Utbildningsinspektion i Kyrkskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1–6
Innehåll
Inledning ... 1
Underlag ... 1
Beskrivning av skolan/rektorsområdet... 2
Sammanfattande bedömning... 2
Bedömning av resultaten... 3
Bedömning av verksamheten ... 5
Bedömning av förutsättningarna ... 8
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Kyrkskolan och besökt skolan den 15 september 2005. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyl- ler statens krav görs utifrån läroplaner och övriga skolförfattningar. Informa- tion om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets hemsida www.skolverket.se/Inspektion.
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolver- ket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an- svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och Kyrkskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även an- nan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I Kyrkskolan intervjuades rektorn, elever, personal och föräldrar. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Beskrivning av skolan/rektorsområdet
Kyrkskolan Antal barn/elever Förskoleklass 8
Grundskola 122
Uppgifter om elevantal är skolans egna från september 2005.
I anslutning till skolan finns fritidshem. I rektorns ansvarsområde ingår även förskola. Denna verksamhet har inte besökts utan ingår i Skolverkets inspektion på kommunnivå.
Kyrkskolan har elever i förskoleklass och årskurserna 1–6. Verksamheten är organiserad i ålderblandade klasser i årskurserna 1–3 och åldershomogena klas- ser i årskurserna 4–6.
Kyrkskolan skola har få elever med annat modersmål än svenska.
Skolan består av en tvåvåningsbyggnad från 1950, en låg tillbyggnad från sjut- tiotalet och en fristående idrottssal. Skolan ligger några mil utanför Nynäs- hamns tätort och tillhör Sorunda rektorsområde. De flesta av skolans elever åker skolskjuts.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid skolan och av hur väl verksam- heten uppfyller statens krav görs utifrån läroplanen och övriga skolförfattning- ar.
Som helhet erbjuder Kyrkskolan utbildning av god kvalitet. Eleverna utvecklas och når kunskaper i grundskolans ämnen enligt de nationella målen. Skolans resultat har förbättrats över tid. Lärare, elever och föräldrar ser den lilla skolan som en trygghet där alla vuxna känner ansvar för alla barn. Lärarna har en god medvetenhet om de nationella målen och arbetar för att bryta ner de övergri- pande målen till tydliga målformuleringar inom ämnen och arbetsområden. Ett arbete med individuella utvecklingsplaner, benämnd ”mina mål” pågår. Skolan arbetar medvetet med förbättringsåtgärder utifrån elevernas resultat. Skolans har väl kända och tydliga rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd. En aktuell handlingsplan mot kränkande behandling finns.
Detta är den övergripande bedömningen. Enligt inspektörerna finns det trots de goda förhållandena också utrymme för förbättringar.
- Skolan bör arbeta vidare med övergången mellan förskoleklass och årskurs 1, så att kunskaperna från förskoleklassen tas tillvara bättre i grundskolan.
- Skolan bör kontinuerligt följa upp elevernas kunskapsutveckling i alla äm- nen.
- Skolan bör tillse att elevernas vårdnadshavare kontaktas i ett tidigt skede vid upptäckt mobbning.
- Kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen bör förbättras och tydliggöras så att ett systematiskt arbetssätt med mål, planering, utvärdering, analys och åt- gärder för utveckling skapas.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, avsnitten 2.1 och 2.2.
Kunskaper
Det åligger skolan att följa upp elevernas kunskapsutveckling och utvärdera resultaten i relation till de nationella målen. Skolan skall även, enligt läroplanen, klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har.
I förskoleklassen arbetar eleverna enligt Bornholmsmetoden, ett sätt att med till exempel rim och ramsor starta upp läsinlärningen. Eleverna samlar sina arbeten i en pärm, en så kallad portfolio. Den tas hem efter avslutad tid i förskoleklas- sen. På så vis följer inte elevens resultat och kunskapsutveckling med från för- skoleklassen till skolan. Ett muntligt överlämnande sker dock från förskoleklas- sens pedagog till läraren i årskurs 1, men inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta vidare med övergången så att kunskaperna från förskoleklassen bättre tas tillvara i grundskolan.
