras (Schudson, 2001).
Gaye Tuchman8 (1972) identifierar objektivitetsnormens närvaro i flera dimensioner. Ett exempel är hur journalister uttrycker lojalitet till objektivitetsnormen i exempelvis tal, professionell etik, debatter och diskussioner i professionella tidskrifter och vetenskapliga granskningar av journalistiska opinioner. Tuchman identifierar även objektivitetsnormen i observationer som etnografer gör av journalisters arbetsmetoder och de yrkesrutiner de håller fast vid. Objektivitetsnormen kan även visas i innehållsanalyser av nyhetstexter och
nyhetsinslag där graden av opersonlighet och icke-partianda mäts (Tuchman, 1972).
Tuchman ser inte på objektivitet som ett ideal utan menar att objektivitet är en strategi och en rutin journalister använder i sitt arbete. I hennes artikel Objectivity as Strategic Ritual från 1972 granskar hon journalisters föreställningar om objektivitet. Hon tar upp tre faktorer som hjälper journalister att definiera objektiva fakta, nämligen form, innehåll och
interorganisatorisk samverkan. Med form menas de kännetecken som kan ses i journalisters arbetsmetoder, exempelvis användande av citattecken och att det viktigaste i en nyhet ska presenteras först i artikeln (Tuchman, 1972).
Innehållet i en artikel är en samling fakta. Tuchman tar upp sunt förnuft när hon pratar om innehåll. Hon menar att sunt förnuft kan bestämma om någon form av information accepteras som fakta. Odokumenterade fakta som journalister accepterar och anser är uppenbara kan när det gäller nyhetsomdöme baseras på sunt förnuft. Journalister publicerar inte fakta som talar emot sunt förnuft (Tuchman, 1972).
7 Michael Schudson är professor i sociologi inom journalistik och dess historia vid Columbia University Graduate School of Journalism i
USAoch skriver om objektivitetsnormen inom amerikans journalistik (www.journalism.colombia.edu, 2009).
8
Innehållet är även kopplat till journalisternas interorganisatoriska samverkan. Med detta menas att journalistens erfarenheter och uppfattningar om sin egen och andra organisationer leder till att journalisten tar vissa saker för givet. Tuchman föreslår att det korrekta sättet att hantera en nyhetshändelse är att använda särskilda procedurer som nyhetskonsumenterna märker av. Genom detta skyddas journalisterna i sin tur från att riskera sin profession (Tuchman, 1972).
I journalisters arbetsprocess finns det flera faktorer som rör objektivitet. Tuchman nämner att varje nyhet är en samling av fakta som är värderad och strukturerad av journalister.
Journalisterna blir ansvariga för noggrannheten i alla fakta och om felaktiga fakta trycks blir de skyldiga. Enligt den svenska lagen ska det finnas en ansvarig utgivare, detta finns inte i andra länder. Detta leder till att journalisten upplever press på att vara korrekt, och denna press hanterar journalisterna genom att lyfta fram begreppet objektivitet. Journalisterna menar att farorna för att publicera fel fakta minimeras om de följer vissa strategier i sina
arbetsmetoder som de identifierar med objektivitet. Det tas för givet att objektivitet uppnås om reportrarna samlar ihop och strukturerar fakta på ett fördomsfritt, opartiskt och opersonligt sätt. Att dubbelkolla och bekräfta fakta är även ett viktigt steg för att uppnå objektivitet
(Tuchman, 1972).
Enligt Tuchman finns det fyra strategiska tillvägagångssätt som tillåter journalister att hävda att de är objektiva:
I. Att presentera motsägande möjligheter
Journalister måste kunna identifiera fakta även om det källan säger är sanning inte går att bekräfta. Ett alternativ är att intervjua en person från andra sidan och på så sätt få en rättvis representation.
II. Att presentera stödjande bevis
Det finns tillfällen då journalister kan få fram bevis för att stödja en hävdad sanning. Stödjande bevis består av att samla in och citera kompletterande fakta som är allmänt accepterat som sanning. Detta för att ge nyheten större sannolikhet och trovärdighet. III. Klokt användande av citattecken
Journalister använder citat från andra människors åsikter för att stödja bevis. Genom att skjuta in någon annans åsikt anser journalister att de utesluter sin egen delaktighet i texten och låter fakta tala för sig själv.
