Likabehandlingsplanen för förskolan:
Kollegiala och individuella tolkningar Elin Granath och Pari Karimzehi
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp, GN
Barn- och ungdomsvetenskap/Förskoledidaktik Förskollärarprogrammet (210 hp)
Vårterminen 2020 Handledare: Fredrik Lilja
Examinator: Anna Westberg Broström
English title: The equal treatment plan in preeschools: collegial and individual interpretation
1
Likabehandlingsplanen för förskolan:
Kollegiala och individuella tolkningar
Elin Granath och Pari Karimzehi
Sammanfattning
Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla svenska förskolor krav på att framställa en
likabehandingsplan i arbetet för att skapa en likvärdig förskola för alla barn. Utifrån intervjuer med verksamma pedagoger och textanalyser av deras likabehandlingsplaner har vi sett att det finns
skillnader i framställandet och arbetssätten med likabehandlingsplanerna. Syftet med studien har bland annat varit att se hur likabehandlingsplanerna realiseras. Studien har visat att både centrala begrepp och likabehandlingsplanens mål tolkas olika beroende på individen som läser de. Dessa centrala begrepp är värdegrund och demokrati, vilka utgör grunden för läroplanen för förskolan och därmed likabehandlingsplanen. Med för stora tolkningar av dessa begrepp har vi sett att
förskolors/avdelningars arbets- och förhållningssätt skiljer sig åt, vilket kan leda till diskriminering, kränkande behandling, men också förvirring hos såväl pedagoger som barn. Därför poängterar denna studie vikten av det kollegiala lärandet, öppenheten till att som pedagog granska både sitt eget
förhållningssätt, men också den pedagogiska miljön. Detta med hjälp av förskolans styrdokument och pedagogisk dokumentation.
Nyckelord
Likabehandling, demokrati, likvärdig förskola, likabehandlingsplanen, värdegrund.
2 .
Innehållsförteckning
Förord ... 1
Beskrivning av författarnas insatser i studien ... 1
Inledning ... 2
Tidigare forskning ... 3
Syfte och frågeställningar ... 10
Teoretiskt perspektiv ... 11
Metod ... 13
Val av metod ...13
Urval och avgränsningar ...16
Undersökningspersoner/Undersökningsmaterial ...17
Genomförande ...18
Databearbetning och analysmetod ...21
Forskningsetiska överväganden ...22
Studiens kvalitet ...23
Resultat och analys ... 24
Diskussion ... 35
Betydelse för praktiken och professionen ...39
Slutsatser ...39
Vidare forskning ...41
Referenser... 42
Bilagor ... 45
1
Förord
Vi är två förskollärarstudenter som nu under denna 3,5-åriga universitetsutbildningen känt ett extra intresse och engagemang för alla barns rätt till lika förutsättningar i livet, då också i förskolan. Under utbildningens gång, från vårterminen 2017 och fram tills nu har vi
kontinuerligt diskuterat liknande frågor och vilka utmaningar som finns. När vi nu också fick chansen att skriva en kandidatuppsats tillsammans var vi båda eniga om att en likvärdig förskola skulle vara huvudsyftet. Just specifikt vad inom detta område har diskuterats och prövats fram- och tillbaka, men tillslut tillsammans med rådgivning från vår handledare Fredrik Lilja fann vi vår studies specifika syfte och tillvägagångssätt. Tack Fredrik Lilja för de tips och råd du givit oss under skrivprocessens gång. Vi vill även passa på att rikta ett stort tack till de medverkande pedagogerna, som delat med sig av sina erfarenheter och tankar.
Beskrivning av författarnas insatser i studien
Arbetsfördelningen i denna studie har skett på så vis att vi delat upp sökningen av tidigare forskning inom olika ämnen som berör studiens syfte. När forskningen väl var funnen diskuterades den gemensamt och dess användning i studien. Därefter har vi skrivit ihop den tidigare forskningen där den delades upp med en öppenhet för att läsa igenom, korrigera och lägga till. Intervjuerna har skett tillsammans, med olika uppgifter under intervjuernas gång, den ena antecknade och den andra intervjuade. Vi har transkriberat två intervjuer och likabehandlingsplaner var, för att sedan diskutera och skriva analyser om dem separat.
Resterande innehåll i studien har vi gjort i en gemensam dialog där vi delat upp vissa ansvarsområden under skrivandets gång som vi även redigerat gemensamt.
