Stadgar för Brf Körkortet 8

! !

! !

Stadgar för Brf Körkortet 8


Antagna den 2014-05-12

!

§ 1 Föreningsnamn




Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Körkortet 8.

!

§ 2 Ändamål och verksamhet


Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att i föreningens hus upplåta lägenheter och mark åt medlemmarna för nyttjande utan begränsning i tiden. En medlems rätt i föreningen, på grund av en sådan upplåtelse, kallas bostadsrätt. En medlem som innehar en bostadsrätt kallas bostadsrättshavare.





§ 3 Föreningens säte


Föreningens styrelse har sitt säte i Stockholms kommun, Stockholms län.

!

§ 4 Räkenskapsår och årsredovisning


Föreningens räkenskapsår omfattar tiden 1 maj - 30 april. Minst en månad före ordinarie föreningsstämma ska styrelsen avlämna en årsredovisning till revisorerna. Denna ska bestå av resultaträkning, balansräkning och

förvaltningsberättelse.

!

§ 5 Kallelse till föreningsstämma


Styrelsen kallar till en föreningsstämma. Kallelse till föreningsstämma ska innehålla en uppgift om de ärenden som ska förekomma. Kallelsen ska utfärdas tidigast fyra veckor före och senast två veckor före ordinarie

föreningsstämma och senast en vecka före extra föreningsstämma. Ordinarie föreningsstämma skall hållas en gång per år, senast 6 månader efter

räkenskapsårets slut. 





Kallelsen ska utfärdas genom en personlig kallelse till samtliga medlemmar genom e-post eller brev med posten.

! !

!




§ 6 Ärenden på ordinera föreningsstämma

På en ordinarie föreningsstämma ska följande ärenden behandlas:

1. Val av ordförande vid stämman och anmälan av stämmoordförande, val av protokollförare.

2. Godkännande av röstlängden 3. Val av en eller två justeringsmän

4. Frågan om föreningsstämman blivit utlyst i behörig ordning 5. Fastställande av dagordning

6. Styrelsens årsredovisning och revisionsberättelsen

7. Beslut om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen samt om hur vinsten eller förlusten enligt den fastställda balansräkningen ska disponeras.

8. Beslut om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna.

9. Frågan om arvoden till styrelseledamöter och revisorerna.

10.Beslut om antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som ska väljas

11.Val av styrelseledamöter och eventuella styrelsesuppleanter.

12.Val av revisor och eventuella revisorssuppleanter.

13.Övriga ärenden som ska tas upp på föreningsstämman enligt tillämplig lag om ekonomiska föreningar eller föreningens stadgar.

!

§ 7 Medlems röst


Vid föreningsstämma har varje medlem en röst. Om flera medlemmar

innehar en bostadsrätt gemensamt, har de dock tillsammans endast en röst.




En medlems rätt vid föreningsstämma utövas av medlemmen personligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom ombud.

Ett ombud ska visa upp en skriftlig daterad fullmakt. Fullmakten gäller högst ett år från det att den utfärdades. Ett ombud får bara företräda medlemmen.

En medlem får ta med högst ett biträde på föreningsstämman. För en fysisk person gäller att endast en annan medlem eller medlemmens make, sambo, föräldrar, syskon eller barn får vara biträde eller ombud.

! !

! !

!

§ 8 Styrelse

Styrelsen består av lägst fyra och högst fyra styrelseledamöter.


Styrelseledamöter väljs årligen för tiden fram till slutet av nästa ordinarie föreningsstämma.




Beskrivning av de olika styrelseuppdragen och arbetet inom styrelsen!

!

Ordförandes roll:


Representera


En vanlig uppgift som ordförande har, är att vara ansvarig för är att

representera föreningen. Det kan vara i olika sammanhang, t.ex. i media, i samband med ett arrangemang eller i ett samarbete med andra

organisationer. Ordförande blir ofta föreningens ansikte utåt till allmänheten och samarbetspartners. Därför bör ordförande vara väl bevandrad med föreningens ändamål, arbetssätt och verksamhet.

Sammankalla och leda


Ordförande har oftast rollen att sammankalla och leda styrelsens möten. Att sammankalla till ett möte innebär att man har ansvar för att alla deltagare får ta del av en kallelse, dagordning och de handlingar som berör de frågor som ska diskuteras. Alla ledamöter ska känna till när styrelsen ska träffas och var någonstans mötet äger rum. Det är viktigt att ordförande informerar samtliga om det blir några förändringar. Om det händer någonting oväntat som berör föreningen eller dess verksamhet bör ordförande vara uppmärksam på detta och kalla till ett extrainsatt styrelsemöte.