IV. Strukturera information på ett lämpligt sätt
Den viktigaste informationen ska komma i första stycket och varje följande stycke ska innehålla information med avtagande betydelse. Genom att strukturera det i en lämplig ordningsföljd uppnår man objektivitet.
4. METOD OCH MATERIAL
Detta kapitel inleds med en grundlig presentation av vår objektivitetsmodell. Därefter för vi ett resonemang kring vårt empiriska material. Slutligen presenteras vårt analysschema.
4.1 Metod
För att få svar på våra frågeställningar valde vi att utgå ifrån vår egen definition av
objektivitet som vi format utefter de modeller och synsätt som presenterats i kapitlet teori och tidigare forskning. Utefter vår egen modell har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning och analyserat artiklarna från DN och SvD.
4.2 Sepúlveda-Söderlunds objektivitetsmodell
Utgångspunkten är Statens offentliga utredningars pressutredning från år 1994. I denna
återfinns de tre uppdrag som staten gett Sveriges journalister, nämligen att informera, granska samt vara ett forum för debatt. Informationsuppgiften innefattar att förse medborgarna med information som de utifrån fritt och självständigt kan ta ställning till, exempelvis i
samhällsfrågor. Granskningsuppgiften går ut på att journalisten ska vara en självständig aktör och granska de inflytelserika i samhället. Genom att låta olika åsikter och kulturyttringar komma till tals uppfylls även forumsuppgiften (SOU 1995:37).
Egenkomponerad modell (2009)
I objektivitetsmodellen har vi dock valt bort uppdraget ett forum för debatt, då vi anser att detta inte direkt innefattar nyhetsrapporteringen utan kommer i efterhand. Vi tolkar det som att uppdraget går ut på att nyhetsförmedlingar exempelvis ger läsarna möjligheten att skriva insändare, debattinlägg, kommentera på Internet samt ta del av de sociala medier som är opinionsbildande och som är sammanlänkade med det berörda mediet. Exempelvis Twitter, Facebook, bloggar och chattrum.
Under uppdraget informera återfinns Lichtenbergs syn på sanning, samt McQuails begrepp
informativeness. Sanning är likt objektivitetsbegreppet då det inte går att definiera exakt. Vi
valde Lichtenbergs sanningssyn i stället för Westerståhls, då Lichtenbergs är mer utvecklad. Hon anser att sanning är möjligt att få fram, men inte i alla frågor. Hon menar att i de fall det inte går att få fram ett enda korrekt svar ska journalisten arbeta så mycket som möjligt med att söka efter ett svar som verkar fullt trovärdigt, för att på så sätt uppnå objektivitet
(Lichtenberg, 2000).
Anledningen till att vi valt att använda oss av Lichtenbergs sanningsbegrepp är för att vi anser att det vara ett bra sätt att mäta sanning genom en sträcka som är uppdelad i tre dimensioner. Det blir då tydligare och inte lika svårdefinierbart. Även i detta fall kan läsaren själv se olika typer av sanning och med hjälp av de övriga begreppen få en helhetsbild och chans att själv kolla upp och bilda sig en egen uppfattning.
McQuails begrepp informativeness syftar på kvalitén på informationen, alltså innehållet. Det är större chans att mottagaren förstår informationen om det är hög standard på den. På detta sätt blir den sedd, förstådd och ihågkommen. Genom att informationen är korrekt, ärlig, tillräckligt komplett och verklighetstrogen, är den även objektiv (McQuail, 2005). Vi menar att det ger läsaren möjligheten att själv kolla upp informationen i efterhand och på så sätt skilja på åsikt från fakta. På detta sätt blir informationen tillförlitlig och publiken vet att massmedia förser en med ett begripligt utbud av relevanta nyheter och bakgrundsinformation. När det kommer till om en text blir ihågkommen är det svårt att undersöka minnets kapacitet, därför är just denna punkt individuell. Alltså är det upp till var och en av läsarna att själva komma fram till vad som blir ihågkommet.