Vid samtal och i intervjuer har eleverna i Kyrkskolan har svårt att redogöra för målen i skolans olika ämnen. De känner till de tydliga målen i matematik och svenska, där skolan arbetar med ett ifyllnadsmaterial som i matematik kallas
”mattebåten” för de yngre eleverna och ”matteborgen” för de äldre eleverna. I svenska har de en ”snurra” med tårtbitar för målen upp till årskurs 5. Däremot känner eleverna inte till att det även finns mål för skolans övriga ämnen. Ele- verna sparar sina båtar, borgar och snurror i en mapp, en så kallad portfolio och kan själva ha kontroll över vilken kunskap de har i ämnet. Lärarna arbetar med att tydliggöra de nationella målen i skolans övriga ämnen, för att göra dem lätt- tillgängligare och förståeligare för eleverna. En ”engelskabuss” är under utarbe- tande och flera arbetsområden inom de naturorienterande ämnena har tydliga nedskrivna mål. I slöjd och idrott och hälsa lämnar ämneslärarna en skriftlig rapport över elevens kunskaper inför utvecklingssamtalet, men någon systema- tisk uppföljning av de samlade kunskapsresultaten sker inte. Personalen resone- rar i samtal, intervjuer och i arbetslagsmöten även om de övergripande målen i läroplanen för skolan. De avser att dokumentera dessa i en så kallad ”blomma”.
Skolan har i dagsläget ingen systematisk uppföljning av dessa mål. Inspektörer- na bedömer att skolan bör följa upp elevernas kunskapsutveckling i skolans alla ämnen samt läroplanens övergripande mål.
Kyrkskolan följer upp resultaten i svenska och matematik med hjälp av de kommunövergripande tester som görs. I matematik används PRIM-gruppens1
1 PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i Stockholm utarbetar på uppdrag av Skolverket de nationella äm- nesproven i matematik för grundskolan och gymnasieskolan.
matematiktest i årskurs 3. I svenska används psykologiförlagets DLS- läsförståelse2 i årskurs 3 och 6.
PRIM-gruppens matematiktest i årskurs 3 visar att Kyrkskolans resultat för de tre senaste åren stadigt har förbättrats. Från att 33 procent av eleverna klarar minimigränsen på alla delar av provet år 2003 till att samtliga elever klarar mi- nimigränsen år 2005. Resultatförbättringen till år 2005 beror på att skolan, en- ligt rektorn, har satsat extra på matematikundervisningen genom att investera i ett nytt läromedel och undervisa i små grupper. Rektorn påtalar dock att pro- centtal kan bli missvisande på små skolor som har 20-25 elever i en klass.
DLS-läsförståelsetestet i årskurs 3 för år 2005 ger ett något högre värde för Kyrkskolan skola än normeringsvärdet för testet. (15,3 mot normeringsvärdet 13,96, max är 18). Det är en förbättring jämfört med året innan. Kyrkskolans resultat i årskurs 3 har legat över normeringsvärdet de senaste fem åren. Även resultatet från testet i årskurs 6 har år 2005 ett högre värde än normeringen för årskursen (28,6 mot normeringsvärdet 28,0, max är 33). De senaste fyra åren har Kyrkskolans resultat i årskurs 6 legat över normeringsvärdet för testet. Rek- torn förklarar det med att skolans utbildade personal i svenska arbetar målmed- vetet med läsinlärning, som tydliggörs i den så kallade ”snurran” i ämnet svens- ka.
Inspektörerna bedömer att det finns en medvetenhet hos skolledning och per- sonal om hur resultaten för eleverna, i synnerhet i svenska och matematik, kopplas till förbättringsåtgärder i undervisningen.
Resultaten i de nationella ämnesproven i årskurs fem är goda i Kyrkskolan. En viss försämring har skett från år 2004 till år 2005 i engelska, medan resultatet i matematik har förbättrats. Enligt rektorn finns det på Kyrkskolan sammanlagt sex elever som inte hade klarat någon del av de nationella proven i årskurs fem under vårterminen 2005. Dessa elever har fått åtgärdsprogram och extra stöd i dessa ämnen. Skolan har inte analyserat resultatförsämringen i engelska men kopplar den till avsaknaden av utbildad personal i ämnet på skolan (se vidare under personalresurserna). En liten grupp har bildats för de elever som behöver stöd i engelska och de läser ämnet under en specialpedagogs ledning.
Resultatet av arbetet med normer och värden
I läroplanen står att läsa att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en le- vande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall tränas i och kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet.
