• No results found

Umeå universitet [ ] Receptarieutbildningen 180 hp STUDIEHANDLEDNING. Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Umeå universitet [ ] Receptarieutbildningen 180 hp STUDIEHANDLEDNING. Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Umeå universitet [2009-12-01]

Receptarieutbildningen 180 hp

STUDIEHANDLEDNING

Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp

Receptarieutbildningen vid Umeå universitet

(2)

Välkommen till kursen Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp

Jag heter Hanna Fick och är kursansvarig för den här kursen. Tidigare har jag arbetat som handledare för olika studiegrupper på programmet och sedan juli 2007 är jag programansvarig för Receptarieprogrammet. Jag är apotekare och har tidigare arbetat inom Apoteket AB, på Apoteket vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, i 8 år. Under min tid på apoteket har jag bland annat arbetat med läkemedelsgenomgångar på flera äldreboenden runt om i Umeå. Intresset för Läkemedelsbehandling hos äldre väcktes när jag arbetade som sjukvårdsbiträde på en långvårdsavdelning.

Läkemedelsbehandling hos äldre är ett viktigt ämne som berör många och jag tror att många av er redan har erfarenheter och kunskaper inom detta område. Jag hoppas att ni utifrån era egna erfarenheter ska få många aha- upplevelser under den här kursen och jag hoppas att ni ska knyta ihop den kunskap som ni redan har med det som ni lär er under kursen så att ni känner att era kunskaper fördjupas. Denna kurs kommer också att skapa funderingar och frågor. Vissa frågor kommer du att få svar på och andra frågor finns det inget svar på.

Framförallt hoppas jag att du ska bli nyfiken på ämnet Läkemedelsbehandling hos äldre och att du kommer att vilja läsa mer och söka kunskap på egen hand.

Lycka till!

Hanna Fick, kursansvarig

(3)

Kontaktpersoner

Kursansvarig Hanna Fick 090-786 55 92 hanna.fick@chem.umu.se

Viktiga datum

Skriftlig inlämningsuppgift inlämnad (lämnas

elektroniskt enligt anvisningar)

samtliga 2009-12-16

Gruppövning med stöd av

wiki samtliga Uppgifter läggs ut i PingPong 2009-12-07

Skriftlig sammanställning inlämnad 2010-01-11 Tentamen: 2010-01-15 skrivtid 9-13

Examination samtliga

Omtentamen: 2010-03-24

Kurslitteratur

Kragh A (red.). Äldres läkemedelbehandling – orsaker och risker vid multimedicinering.

Studentlitteratur. 2005 ( ISBN 91-44-03906-9) Läkemedelsboken 09/10. Bromma. Apoteket AB

Material som distribueras via nätet i samband med kursen (artiklar, kompendier mm)

Receptarieutbildningens webbplats

Denna utbildning bedrivs i nätbaserad form.

Kursmaterialet hittar du i Ping Pong: http://umu.pingpong.net

Receptarieutbildningen har en webbplats med allmän information om kurser, kursansvariga, kursplaner och övrig allmän information som tentamensfrågor och behörighetskrav.

http://www.chemistry.umu.se/student/receptarieprogram/

(4)

Kursplan

Läkemedelsbehandling hos äldre

Pharmacotherapy in the elderly

Högskolepoäng: 7,5 Kurskod: 5FA003

Ansvarig institution: Kemiska institutionen Huvudområde: Farmaci

Nivå: Grundnivå

Fördjupning: Kandidatexamensnivå

Betygsgrader: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG) Utbildningsområde: Naturvetenskap

Kursen kan ingå som valbar kurs i Receptarieprogrammet 180 hp

1. Beslut om inrättande

Kursplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-11-05. Kursplanen gäller fr.o.m.

HT 07.

2. Innehåll

Kursen behandlar orsaker till, förekomst av, samt symtom vid vanliga sjukdomar och hälsoproblem hos äldre.