2
Inledning
För många barn är förskolan en plats där de spenderar större delen av sin tid under sina första år. Det är en plats där de växer upp, utvecklas och inhämtar kunskap. Barnen utbildas till att bli goda framtida demokratiska samhällsmedborgare. Läroplanen för förskolan vilar på en demokratisk grund och skall enligt 1 kap. § 9 i Skollagen (SFS 2010:800) vara likvärdig, med en verksamhet av hög kvalitet. I denna studie ska vi ta reda på hur väl förskolor runt om i landet uppfyller detta krav, hur läroplanen för förskolan tolkas av olika verksamma pedagoger, och vad kan det tänkas ge för effekter på barns demokratiska möjligheter till inflytande i verksamheten. Genom tidigare forskning, intervjuer med verksamma pedagoger, samt textanalyser av förskolors likabehandlingsplaner skall de mål, arbetssätt och
förhållningssätt förskolor har ge en bild av likabehandlingsplanens funktion i den dagliga verksamheten. Förskolans läroplan är likväl likabehandlingsplanen ett nationellt styrdokument som skapas av regeringen, där det finns värden och mål som skall genomsyra
förskoleverksamheten (Warnling Conradson m.fl. 2018, s. 53). Läroplanen, likt andra
styrdokument skapas av regeringen för att sedan tolkas av verksamma pedagoger. Det är med andra ord flera led tills att en läroplan når verksamheten, pedagogerna och barnen. Genom att analysera förskolors likabehandlingsplaner möjliggörs en insyn i hur förskolor omsätter likabehandlingsplanen i praktiken. Samt vilka lik- och olikheter vi kan hitta i dessa och hur de tolkas beroende på den enskilda individen. Detta för att skapa en god kvalité på förskolor, vilket bidrar till både lärande och utveckling hos barn (Pramling Samuelsson 2017).
Det finns studier som visar på att barn får olika mycket inflytande i sin vardag på förskolan där den demokratiska grunden oftast tas ifrån dem av bestämmande vuxna (Qvarsell 2011).
Vilket enligt författaren Qvarsell (2011) bidrar till kränkande behandling, då barn tas ifrån sin frihet till egenbestämmande inom verksamhetens ramar. Då förskolan skall vara likvärdig blir det av stort intresse att forska vidare hur arbetet ser ut, då det är av ytterst stor vikt att barn får lika förutsättningar oavsett vem de är. Det kräver likväl tydliga arbetsformer, som
ansvarstagande hos förskolepersonalen. I förskolans läroplan finns strävansmål, däremot är det upp till varje verksam pedagog att tolka målen och utforma den pedagogiska miljön och lärandeprocesser. Detta är något som kan tänkas bli problematiskt för den likvärdiga och demokratiska miljön då alla pedagoger har sina egna föreställningar om vad barnets bästa är.
3
Tidigare forskning
Det finns forskning om en likvärdig förskola för alla barn, huruvida den är likvärdig eller inte, samt vad orsakerna till detta kan vara. Då det är ett brett forskningsområde finns det forskning som inriktar sig på olika områden. Vi har haft nytta av de olika infallsvinklarna i insamlandet av forskning kring vårt syfte och för att besvara våra frågeställningar. Denna studie har valt att fokusera på förskolans olika styrdokument, hur dessa tolkas beroende på barnsyn, hur det i sin tur påverkar de didaktiska valen, vilka skyldigheter olika yrkesroller har och vad forskning säger om demokratiarbetet i förskolan, samt en insyn i synen på barn historiskt. Ingrid
Pramling Samuelsson (2017, s. 157) beskriver synen på barn genom århundraden. Hon beskriver hur Jean-Jacques Rousseau (1712–1778) ansåg att barn föddes som goda individer, med en medfödd pliktkänsla gentemot andra individer och att alla barn skall respekteras för den dem är. Ungefär 200 år senarer föds en svensk kvinna som haft stor påverkan på den svenska förskolans likvärdighet, Alva Myrdal (1902–1986). Hon menade på att utbildningen skulle formas till en gemenskap, där regler och ramar skulle anpassas efter demokratiska principer (Pramling Samuelsson 2017, ss. 158–159) Under 1970-talet kommer nya
förhållningssätt gentemot barn i verksamheten, begreppen kommunikation och samspel blir ledorden. Barn blev mer delaktiga i sin vardag och den vuxnes roll förändrades till att inte vara någon som endast skulle undervisa och föra över kunskap, utan istället en del av
samspelet (Pramling Samuelsson 2017, ss. 163–164). Under detta decennium och framåt var det Socialstyrelsen som gav råd till förskolor om verksamheten, fram tills att
Utbildningsdepartementet tog över, det var också under den tiden förskolans läroplan skapades 1998. Ett av syftena med att förskolans läroplan 98 skapades, var att förskolan skulle bli mer likvärdig (Pramling Samuelsson 2017, s. 168).