Balans är ett centralt begrepp som återfinns under både uppdragen informera och granska. Enligt Westerståhl är en nyhet balanserad om den har en kombination av lika stort utrymme för berörda sidor samt att den erbjuder motsägande tolkningar och åsikter (Westerståhl, 1972). Vi anser att journalisten ska höra och presentera varje sida på ett rättvist sätt.
Under uppdraget att granska har vi valt att sätta reflekterande medvetenhet. Detta är inte något som vi kan mäta i texterna utan snarare ett tips för journalisten vid utförandet av sitt arbete. I grunden har vi utgått från McQuails tankar om att journalisten ska vara distanserad och neutralt tillmötesgående mot det objekt hon/han ska rapportera om för att uppnå objektivitet (McQuail, 2005), men det kan anses omedvetet och omöjligt att distansera sig från egna
värderingar, åsikter och tidigare erfarenheter. Det vi menar med medvetenhet är att journalister ska vara medveten om den kunskap hon/han har, vad som upplevs eller har upplevts, vilka tankar som cirkulerar i samband med exempelvis en intervju samt vad allt detta egentligen betyder för den enskilde journalisten. I stort sett handlar det om att vara medveten om sitt eget medvetande. Utifrån dessa tankar kan journalisten sedan ta ett medvetet beslut och vara medveten om att hon/han inte är neutral och att de val som görs påverkar nyhetens slutprodukt. Vi anser att journalisten ska utgå från att hon/han alltid medvetet väljer en vinkel. Därför är det av betydelse att innehållet, som vi täckt genom begreppet
informativeness, ger läsaren chansen att själv hitta andra vinklar om hon/han så önskar. Så om
journalisten tänker medvetet och tar hänsyn till de val hon/han gör och till sina egna åsikter kan objektivitet uppnås.
Den sista punkten i modellen är neutral presentation. Denna återfinns under alla ovanstående punkter, då vi anser att journalister bör ha med sig det i bagaget även när de tidigare nämnda punkterna genomförs. På så sätt presenteras nyheten i sitt slutskede på ett neutralt sätt, då tankesättet egentligen varit med längs hela vägen. Westerståhl menar att en nyhet är neutralt presenterad om den är fri från egna värderingar eller ställningstagande (Westerståhl, 1972). Vi menar att det är av stor vikt att tänka på det sättet exempelvis även vid insamlande av
information och noteringar vid intervju.
Då vi i inledningen hävdar att objektivitet är ett odefinierbart begrepp har vi genom den här egenkomponerade modellen kommit fram till vad vi anser objektivitet vara och hur det kan uppnås. Vi anser att en objektiv text är den text som tillåter dess läsare att dra egna slutsatser, att kolla upp informationen i efterhand på ett smidigt sätt samt att texten bygger upp en tillit mellan tidningen och dess läsare. På så sätt vet de att det som publiceras är sanning. Genom att journalisten följer stegen utifrån vår modell kan nyhetsrapporteringen bli objektiv.
4.3 Material
Vid valde att analysera fem artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) samt fem från Dagens Nyheter (DN), då dessa är rikstäckande tidningar med många läsare. Vi valde att endast analysera fem texter från vardera tidning, då vi ansåg att det inte behövs fler artiklar eftersom vi skulle göre en fördjupad textanalys.
största pressarkiv, men även Mediearkivet, en sökbas för artiklar från svenska dagstidningar och tidskrifter. Artiklar från DN återfinns i PressText och artiklar från SvD återfinns i Mediearkivet. Anledningen till att vi använde båda sökbaser är att respektive tidning endast finns tillgänglig på respektive pressarkiv.
För att få fram bästa möjliga resultat ur pressarkiven gick vi in på Avancerad respektive Utökad sökning där vi, förutom att skriva sökord, kunde välja tidsperiod och välja vilka tidningar vi ville söka artiklar ifrån.
Vi valde sökordet ”FRA-lagen”, då vi ansåg att det gav det mest relevant resultat. En sökning på enbart ”FRA” gav träffar som bara hade att göra med Försvarets radioanstalt (FRA) och inte var relaterade till lagförslaget samt träffar där FRA använts som förkortning för
Frankrike. Eftersom vi vill undersöka om journalisterna var objektiva valde vi bort texter på debatt-, insändar- och ledarsidorna, då dessa sidor färgas av personers egna åsikter och inte hör till nyhetsrapportering.