Kursen behandlar också läkemedelsbehandling vid vanliga sjukdomar och hälsoproblem hos äldre, samt läkemedelsanvändning hos äldre i Sverige. Vidare diskuteras läkemedelsbehandling vid olika typer av

demenssjukdomar med särskild tonvikt på Alzheimers sjukdom. Kursen tar också upp orsaker till, symtom vid samt riskfaktorer för Alzheimers sjukdom samt orsaker till och behandling vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Andra viktiga områden som berörs är farmakokinetiska och

farmakodynamiska förändringar hos äldre, biverkningar hos äldre, fallolyckor, konfusion samt olämpliga läkemedelsval till äldre.Problematik som uppkommer vid behandling med många läkemedel samtidigt (polyfarmaci) behandlas också liksom metoder för att förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre

3. Förväntade studieresultat

Kursens övergripande mål är att studenten ska fördjupa sina kunskaper inom området läkemedel och äldre. Efter kursen ska studenten kunna:

– kommunicera problem och forskningsresultat kring läkemedelsbehandling hos äldre med både specialister (exempelvis läkare och sjuksköterskor) och icke-specialister (exempelvis kunder/patienter och anhöriga) – ta aktiv del i gruppövningar och diskutera olika aspekter på läkemedel och äldre

– beskriva orsaker till, förekomst av och symtom vid vanliga sjukdomar och hälsoproblem hos äldre – beskriva översiktligt läkemedelsbehandling vid vanliga sjukdomar och hälsoproblem hos äldre – redogöra för mönster i läkemedelsanvändningen hos äldre i Sverige

– beskriva kvalitetsindikatorer som används för att analysera läkemedelsanvändning hos äldre

– förstå och redogöra för förändringar i farmakokinetik och farmakodynamik hos den äldre personen – identifiera och beskriva läkemedelsbehandling vid olika typer av demenssjukdom med tonvikt på

(5)

läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

– beskriva orsaker till, symtom vid samt riskfaktorer för Alzheimers sjukdom

– förstå sambandet mellan demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

– förstå och redogöra för särskild biverkningsproblematik kopplad till läkemedelsbehandling hos äldre – förstå och redogöra för sambandet mellan olika typer av läkemedelsbehandling hos äldre och risk för utveckling av konfusion

– förstå och redogöra för olika aspekter kring begreppet polyfarmaci samt göra jämförande och kritiska analyser av metoder som används för att förbättra läkemedelsanvändning hos äldre

4. Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs, förutom grundläggande behörighet, kurserna:

Biomedicinsk vetenskap II (22,5 högskolepoäng, 5MO011), Farmakologi (15 högskolepoäng, 3FA004)

Farmakokinetik (6 högskolepoäng, 3FA009), Farmakoterapi (13,5 högskolepoäng, 3FA000), Naturläkemedel och kosttillskott (6 högskolepoäng, 3FA005), Samhällsfarmaci (4,5 högskolepoäng, 3FA002) samt deltagande i Läkemedelsvärdering (4,5 högskolepoäng, 3FA001), Farmacevtisk praxis med författningar (4,5 högskolepoäng, 5FA005), Egenvårdsrådgivning och läkemedelskommunikation (6 högskolepoäng, 5FA007) eller motsvarande kunskaper exempelvis receptarie- eller apotekarexamen

5. Undervisningens uppläggning

Kursen är nätbaserad. Undervisningen kommer att bedrivas i form av föreläsningar, gruppövningar och individuella uppgifter. I studiehandledningen anges när ett moment är obligatoriskt. Under kursen har studenterna tillgång till lärare via Internet. Viss undervisning kan vara förlagd till Umeå.

6. Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen men även deltagande i obligatoriska moment utgör grund för examinationen. På skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På övriga obligatoriska moment ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hel kurs sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som ej blivit godkänd vid ordinarie tillfälle har rätt till förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för kemiska institutionen.

7. Tillgodoräknande

Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning)

(6)

8. Kurslitteratur

Se bilaga

Bilaga

Läkemedelsbehandling hos äldre, 7,5 hp

Kurslitteratur:

Kragh A (red.). Äldres läkemedelsbehandling – orsaker och risker vid multimedicinering Studentlitteratur. 2005

(ISBN 91-44-03906-9)

Läkemedelsboken. Apoteket AB.

(ISBN 91-85574-52-x)

Material som distribueras via nätet i samband med kursen (artiklar, kompendier mm)

(7)

Läkemedelsbehandling hos äldre, 7,5 hp

Kursansvarig: Hanna Fick Kursen läses: 091207-100115 Inledning

Att behandla äldre personer med läkemedel är en svår uppgift och det är därför viktigt att alla

yrkesgrupper som kommer i kontakt med äldre personer och deras anhöriga har goda kunskaper inom detta område. Som farmaceuter möter ni dagligen äldre personer i olika sammanhang och ni träffar även anhöriga som kan ha mycket funderingar kring läkemedel. För att kunna föra diskussioner med kunder, anhöriga, läkare, sjuksköterskor och andra yrkeskategorier inom vården kring dessa frågor så behöver ni fördjupa era kunskaper kring Läkemedelsbehandling hos äldre och det är det som är målet med denna kurs.

