1
Klara Gymnasium i Linköping
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling samt likabehandlingsplan 2011/2012
Lagens intentioner och huvudsakliga innehåll
Riksdagen har fattat beslut om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om diskriminering och kränkande behandling i skolan i diskrimineringslagen och skollagen, kap. 14a. Den nya lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskrimi- nering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen: förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning.
Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Verksamheterna ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan där planerade åtgärder redovisas. Den ska ses över och följas upp varje år. Planen ska vara ett "levande" dokument i den meningen att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. Om skyldigheten att upprätta en likabehandlingsplan inte genomförs blir huvudmannen skadeståndsskyldig.
Förbud mot diskriminering
Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. I lagen införs därför ett förbud mot diskriminering.
Direkt diskriminering: ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.
Indirekt diskriminering: ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt.
Förbud mot annan kränkande behandling
Alla kränkningar är inte diskriminering, men all kränkande behandling måste förhindras. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och är alltså kopplade till diskriminerings- grunderna. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande behandling. I lagen införs därför ett förbud mot annan kränkande behandling för att täcka in alla former av
kränkningar.
2 Förbud mot repressalier
I lagen införs också ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta.
Skyldighet att utreda och åtgärda
När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier och annan kränkande behandling ska huvudmannen utreda och förhindra fortsatt kränkning. Detta gäller även kränkningar mellan barn och elever.
Skadestånd
Genom den nya lagen får barn och elever förbättrade möjligheter till skadestånd vid såväl
diskriminering som annan kränkande behandling. Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer lagens bestämmelser.
Vilka ser till att lagen följs?
Skolverket och ombudsmännen, JämO, DO, HomO och HO ska utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Skolverket har ett särskilt ansvar för den nya lagen genom att ett barn- och elevombud för likabehandling ska tillvarata det enskilda barnets och elevens rättigheter. Ombudsmännen och barn- och elevombudet får rätt att föra skadeståndstalan för ett barn eller en elev.
Barn- och elevombud för likabehandling
Barn- och elevombudet har till uppgift att tillvarata det enskilda barnets/elevens rätt i frågor som inte faller på ombudsmännen, det vill säga annan kränkande behandling. Förbudet mot diskrimi- nering gäller uppträdanden gentemot barn och elever från ansvariga inom verksamheten, men inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för barn och elever. De flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet "annan kränkande
behandling", till exempel misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga gärningar även om de begås av underåriga. Det är barnet/eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande.
Barn- och elevombudet ska dessutom informera om lagen, ge råd beträffande lagens tillämpning och hjälpa barnet eller eleven till rätt ombudsman i fall ombudet inte själv åtar sig ärendet.
Angränsande lagutrymmen
- Barnkonventionen (om barnens rättigheter) - Skolans författningar (bl a Lpf 94)
- Arbetsmiljölagen (angående psykosocial arbetsmiljö)
- Socialtjänstlagen (14 kap 1 § Skyldighet att anmäla om ett barn behöver skydd)
- Brottsbalken misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp.
3
Klara Gymnasium i Linköping Likabehandlingsplan 2011/2012
Arbetets olika delar
Det aktiva arbetet består främst av att:
- bedriva ett målinriktat och kontinuerligt arbete för att främja likabehandling - alltid agera aktivt vid misstanke om att diskriminering eller kränkning förekommer Hur vi arbetar med ovanstående beskrivs i denna likabehandlingsplan.
Klara Gymnasiums ställningstagande och målsättning
• all kränkande behandling strider mot principen om alla människors lika värde
• Klara Gymnasium ska vara fritt från all kränkande behandling, skolan tar bestämt avstånd från alla tendenser till trakasserier och kränkande behandling
• all personal, elever och föräldrar skall ha kunskap om verksamhetens likabehandlingsplan
• all undervisning och allt undervisningsmaterial skall vara fritt från diskriminering
• alla på skolan skall behandla varandra på ett sådant sätt att ingen diskrimineras eller kränks
• varje individ ska känna sig trygg, respekterad och uppmärksammad
• Klara Gymnasium skall arbeta med en hög grad av elevinflytande i frågor som rör såväl
undervisning och arbetsmiljö som personalrekrytering. Delaktighet bidrar till en positiv atmosfär vilket motverkar diskriminering och kränkning
Förebyggande arbete för att främja likabehandling
Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt och sker på många sätt:
Rekrytering till skolan
- allt marknadsföringsmaterial skall vara fritt från innehåll som kan uppfattas som kränkande eller diskriminerande
- antagningsförfarandet skall säkerställa likabehandling. Antagningen till skolan sköts av kommunens antagningsenhet på samma grund som till kommunens skolor. Ev. frikvots- antagningar görs i samråd med den kommunala antagningsenheten och enligt samma principer
- vid rekrytering av personal skall dessa informeras om Klara Gymnasiums likabehandlingsplan och bekräfta att man aktivt kommer att arbeta efter den
4 Introduktion
- vid gemensamma dagar där äldre elever anordnar aktiviteter för mottagandet av nya elever förbjuder skolan sådana aktiviteter som kan uppfattas som diskriminerande eller kränkande - Under introduktionsveckorna på höstterminen arbetar eleverna med likabehandlingsplanen,
och vid första föräldramötet, ca 6 veckor in på terminen, presenteras den för vårdnads- havarna.