Eleverna i Kyrkskolan upplever skolmiljön, fysiskt och psykosocialt, som trygg.
De menar att det alltid finns närvarande vuxna i skolan. När något inträffar har de vuxna på skolan agerat, menar både elever och föräldrar. Ändå råder det tveksamhet hos föräldrarna i intervjun om systemet med rastvakter, där minst en vuxen är ute samtidigt som eleverna har rast, fungerar på skolan. Några me- nar att personalen inte ser vad som händer på alla delar av skolan. Andra menar att de är trygga med att skolan tar tag i de konflikter som eventuellt sker. Flera
2 DLS är ett diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga utarbetat av Psykologiförlaget.
av eleverna ställer sig, i intervjuerna och i samtal, frågande till att ha inflytande över verksamheten i stort eller det egna lärandet. De säger ofta att de får ”be- stämma ibland”, till exempel när de klarat av ett arbetsmoment. Eleverna in- spektörerna har talat med ger ett intryck av att inte förstå varför de skall ha inflytande över sina studier. De uttrycker att de är nöjda och säger att de inte vill vara med och bestämma, vare sig i den egna lärsituationen eller över verk- samheten i stort. Inspektörerna bedömer att skolan har former för elevinflytan- de över verksamheten i stort men elevernas inflytande över det egna lärandet kan utvecklas.
Bedömning av verksamheten
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervis- ningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i läroplanen, Lpo 94, och i andra författningar för grundskolan. Inspektörerna bedömer att verksamheten fungerar väl inom de granskade områdena men vill särskilt ta upp följande.
Arbetsmiljö och delaktighet
Enligt författningarna skall skolan samverka med elevernas vårdnadshavare likväl i frågor som rör den enskilda eleven som i frågor vad gäller skolverksam- heten i stort. Skolan skall även befrämja elevernas förmåga till ansvarstagande och arbeta för att eleverna successivt får ett allt större inflytande över såväl det egna lärandet som skolans verksamhet i stort.
Kyrkskolan har en handlingsplan med tydliga rutiner för alla former av krän- kande behandling. Planen åtföljs även av en så kallad ”mobbingrapport” som gör det möjligt för skolan att systematiskt följa upp eventuella händelser av kränkande behandling. Eleverna på skolan känner till skolans regler, men upp- lever inte att de själva har varit med att utforma dem. Skolan har både klassråd och elevråd. Båda verksamheterna är väl kända hos eleverna och i elevrådet sitter rektorn med. Elevrådet arbetar bland annat med frågor som rör utemiljön, vilka inköp som skall göras till rastverksamheten, ett arbete som de själva tycker är viktigt. Skolan har ett föräldraråd och föräldrarna menar att även om de inte vet vilka som sitter med i föräldrarådet så är det enkelt att få information och ta kontakt med någon i rådet. Föräldrarna säger sig vara nöjda med informationen, som sker via veckobrev och så kallade loggböcker, där eleven skriver om veck- an som har gått, vad man har lärt sig och hur det har gått. Speciellt loggböcker- na är uppskattade av föräldrarna. Där kan de följa elevernas kunskapsutveck- ling, se elevens egen reflektion över lärandet och få information om vad som händer i skolan. Föräldrarna i intervjugruppen menar att informationen kring eventuella fall av kränkande behandling eller mobbning kan förbättras. De öns- kar bli informerade om händelserna i första skedet, dvs. så snart något har in- träffat. Enligt handlingsplanen talar personalen först med de inblandade och tar kontakt med hemmen om ingen förbättring sker. Inspektörerna konstaterar att skolan har bra rutiner och handlingsplan mot kränkande behandling, men bör utveckla rutinerna så att elevens vårdnadshavare kontaktas i ett tidigt skede.
Organisation och arbetssätt i undervisningen
Organisationen av skolans undervisning har sin utgångspunkt i såväl läropla- nens mål som de enskilda elevernas förutsättningar och behov. Skolan skall främja elevernas lust att lära, enligt författningarna. Eleverna skall även ges möj- lighet att stegvis ha inflytande på bland annat arbetsformer och successivt ta ett allt större ansvar för sin utbildning.