Kurslitteratur

Kursbok för denna kurs är: Kragh A (red.). Äldres läkemedelsbehandling – orsaker och risker vid multimedicinering. Studentlitteratur. 2005

Äldres läkemedelsbehandling är en bok som sammanfattar området på ett bra och överskådligt sätt.

Boken är skriven av flera personer med olika kompetens (geriatriker, allmänläkare, klinisk farmakolog och apotekare). Vissa delar är dock lite tunna för denna kurs och jag har där valt att komplettera med annat material på PingPong (kompendier och artiklar) samt föreläsningar.

Vissa kapitel ur Läkemedelsboken 09/10 ingår också i kurslitteraturen. Dessa finns specificerade i PingPong.

Examination

För godkänd kurs krävs:

- Minst betyget godkänt på den skriftliga tentamen - Betyget godkänd på de obligatoriska inslagen Obligatoriska inslag förutom skriftlig tentamen:

- Skriftlig inlämningsuppgift - Gruppövning med stöd av wiki

Ytterligare information om de obligatoriska inslagen finns i lektionsmaterialet i PingPong. Vid frånvaro vid de obligatoriska inslagen skall dessa moment göras senare i samråd med kursansvarig.

Kursens mål, uppläggning och innehåll

Kursens övergripande mål är att studenten ska fördjupa sina kunskaper inom området läkemedel och äldre. Efter kursen ska studenten kunna:

– kommunicera problem och forskningsresultat kring läkemedelsbehandling hos äldre med både

specialister (exempelvis läkare och sjuksköterskor) och icke-specialister (exempelvis kunder/patienter och anhöriga)

– ta aktiv del i gruppövningar och diskutera olika aspekter på läkemedel och äldre

– beskriva orsaker till, förekomst av och symtom vid vanliga sjukdomar och hälsoproblem hos äldre – beskriva översiktligt läkemedelsbehandling vid vanliga sjukdomar och hälsoproblem hos äldre

(8)

1

– redogöra för mönster i läkemedelsanvändningen hos äldre i Sverige

– beskriva kvalitetsindikatorer som används för att analysera läkemedelsanvändning hos äldre

– förstå och redogöra för förändringar i farmakokinetik och farmakodynamik hos den äldre personen – identifiera och beskriva läkemedelsbehandling vid olika typer av demenssjukdom med tonvikt på läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

– beskriva orsaker till, symtom vid samt riskfaktorer för Alzheimers sjukdom

– förstå sambandet mellan demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

– förstå och redogöra för särskild biverkningsproblematik kopplad till läkemedelsbehandling hos äldre – förstå och redogöra för sambandet mellan olika typer av läkemedelsbehandling hos äldre och risk för utveckling av konfusion

– förstå och redogöra för olika aspekter kring begreppet polyfarmaci samt göra jämförande och kritiska analyser av metoder som används för att förbättra läkemedelsanvändning hos äldre

Kursen är upplagd för att utnyttja de pedagogiska möjligheterna med nätbaserat lärande och använda de funktioner som finns i PingPong.

Föreläsningarna under kursen är tänkta att förtydliga och exemplifiera det som tas upp i litteraturen.

Kursen är indelad i 5 teman. För varje tema finns en detaljerad målbeskrivning som kan användas som stöd för inlärning. Till varje tema finns också en inledande text om ”Greta”. Denna inledningstext kan användas som en hjälp i inläsningen och är tänkt belysa, förtydliga och konkretisera innehållet i varje tema.

Under kursen kommer ni att genomföra en gruppövning med stöd av en wiki. Gruppövningen kommer att belysa olika delar av kursen. Skriftlig information om övningen finns i PingPong under tema 1.