Vår utgångspunkt är då propositionen lades fram, den 8 mars 2007, och sträcker sig fram tills dagen efter lagändringen den 14 oktober 2009. Eftersom debatten kring FRA var väldigt aktuell med nästan dagliga nyhetsrapporteringar anser vi att en ej slumpmässig undersökning lämpar sig bäst, då vi därigenom kan få in mer intressanta artiklar att jämföra.
Efter sökningar i PressText och Mediearkivet upptäckte vi dock att DN endast har en text där FRA-lagen nämndes under 2007, vilken låg på debattsidorna, och SvD endast hade en text som låg på insändarsidorna under samma år. På grund av detta begränsade vi oss ytterligare till att endast analysera texter under 2008 och 2009, samt valde ut tre artiklar från 2008 och två artiklar från 2009 från vardera tidning.
I urvalet av artiklar gick vi först och främst på rubriker som väcker uppmärksamhet, samt längden på artikeln. Vi uteslöt notiser och kortare artiklar under 200 ord, då det inte fanns tillräckligt utrymme för att göra en ingående analys. Vi ville ha med den första artikel som respektive tidning skrev om FRA-lagen och första artikeln efter röstningen om lagändring som skedde den 14 oktober 2009. Vi valde ut de resterande artiklarna utefter de rubriker vi ansåg lät intressanta genom att kolla på ordval och gärna där namnet FRA fanns med. Efter detta kollade vi i de korta inledningar till texterna som finns i respektive sökbas för att
undersöka om artiklarna var relevanta och inte handlade om något annat än FRA-lagen. För att få en överblick över hur mycket som rapporterats om FRA i DN och SvD gjorde vi en sammanställning av sökningen i PressText respektive Mediearkivet av hur många texter som skrivits per år, från 2005 till 2009.
Sökord: FRA DN SvD 2005 14 16 2006 24 30 2007 40 75 2008 160 346 2009 40 121 Totalt: 278 588 Period: 2005-07-01 till 2009-11-19 Sökord: FRA-lagen DN SvD 2005 0 0 2006 0 0 2007 1 1 2008 159 189 2009 46 58 Totalt: 206 248 Period: 2005-07-01 till 2009-11-19 4.4 Analysschema
För att kunna tillämpa vår modell i analysen av artiklarna tog vi fram frågor till modellens olika punkter. Detta för att få svar och se om artikeln fyller de krav som behövs för att nå upp till objektivitetsidealet. Vi har frågor till alla punkter förutom medvetenhet, eftersom vi har det med i vår modell som ett tips för journalister och inget som går att analysera i en text.
Informativeness:
- Är informationen komplett och verklighetstrogen? - Är informationen relevant?
- Är informationen tillräcklig för att bli ihågkommen? - Vilka källor finns i texten?
- Går källorna att dubbelkolla?
- Genomsyrar källorna texten, eller nämns de bara en gång? Sanningskravet:
- Finns det en variation av ämnen och yttranden?
- Vilken sorts sanning finns det utifrån Lichtenbergs sträcka? - Svarar texten på de frågor den bygger på?
- Har journalisten nått något som kan liknas vid sanning eller är sanningen som presenteras osäker?
Balans:
- Representeras alla sidor som ämnet i texten behandlar?
- Hur många gånger återkommer personerna i texten, i form av citat?
- Hur många gånger återkommer personernas åsikter, i form av återberättad text? - Får motsägande tolkningar och åsikter plats i texten?
- Finns det någorlunda balans mellan de parter som presenteras i texten? - Hur presenteras personerna i artikeln, exempelvis genom titulering? Neutral presentation:
- Är journalisten synlig i texten?
- Finns journalistens egna värderingar med i texten? - Finns journalistens eget ställningstagande med i texten?
5. ANALYS
I detta kapitel presenterar vi vår analys av artiklar ur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till hjälp använde vi oss av vårt analysschema som bygger på huvudkraven ur vår
objektivitetsmodell; informativeness, saningskravet, balans och neutral presentation.
5.1 Dagens Nyheter
5.1.1 ”Jag har inte bestämt mig än” 2008-06-13
Artikeln är den första som DN publicerade om FRA-lagen 2008 och är skriven av Tove Nandorf. I artikeln får Centerpartiets riksdagsman Fredrick Federley svara på tre frågor angående röstningen om FRA-lagen.