Förskolans läroplan
Då studien dels handlar om läroplanen blir det relevant att se de bärande tankarna med läroplanens innehåll. Även hur arbetet med läroplanens strävansmål sker i praktiken, på ett demokratiskt och likvärdigt tillvägagångssätt. Beslut om en läroplan är något regeringen tar, där de värden och mål som skall genomsyra förskolan beskrivs (Warnling Conradson m.fl.
2018, s. 53). Den reviderade läroplanen 98 skapade ett styrdokument för förskolan med strävansmål, som dels innehåller förskolans värdegrund och uppdrag, också mål och riktlinjer.
4
Att förskolan har strävansmål innebär inte att barn ska uppnå specifika mål, däremot skall förskolan skapa förutsättningar för alla barns livslånga lärande. Detta genom att se till alla barns olika förutsättning och intressen kommer till sin rätt (Pramling Samuelsson 2017, s.
166) Det som genomsyrar förskolans läroplan 98 är demokrati och barns delaktighet, däremot finns inget avsnitt som beskriver utvärderingsarbetet, utan det skrevs fram i och med den reviderade läroplanen 2010. I den reviderade läroplanen 2010 tillkom även mer
kunskapsinriktat innehåll, som matematik, språk och kommunikation och teknik och
naturvetenskap. Det förtydligas också att det är förskolans kvalité som ska utvecklas genom utvärderingsarbetet, och inte den enskilda individen. Det är förskolläraren som har ett förtydligande ansvar att kontinuerligt granska den pedagogiska verksamheten, för alla barns rätt till en trygg och inspirerande miljö (Pramling Samuelsson 2017, ss. 165–167).
Värdegrund
Inom förskoleverksamheten (och all typ av kunskap/lärandeverksamhet) talar man ofta om värdegrund och den demokratiska kompetensutvecklingen hos barn (Skolverket 2013), men vart kommer värdegrundsbegreppet ifrån och vad innebär det egentligen?
Värdegrundsbegreppet skrevs och implementerades i den svenska skolan, förskoleklassen och fritidshemmen i Lpo94. År 1998 kommer även den svenska förskolan få en läroplan med strävansmål, där även förskolans värdegrund och uppdrag formuleras. Inom skolvärlden innehåller de styrdokumenten med värdegrund som rubrik till största delen mål om moral och demokrati. Det som har kommit att bli problematiskt är dock att värdegrundsbegreppet blivit ett samlingsbegrepp där tolkningen kan ske i olika riktningar beroende på vem den enskilda individen som tolkar är (Johansson 2002, s. 74; Lundgren 2017, s. 131). Robert Thornberg (2014) som är professor i pedagogik problematiserar värdegrundbegreppets komplexitet, och att det bör struktureras upp i underrubriker, för att moral- och normfrågor ska komma till sin rätt. Också hur värdegrundsarbetet sker utifrån både politiska och den enskilda pedagogens tankar och föreställningar.
Denna text blir relevant i vår studie då den ger en inblick i grunden till varför det är viktigt att skala ner ett sådant omtalat begrepp och förstå innebörden av värdegrundsbegreppet. För att sedan kunna implementera det i arbetet i förskolpraktiken. Även att få förståe?lse för de olika tolkningar som kan komma med värdegrundsbegreppet, vilket är ett begrepp som även förskolans läroplan lägger vikt vid. Eftersom begreppet värdegrund problematiseras som
5
något komplex, kan det även tänkas bli intressant att få inblick i vad begreppet kommer få för betydelse och innebörd i förskoleverksamheten.
Yrkesroller
Förskolan är en plats där framtiden formas vilket gör det till en av de viktigaste
verksamheterna i samhället. Av den anledningen är det av extra stor vikt att det finns en myndighet som ser till att målen i förskolan uppfylls och att verksamheten utvecklas.
Regeringen och riksdagen har som uppgift att skapa styrdokument i form av läroplaner och skollagar, där det finns riktlinjer till förskolor med nationella och politiska mål.