Undervisning och undervisningsmaterial
- varje lärare ansvarar för att allt undervisningsmaterial är fritt från fördomsfullt innehåll och att undervisningens innehåll främjar likabehandling, utifrån nedanstående fyra punkter:
1, läromedel skall inte kunna uppfattas som kränkande eller som att de sprider fördomar och/eller förlegade föreställningar vad gäller kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och funktionshinder
2, varje lärare skall i sin undervisning tänka på att exempel som används på lektionerna varieras så att de inte osökt förmedlar en stereotyp och normgivande bild
3, lärargruppen ansvarar för att frågorna kring kränkande behandling studeras i den ordinarie undervisningen eller i form av temastudier eller projekt
4, undervisande lärare och mentorer skall föra samtal med eleverna om attityder, värderingar och relationer
- all personal skall tillsammans med eleverna följa skolans gemensamt framtagna ordnings- regler som genomsyras av läroplanens värdegrund. Dessutom genomförs trivselfrämjande aktiviteter t.ex. tematiska projekt och introduktionsdagar vid höstterminens början
- gemensam kompetensutveckling skall fortlöpande bedrivas för att personalen skall ha grundläggande kunskap om hur diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling förebyggs, upptäcks och motverkas
- all personal skall arbeta med en hög grad av elevinflytande, t.ex. vid planering av under- visningens innehåll samt i arbetsmiljöfrågor och vid personalrekrytering. Detta för att främja ett arbete utifrån demokratiska principer. Delaktighet bidrar till en positiv atmosfär vilket i sin tur motverkar diskriminering och kränkning.
Arbete för att upptäcka och utvärdera diskriminering och kränkningar
- det är varje personals skyldighet att ingripa vid misstanke om kränkande behandling och föra diskussioner om man märker att det finns en jargong som kan uppfattas som kränkande bland elever. Vid misstanke om kränkande av personal skall rektor informeras omedelbart.
Det är alltid rektors ansvar att utreda och vidta åtgärder vid misstanke om kränkning - mentor är skyldig att vid utvecklingssamtal ta upp frågor kring elevernas trivsel i skolan. I
samtalen ställer mentor, när denne pratar om elevens studiesituation, alltid frågan om
5 eleven upplever att det förekommer diskriminering eller kränkning på skolan. Observera att det är elevens subjektiva uppfattning som är vägledande för vad som skall uppfattas som kränkning
- frågor kopplade till de olika diskrimineringsgrunderna skall finnas med i arbetsmiljöarbetet och de utvärderingar som görs med eleverna varje vårtermin (Klaras Gymnasiums
elevenkät). Dessa fungerar som kartläggning och ger information om vilka åtgärder som behöver vidtas kommande läsår. Utvärderingarna ligger också till grund för den årliga kvalitetsredovisningen.
- likabehandlingsplanen skall kontinuerligt ses över och kompletteras utifrån nya allmänna råd från Skolverket, nya rättsfall m.m. Rektor ansvarar för detta. Skolans fokusgrupp för likabehandling och elevinflytande (där rektor, skyddsombud, elevskyddsombud och elevrepresentanter från samtliga program ingår) fungerar som remissinstans för godkännande av likabehandlingsplanen.
- vid varje terminsstart gör eleverna en bedömning i form av en enkel fyrfältsanalys:
Trygg otrygg
När?
Var?