Inspektörerna har besökt samtliga klasser i skolan och har sett undervisning i flera olika ämnen. Såvitt inspektörerna har kunnat bedöma är undervisningen av god kvalitet. I årskurs 4 där klassen består av 30 elever skall personalen under läsåret pröva att arbeta med nivågruppering i engelska. Det är oklart om elever- na själva har möjlighet att påverka sin placering när dessa grupper sätts sam- man. Enligt personalen på skolan ska eleverna kunna flytta mellan grupperna.
Eftersom en resultatförsämring på de nationella ämnesproven i årskurs 5 har skett, bedömer inspektörerna att det är av vikt att skolan följer arbetet med måluppfyllelse i engelska samt i alla övriga ämnen i skolan under läsåret.
Individanpassning, individuell studieplanering och stöd
I skollagstiftningen står angivet att stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Skolan skall, under rektors ansvar, upprätta åtgärdsprogram för att stödja elevens kunskapsinhämtning. Åtgärdsprogrammen skall upprättas i sam- arbete med eleven och elevens vårdnadshavare.
Skolan har tydliga rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd och inspektörerna bedömer att de hålls aktuella. Lärarna säger att de vet, genom sin dokumentation, vilka elever som är i behov av stöd och anmäler det till special- pedagogen på skolan. För att skapa systematik har skolan innevarande läsår börjat med att skriva en blankett där elevens behov specificeras, en så kallad
”anmälan till SKEV”. SKEV är namnet för de regelbundna elevvårdsträffarna som genomförs. I SKEV deltar klasslärare, specialpedagog, skolsköterska, kura- tor och rektorn. Elever som får stöd har tydliga åtgärdsprogram med tidpunkt för uppföljning.
Utvärdering av lärandet och bedömning
Enligt författningarna skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare genom- föra ett utvecklingssamtal. Samtalet skall handla om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling och grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen.
I Kyrkskolan genomförs regelbundna utvecklingssamtal. Inför samtalen går lärare och elev genom elevens mapp och fyller till exempel i ”matteborgen”.
Samtalen utmynnar i de flesta fall av en individuell utvecklingsplan för eleven. I Kyrkskolan kallas den för ”mina mål”. I den formulerar lärare, elev och föräld- rar tre utvärderingsbara mål för de kommande månaderna. Dessa mål skrivs ner på en blankett som skolan och hemmet har ett exemplar var av. Föräldrarna upplever att de får god information vid utvecklingssamtalen, men att det är svårare att veta vad eleven ska kunna i skolans olika ämnen i årskurserna 4–6.
Detta är personalen medveten om och ett arbete pågår i Kyrkskolan med att tydliggöra målen i fler ämnen än svenska och matematik. Eleverna uttrycker att de är nöjda med utvecklingssamtalen eftersom de pratar ”vad man kan och vad man ska utveckla”. Inspektörerna bedömer att skolan har ett bra system för
utvecklingssamtalen och att samtalen grundar sig på en utvärdering av elevens kunskaper i förhållande till målen i läroplan och kursplaner.
Kvalitetssäkring och förbättringsarbete
Enligt författningarnas krav skall skolan följa upp och utvärdera sina resultat med utgångspunkt i nationella mål. Skolan skall även årligen upprätta en kvali- tetsredovisning.
Kyrkskolans kvalitetsredovisning är en del av den kvalitetsredovisning som är inrättad för hela Sorunda rektorsområde. Den tar tydligt upp mål, måluppfyllel- se och förbättringsåtgärder, såsom förordningen om kvalitetsredovisningen i skolan beskriver. Däremot kan inte resultaten från varje skola urskiljas i kvali- tetsredovisningen. Inspektörernas bedömning är att skolans resultat tydligt bör framgå ur kvalitetsredovisningen. Personalen i Kyrkskolan skriver en utvärde- ring varje läsår samt upprättar en arbetsplan för skolan. Det saknas dock en tydlig koppling mellan mål, utvärdering och nya mål i arbetsplanen. Den beskri- ver hur personalen arbetar för att till exempel ”främja elevernas matematikkun- skaper”, men saknar utvärderingsbara mål för ämnet matematik. Utvärderingar görs efter slutförda arbetsområden eller temaarbeten, men någon systematik finns inte. Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta vidare med hur kvali- tetsredovisningen skall kopplas tydligare till varje enskild skola så att ett syste- matiskt arbetssätt med mål, planering, utvärdering, analys och åtgärder skapas.