Vi tolkar informationen i artikeln som relevant, eftersom det är viktigt att visa medborgarna att Federley är osäker. Informationen blir även komplett och verklighetstrogen då Federley får beskriva varför han känner som han gör. Enligt oss hade artikeln blivit ännu mer komplett genom att ha med lite fakta om vad FRA-lagen är.
Eftersom texten endast innehåller Federleys åsikter har journalisten endast honom som källa och svaren kan bara kollas upp genom att få dessa bekräftade. Utefter Lichtenbergs
sanningssträcka, som finns med i vår modell, hamnar denna artikel under Okontroversiella
fakta/sanning.
När det gäller kravet på balans anser vi att det är svårt att analysera i denna artikel, eftersom den endast fokuserar på Federleys åsikter och alltså inte tar med exempelvis någon annan politikers tankar inför valet. Med andra ord finns det inte två olika parter, dessutom handlar texten om Federleys åsikter om valet. Han talar inte om något annat parti och därmed saknas det inte en representation av en annan källa. Vi anser dock att denna text ses som en förmån för Centerpartiet.
Journalisten använder sig av ledande och värderande frågor. I och med detta anser vi att artikeln saknar en neutral presentation, då texten innehåller frågor som exempelvis ”Har du
bestämt dig för att rösta nej?” och ”Varför är du så skeptisk?”. Det hade varit bättre med
frågor som exempelvis ”Vad har du tänkt rösta?” och ”Vad har du för tankar kring
5.1.2 ”FRA bör granskas av sanningskommission” 2008-07-04
Artikeln är skriven av Emma Thelénius-Wanler och handlar i stort sett om
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Rambergs åsikter. Hela texten bygger på hennes tankar om att låta en sanningskommission granska FRA. Detta för att räta ut frågetecken kring verksamheten samt för att återfå trovärdighet, enligt Ramberg.
I texten nämns även Säpo och Försvarets underrättelsenämnd, FUN, men ingen av dessa får uttala sig. Efter artikeln följer även en guide som förklarar FUN:s kontrollansvar för FRA. Anne Ramberg har fem citat och fem indirekta anföranden. Eftersom texten endast bygger på en källas yttranden anser vi att informationen som ges är relativt lätt att dubbelkolla. I artikeln beskrivs det tydligt vilken roll både Säpo och FUN har, vilket enligt vår objektivitetsmodell gör att informationen i texten tolkas som mer komplett. Vi anser att det är bra att guiden finns med, då denna stärker texten och gör att vi som läsare får mer trovärdighet för både artikeln och tidningen. Informationen som ges är utefter vår tolkning relevant för artikeln .
I stora drag anser vi att det hade räckt med Ramberg som enda källa, då allt som sägs i form av citat eller indirekt anförande uppfattas som trovärdigt och sanningsenligt. Undantaget är när Ramberg säger “Men generaldirektören säger ju själv att…”. Här skulle vi faktiskt velat ha generaldirektörens uttalande, istället för att låta källan uttala sig å generaldirektörens vägar. Enda gången journalisten är någorlunda synlig är precis efter ingressen när hon skriver
”Stormen kring signalspaningen vägrar att lägga sig, trots regeringens försök att tiga ihjäl
den. En av de skarpaste kritikerna är…”. Här anser vi att det framkommer hur journalisten
uppfattat situationen och att hon ser Ramberg som en av de skarpaste kritikerna. Det är dock inget som vi uppfattar som värderande från journalistens sida, utan snarare att hon helt enkelt valt en vinkel som hon dessutom följer som en röd tråd ända fram till artikelns slut.
Det finns en variation av ämnen med tanke på att Ramberg talar om lagen,
lagstiftningsprocessen, en eventuell sanningskommission, Säpo och FUN. Trots att det är många olika ämnen så anser vi att de sammanlänkas bra i texten och att det inte blir svårt att följa. Däremot finns det inte en variation när det kommer till yttranden då det endast är Ramberg som talar. Utifrån Lichtenbergs sanningssträcka så hamnar denna artikel på
När det kommer till balansen i texten så kan vi påstå att denna är relativ bra, med undantag för tidigare nämnda citat av Ramberg där hon nämner generaldirektören. Det är alltså egentligen inga olika ”sidor” det handlar om här, utan snarare en kritikers tankar och åsikter kring lagen. Överlag tolkar vi presentationen som neutral, då journalistens egna värderingar och
ställningstagande inte genomsyrar texten.