1. Vanliga sjukdomar hos äldre

Här får du möjlighet att skaffa dig en översiktlig bild av vanliga sjukdomar hos äldre samt deras behandling. Under detta moment behandlas också statistik kring läkemedelsanvändning hos äldre i Sverige. Litteratur till detta avsnitt är: Äldres läkemedelsbehandling, delar av SBU-rapporten

”Äldres läkemedelsanvändning. Hur kan den förbättras” samt delar av Socialstyrelsens rapport

”Indikatorer för utvärderingen av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi”. I avsnittet ingår också videoföreläsningar.

2. Läkemedelsbehandling vid demenssjukdomar

Under detta tema ska du fördjupa dina kunskaper om demenssjukdomar och

läkemedelsbehandling vid demenssjukdomar. I temat behandlas också området beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Stor vikt kommer att läggas vid

läkemedelsbehandling av Alzheimers sjukdom. Litteratur till detta område är ett kapitel i Läkemedelsboken 09/10 om demens, behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket samt delar av rapporten Demenssjukdomar. Detta tema innehåller flera föreläsningar för att fördjupa och förtydliga litteraturen. I PingPong finns även en animation för att öka förståelsen kring plack och neurofibriller vid Alzheimers sjukdom. Under detta tema ska du också göra en skriftlig inlämningsuppgift som behandlar läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom.

3. Farmakokinetik och farmakodynamik hos äldre

Detta tema är en fördjupning och tillämpning av kunskaper i farmakokinetik och

farmakodynamik. Under denna del av kursen behandlas förändringar som sker i kroppen när vi åldras och hur dessa förändringar påverkar absorption, distribution och elimination av läkemedel samt hur farmakodynamiken hos läkemedel kan förändras vid åldrande. Som material till detta tema finns avsnitt i Äldres läkemedelsbehandling, delar ur SBU rapporten ”Äldres

läkemedelsanvändning Hur kan den förbättras” samt föreläsningar och länkar för att förtydliga och förklara olika begrepp. Det finns också övningsuppgifter i PingPong.

(9)

2 4. Problematik vid läkemedelsbehandling hos äldre

Här behandlas olika problematik som kan uppkomma vid läkemedelsbehandling exempelvis olika typer av biverkningar hos äldre, samt konfusion. Till detta tema finns avsnitt i boken Äldres läkemedelsbehandling, artiklar och länkar samt videoföreläsningar. Övningar i PingPong ska ge stöd för inlärning.

5. Polyfarmaci

Det avslutande temat behandlar ämnet polyfarmaci, dvs behandling med många läkemedel samtidigt. Temat behandlar orsaker till polyfarmaci, problem som uppkommer vid polyfarmaci (compliance, interaktioner), utsättning av läkemedel samt olika metoder för att förbättra läkemedelsanvändning hos äldre (exempelvis läkemedelsgenomgångar). Litteratur till detta tema utgörs av Äldres läkemedelsbehandling, artiklar, länkar och videoföreläsningar. Under detta tema kommer ni även få jobba med övningsuppgifter i PingPong

Frågor:

Denna kurs kommer säkert att väcka frågor och ni får gärna vara frågvisa!

Använd er i första hand av era kurskamrater när ni har frågor som rör kursen. Starta gärna en diskussionsgrupp i PingPong där ni kan diskutera olika frågeställningar.

Frågor som ni inte kan besvara på egen hand eller med hjälp av era kurskamrater skickas till kursansvarig i

”Ställa fråga” i PingPong Avslutning och utvärdering:

När kursen är slut hoppas jag förstås att ni har upplevt den som rolig, intressant och relevant och att ni känner att ni kommer att ha nytta av det ni har lärt er i kursen i er vardag som farmaceuter. Ni får naturligtvis komma med kommentarer under kursens gång om ni upplever att det är något som behöver förändras, vissa problem kanske går att lösa på en gång. För att jag som kursansvarig ska få en möjlighet att tillgodogöra mig allas åsikter (både positiva och negativa) och få dem på papper så vill jag naturligtvis också att ni fyller i kursutvärderingen. Kursutvärderingen kommer att läggas ut elektroniskt i slutet på kursen. Jag är väldigt tacksam för att ni tar er tid att fylla i denna utvärdering, det är ett mycket värdefullt instrument för mig för att kunna förbättra kursen kontinuerligt. Jag kommer att läsa era utvärderingar noga och ta till mig det som står där.

Kort översikt över de olika kapitlen

Markera i rutorna för Påbörjad och Färdig status för studierna när det gäller instuderingsfrågor och övningsuppgifter.