Resultaten av fyrfältsanalysen sammanställs klassvis och diskuteras med personalen på personalmötestid och med eleverna på mentorstid. Fokusgruppen analyserar resultaten, föreslår åtgärder och sammanställer sedan valda åtgärder. Rektor informerar personalen och mentorerna återkopplar till eleverna på mentorstid vad som beslutats. Rektor ansvarar för att detta skrivs in i handlingsplanen mot diskriminering och kränkande särbehandling.
Bedömningen syftar till att upptäcka om det finns platser eller situationer som är riskfyllda vad gäller kränkningar. Tätare uppföljningar av insatser och åtgärder görs i grupper och/eller klasser där det behövs. Rektor ansvarar för att dessa uppföljningar dokumenteras i
handlingsplanen mot diskriminering och kränkande särbehandling och processen skrivs in i kvalitetsrapporten.
Skyldighet att agera aktivt vid misstanke om att diskriminering eller kränkning förekommer När kränkande behandling av elev upptäcks
När det förekommer misstanke om kränkning bland elever skall åtgärder enligt följande ”konsekvens- trappa” vidtas:
1. När det förekommer misstanke om kränkning bland elever skall alltid rektor informeras.
Rektor ansvarar för att en utredning görs, tillsammans med elevens mentor, vårdnadshavare och eleven själv. Utredningens omfattning anpassas till det enskilda fallet. Rektor kan även kontaktas direkt av elever (även anonymt). Vid behov kan även skolans elevhälsa medverka.
6 Berörda mentorer samtalar med såväl den kränkta som den/de kränkande och försöker reda ut/lösa den uppkomna situationen
2. Om problemen kvarstår eller om kränkningen är av allvarlig art (mentor bedömer detta i samråd med rektor) skall berörda mentorer kontakta vårdnadshavare (om eleven är omyndig) och informera om situationen. Mentor skall alltid erbjuda vårdnadshavaren att komma till skolan och diskutera problemlösningar.
3. Utredning skall färdigställas skyndsamt och skall alltid ske med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Den skall belysa vad som har hänt och omfatta både den som blivit utsatt för kränkningen och den/de som påstås utöva kränkningarna. Rektor ansvarar för att
dokumentation sker av utredningen.
4. Rektor beslutar om anmälan skall ske till socialtjänst, arbetsmiljöverket eller polis.
När kränkande behandling av personal upptäcks
- När det förekommer misstanke om kränkning bland personal skall alltid rektor informeras.
- Rektor är ansvarig för att en utredning görs, tillsammans med samtliga inblandade parter.
Utredningens omfattning anpassas till det enskilda fallet
- Utredningen skall alltid ske med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
- Utredningen skall belysa vad som har hänt och omfatta både den som blivit utsatt för kränkningen och den/de som påstås utöva kränkningarna.
- Rektor ansvarar för att dokumentation sker av utredningen.
- Rektor beslutar om anmälan skall ske till socialtjänst, arbetsmiljöverket eller polis.
Åtgärder vid kränkning
- Åtgärder till följd av utredningen riktas både mot den kränkta och den/de kränkande.
- Den kränkta eleven skall beredas stöd i form av kurativa insatser.
- Åtgärdsprogram skall upprättas där åtgärderna grundas på den specifika utredningen och genomförs i samråd mellan rektor, mentor, vårdnadshavare och elev.
- De kränkande eleverna riskerar avstängning enligt Gymnasieförordningen 6 kap 21-25 §§.
Rektor ansvarar för att vårdnadshavare och elev informeras om detta.
- Avstängning kan ske med hänvisning till Gymnasieförordningen 6 kap 23 §, som handlar om att en elev kan antas inverka skadligt på annan elev.
- Om det är personal som stått för kränkning ges en skriftlig varning, som kan ligga till grund för saklig grund för uppsägning.
- Rektor ansvarar för att varje enskilt fall av kränkande behandling följs upp genom samtal och utvärdering med den kränkta minst en gång per månad under en 12-månadersperiod.
7 Arbete med likabehandlingsplanen läsåret 2011-2012
Likabehandlingsplanen förtydligas enligt vår läsårscykel (se bilaga 1). Veckan före läsårsstart, när samtliga lärare är tillbaka på skolan, uppdateras likabehandlingsplanen och läsårscykeln. Under elevernas första skolveckor ansvarar deras mentorer för att gå igenom likabehandlingsplanen och läsårscykeln och för att eleverna gör fyrfältsanalys som beskrivits ovan. Utifrån diskussioner med eleverna och fyrfältsanalysen sammanställer rektor och lärare i samråd med fokusgruppen årets lokala mål för arbetet med likabehandling under läsåret. Likabehandlingsplanen och arbetet med den blir på så vis en levande process. Det är viktigt att likabehandlingsplanen är konkret och tydlig så att det är lätt att utläsa hur vi arbetar med att förebygga, vidta åtgärder och utvärdera dem.