Ordförande brukar även leda styrelsens möten. Ordförande ska se till att dagordningen följs och att alla ledamöter får komma till tals i olika frågor.

Det är ordförande som fördelar ordet mellan de olika ledamöterna. Detta är en central uppgift och kan ibland vara svårt, eftersom en grupp ofta består av både personer som har lätt att hävda sig och personer som kanske behöver ökat stöd för att ta plats. Tänk på att alla i styrelsen har blivit valda av årsmötet för att medlemmarna upplever att de har någonting att tillföra.

Det är därför viktigt att ordförande ger alla ledamöter möjlighet att ta plats och tillföra mötet med sina synpunkter. Ordförande ska också tydliggöra diskussioner och de beslut som fattas på mötet. Om det finns frågor kring ärenden som ska diskuteras är det oftast ordförandes roll att tydliggöra och informera om detta.

Förvalta och förbereda


Att de beslut som årsmötet och styrelsen fattar blir genomförda, är ett ansvar som oftast vilar på ordföranden. Självklart är det inte ordföranden ensam som ska genomföra besluten, men han eller hon ska se till att någon inom styrelsen, en ideell ledare eller anställd verkställer besluten. Att delegera uppgifter innebär att styrelsen väljer att ge en eller några ledamöter ansvar för en viss uppgift och ta löpande beslut i frågor som berör den aktuella frågan. Tänk på att styrelsen har ett kollektivt ansvar för föreningens arbete.

När styrelsen delegerar ansvar till en person innebär det att den ledamoten tar beslut för styrelsens räkning. Dessa beslut får sedan hela styrelsen stå till svars för.





Vice Ordförande:

Vice ordförande tar över ordförandeposten när ordförande har fått förhinder och inte kan närvara. Det är viktigt att vice ordförande därför har kunskap om vad ordförandes roll och uppgifter är i föreningen. I de flesta styrelser så händer det inte så ofta att vice ordförande får vikariera för ordförande. Därför är det lämpligt att vice ordförande har ett eget ansvarsområde med egna arbetsuppgifter.

Kassör:


Att vara kassör i en ideell förening innebär många gånger en ganska stor arbetsbelastning. Den som blir förtroendevald till detta uppdrag bör ha ett stort intresse och engagemang i föreningen. Kassören bör även ha

erfarenhet av eller kunskap om förhållandet mellan ekonomi och verksamhet i föreningslivet.

Kassören har hand om de övergripande ekonomiska uppgifterna. Man kan säga att kassören förvaltar föreningens ekonomiska tillgångar. Kassören är ansvarig att kontinuerligt informera om den ekonomiska situationen i föreningen. Beroende på föreningens storlek och dess ekonomiska

omsättning, kan man välja att anställa en eller flera personer som sköter det löpande ekonomiska arbetet som bokföring, registrering av medlemsavgifter och betalning av fakturor. Kassören får i dessa fall en mer ledande funktion och även granskande av att de anställda behandlar föreningens ekonomi på det sätt som styrelsen beslutat om. I de flesta mindre föreningar har dock kassören ansvar för att skriva förslag till budget, bokföra och göra bokslut.

Kassören är ofta tillsammans med ordförande firmatecknare för föreningen.

Kassören är också ofta ansvarig för att söka bidrag, från kommunen men även andra organisationer och myndigheter. Läs mer under Pengar.

Kassören är vanligtvis ansvarig för att deklarera, lämna inkomstuppgifter till Skatteverket och betala arbetsgivaravgifter. Läs mer under Ideell och

anställd.

Bokföring


Bokföring kan förklaras som systematisk dokumentering av ekonomiska händelser. Bokföringen ska ge en klar bild av och återge hur föreningens pengar har använts och från vem eller vilka föreningen har fått pengar.

Samtliga ekonomiska händelser i föreningen ska dokumenteras. De uppgifter som visar dessa ekonomiska händelser: kvitton, utbetalningsbesked,

inbetalningsavier osv., kallas verifikationer. Alla verifikationer ska sparas. De ligger till grund för bokföringen då de tydliggör och styrker de siffror som finns i bokföringen. Det är viktigt att kassören har ett system för att spara verifikationerna. De bör vara numrerade och sparas i kronologisk ordning så det är lätt för den som önskar att ta del av dessa kan göra det.