Läkemedelsbehandling hos äldre Påbörjad Färdig

Tema 1: Vanliga sjukdomar hos äldre

Tema 2: Läkemedelsbehandling vid demenssjukdomar

Tema 3: Farmakokinetik och farmakodynamik hos äldre

Tema 4: Problematik vid läkemedelsbehandling hos äldre

Tema 5: Polyfarmaci

(10)

3

1. Vanliga sjukdomar hos äldre Påbörjad Färdig

Under detta moment behandlas förekomst och symtom av samt behandling vid vanliga sjukdomar och

hälsoproblem hos äldre.Delar av SBU-rapporten ”Äldres läkemedelsanvändning Hur kan den förbättras” samt boken Äldres läkemedelsbehandling ger en bild av vilka läkemedel som äldre använder.

Läs den detaljerade målbeskrivningen i PingPong och använd denna målbeskrivning som hjälp för din inläsning.

Äldres läkemedelsbehandling - orsaker och risker vid multimedicinering

Kapitel 1, 5

Autonoma nervsystemet

Videoföreläsningar:

Sömnmedel (Hanna Fick)

Kvalitetsindikatorer (Hanna Fick)

SBU: Äldres läkemedelsanvändning Hur kan den förbättras? En systematisk litteraturöversikt. 2009. Kapitel 1.2 Praxis vid läkemedelsbehandling hos äldre.

Äldres läkemedelsanvändning. s. 47-54.

Socialstyrelsen: Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelterapi Socialstyrelsens förslag. Socialstyrelsen.2003. s. 5-14; 22-29; bilaga 1 och 2 Forssén A, Carlstedt G. Kvinnors ansvarstagande kan leda till ohälsa.

Läkartidningen; 2000;16:1930-1933

2. Läkemedelsbehandling vid demenssjukdomar Påbörjad Färdig

Detta moment behandlar läkemedelsbehandling vid demenssjukdomar med fokus på läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom. Till detta avsnitt finns ett kapitel från Läkemedelsboken 09/10 ,

behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket, avsnitt ut SBU-rapporten Demenssjukdomar samt flera föreläsningar för att fördjupa kunskaperna kring detta ämne. Det finns en animation som förklarar teorin kring sjukdomsuppkomst (plack och neurofibriller) vid Alzheimers sjukdom. Under den skriftliga uppgiften får ni öva er i kommunikation kring läkemedel vid Alzheimers sjukdom. I PingPong finns också länkar som ingår i kursmaterialet

Läs den detaljerade målbeskrivningen i PingPong och använd denna målbeskrivning som hjälp för din inläsning

Läkemedelsboken 09/10. Demens s. 968-980

Videoföreläsningar:

Kognitiva sjukdomar (Sture Eriksson)

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (Sture Eriksson) Framtidens Alzheimersbehandling, nya angreppssätt (Hanna Fick)

SBU-rapporten, Demenssjukdomar (Hanna Fick)

Att vara anhörig (Hanna Fick, Esther Sjöström, Conny Möller) Animation: Plack och neurofibriller

Skriftlig inlämningsuppgift: En kund med recept på Aricept Länkar:

Mini Mental Test

Behandlingsrekommendationer: Farmakologisk behandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom. Läkemedelsverket 2002

SBU-rapport, Demenssjukdomar s. 1-29 + 53-65

Behandlingsrekommendation: Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Läkemedelsverket 2008

(11)

4

3. Farmakokinetik och farmakodynamik hos äldre Påbörjad Färdig

Under detta moment får ni fördjupa och tillämpa era kunskaper i farmakokinetik. Det övergripande målet med detta moment är att ni ska kunna förstå sammanhanget mellan de fysiologiska förändringarna som sker under åldrandet och hur dessa förändringar påverkar olika läkemedels absorption, distribution, elimination och effekt.

Läs den detaljerade målbeskrivningen i PingPong och använd denna målbeskrivning som hjälp för din inläsning Äldres läkemedelsbehandling – orsaker och risker vid multimedicinering

Kapitel 2

SBU: Äldres läkemedelsanvändning Hur kan den förbättras? En systematisk

litteraturöversikt. 2009. Kapitel 1.4 Farmakologiska aspekter. s 69-79 Videoföreläsningar:

Farmakokinetik och farmakodynamik hos äldre (Hanna Fick) Rost svar på åldrandets gåta? (Film från Utbildningsradion) Övningar i PingPong

Länkar: Sväljes Hela

4. Problematik vid läkemedelsbehandling hos äldre Påbörjad Färdig

I detta tema behandlas olika problematik som kan uppstå vid läkemedelbehandling hos äldre. Temat tar bland annat upp biverkningar hos äldre och konfusion.