Underlag till framtagning av denna handlingsplan
*Skollagen
*Trygghet, respekt och ansvar – en sammanfattning av regeringens proposition 2005/06:38
*Skolverkets hemsida
*Riktlinjer för arbetet med likabehandlingsplaner – framtagna av JämO, DO Ombudsmannen mot etnisk diskriminering), HO (Handikappombudsmannen), HomO (Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning) och Barn och elevombudet.
*Skolverkets Allmänna Råd ” för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling.
* Skolinspektionens synpunkter efter inspektion 2008-12-02/03
* Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan
Fokusgruppen för likabehandling och elevinflytande 2011/2012 Rose-Marie Andersson, rektor
Maria Petersson, skyddsombud
Josefine Nyqvist, elevskyddsombud, elevrepr. MP Evelina Hall, elevrepr. HP
Ottilia Andersson, elevrepr. NV Wilma Tanzborn, elevrepr. SP Arvid Lögdberg, elevrepr. EK
Mål för läsåret 2011/2012:
Vid fyrfältsanalys och diskussion kring likabehandlingsplanen framkom att:
Eleverna känner sig överlag mycket trygga men det finns kritiska punkter (antal elever som gav detta svar i analysen anges inom parentes):
• i korridoren på plan 1 vid 1:ornas elevskåp, där det är ofta blir trängsel (14)
• när man ska redovisa/tala oförberett inför klassen (8)
• i hissen i skolbyggnaden (6)
• i matsalen på Lagerbladet där 1:or och 2:or äter lunch, om man inte har någon kamrat att sitta tillsammans med (4)
8
• vid övergångsställena på väg till lunchen/till järnvägsstationen (3)
• vid provtillfällen (2)
• i caféet på plan 1 om jag inte har någon kamrat att sitta tillsammans med (2)
• vid ingången till idrotten (1)
• när jag inte vet vart jag ska på lektion (1)
• i sal 10, liten datasal (1)
• på vissa specifika lektioner: tyska (2), spanska (1), engelska (1), idrott (1)
Fokusgruppen har valt att i första hand prioritera de fyra punkterna som är mest frekventa, enligt analyserna. Fokusgruppens förslag på åtgärder, enligt möte 2012-03-05:
• Korridoren vid 1:ornas elevskåp
Placeringen av elevskåpen bör ändras snarast. Det finns ledig yta utanför konferensrummet
”Vaktmästeriet” på plan 1 där ca 5 elevskåpssektioner kan placeras för att minska trängseln.
Denna ommöblering kan göras så snart ytan utanför konferensrummet frigjorts (vecka 11).
• Redovisning inför klassen
Undervisande lärare går vid kursstarten igenom kursens innehåll, mål och möjliga
examinationsformer så att eleverna vet om det är ett krav att tala/redovisa inför andra eller inte. Eleverna erbjuds möjlighet att redovisa t ex i halvklass eller ännu mindre grupp om muntlig aktivitet/redovisning krävs för att man ska nå målen i kursen.
• Hissen
Vår administratör kontaktar fastighetsskötaren som får undersöka varför hissen låter konstigt och kontrollera att det inte är något fel på den.
• Matsalen
Lärare som äter lunch på Lagerbladet och sprider ut sig bland eleverna (max 2-3 lärare/bord) i hela lokalen istället för att sätta sig vid ett och samma bord.
• Caféet på plan 1
Inredningsansvarig lärare får i uppdrag att ta fram ett förslag på hur cafeterian skulle kunna möbleras annorlunda för att få en mysigare atmosfär ( t ex med hjälp av spaljéer eller något annat som skärmar av olika delar av lokalen utan att den ljusa, luftiga känslan går förlorad)
Personalen informeras om fokusgruppens förslag på personalmöte V10 och mentorerna informerar eleverna på mentorstiderna V10-11.
9 Bilaga 1 Läsårscykel för arbete med likabehandlingsplan
Augusti/September
Aktivitet Ansvarig
Veckan före läsårsstart: alla lärare utvärderar likabehandlingsarbetet för föregående läsår och dokumenterar detta i kvalitetsredovisningen.