Skolinspektionen har sedan 2010 utfärdat inspektioner på förskolor för att utvärdera om målen uppfylls och om förskolan är likvärdig för alla barn. Det visade sig år 2012 att en tredjedel av alla våra förskolor uppfyller en god kvalité, detta genom att forma förskolan utefter läroplansmålen. En av huvudmannens uppgifter är att se till så att alla förutsättningar för en fungerande förskola finns. Ett förtydligande vad en huvudman kan tänkas titta efter är;
utbildad personal, barngruppsstorleken, miljön med mera (Lundgren 2017, ss. 129–130;
Pramling Samuelsson 2017, ss. 167, 177). Detta kan vara staten, landstinget, kommun eller en enskild huvudman. Om förskolan är privat kan huvudmannen vara till exempel ett aktiebolag (Warnling Conradsson 2018, ss. 18–19). Huvudmannens ansvar ligger också i att
kvalitetssäkra de olika förskolorna och bedöma hur resursfördelning till förskolor skall se ut.
Resurserna skall fördelas efter förskolors behov, detta för att få likvärdiga förskolor. När resurserna väl når förskolan är det de verksamma pedagogernas ansvar att strukturera på ett kvalificerat tillvägagångssätt, alltså att använda resurserna på det mest gynnsamma sättet för barnen (Lundgren 2017, ss. 129–130).
Kvalificerade pedagoger har betydelse för barns välbefinnande. Förskoleåren är betydelsefulla för barn då deras utveckling sker intensivt under dessa år. En trygg förskolemiljö med omsorg och lärprocesser är något som möjliggör barns välbefinnande, men också påverkar de framtida skolåren positivt (Pramling Samuelsson 2017, ss. 166–167). I och med förskolans läroplan 1998 bevittnar förskollärare och förskolrektorerna att kvalitén på förskolan höjts. Det är förskolerektorer, förskollärare och barnskötare som tolkar läroplansmålen, därefter skapar pedagogiska miljöer och lärprocesser för en god kvalité. Det finns enligt Ingrid Pramling Samuelsson (2017, s. 177) studier som just visar på att det är förskolans kvalité som bidrar till barns lärande och utveckling. Genom ett kollektivt lärande där de verksamma pedagogerna frågar, ifrågasätter och försöker förstå varandra, kan de också utveckla gemensamma
6
förhållningssätt, till framtida situationer som ter sig likt den diskuterade. För när det finns en gemensam bild av arbetsuppgifterna, kommer också det ömsesidiga beroendet av varandra (Olin 2009, s. 48) För lärandesituationer i förskolan kan komma att tolkas olika beroende på pedagogernas intentioner, förskolans pedagogik och de traditioner som råder på förskolan.
Eva Johansson och Ingrid Pramling Samuelssons (2006, s. 114) visar med exemplen från olika förskoleverksamheter, hur olika förskolor med samma läroplan har olika fokusområden när det kommer till lek. Den ena förskolans pedagoger tolkade att barnen behövde träna på att leka tillsammans, medan en annan förskolas pedagoger tolkade att barnen behövde träna på språket i leken. Variation i lärandet och då också tillvägagångssätten är något som ses positivt då varje situation och varje individ är unik (Öqvist & Cervantes 2002).
Varför denna aspekt blir av vikt för vår studie är av anledningen att förtydliga de restriktioner som finns inom verksamheten, att det finns mål som ska följas upp gällande likabehandling och en likvärdig förskola för alla barn. Texten visar på att det finns ett system där man ser till att förskoleverksamheter faktiskt utvecklas och uppfyller de mål de haft/har. Det finns många olika yrkesroller som påverkar förskolans utformning, från regeringen till de verksamma pedagogerna. Det är viktigt att ha förståelse för att det är många led som påverkar
utformningen av förskolan, allt från läroplansmål till hur den verksamma pedagogen tolkar dem. Även hur det kollegiala lärandet kan utvecklas till gemensamma förhållningssätt där det finns ett ömsesidigt beroende av varandra. Detta är en intressant aspekt då vi i denna studie vill se hur de individuella tolkningarna påverkar den likvärdiga förskolan. Även hur
gemensamma förhållningssätt kan formas genom kollegialt lärande.
Kränkande behandling och diskriminering
Barn på förskolor runt om i Sverige blir utsatta för kränkande behandling och diskriminering.