En verifikation ska innehålla:

▪ Datum när den sammanställdes

▪ Datum som avser den ekonomiska händelsen (t.ex. datum för köpet) ▪ Kort beskrivning av köpet eller den ekonomiska händelsen

▪ Beloppet med en specificering av momsen

▪ Motparten, affären eller företaget som har sålt eller köpt varan/tjänsten Ibland får man inte alla dessa uppgifter vid ett köp. Då kan man skriva en egen verifikation och ta med uppgifterna ovan.

Många föreningar använder en dagbok eller kassabok för att göra den ekonomiska dokumentationen. Dagböcker och kassaböcker för ideella föreningar kan köpas i en vanlig bokhandel. Andra föreningar väljer att använda sig av bokföringsprogram på datorn. Det finns flera företag som säljer program som är anpassade för ideella föreningar. En del av dessa program ger också möjlighet att kombinera medlemsmatrikeln till den ekonomiska dokumentationen.

Budget


Det är kassörens ansvar att ge ett förslag till budget. Denna budget ska

sedan medlemmarna besluta om på årsmötet. En budget är en prognos över planerade ekonomiska händelser. Det innebär hur kassören föreslår att

föreningen ska använda sina pengar och hur man planerar att få pengar till föreningen. Budgeten är en central handling eftersom den talar om för styrelsen hur medlemmarna vill använda föreningens pengar. Detta blir ett ledande verktyg för styrelsen under verksamhetsåret. Styrelsen får också en större kontroll över hur man ska göra inköp, anställa personal, fördela de ekonomiska resurserna med mera.

Resultat-, balansräkningar och bokslut


En resultaträkning är en sammanställning av föreningens intäkter och kostnader. En resultaträkning ger en bild över ekonomiska händelser i föreningen över en tid. För varje räkenskapsår sammanställs en

resultaträkning som kan jämföras med budgeten för samma år eller

resultaträkningar från föregående år. En balansräkning är en förteckning av de tillgångar och skulder som föreningen har vid en bestämd tidpunkt. Det är vanligt att kassören med jämna mellanrum presenterar föreningens

ekonomiska händelser, på t.ex. styrelsemöten.

Ett bokslut innebär att man avslutar den ekonomiska boken för ett

räkenskapsår. Ett räkenskapsår följer oftast kalenderåret (dvs.1 jan – 31 dec.) och verksamhetsåret för föreningen. I ett bokslut sammanfattas den

ekonomiska delen av föreningens arbete. Att göra ett bokslut innebär att man sammanställer alla ekonomiska händelser och transaktioner i en resultat- och balansräkning.

Sekreterare:


Sekreteraren har ansvar för att protokollföra styrelsens möten

och arkivera protokollen på lämpligt sätt. Ofta sköter sekreteraren kontakten med olika samarbetspartners och myndigheter. Om det är en mindre

förening är det vanligt att posten skickas till sekreteraren och att han eller hon informerar det vidare.

Protokoll


Traditionellt är det sekreterarens uppgift att föra protokoll. Det innebär att han eller hon är uppmärksam på det som diskuteras och de beslut som fattas på styrelsemöten. Sekreteraren behöver inte nedteckna allt som sägs på

mötet, det är upp till styrelsen att avgöra hur omfattande rapporteringen i protokollet ska vara. Det är dock viktigt att alla beslut protokollförs. Ett tips är att ha dagordningen för mötet som underlag när man ska anteckna och sedermera skriva protokollet.

Syftet med att skriva ett protokoll är underlätta för föreningens medlemmar att se vad som har diskuterats och beslutats av styrelsen. Självklart

underlättar det också för styrelsens arbete eftersom protokoll tydliggör vilka beslut som har fattats och hur ansvar har fördelats.

Det finns två vanliga former av protokoll: diskussionsprotokoll och

beslutsprotokoll. I det förstnämnda återges en kort sammanfattning av den diskussion som har förts. Detta görs inte i ett beslutsprotokoll. Det kan dock anses vara otillräckligt att endast skriva vilka beslut som fattades. De punkter som har varit avgörande för de beslut som har fattats bör vara nedtecknade i protokollet. Protokollen bör vara numrerade i kronologisk ordning och följa föreningens verksamhetsår. Här kan du se exempel på hur ett protokoll kan vara utformat ex. styrelseprotokoll.

När protokollet är justerat ska det skickas ut till samtliga i styrelsen. Det är viktigt för föreningens medlemmar att kunna följa styrelsens arbete och därför bör styrelsens protokoll vara så tillgängliga för medlemmarna som möjligt. Föreningen har kanske ett nyhetsblad eller en hemsida där

kontinuerlig rapportering från styrelsens arbete kan göras. Eftersom

revisorerna har till uppgift att granska styrelsens arbete kan det vara lämpligt att skicka protokollen till dem också.