5.1.3 Brett stöd för ny avslyssningslag 2008-10-22
Artikeln är skriven av Anders Munck och handlar om den kritik som riktas mot att Säpo får avlyssna telefoner och läsa e-post om FRA-lagen går igenom. De källor som finns
representerade i texten är Anne Ramberg, generalsekreteraren på Advokatsambundet, Mark Klamberg, doktorand i folkrätt vid Stockholms Universitet, riksdagsledamöterna Mehmet Kaplan (MP) och Lena Olsson (V) samt Ulrika Karlsson (M) som är ledamot i
justitieutskottet. Alla källor, förutom ledamöterna från Miljöpartiet och Vänsterpartiet, får relativt mycket sagt genomgående i texten antingen i form av citat eller återberättat av journalisten. Ledamöternas namn nämns i samband med att det i texten förs fram vilka som stödjer lagen, men som samtidigt reserverar sig. Miljöpartiet och Vänsterpartiet får alltså inte uttala sig ytterligare om saken. Däremot får de resterande källorna svara på ledamöternas återberättade åsikt.
Utifrån vår objektivitetsmodell tolkar vi texten som verklighetstrogen och då källorna nämns med namn och titulering går informationen även att dubbelkolla. Vi anser dock att texten hade blivit mer komplett om det hade funnits med citat från Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Enligt vår tolkning motsäger sig rubriken och ingressen varandra en del när det kommer till vilken vinkel texten har. Av rubriken att döma tror vi att textens vinkel är att visa vilka som är för FRA-lagen, men av ingressen att döma tror vi att textens vinkel är den kritik lagen fått. Det kan bero på att det kanske inte är journalisten som skrivit rubriken utan exempelvis en redigerare.
Det enda som vi egentligen anser är anmärkningsbart i rubriken är att de valt ordet
”avlyssningslag” istället för att skriva ”FRA-lagen”. Just ordet ”avlyssning” tolkar vi som ett ord som kan göra att vi som läsare drar paralleller till att bli övervakade, men å andra sidan är det just vad lagen handlar om, därav anser vi att det inte är värdeladdat.
Det finns egentligen ingen variation i yttrandenas ställningstagande då fyra av fem källor mer eller mindre är tveksamma till lagen. Däremot är det en variation vid valet av källor då inte bara politiker får uttala sig. I stort sett är texten näst intill är fri från egna värderingar, med undantag för meningen ” Medan det stormade kring FRA-lagen har 1952 års tvångsmedelslag
passerat obemärkt förbi...”. Ordvalet ”stormade” tolkar vi som att det är utifrån hur
journalisten själv uppfattat debatten och när det kommer till om tvångsmedelslagen passerat ”obemärkt förbi” så kan vi endast spekulera kring om det verkligen är så. När det kommer till Lichtenbergs sanningssträcka så går denna text att placera i början, alltså som
okontroversiella fakta/sanning då det går att dra slutsatsen att journalisten nått något som kan
liknas vid en sanning som inte är osäker.
När vi utgår ifrån balanskravet, som återfinns i vår objektivitetsmodell, anser vi att det är desto svårare att reda ut, då det i första hand handlar om de möjligheter Säpo får i och med den nya lagen. Ingen från den sidan får yttra sig och när vi undersöker balansen i de källor som faktiskt yttrar sig så är även det svårt. En källa är kritisk fullt ut, tre källor stödjer lagen, men är tveksamma och en källa försvarar den kritik som ges. Vi anser att det kanske hade räckt med en källa från varje ”sida”, med tanke på att två av de tre tveksamma källorna ändå inte får yttra sig. Det går dock, enligt oss, att dra slutsatsen att motsägande åsikter faktiskt får framträda i texten, även om vissa av dem förblir obesvarade. Vi tolkar med andra ord textens presentation som neutral, då den saknar positiva/negativa värdeladdade ord samt för att journalisten inte uppfattas som synlig.