Enligt skollagen innebär kränkande behandling att ett barns värdighet blir kränkt, vilket är något som inte bara sker barn emellan, utan kan även göras av vuxna. Kränkningar behöver inte vara verbala, utan kan ta sig uttryck i form av fysiskt slag, till exempel en knuff, men också av psykiskt slag, till exempel utfrysning. Om ett förskolebarn upplever sig ha blivit kränkt är det inget som skall ifrågasättas av en pedagog, utan det är barnets upplevelse som skall lyssnas på. Diskriminering innefattar någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (SFS 2010:800). Enligt skollagen och diskrimineringslagen krävs aktiva åtgärder om endera har skett. Åtgärderna
7
som varje verksamhet bör ha innefattar ett förebyggande arbete, handlingsplaner och aktiva åtgärder ifall kränkande behandling eller diskriminering skulle ske (Warnling Conradson m.fl.
2018, ss. 64–66). En pedagog är skyldig att anmäla till förskolans rektor om kränkande behandling eller diskriminering har skett på förskolan, som förskolerektorn ska anmäla till huvudmannen. När ett sådant ärende handläggs hos huvudmannen kan det bli till en åtgärd i förskolan, till exempel extra stöd (Warnling Conradson m.fl. 2018, s. 70). Detta är av intresse för studiens syfte för att få kunskap om vad kränkande behandling och diskriminering innebär och hur det kan ta uttryck. Om kränkande behandling och diskriminerings ska förebyggas eller att aktiva åtgärder skall tas till är det viktigt att förstå hur och vad de innebär och vilka skyldigheter verksamma pedagoger har.
“Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas” (Lpfö 18 2018, s. 1)
Demokratiarbetet i förskolan
I läroplanen för förskolan står det tydligt att verksamheten skall vara grundad i ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar (Lpfö 18 2018, s. 7). Demokratiarbetet i förskolan har ersatt ett tänk som vuxna har haft kring barn i många generationer, som inte alls innefattar att ge barn rätt till att bestämma i sin vardag. Idag är det dock ett krav som all förskolepersonal måste (och ska vilja) följa, men som ibland hamnar något i skymundan. Att ge barn inflytande i sin vardag skapar oändliga möjligheter för barnets utveckling inom olika områden och som dessutom är ett krav från styrdokumentet. Förskolan ska skapa
förutsättningar där alla barn kan utveckla sin egen förmåga till att påverka och delta i verksamheten (Qvarsell 2011, ss. 65 & 70).
Qvarsell (2011) menar att barn i förskolan ofta tas ifrån rätten att bestämma i sin vardag, vilket i sin tur medför olika konsekvenser där barn blir fråntagna olika möjligheter till utveckling. Att som barn få vara med och bestämma hur den fysiska miljön i verksamheten
8
ska se ut skapar goda förutsättningar för såväl det egna lärandet, som för andras. Detta är en rättighet som barn på förskolan har. Genom att lägga vikt på den pedagogiska miljön kan man bidra med en mängd möjligheter till barns inflytande (Qvarsell 2011, s. 69). Qvarsell (2011) menar att barns inflytande i utformningen av den pedagogiska miljön öppnar dörrar för olika kommunikationssätt med kamrater där språket kan utvecklas. Det skapar också utrymme till att argumentera för sin sak och samarbeta mot ett gemensamt mål i tidig ålder.
Ifrågasättandet i vår studie blir ifall arbetet i att ge barn inflytande i förskolan är så centralt som det borde vara enligt styrdokumenten och vad detta kan tänkas ge för konsekvenser för barn om den visar sig inte vara det (Qvarsell 2011, s. 65). Att få vara med och bestämma som barn på förskolan påstår Qvarsell (2011) inte vara en självklarhet. Detta kan enligt författaren bero på tolkningen av stycket från FN:s barnkonvention om barns rättigheter (Qvarsell 2011, s. 66). Där förklarar Qvarsell (2011) att stycket beskriver barns rätt till demokratiskt
inflytande skall ges i förhållande till barnets ålder och mognad. Vilket blir problematiskt i arbetet med att ge de yngre barnen rätt till demokratiskt inflytande i sin vardag. Detta tvingar oss till att definiera begreppet demokrati och vad det innebär för olika pedagoger, för att skapa klarhet i arbetslaget men även på förskoleverksamheten. Därigenom skapa tydlighet inom vilka ramar arbetet med barns inflytande ska grunda sig i.
I linje med detta fortsätter Qvarsell att trycka på hur viktigt det är med demokratiskt
inflytande även hos de yngre barnen och hur ett sådant arbete kan tänkas se ut (Qvarsell 2011, ss. 66–67). Vidare presenterar författaren tre generella kulturformer i förskolor som har stor betydelse till de olikheter som råder i arbetet med att ge barn demokratiskt inflytande i deras pedagogiska vardag. De tre generella kulturformerna är; kulturkonservativa kulturen,
marknadsliberala kulturen och kulturradikala kulturen (Qvarsell 2011, s. 68).
