Kemisk bindning. - Atom- och molekylstruktur. Inläsningstips: Chang, kapitel , 9.6, 10.1,

Kemisk bindning

- Atom- och molekylstruktur

Inläsningstips: Chang, kapitel 9.1-9.2, 9.6, 10.1, 10.3-10.5

Molekylers struktur

Hur ser molekylerna ut?

Varför ritar vi så här?

Hur går det här ihop med s-, p- och d-orbitalerna?

Vi behöver fler modeller för att förklara atomernas och molekylernas struktur!

Hur var det nu med s-, p- och d-orbitalerna?

Först en kort repetition!

Paracetamol

Kemisk bindning

• Repetition av orbitaler

• VSEPR

• Valensbindningsteori

• Hybridisering

• Resonans

• Funktionella grupper

Repetition

Orbitalteori vs Bohrs atommodell

Bohrs atommodell Orbitaler

K 2 e^- 1s

L 8 e^- 2s, 2p_x, 2p_y, 2p_z

M 18 e^- 3s, 3p_x, 3p_y, 3p_z, 3d_xy, 3d_yz, 3d_xz, 3d_x²_-y², 3d_z²

 2 elektroner i varje orbital!

Repetition - Kvanttal

Översikt - samband mellan kvanttalen

n l m_l Orbital

1 0 0 1s

2 0 0 2s

1 -1, 0 1 2p_x, 2p_y, 2p_z

3 0 0 3s

1 -1, 0 1 3p_x, 3p_y, 3p_z

2 -2, -1, 0, 1, 2 3d_xy, 3d_yz, 3d_xz, 3d_x2-y2, 3d_y2 och så vidare…

Repetition - Orbitaler

s-orbitaler

p-orbitaler

d-orbitaler

Repetition - Elektronkonfiguration

Aufbau-processen

elektronkonfigurationen byggs upp stegvis...

C:

O:

1s² 2s² 2p²

1s² 2s² 2p⁴

Lewisstrukturer

Ett sätt att rita atomer är med hjälp av Lewisstrukturer.

Varje valenselektron illustreras med en prick.

En (kovalent) bindning bildas genom att två elektroner delas.

Li + F → Li ⁺ + F -

1s²2s¹ 1s²2s²2p⁵ 1s²2s⁰ 1s²2s²2p⁶

H + H → H H eller H-H

Periodiska systemet

Valence-Shell Electron-Pair Repulsion (VSEPR) model

Förutsäger geometrin hos en molekyl utifrån den

elektrostatiska repulsionen mellan elektronpar (bindande resp.

fria)

Valence-Shell Electron-Pair Repulsion (VSEPR) model

Förutsäger geometrin hos en molekyl utifrån den

elektrostatiska repulsionen mellan elektronpar (bindande resp.

fria)

AB₂ 2 0

Klass

# atomer bundna till centralatomen

# fria elektronpar

på central- atomen

Arrangemang av

elektronpar Geometri

linjär linjär

B B

Periodiska systemet

AB

?

Valence-Shell Electron-Pair Repulsion (VSEPR) model

AB₂ 2 0

Klass

# atomer bundna till centralatomen

# fria elektronpar

på central- atomen

Arrangemang av

elektronpar Geometri

linjär linjär

B B

Cl Be Cl

2 atomer bundna till centralatomen 0 fria elektronpar på centralatomen

Valence-Shell Electron-Pair Repulsion (VSEPR) model

AB₂ 2 0 linjär linjär

Klass

# atomer bundna till centralatomen

# fria elektronpar

på central- atomen

Arrangemang av

elektronpar Geometri

AB₃ 3 0 trigonalt plan trigonalt plan

Periodiska systemet

AB

?

Valence-Shell Electron-Pair Repulsion (VSEPR) model

AB₂ 2 0 linjär linjär

Klass

# atomer bundna till centralatomen

# fria elektronpar

på central- atomen

Arrangemang av

elektronpar Geometri

AB₃ 3 0 trigonalt plan trigonalt plan

Valence-Shell Electron-Pair Repulsion (VSEPR) model

AB₂ 2 0 linjär linjär

AB₃ 3 0 trigonalt plan trigonalt plan

AB₄ 4 0 tetraedrisk tetraedrisk

Klass

# atomer bundna till centralatomen

# fria

elektonpar på centralatomen

Arrangemang av

elektronpar Geometri

Valence-Shell Electron-Pair Repulsion (VSEPR) model

AB₃E 3 1

AB₄ 4 0 tetraedrisk tetraedrisk

tetraedrisk trigonalt pyramidal

Klass

# atomer bundna till centralatomen

# fria

elektonpar på centralatomen

Arrangemang av

elektronpar Geometri

Valence-Shell Electron-Pair Repulsion (VSEPR) model

bindande e-par vs. bindande e-par

fritt e-par vs. fritt e-par

fritt e-par vs. bindande e-par

< <

Repulsionen mellan elektronpar påverkar bindningsvinkeln –

den stora repulsionen mellan fria e-par ger minskad bindningsvinkel mellan bindande e-par.