5.1.4 Flera demonstrationer mot ny FRA-omröstning 2009-10-11
Artikeln är skriven av Michaela Möller och är publicerad på söndagen, tre dagar innan Regeringens omröstning i oktober. Texten handlar om de FRA-motståndare som samlats runt om i landet under lördagen. De källor som finns representerade är Piratpartiets ordförande Rick Falkvinge och Grön Ungdoms språkrör Jakop Dalunde. Falkvinge har två citat med i texten samt ett indirekt anförande och Dalunde har med två citat som kommer direkt efter varandra. De andra som nämns, men som inte får komma till tals, är Ung vänster,
Vänsterpartiet, Liberala ungdomspartiet, Miljöpartiet, Ung pirat, Kristdemokratiska ungdomsförbundet och Sossar mot Storebror.
Informationen som ges tolkar vi som kortfattad och i vissa sammanhang även alldeles för sammanfattad. Exempelvis skriver journalisten ”Då gäller det att ta ställning till en
uppdatering om lagen...” och förklarar inte ytterligare vilka slags förändringar det gäller. Å
andra sidan går artikeln ut på att få fram demonstranternas åsikter, vilket gör denna brist på information någorlunda försvarbar, dock inte komplett men absolut verklighetstrogen. Detta då resten av texten bygger på citat samt fakta där det skrivs om demonstrationer i andra städer samt kommande sådana.
Variationen av ämnen och yttranden är inte så stor och vi tolkar det som att intervjuobjekten endast fått svara på frågan ”Varför är du här och demonstrerar?”. Detta anser vi gör att svaren blir enkla och förväntade. Artikeln både börjar och avslutas med Piratpartiets
ordförande, men när vi tittar på de citat som finns med i texten anser vi att Dalundes yttranden är mer intressanta, ”Vi vill visa vårt stöd för de borgerliga ledamöterna som vi vet tycker
annorlunda...”. Vinkeln anser vi med andra ord vara diskuterbar och i och med det känns
texten inte riktigt relevant. Å andra sidan är den inte heller så lång, vilket vi tolkar som att tidningen kanske resonerat likadant och därför gett den en liten plats.
Då texten inte är så lång och till stor del består av citat så hamnar den längst ut till vänster på Lichtenbergs sanningssträcka, alltså som okontroversiella fakta/sanning. Då det inte finns så många indirekta anföranden eller journalistens egna återberättanden kan vi påstå att texten når upp till något som kan liknas vid sanning, då det som återfinns i texten går att dubbelkolla med de nämnda källornas bekräftelse på det som sagts. Presentationen tolkar vi i och med detta som neutral.
5.1.5 S lovar riva upp och göra om FRA-lagen 2009-10-15
Artikeln är skriven av Hans Olsson och publicerad dagen efter att Riksdagen röstat igenom förslagen om förändringar i FRA-lagen. I rubriken återfinns två ord som kan tolkas som laddade, nämligen lovar och riva upp. ”Att lova” tolkar vi som att det innebär att hålla ett löfte, alltså något som kommer att ske om de som lovar får som de vill, i detta fall
Socialdemokraterna. Det kan tolkas som att det är till det svenska folket de ger ett löfte. Orden ”Att riva” tolkar vi som att förstöra det som finns. ”Göra om” anser vi tyder på att de fortfarande vill ha lagen, men enligt deras egen utformning. Alltså kan den nuvarande lagen uppfattas som otillräcklig. Texten i sin helhet bygger på åsikter från politiker som ställer sig kritiska till FRA-lagen.
De källor som finns representerade i artikeln är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna och Folkpartiet. Partiernas representanter presenteras enligt följande formulering: försvarsutskottets ordförande Anders Karlsson (S), Kalle Larsson (V),
försvarsminister Sten Tolgfors (M) och Camilla Lindberg (FP).
I artikeln nämns några efter titel och andra endast efter deras namn. Detta anser vi gör att det är brist på information för textens läsare då det inte är självklart vilken roll de som endast nämns med namn har. Informationen tolkar vi som verkligenhetstrogen då två tunga titlar finns med och flera partier får yttra sig. Däremot är inte informationen komplett då inte alla fått titlar.