Kulturkonservativt är när barnen får vara med och skapa en kultur i den pedagogiska verksamheten tillsammans med en vuxen som vägleder och fungerar lite som en “förebild”.
När barn får skapa själva och är fria i den meningen, skulle det vara en marknadsliberal kultur som råder. Kulturradikalt blir det när barn tillsammans med varandra och vuxna skapar, gestaltar, uttrycker sig, för att dras in i ömsesidiga gemenskaper (Qvarsell 2011, ss. 68–69).
Den sistnämnda kulturen var enligt Qvarsell den som bjuder in till och- främjar den demokratiska ansatsen i barngruppen. Bjuder in till en mångfald av möjligheter där även
9
vuxna visar ömsesidig respekt samt den variation av uttryck som då blir en förebild av den mångfald som existerar (Qvarsell 2011, s. 69). Den kulturradikala kulturen bidrar tillsammans med den demokratiska ansatsen till att barn ser olikheter och att dessa olikheter är “tillåtna”.
Qvarsells antydan blir då utifrån detta att barns demokratiska inflytande ökar när de får vara med och bestämma om utformningen av deras vardag på verksamheten- sådant som den pedagogiska miljön, självbestämmandet (i den mån det går) och så vidare (Qvarsell 2011, s.
71). Att ha en kulturradikal och demokratisk ansats i bemötandet av barnen menar författaren gynnar barnen mest (Qvarsell 2011, s. 69) något som skolverket även intygar;
“Ett främjande arbetssätt är långsiktigt och söker skapa goda och demokratiska relationer och miljöer, som i sig innebär att förekomst av kränkningar minskar.” (Skolverket 2006, s.
15).
Pedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som används i förskolor för att kunna följa lärandeprocesser och få en tydlig inblick i intressen och den pedagogiska verksamheten.
Varför det är så viktigt med pedagogisk dokumentation är för att det ska ge oss mer klarhet i hur barn skapar mening och konstruerar kunskap så att pedagoger kan främja barns utveckling och lärande (Lindgren 2015, s. 17). Då dokumentation och utvärdering av en verksamhet är grunden i strävan mot likvärdig kvalitet vad gäller utbildning är det även ett sätt att
kvalitetssäkra den egna pedagogiska verksamheten (Lindgren 2015, s. 22). Detta innebär att dokumentation och utvärdering är en del i att skapa rutiner i förskoleverksamheten, där kravet är att förhindra att diskriminering och kränkande behandling äger rum både barnen
sinsemellan, men även mellan vuxen och barn. Ett sådant verktyg är likabehandlingsplanen som enligt 6 kap. §8 i Skollagen, och därigenom läroplanen, årligen ska upprätta arbetet mot att främja likabehandling i förskolan (SFS 2010:800). Det blir därför av intresse att se över de likabehandlingsplanerna från olika förskolor, jämföra vilka likheter och skillnader som finns.
Varför har det mer eller mindre blivit lite som en självklarhet att använda sig av pedagogisk dokumentation i förskolan runt om i Sverige? Det förklarar Lindgren (2015) genom att ta upp hur barn skapar mening och kunskap i världen och hur de gör den begriplig, samtidigt som författaren påvisar dess komplexitet. För att försöka ta reda på sådana komplexa och mångbesvarade frågor krävs det att man har ett verktyg som gör det möjligt att fånga upp detaljerna. Det innebär även att fånga upp och uppmärksamma sådant som strider mot arbetet
10
för en likvärdig förskola. Det innefattar dels diskriminering och kränkande behandling, bland mycket annat. Lindgren (2015, s. 18) framför att synen på oss själva och omvärlden speglar sig i hur vi tänker, vilket sätter barns bemötande som bland det viktigaste att tänka på.
Lindgrens (2015) licentiatuppsats kommer med en annan aspekt om hur barn skapar mening och syfte under sin tid på förskolan inom ramarna av pedagogisk dokumentation vilket drar en linje till Qvarsells (2011) forskning som trycker på vikten av en kulturradikal och demokratisk ansats i bemötandet av barn som även enligt Qvarsell (2011) gynnar barnen bäst. Dessa två inriktningar som går in i varandra blir av stor vikt utifrån syftet med vår studie då de tar upp intressanta ämnen såsom hur barn skapar mening och kunskap samt hur barns demokratiska inflytande kan påverka deras utveckling. Det dessa två författare dock inte tar upp i sin forskning är likabehandlingsplanerna i förskolan och hur väl dessa följs upp och uppdateras.