Valence-Shell Electron-Pair Repulsion (VSEPR) model

AB₂ 2 0 linjär linjär

AB₃ 3 0 trigonalt plan trigonalt plan

AB₄ 4 0 tetraedrisk tetraedrisk

AB₅ 5 0 trigonalt

bipyramidal

trigonalt bipyramidal

Klass

# atomer bundna till centralatomen

# fria

elektonpar på centralatomen

Arrangemang av

elektronpar Geometri

Valence-Shell Electron-Pair Repulsion

(VSEPR) model

oktaedrisk

Valence-Shell Electron-Pair Repulsion (VSEPR) model

AB₂ 2 0 linjär linjär

AB₃ 3 0 trigonalt plan trigonalt plan

Tabell 10.1 i Chang

AB₄ 4 0 tetraedrisk tetraedrisk

AB₅ 5 0 trigonalt

bipyramidal

trigonalt bipyramidal

AB₆ 6 0 oktaedrisk

Klass

# atomer bundna till centralatomen

# fria

elektonpar på centralatomen

Arrangemang av

elektronpar Geometri

Valence-Shell Electron-Pair Repulsion

(VSEPR) model

Kovalent bindning

Ok, VSEPR-teorin förklarar varför vi ser dessa geometrier

→ för att minimera repulsionen mellan elektronparen.

Men, hur går de ihop med strukturerna hos s-, p- och d-orbitalerna?

C 1s²2s²2p² – 2 oparade e i 2p = 90 graders vinkel?!

O 1s²2s²2p⁴ – 2 oparade e i 2p = 90 graders vinkel?!

Kol (C); AB₄ tetraedrisk

Syre (O); AB₂E₂ tetraedrisk

Paracetamol

Kovalent bindning

Det är intramolekylära kovalenta bindningar som bygger ihop molekylerna.

För att få en kovalent bindning måste två orbitaler överlappa!

Paracetamol

Det är orbitalernas överlappning som utgör bindningen!

• På långt avstånd ingen attraktion.

• På lagom avstånd skapas bindning.

• Om atomerna kommer för nära överlappar kärnorna, vilket är mycket ogynnsamt.

Repetition - Kovalent bindning

Förändring i elektron- densitet när två

väteatomer närmar sig varandra

Energi

Avstånd

Valensbindningsteori (Valence bond theory)

Valence bond theory

• Elektronerna i en molekyl befinner sig i respektive atoms atomorbitaler.

• Bindningar skapas genom att de olika atomorbitalerna

överlappar varandra, det vill säga när två orbitaler delar ett gemensamt område i rymden.

• Varje individuell atom är en del i molekylen och

tillsammans skapar atomerna molekylens bindningar.

Det är orbitalernas överlappning som utgör bindningen!

Olika typer av orbitaler (s, p, …) kan överlappa.

Kovalent bindning

H H H₂

+

+

F F F₂

H ⁺

HF F

H:

1s¹

H:

1s¹

F:

1s²2s² 2p_x² 2p_y² 2p_z¹ F:

1s²2s² 2p_x² 2p_y² 2p_z¹ F:

1s²2s² 2p_x² 2p_y² 2p_z¹ H:

1s¹

Hybridisering

Vilken struktur har metan?

AB₄ → tetraedrisk geometri!

Hur många valenselektroner finns det för bindning?

I grundtillståndet kan C bara binda två H via överlappande atomorbitaler (jfr Pauliprincipen).

H C

H H

H

C_grund

2s² 2p_x¹ 2p_y¹ 2p_z⁰

1s² H_grund

1s¹

Hybridisering

Vilken struktur har metan?

• Fyra orbitaler kan nu vara med och skapa kovalenta bindningar till väte: 2s plus tre stycken 2p

• Alla bindningar i metan är lika enligt experiment!