I ingressen, precis efter att han informerat om att Riksdagen klubbat igenom förslaget, har journalisten skrivit ”Men än är det inte slut. Om det blir maktskifte tänker (s) riva upp lagen”. Första meningen är enligt oss ett tydligt exempel på att det är journalistens egen värdering. Hur kan han veta att detta inte är slutet? Meningen efter det uppfattar vi som ett
återberättande, vilket kan ses som faktabaserat. Orden riva upp återfinns ännu en gång och förutom rubriken där det står att de vill göra om är det inget som tyder på att
Socialdemokraterna vill behålla lagen, fast omgjord, utan kan snarare tolkas som att de vill avskaffa den.
Enligt vår tolkning finns journalistens egna värderingar och upplevelser genom hela texten. Bland annat uttrycker han sig med orden ”...en gles skara demonstranter...”. Vad är en gles skara enligt honom? Här anser vi att det hade varit bättre om han istället skrivit ett XX-tal
demonstranter beroende på det ungefärliga antalet människor som samlats. På så sätt kan
läsaren själv bilda sig en uppfattning om det är en gles skara eller inte. Han talar även om att händelsen inte hade samma ”känslomässiga intensitet”, vilket beskriver hur han själv
uppfattar situationen han befunnit sig i och därmed gör honom synlig i texten. Utefter Lichtenbergs sanningsstrecka placeras artikeln i mitten, under Sanning finns, men är svår att
hitta.
I stort sett finns det tre parter med i texten, Moderaterna som anser att lagen är tillräcklig, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som anser att den är otillräcklig samt Folkpartiet som är osäker. Miljöpartiet uttalar sig inte, utan nämns av journalisten som likställer deras
Moderaterna endast får uttala sig en gång. Detta i form av att talstrecket bekräftar det journalisten skrivit innan med nästan exakt samma formulering. Detta tolkar vi som att
journalisten tar stöd av Moderaterna. Resterande får även de ett talstreck var, men eftersom de har samma åsikt får de mer utrymme än Moderaterna, vilket skapar obalans i texten.
Miljöpartiets talare sätter vi under den sistnämnda kategorin, alltså de osäkra, då hon ställer frågor som ”...hur ser utbytet med andra länder ut? Jag har inte svaret på det...”, vilket vi uppfattar som att hon anser att lagen är otillräcklig.
I artikeln beskrivs det vad det beslutades om, men med en vinkel på att Socialdemokraterna vill göra om lagen. Med det i bakhuvudet anser vi att obalansen större då exempelvis
Moderaterna inte alls får svara på den kritik som riktas från bland annat Socialdemokraterna. I socialdemokratens talstreck återfinns även en laddad mening med ord som ”...göra om och
göra rätt/.../ta människors oro på allvar...”, vilket enligt oss kan tolkas som att den
nuvarande regeringen inte bara gör fel utan även struntar i medborgarnas åsikter. Här anser vi att Moderaterna exempelvis hade kunnat komma med respons för att balansera upp det hela. Texten bygger inte på någon fråga utan på ett uttalande från Socialdemokraterna. De frågor som finns får inget svar och enligt vår tolkning får detta, tillsammans med avsaknaden av variation och yttranden, resultatet att sanningskravet inte uppfylls till fullo. Med
sanningskravet från vår objektivitetsmodell i bakhuvudet anser vi att hela artikeln i sig kan tolkas som sann, då den är baserad på vad socialdemokraten Andres Karlsson sagt. Om det nu blir så eller ej är en annan fråga i sig. Enligt oss blir texten som sagt verklighetstrogen,
eftersom att vi som läsare på något sätt förväntar oss att Socialdemokraterna motsäger det Moderaterna gör.
Vi anser att den information som ges är delvis relevant, men faller när journalisten blir synlig och tolkar situationen å läsarens väg. Detta i sig gör, enligt vår tolkning, att texten inte presenteras på ett neutralt sätt. Artikelns valda vinkel anser vi inte är genomgående i texten, då det i stort sett endast framträder tydligt i ingressen och i slutet av texten i form av ett talstreck. Där av blir inte heller texten ihågkommen, då informationen som är grunden för den valda vinkeln kommer alldeles för sent i texten.