Dessa forskningar tar däremot upp olika aspekter kring det syfte som denna studie har. Vi har medvetet valt alla delar med förhoppningen att det ska ge både oss och våra läsare en djupare förståelse för de olika delar som denna studie kommer att handla om.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur likabehandlingsplanen omsätts i praktiken för att skapa förutsättningar för en likvärdig förskola för alla barn. Genom att studera olika
förskolors likabehandlingsplaner, intervjua verksamma pedagoger få en inblick och jämföra vilka olika verktyg de använder sig utav för att sträva mot sina uppsatta mål. Förskolans likabehandlingsplan ligger till grund för demokrati, vilket i sin tur innebär bland mycket annat en förskola fri från diskriminering och kränkande behandling. Det innebär ett aktivt arbete för barns demokratiska inflytande i förskolepraktiken. En likabehandlingsplan är något varje enskild förskola måste ta fram, med det sagt ser alla likabehandlingsplaner olika ut trots att de strävar mot samma demokratiska mål. Därför blir det av intresse att se skillnaderna i arbetet mot de ovan nämnda faktorerna, samt hur varje enskild pedagogs egna föreställningar och barnsyn kan tänkas påverka arbetet mot målen.
Utifrån vårt syfte blir våra frågeställningar följande;
11
• Vad har förskolans likabehandlingsplan för funktion från regerings- till pedagognivå?
• Förskolan vilar på demokratisk grund, hur ser arbetssätten med demokratiarbetet ut?
• Vilka likheter/olikheter finns det i tolkningarna av likabehandlingsplanerna?
• Vilka utmaningar finns i likvärdighetsarbetet i förskolan?
Teoretiskt perspektiv
Ramfaktorteori
Ramfaktorteorin kommer att utvecklas under 1970-talet, när en efterfrågan från statiska modeller till mer etnografiska kom till (Lundgren 2017, s. 345). Ramfaktorteorin tittar på de ramar som råder, dessa ramar är något som både kan främja, men också hämma olika
pedagogiska processer och verksamheten i sig. Finns det dock ett tydligt mål med till exempel ett lärandetillfälle, kommer också ramarna behövas anpassas efter detta. Hur förskolan är organiserad och vilka villkor som existerar, kommer också påverka, forma lärandeprocesser och förskoleverksamheten i helhet. Ulf P. Lundgren (2017, s. 342) menar på att ramar som finns i förskolan grundar sig i politiska beslut, såsom barngruppens storlek och tidsaspekten, detta genom hur olika resurser fördelas. Ramfaktorsteorin möjliggjorde att kunna se dessa kopplingar och förstå den politiska påverkan på förskolan. Politiska beslut som också skapar dessa ramar kan tänkas vara de olika styrdokumenten förskolor använder dagligen i sitt arbete. Ulf P. Lundgren (2017, s. 345) skriver även hur ramfaktorteorin möjliggör att få förståelse för verksamhetens påverkan från politisk nivå, till den enskilda pedagogen-
makronivå till mikronivå. Ulf P. Lundgren (2017, ss. 343–344) visar vidare på hur pedagoger kan lotsa barn förbi uppstådda hinder men hjälp av språket. Det ramfaktorteorin kan bidra med är att få pedagoger att reflektera över strukturer som råder i olika förskoleverksamheter.
Också vidga verksamma pedagogers perspektiv i deras tillvägagångssätt och på så vis möjliggöra för ett förändringsarbete (Lundgren 2017, s. 345).
Läroplansteori
Läroplansteorin innefattar inte endast skolans läroplaner, utan också de tankar och principer som format dem. Kontexten blir betydelsefull för förståelsen för läroplanen, då både historia
12
och kultur har påverkat dess innehåll, men också ekonomiska och sociala strukturer i samhället. Även vilken kunskap vi anser vara värd att kunna, och i sådana fall hur den skall organiseras i verksamheten (Lundgren 2017, ss. 265–267). Agneta Jonsson (2011, s. 37) beskriver hur styrdokumenten skall ses som ett positivt hjälpmedel för att kunna vägleda och värdera den pedagogiska verksamheten. Det talas om tre olika nivåer i läroplansteorin som påverkar den pedagogiska verksamheten; där den första nivån är de val pedagoger gör i form av vilka kunskaper, erfarenheter och värden som förmedlas i den pedagogiska verksamheten, den andra nivån är det som sker i forsknings- och utvecklingsarbetet och dess påverkan på framställandet av läroplanen och den sista nivån innefattar läroplanens påverkan på de olika lärandeprocesserna (Jonsson 2011, s. 38). Dessa påverkande faktorer, beskriver
läroplansteoretikern Ulf P. Lundgren (2017, s. 272) med begreppet läroplanskod.