• p-orbitalerna är ortogonala → 90^° bindningsvinkel.

• Bindningsvinkeln är 109,5^° (tetraedrisk) enligt experiment!

H C

H H

H

C_exciterad

2s¹ 2p_x¹ 2p_y¹ 2p_z¹

1s²

Hybridisering

Vilken struktur har metan?

• En s- och tre p-orbitaler omvandlas till fyra sp³-orbitaler.

• Varje sp³-orbital består av 25% s-orbital och 75% p-orbital

• Fyra sp³-orbitaler med en elektron i varje kan nu ge upphov till de fyra lika C-H bindningarna i metan med tetraedrisk

geometri.

H C

H H

H

sp³-orbitaler

p_z p_x s

p_y

Hybridisering

Vilken struktur har metan?

Kolatomen i metan är sp³-hybridiserad!

H C

H H

H

109,5°

Hybridisering

Hybridorbitalerna riktar in sig så att de är så långt ifrån varandra som möjligt i rymden (jfr VSEPR-teorin).

Hybridisering

Vilken struktur har ammoniak?

AB₃E → tetraedrisk geometri!

N-H bindningar via p-orbitalerna?

Nej! För låg bindningsvinkel (90^o) för att förklara molekylgeometrin hos NH₃.

NH₃ är tetraedrisk till formen, därför kan vi utgå från att N är sp³-hybridiserad.

N_grund

2s² 2p_x¹ 2p_y¹ 2p_z¹

1s²

N_exciterad

2s¹ 2p_x¹ 2p_y¹ 2p_z²

1s²

p_z

p_x p_y

90 grader mellan orbitalerna!

Hybridisering

Vilken struktur har ammoniak?

En s- och tre p-orbitaler omvandlas till fyra lika

sp³-orbitaler. I en av orbitalerna finns två elektroner, d.v.s. det odelade (fria) elektronparet.

sp³-orbitaler

p_z p_x s

p_y

Hybridisering

Vilken struktur har ammoniak?

Kväveatomen i ammoniak är sp³-hybridiserad!

<109,5°

Hybridisering

Vilken struktur har berylliumklorid?

AB₂ → linjär geometri!

Be_grund

2s² 2p_x⁰ 2p_y⁰ 2p_z⁰

1s² Be_exciterad

2s¹ 2p_x¹ 2p_y⁰ 2p_z⁰

1s²

p_x s

Hybridisering

Vilken struktur har berylliumklorid?

En s- och en p-orbital kombineras till två sp-orbitaler. Be- atomen är sp-hybridiserad med linjär geometri (AB₂).

3p-orbital (från Cl)

sp-orbital (från Be)

sp-orbitaler s

p_x

Cl Be Cl

Hybridisering

Bildning av sp-orbitaler

Hybridisering

Vilken struktur har bortrifluorid?

AB₃ → trigonal plan geometri!

B_grund

2s² 2p_x¹ 2p_y⁰ 2p_z⁰

1s² B_exciterad

2s¹ 2p_x¹ 2p_y¹ 2p_z⁰

1s²

p_x p_y

s

Hybridisering

Vilken struktur har bortrifluorid?

En s- och två p-orbitaler kombineras till tre sp²-orbitaler. B- atomen är sp²-hybridiserad med trigonal plan geometri (AB₃).

2p-orbital (från F)

sp²-orbital (från B)

sp²-orbitaler p_x

p_y s

B

F F

F

Hybridisering

Hur vet man hybridiseringen?

Räkna antalet fria elektronpar och antalet atomer bundna till centralatomen

# fria e-par och

# bundna atomer

exempel 2 (AB₂)

3 (AB₃)

4 (AB₄, AB₃E, AB₂E₂)

sp sp² sp³

BeCl₂ BF₃

CH₄, NH₃, H₂O hybridisering

Varför ritar vi paracetamol så här?

Hur kan vi förklara de här geometrierna och hybridiseringarna?

AB₃, trigonalt plan, sp²

AB₃, trigonalt plan, sp² AB₄, tetraedrisk, sp³

ABE₂, trigonalt plan, sp² AB₂E₂, tetraedrisk, sp³

- Men kol är väl sp³? - Men kol är väl sp³?

- Men syre är väl sp³?

Övning

Gruppera följande strukturer i riktiga eller

omöjliga molekyler.