Läs den detaljerade målbeskrivningen i PingPong och använd denna målbeskrivning som hjälp för din inläsning Äldres läkemedelsbehandling – orsaker och risker vid multimedicinering

Kapitel 4, 6, 7, 8

Artiklar:

Mjörndal T et al. Adverse drug reactions as a cause for admissions to a department of internal medicine. Pharmacoepidemiology and drug safety.

2001;11;65-72

Läkemedel som kan orsaka kognitiva störningar och konfusion Videoföreläsningar:

Neuroleptika (Hanna Fick) Vera, 79 år (Hanna Fick) Övningar i PingPong Länkar:

Artikelserie: Dementa drogas, Dagens Nyheter 2008 Följande artiklar ingår i kursmaterialet:

Forskare förvrängde sina resultat Medicinering till dementa granskas

”Felmedicinering ger inget värdigt åldrande”

Myndigheter skärper råd för läkemedel till dementa Det gick lika bra med sockerpiller

Sveriges värsta medicinskandal

(12)

5

5. Polyfarmaci Påbörjad Färdig

Detta avsnitt tar upp problematik kring polyfarmaci. Avsnittet behandlar orsaker till polyfarmaci men även olika metoder för att förbättra läkemedelsbehandling hos äldre och minska polyfarmaci (exempelvis dosdispensering och läkemedelsgenomgångar). Under temat behandlas också följsamhet hos äldre med många läkemedel och läkemedelsutsättning hos äldre.

Läs den detaljerade målbeskrivningen i PingPong och använd denna målbeskrivning som hjälp för din inläsning Äldres läkemedelsbehandling – orsaker och risker vid multimedicinering

Kapitel 3, 9, 10

Läkemedelsboken 09/10.

ApoDos-Apotekets dosexpedierade läkemedel s. 1250-1253

Artiklar:

Gillespie et al. A Comprehensive Pharmacist Intervention to Reduce Morbidity in Patients 80 Years or Older. Arch Intern. Med. 2009. 160 (9); 894-900

Merlo J et al. Bättre läkemedelsbehandling kan gynna folkhälsan. Läkartidningen 2002; 9; 922-925

Socialstyrelsen, Patientsäkerhet. Tema 1 2008: Äldre och läkemedel

SBU: Äldres läkemedelsanvändning. Hur kan den förbättras? En systematisk litteraturöversikt. 2009. SBU:s sammanfattningar och slutsatser s. 15-32 Videoföreläsningar:

Erfarenheter från läkemedelsgenomgångar (Sara Gustafsson) Utsättning av läkemedel hos äldre, FAS UT 2 (Claes Lundgren) FAS UT-exempel(Claes Lundgren)

SBU-rapport. Äldres läkemedelsanvändning. Hur kan den förbättras? (Hanna Fick)

Övningar i PingPong Länkar:

WHO General prescribing rules for the elderly

References

Related documents

3.1.1 Att trots sjukdom bibehålla och öka sin livskvalitet genom att fortsätta leva som förut Personer med palliativ vård beskrev att en meningsfull vardag innebar att vara

V62 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon V63 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med

Eftersom en läkemedelsbe- handlingsplan är det centrala verktyget för implementering av säker läkemedelsbehandling har även detta projekt focuserat på de deltagande

För sköra och mycket sjuka äldre patienter med kort förväntad återstående livslängd bör dock symtomatisk behandling och bibehållande av livskvalitet ofta prioriteras

Dialogen mellan sjuksköterska, läkare och patient skulle vara av öppen karaktär, information skulle ges till patienten om hur behandlingen fortlöpte samtidigt som

Studiens slutsats är att en genomgång av litteraturen visade att äldre människor med nedsatt oral status hade risk för ätsvårigheter.. Att ersätta förlorade tänder

Att vara mycket överviktig ökar risken för att drabbas av andra sjukdomar, som diabetes och högt

Patienter som behandlades med celecoxib (två händelser) hade mindre antal biverkningar jämfört med icke-selektiva NSAID (diklofenak 3, naproxen 4) visades med post hoc- analys,