Rektor/samtlig personal
Första skolveckan: introduktionsdagar för ettor och mentorstid för tvåor och treor.
Eleverna läser och diskuterar likabehandlings- planen med sin mentor och gör en enkel fyrfälts- analys för att identifiera riskoråden och
risktillfällen.
Mentorer
Utifrån diskussioner med eleverna och fyrfälts- analysen sammanställer rektor och lärare i samråd med fokusgruppen de lokala målen för arbetet med likabehandling för läsåret.
Rektor/fokusgrupp/mentorer
Likabehandlingsplanen läggs ut på hemsidan, den finns därmed tillgänglig för alla elever och föräldrar.
Informationsansvarig
September
Aktivitet Ansvarig
Föräldramöte åk 1 (ca 6 veckor in på terminen) där föräldrarna tidigt får möjlighet att lära känna skolan, rektor, mentorer och lärare. Under mötet presenteras likabehandlingsplanen och där presenteras även elevcentra där man bland annat kan hitta likabehandlingsplanen.
Rektor/mentorer för åk 1
Oktober
Aktivitet Ansvarig
Utvecklingssamtal där mentor samtalar med elev och förälder kring studiesituation, individuell utveckling och trivsel. Mentor frågar om kränkningar eller annan diskriminering förekommit mot eleven eller om denne uppfattar att någon annan elev kräkts av elev eller lärare.
Mentorer
November
Aktivitet Ansvarig
Uppföljning sker om något kommit fram under utvecklingssamtal med mentorselever och vårdnadshavare.
Rektor/mentorer/fokusgrupp
10 Januari
Aktivitet Ansvarig
Eleverna gör fyrfältsanalys för att identifiera riskoråden och risktillfällen. Rektor och fokusgruppen sammanställer och analyserar resultaten och beslutar om åtgärder.
Mentorer/rektor/fokusgrupp
Februari - Mars
Aktivitet Ansvarig
Elevenkäten genomförs. Syftet är att mäta elevernas uppfattning utifrån en rad olika faktorer och områden samt att fånga upp signaler inom likabehandlingsområdet.
Rektor/mentorer
Centralt ansvarig för kvalitet Utvärdering av elevenkäten: samtlig personal går
gemensamt igenom resultatet och diskuterar behov av åtgärder.
Resultaten av elevenkäten redovisas för eleverna på mentorstid. Mentorerna lämnar klassens förslag på åtgärder till fokusgruppen.
Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen uppdateras.
Rektor/mentorer/fokusgrupp
Utvecklingssamtal där mentor samtalar med elev och förälder kring studiesituation, individuell utveckling och trivsel. Mentor frågar om kränkningar eller annan diskriminering förekommit mot eleven eller om denne uppfattar att någon annan elev kräkts av elev eller lärare.
Mentorer
Mars – maj
Aktivitet Ansvarig
Åtgärder baserade på fyrfältsanalysen följs upp på mentorstider, personalmöte och återkoppling görs till fokusgruppen som utvärderar och tar ställning till om ytterligare åtgärder behöver vidtas.
Medarbetarsamtal genomförs. Syftet är att diskutera individens arbetssituation, roll i verksamheten och den egna utvecklingen samt att fånga upp signaler inom
likabehandlingsområdet.
Rektor/mentorer/fokusgrupp
Rektor
11 Juni
Aktivitet Ansvarig
Kvalitetsredovisningen skrivs, ger underlag för analys och fortsatt utvecklande kvalitetsarbete på skolnivå. Likabehandlingen redovisas i kvalitetsrapporten.
Rektor
Utvärderingsarbete av skolåret där bland annat likabehandling och likabehandlingsplan
diskuteras.
Rektor
Löpande arbete under läsåret
Aktivitet Ansvarig
Fokusgrupp för likabehandling och
elevinflytande: Syftet är att organisera och säkerställa elevinflytande på skolan.
Elevinflytandet är viktigt i likabehandlingsfrågor.
Rektor/fokusgrupp
Klassrumsbesök: syftet är att säkerställa att de överenskommelser och beslut som fattats efterlevs.
Rektor
Kontakt med elevhälsan: syftet är att kurator och/eller skolsköterska underrättas och involveras i fall som rör eller strider mot innehållet i likabehandlingsplanen.
Mentorer/rektor