Övning

Gruppera följande strukturer i riktiga eller omöjliga molekyler.

riktig riktig

riktig

omöjlig

omöjlig

Övning

Vilken geometri och vinklar bör följande molekyler ha enligt VSEPR modellen?

a) AlCl₃ b) CCl₄ c) CO₂ d) NF₃

Övning

Vilken geometri och vinklar bör följande molekyler ha enligt VSEPR modellen?

a) AlCl₃ b) CCl₄ c) CO₂ d) NF₃

är trigonalt plan och vinkeln mellan bindningarna är 120.

har en tetraedrisk geometri och vinkeln mellan bindningarna är 109.5.

har en linjär geometri och vinkeln är 180.

har en triagonalt pyramidal geometri (tre F och ett fritt elektronpar) och vinkeln mellan det fria

elektronparet och N-F bindningen är >109.5 och vinkeln mellan N-F bindningarna är <109.5.

Hybridisering

Varför ritar vi paracetamol så här?

Kan samma atomslag ha flera olika hybridiseringar?

AB₃, trigonalt plan, sp²

AB₃, trigonalt plan, sp² AB₄, tetraedrisk, sp³

ABE₂, trigonalt plan, sp² AB₂E₂, tetraedrisk, sp³

- Men kol är väl sp³? - Men kol är väl sp³?

- Men syre är väl sp³?

Dubbelbindningar

Exempel: Eten

Liknar BF₃ strukturmässigt, plan molekyl, bindningsvinkel 120^o vilket ger trigonal plan geometri runt kolen

→ sp²-hybridiserade kol?

1s² 2s² 2p_x¹ 2p_y¹ 2p_z⁰

1s² 2s¹ 2p_x¹ 2p_y¹ 2p_z¹

2p_z¹

C_grund

C_exciterad

sp²

Chybridiserad

sp² + en p-orbital som blir över!

C C H H

H H

1s²

Dubbelbindningar

Exempel: Eten

2p_z-orbitalen ligger vinkelrätt mot sp²-planet

C C H H

H H

C

2p-orbital

sp²-orbital

Dubbelbindningar

Exempel: Eten

s-elektrondensitet mellan atomkärnorna

C C H H

H H

Trippelbindningar

Exempel: Etyn (acetylen)

Liknar BeCl

strukturmässigt, bindningsvinkel 180

vilket ger linjär geometri

→ sp-hybridiserade kol?

C C H

H

1s² 2s² 2p_x¹ 2p_y¹ 2p_z⁰

1s² 2s¹ 2p_x¹ 2p_y¹ 2p_z¹

C_grund

C_exciterad

sp

Chybridiserad

sp + två p-orbitaler som blir över!

2p_z¹ 2p_y¹

1s²

Trippelbindningar

Exempel: Etyn (acetylen)

Valensbindningsteori (Valence bond theory)

Valence bond theory

• Elektronerna i en molekyl befinner sig i respektive atoms atomorbitaler.

• Bindningar skapas genom att de olika atomorbitalerna

överlappar varandra, det vill säga när två orbitaler delar ett gemensamt område i rymden.

• Varje individuell atom är en del i molekylen och

tillsammans skapar atomerna molekylens bindningar.

• Ju större överlapp desto starkare bindning och kortare bindningslängd.

Styrka:

enkelbindning < dubbelbindning < trippelbindning

Hybridisering

Hybridorbitalerna riktar in sig så att de är så långt ifrån varandra som möjligt i rymden (jfr VSEPR-teorin).

Hybridisering

Varför ritar vi paracetamol så här?

AB₃, trigonal plan, sp²

AB₃, trigonal plan, sp² AB₄, tetraedrisk, sp³

ABE₂, trigonal plan, sp² AB₂E₂, tetraedrisk, sp³

AB₃E, tetraedrisk?! Mätningar säger trigonalt plan geometri, vilket ger sp² - Varför?

Hybridisering

Kolatomen

sp³-hybridisering:

2p __ __ __ 2p __ __ __ sp³ __ __ __ __

2s __ 2s __

1s __ 1s __ 1s __

grundtillstånd exciterat tillstånd sp³-hybridisering

Hybridisering

Kolatomen

sp

-hybridisering:

2p __ __ __ 2p __ __ __ 2p __

sp² __ __ __

2s __ 2s __

1s __ 1s __ 1s __

grundtillstånd exciterat tillstånd sp²- hybridisering

Hybridisering

Kolatomen

sp-hybridisering:

2p __ __ __ 2p __ __ __ 2p __ __

sp __ __

2s __ 2s __

1s __ 1s __ 1s __

grundtillstånd exciterat tillstånd sp-hybridisering

Hybridisering

Kväveatomen

sp

-hybridisering:

2p __ __ __ 2p __ __ __ sp³ __ __ __ __

2s __ 2s __

1s __ 1s __ 1s __

grundtillstånd exciterat tillstånd sp³-hybridisering

Hybridisering

Kväveatomen

sp

-hybridisering:

2p __ __ __ 2p __ __ __ 2p __

sp² __ __ __

2s __ 2s __

1s __ 1s __ 1s __

grundtillstånd exciterat tillstånd sp²-hybridisering

Hybridisering

Kväveatomen

sp-hybridisering:

2p __ __ __ 2p __ __ __ 2p __ __

sp __ __

2s __ 2s __

1s __ 1s __ 1s __

grundtillstånd exciterat tillstånd sp-hybridisering

Hybridisering

Syreatomen

sp

-hybridisering:

2p __ __ __ 2p __ __ __ sp³ __ __ __ __

2s __ 2s __

1s __ 1s __ 1s __

grundtillstånd exciterat tillstånd sp³-hybridisering

Hybridisering

Syreatomen

sp

-hybridisering:

2p __ __ __ 2p __ __ __ 2p __

sp² __ __ __

2s __ 2s __

1s __ 1s __ 1s __

grundtillstånd exciterat tillstånd sp²-hybridisering

Hybridisering

Resonans

• ”Skelettet” i en molekyl utgörs av s-bindningar.

• p-orbitaler som är riktade vinkelrätt mot s-bind- ningarna bildar ett gemensamt p-elektronsystem där elektronerna i dessa orbitaler kan röra sig fritt (= delokaliserade).

• Tre eller flera p-orbitaler i rad.

• Konjugerade dubbelbindningar

• Ex 1,3,5-Hexatrien

• Isolerade dubbelbindningar

• Konjugationsavbrott

• Ex 1,4-Hexadien H H

Resonans

Delokaliserade elektroner och resonansstukturer

• Hur kan vi rita en konjugerad molekyl och dess delokaliserade elektroner?

• Resonansstrukturer: olika strukturer som speglar en del av verkligheten.

• Verkliga molekylen är en ’hybrid’ av alla resonanstrukturer

• I resonansstrukturer bryter och skapar vi p-bindningar. Sigma (enkel) bindningar är inte involverade.

• 2 e^- delade mellan 3 atomer, 4 e^- delade mellan 3 atomer, kolet i mitten är mest e^- rikt. syreatomerna är mest e^- rika.

Resonans

Delokaliserade elektroner och resonansstukturer

Delokalisering av elektroner är stabiliserande.

Resonans i AMID

Omhybridisering av kväveatomen i amiden från sp³ till sp² ger möjlighet till delokalisering av elektroner vilket

stabiliserar strukturen.

4 e^-delade mellan 3 atomer, syreatomen är mest e^-rikt.

Gynnsammaste resonansformen

Hybridisering

Varför ritar vi paracetamol så här?

AB₃, trigonalt plan, sp²

AB₃, trigonalt plan, sp² AB₄, tetraedrisk, sp³

ABE₂, trigonalt plan, sp² AB₂E₂, tetraedrisk, sp³ AB₃E, MEN omhybridiserad till sp² – med det fria

elektronparet i den ohybridiserade 2p-orbitalen.

Dominerande resonansform!

Dubbelbinding kräver sp².

Övning

Vad har atomerna i föreningarna nedan för hybridisering?

Sufentanil, opioidanalgetikum (basisk anilid)

Övning

Vad har atomerna i föreningarna nedan för hybridisering?

Alla kol i

bensenringen

är sp²-hybridiserade

Övning

Vad har atomerna i föreningarna nedan för hybridisering?

Alla andra kol är sp³-hybridiserade.

Alla atomer som saknar markering är sp³-hybridiserade.

sp²

Övning

Hur många p- och s-bindningar?

1,1-Dikloreten innehåller både p- och s-bindningar. Hur många finns det av varje?

Beskriv hur de olika orbitalerna interagerar för att skapa alla bindningar i 1,1-dikloroeten.

H H Cl

Cl

1,1-dikloroeten

Övning

Hur många p- och s-bindningar?

1 p-bindning och 5 s-bindningar

1s (H) sp² (C) 2p (C) 3p (Cl)

Funktionella grupper

Olika kombinationer av atomer ger olika funktionaliteter till molekylen, definieras som funktionella grupper.