Verksamhetsplan


En verksamhetsplan är en nedskriven plan för det kommande

verksamhetsåret. Den bör ha med information om alla delar av föreningens verksamhet. Det kan vara aktiviteter för medlemmar och allmänhet,

planerade samarbeten, kommande arrangemang osv. Verksamhetsplanen kan liknas vid en kalender eller en tidsplan där man skriver in vad man ska göra det kommande året. Sekreteraren kan skriva ett förslag till

verksamhetsplan efter de diskussioner och beslut som har tagits av styrelsen.

Årsmötet ska godkänna verksamhetsplanen innan styrelsen och andra aktörer i föreningen kan börja arbeta efter den.

En verksamhetsplan som är antagen av årsmötet fungerar sedan som ett värdefullt verktyg för styrelsen, anställda och ledare. Den klargör vad

medlemmarna har beslutat att föreningen ska syssla med under året och blir därmed ett ledande material för personer som styr och leder

föreningens verksamhet.

Verksamhetsberättelse


Sekreteraren har ofta ansvar för att skriva verksamhetsberättelsen. En verksamhetsberättelse ska skildra den verksamhet som föreningen har bedrivit under ett verksamhetsår. Verksamhetsberättelsen ska redogöra för antal medlemsmöten och styrelsemöten. Vidare ska det i

verksamhetsberättelsen framgå vilka aktiviteter som föreningen har

genomfört, för medlemmar och allmänheten. Kanske har föreningen under året samarbetat med andra organisationer eller startat projekt.

Ett års verksamhet ska sammanfattas i ett dokument där det också kan beskrivas hur lyckat de olika verksamheterna har fortskridit. Det är praktiskt att kontinuerligt under året dokumentera vad som händer i föreningen. Det underlättar för den sammanfattning som görs i verksamhetsberättelsen

genom att arbetsbördan fördelas under året samtidigt som det förhindrar att man glömmer bort väsentliga saker. Verksamhetsberättelsen bör också

jämföras med verksamhetsplanen, blev det som planerat? Årsmötet ska godkänna verksamhetsberättelsen. Verksamhetsberättelsen bör därmed skickas ut till alla medlemmar innan årsmötet, eller på annat sätt vara tillgänglig för medlemmarna.

Arkivering


Sekreteraren ska se till att värdefulla handlingar såsom styrelseprotokoll, verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner sparas i föreningen.

Sekreteraren bör ha ett system som underlättar för medlemmar och

kommande styrelseledamöter i föreningen att hitta historiska handlingar om föreningens verksamhet. Om föreningen ansöker om bidrag från kommunen ställs vanligtvis kravet att underlaget, t.ex. närvarokort, ska sparas i

föreningen under en viss tid.

!

! !

§ 9 Revisor


För granskningen av föreningens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens förvaltning utses en till två revisorer med högst två

revisorssuppleanter av ordinarie föreningsstämma för tiden fram till slutet av nästa ordinarie föreningsstämma.





Om revisorerna har gjort särskilda anmärkningar i sin revisionsberättelse ska styrelsen lämna en skriftlig förklaring över anmärkningarna till den ordinarie föreningsstämma.

!

§ 10 Insats och årsavgift


Styrelsen fastställer insats och årsavgift för varje lägenhet. Om en insats ska ändras måste alltid beslut fattas av en föreningsstämma.





Årsavgiften för en lägenhet beräknas så att den, i förhållande till lägenhetens yta kommer att bära sin del av föreningens kostnader, samt amorteringar och avsättning till fonder. Årsavgiften betalas månadsvis och i förskott senast den sista vardagen för varje ny månads början. Årsavgiften inkluderar

vattenförbrukningen per lägenhet.





§ 11 Övriga avgifter


Föreningen kan ta ut upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift efter beslut av styrelsen.





Upplåtelseavgift är en särskild avgift som föreningen kan ta ut tillsammans med insatsen när bostadsrätten upplåts första gången.





För arbete vid övergång av en bostadsrätt får föreningen av

bostadsrättshavare tas ut en överlåtelseavgift med ett belopp motsvarande högst 2,5 % av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring.

!

För arbete vid pantsättning av bostadsrätt för föreningen av

bostadsrättshavare ta ut en pantsättningsavgift med högst 1 % av prisbasbeloppet.

!

Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta med anledning av lag eller annan författning.

§ 12 Underhåll


Styrelsen ska upprätta en underhållsplan för genomförande av underhållet av föreningens hus och årligen upprätta en budget för att kunna fatta beslut om årsavgiftens storlek och säkerställa behövliga medel för att trygga

underhållet av föreningens hus samt varje år besiktiga föreningens egendom. 