Skolledning och intern kommunikation
Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolor- nas inre organisation och arbete. Läroplanen anger att rektor skall fungera som pedagogisk ledare och ansvara för att skolverksamheten inriktas på att nå de nationella målen.
Ledningsgruppen för Sorunda rektorsområde består av skolornas rektorer och områdeschefen. Någon ledningsgrupp för Kyrkskolan skola finns inte. Rektorn för Kyrkskolan är även rektor för förskolan. Personalen upplever att rektorns breda ansvarsområde kan vara en bidragande orsak till att de upplever att rek- torn inte har eller ges förutsättningar till att ta ett övergripande ansvar för den pedagogiska utvecklingen i skolan. Av sin tjänstgöring uppfattar rektorn att hälften går till förskolan och hälften till skolans verksamhet. Rektorn, som har arbetat inom rektorsområdet i olika funktioner sedan 1976, är väl känd av ele- verna och har genomgått den statliga skolledarutbildningen.
Inspektörerna bedömer att rektorn är väl förtrogen med verksamheten samt uppfyller sitt pedagogiska ledarskap enligt författningarnas krav.
Bedömning av förutsättningarna
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen:
tillgång till den utbildning som grundskolan skall erbjuda, information om ut- bildning; personal samt läromedel, pedagogiska materiel och utrustning. Be- stämmelser finns i skollagen.
Tillgång till utbildning och information
Enligt författningarna har eleverna rätt till en garanterad undervisningstid och ett visst antal timmar skall avsättas för elevens val. Elevens val skall syfta till att bredda eller fördjupa elevernas kunskaper. Eleverna skall även få information och underlag för att kunna välja fortsatt utbildning.
Eleverna i Kyrkskolan läser enligt den timplan som är gemensam för hela So- runda rektorsområde, där flera skolor ingår. Den garanterar att eleverna erbjuds utbildning om minst den garanterade undervisningstiden. I skolan organiseras elevens val i tre perioder om cirka nio veckor. Eleverna kan välja bland skolans olika ämnen, men även fördjupa sig i ämnesövergripande teman som till exem- pel framställandet av tecknade serier. Språkval läser eleverna i den närliggande Sunnerbyskolan. Inspektörerna bedömer att elevens val och språkval ges enligt gällande förordning.
Personalresurserna
Skollagen föreskriver att skolan skall använda lärare som har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Kyrkskolan har 18 anställda varav tio undervisar. Kyrkskolan har på grund av sitt geografiska läge med nå- got besvärliga kommunikationer och konkurrens med närliggande kommuner haft svårt att rekrytera lärare med utbildning för den undervisning de skall be- driva enligt skolledningen. Under de senaste åren har skolan dock lyckats bra med att rekrytera personal. Inspektörerna bedömer att Kyrkskolan har lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Det enda ämne där skolan saknar lärare med utbildning är engelska. Rektorn arbetar för att stärka ämnet engelska under kommande läsår. Enligt officiell statistik är lärar- tätheten i skolan är lägre än för riket som helhet (6,9 per 100 elever mot 7,9 i riket). Klasserna i Kyrkskolan består av cirka 20 elever i årskurs 1–3 och mellan 24 och 30 elever i årskurserna 4–6.
Enligt skollagstiftningen skall kompetensutveckling anordnas för personalen.
Några i personalen menar att en individuell kompetensutvecklingsplan upprät- tas vid medarbetarsamtalen, andra anser att de saknar en kompetensutveck- lingsplan. Sorunda rektorsområde har fram till och med läsåret 2004/2005 arbe- tat med en gemensam kompetensutveckling i samtalsmetodik. Den kompetens- utvecklingen har varit mycket uppskattad av all personal. För kommande läsår finns ingen gemensam kompetensutvecklingsplanering för skolan.
Läromedel, pedagogiska materiel och utrustning
Skolans material och utrustning skall vara anpassad till en tidsenlig utbildning och lokalerna ändamålsenliga, enligt författningarna och såvitt inspektörerna har kunnat bedöma är tillgången till läromedel, material och andra hjälpmedel god vid Kyrkskolan. Datorutrustning finns och används.
Datum Ort
2005-12-20 Stockholm
Marie Morin Katri Cronlund