Vilka funktionella grupper finns i paracetamol?

Alkohol

Amid

Funktionella grupper

De funktionella grupperna bestämmer molekylens egenskaper;

t ex om molekylen är en syra, en neutral förening eller en bas.

Opolära och oreaktiva Alkaner (C_nH_2n+2) och

cykloalkaner (C_nH_2n)

saknar funktionella grupper

Funktionella grupper

De funktionella grupperna bestämmer molekylens egenskaper;

t ex om molekylen är en syra, en neutral förening eller en bas.

Funktionell grupp

Hydroxylgrupp

Etergrupp

Aldehydgrupp

Ketogrupp

O

H O

O OH

Klass

alkohol

eter

aldehyd

keton

Struktur Hybridisering

sp³

sp³

sp²

sp²

Funktionella grupper

De funktionella grupperna bestämmer molekylens egenskaper;

t ex om molekylen är en syra, en neutral förening eller en bas.

Funktionell grupp

Karboxylsyregrupp

Klorokarbonyl

Alkoxikarbonyl

Amidgrupp

Struktur Klass

karboxylsyra

syraklorid

ester

N amid

O O O

Cl O

OH O

Sur!

Hybridisering

sp² (resonans)

sp²

sp² (resonans)

sp² (resonans)

Funktionella grupper

De funktionella grupperna bestämmer molekylens egenskaper;

t ex om molekylen är en syra, en neutral förening eller en bas.

Klass nitril

amin

merkaptan el. tiol

sulfid el. tioeter nitroförening Funktionell grupp

Nitril-/cyanogrupp

Aminogrupp

Merkapto/tiolgrupp

Sulfidgrupp

Nitrogrupp

C N

NH₂

S SH

Struktur

NO₂

Basisk!

Hybridisering sp (resonans)

sp³

-

-

sp² (resonans)

Övning

Vilka funktionella grupper hittar du igen i dessa läkemedelsmolekyler?

CH₂ O

H

OH O

H

N H₂

CH₃ O OH

O₂N

O NH O

H

O

Cl Cl H

S O O N H₂

Cl N

H N O

Vitamin D₃ Metyldopa

Kloramfenikol

Metolazon

Övning

Vilka funktionella grupper hittar du igen i dessa läkemedelsmolekyler?

CH₂ O

H

OH O

H

N H₂

CH₃ O OH

O₂N

O NH O

H

O

Cl Cl H

S O O N H₂

Cl N

H N O

Vitamin D₃ Metyldopa

Kloramfenikol

Metolazon

Funktionella grupper

Syror och baser

Karboxylsyra – SUR!

Amid

Amin – Basisk!

Funktionella grupper

Syror och baser

Funktionella grupper

Syror och baser Syrastyrka

pK

-värden för karboxylsyror i vattenlösning

Se kap. 16.2

Funktionella grupper

Syror och baser Syrastyrka

Karboxylatjonen har resonans

Funktionella grupper

Syror och baser

Aminer reagerar basiskt i vatten

Amin – Basisk!

Aminer är svaga baser i vatten.

Funktionella grupper

Syror och baser

Syra- och basstyrka

En protonerad amin reagerar surt i vatten

Ammoniumjoner (protonerade aminer) är svaga

syror i vatten.

Funktionella grupper

Syror och baser

Syra- och basstyrka

Protolyskonstanten pK

för en protonerad amin i

vattenlösning.

Funktionella grupper

Syror och baser

Syra- och basstyrka

pK_a-värden för några enkla protonerade aminer Starkaste motsvarande bas?

I vattenlösning gäller sambandet: pKa + pKb = pKw = 14

1

2 3

4

Funktionella grupper

Finns det några sura eller basiska grupper i dessa läkemedelsmolekyler?

CH₂ O

H

OH O

H

N H₂

CH₃ O OH

O₂N

O NH O

H

O

Cl Cl H

S O O N H₂

Cl N

H N O

Vitamin D₃ Metyldopa

Kloramfenikol

Metolazon

Funktionella grupper

Finns det några sura eller basiska grupper i dessa läkemedelsmolekyler?

CH₂ O

H

OH O

H

N H₂

CH₃ O OH

O₂N

O NH O

H

O

Cl Cl H

S O O N H₂

Cl N

H N O

Vitamin D₃ Metyldopa

Kloramfenikol

Metolazon