§ 13 Fonder

Inom föreningen ska bildas en fond för yttre underhåll och en

dispositionsfond. Avsättning till fonden för yttre underhåll ska ske i enlighet med antagen underhållsplan enligt § 12. De överskott som kan uppstå på föreningens verksamhet ska avsättas till dispositionsfonden. 





§ 14 Bostadsrättshavarens ansvar

Bostadsrättshavare ska på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande övriga utrymmen i gott skick. Med ansvaret följer både

underhålls- och reparationsskyldighet. Bostadsrättshavarens ansvar omfattar även mark, om sådan ingår i upplåtelsen. Han är också skyldig att följa

föreningens regler och beslut som rör skötseln av marken. Föreningen svarar i övrigt för husets underhåll.

Till det inre räknas:


- rummens väggar, golv och tak


- inredning i kök, badrum och övriga utrymmen som hör till lägenheten
 - vitvaror i kök och tvättutrymmen


- glas i fönster och dörrar


- lägenhetens ytter- och innedörrar

!

Bostadsrättshavare svarar för målning av innersidor av fönstrens bågar och karmar, men inte för målning av utifrån synliga delar av yttersidor av

ytterdörrar och ytterfönster. 





Bostadsrättshavare svarar inte för reparationer av ledningar för avlopp,

värme, elektricitet, vatten och ventilation som föreningen försett lägenheten med och som tjänar mer än en lägenhet.

!

För reparationer på grund av brand- och vattenledningsskada svarar

bostadsrättshavare endast om skadan uppkommit genom eget vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hans hushåll eller gästar honom eller av någon annan som han inrymt lägenheten eller som där

utför arbete för hans räkning. Detta gäller i tillämpliga delar även om det förekommer ohyra i lägenheten.

!

I fråga om brandskada som bostadsrättshavare själv inte vållat gäller vad som sagts nu endast om bostadsrättshavare brustit i den omsorg och tillsyn som han borde iakttagit.

!

Bostadsrättsföreningen får åta sig att utföra sådana underhållsåtgärder, som bostadsrättshavare ska svara för. Beslut om detta ska fattas på

föreningsstämma och får endast avse åtgärder som utförs i samband med omfattande underhåll eller ombyggnad av föreningens hus som berör bistadsrättshavarens lägenhet.

!

Eftersom detta är en mindre förening  är det viktigt att varje

bostadsrättshavare deltar i bevakningen av föreningens intressen.

Varje bostadsrättshavare ska därför efter bästa förmåga följa stadgarna och de beslut som fattas av stämman och styrelsen, vilket bl.a. innebär

att delta vid års- och styrelsemöten, styrelsemöten minst 4ggr per år och årsmöte 1 gång per år samt eventuella extra stämmor.

Att bevaka föreningens ekonomi samt att delta i det löpande underhållet och skötseln av byggnader, gemensamma utrymmen, trädgård och

parkeringsplats.

  När behov föreligger kan styrelsen – efter samråd - fördela särskilda arbetsuppgifter eller uppdrag till bostadsrättsinnehavare.

!

§ 15 Förändring i lägenhet


Bostadsrättshavare får inte utan styrelsen tillstånd i lägenheten göra ingrepp i bärande konstruktion, ändringar i befintliga ledningar för avlopp, värme eller vatten eller annan väsentlig förändring av lägenheten. Styrelsen får inte vägra att ge tillstånd om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. 





!

! !

! !

§ 16 Övriga förutsättningar

-

”kundpärm” i respektive lägenhet tillhör föreningen och skall skötas och uppdateras efter behov. Uppdateringen sköts av varje enskild

bostadsrättshavare.

-

Till varje lägenhet hör en parkeringsplats på avsedd parkeringsyta.

-

Till varje lägenhet hör en uteplats om ca 20 kvm.

-

Till varje lägenhet hör ett läsbart förråd i källarutrymme.

-

Nyckel till ”maskinrum” skall finnas hos föreningens ordförande.

-

Leverantör av el och vatten skall om de så erfordrar få tillgång till nycklar för att kunna nå ”maskinrummet” i källarutrymmet.

!

§ 17 Upplösning av förening


Om föreningen upplöses ska behållna tillgångar tillfalla medlemmarna i förhållande till lägenheternas insatser.

!

Övrigt


För frågor som inte reglerats i dessa stadgar gäller bostadsrättslagen, lagen om ekonomiska föreningar samt övriga tillämpliga författningar.