Läroplansteorin använder sig även av begreppet realiseringskontext, vilket innebär att de verksamma pedagogerna omtolkar och anpassar läroplansmålen till den specifika förskolans möjligheter. Innan förskolans läroplan ens når förskolan och dess verksamhet sker urvalet av innehåll på statlig och kommunal nivå - formuleringskontext (Jonsson 2011, s. 38).
Den svenska läroplanen i förskolan är ett nationellt styrdokument, till skillnad från till
exempel USA där framställandet av dokumenten sker på lokal nivå (Jonsson 2011, ss. 39–40).
Däremot sker det en lokal tolkning i Sverige av förskolans läroplan på varje enskild förskola, då pedagogers kunskaper, tolkningar skiljer sig åt (Jonsson 2013, s. 22). Agneta Jonsson (2011, s. 37) beskriver dock styrdokumenten som ett positivt hjälpmedel för att kunna vägleda och värdera den pedagogiska verksamheten. Agneta Jonsson (2011, s. 42) pekar på att
Professor Ellis D. Evans har enligt sin läroplansteori två bärande tankar; det ena är att det inte finns ett kollegialt tillvägagångssätt att utbilda och undervisa, det andra är att olika
läroplansmodeller fungerar olika i olika sociala kontexter (Jonsson 2011, s. 42). Ulf P.
Lundgren (2017, s. 265) beskriver läroplansteorin som något förändringsbart i relation till de kunskaper och färdigheter som anses viktiga, något som påverkas av det existerande sociala, ekonomiska och kulturella samhälle som råder. Det kan tänkas bli intressant att se till
pedagogens påverkan av verksamheten och lärandeprocesser, där styrdokument, pedagogens barnsyn kommer att påverka den pedagogiska utformningen (Jonsson 2011, s. 34).
De teoretiska utgångspunkternas användning i studien
13
Genom ett läroplansteoretiskt perspektiv kan förståelsen dels för hur utformningen av förskolans läroplan ser ut och vilka faktorer det är som kan tänkas påverka dess innehåll.
Även hur förskolans styrdokument går från statlig- och kommunalnivå till verksamma
pedagogers ansvar att tolka läroplansmålen på realiseringsnivå. Detta blir intressant då arbetet utifrån likabehandlingsplanen som styrdokument kan se olika ut beroende på hur målen omtolkas. Då de egna erfarenheterna och föreställningarna kommer att påverka arbetssätten med läroplansmålen och likabehandlingsarbetet. När vi då tittar på likabehandlingsplanen och arbetet för en likvärdig förskola blir det ur ett läroplansteoretiskt perspektiv intressant att se just hur flera olika aspekter från statlig nivå till verksamhetsnivå kommer att påverka förskolan och arbetet för en likvärdig förskola.
Ramfaktorsteorin blir användbar då den möjliggör att få syn på vad i verksamheten som kan tänkas främja och hämma de pedagogiska processerna. Vilka ramfaktorer möjliggör för en demokratisk och likvärdig miljö och vilka ger motsatt effekt. Genom ramfaktorteorin kunna få syn på kulturer och traditioner som kan tänkas råda i en förskolemiljö, som alltid har funnits men kan tänkas hämma arbetet för en likvärdig förskola. Genom att bli medveten och få syn på strukturer och traditioner som inte främjar arbetet, kan ett förändringsarbete ske. I och med denna studies syfte kan vi tänkas få syn på arbetssätt och förhållningssätt som inte främjar det demokratiska arbetet i förskolan, utan tvärtom.
Metod
Val av metod
Metoden i denna studie är dels kvalitativ, i form av intervjufrågor till verksamma pedagoger inom förskolan - förskollärare, barnskötare och timanställda. Detta för att vi ser styrkan i att få djupgående intervjuer med pedagoger, för att få en helhetsbild av hur arbetet för en likvärdig förskola ser ut beroende på förskola, utbildning och profession. Valet av kvalitativ metod grundar sig också i att vi inte ser någon större användning av att mäta vår data. Vi ser större användning i denna studie att genom den kvalitativa metoden se likvärdighetsarbetets existens, i vilka situationer arbetet för en likvärdig förskola sker, hur det sker och varför tillvägagångssätten ser ut som de gör (Ahrne & Svensson 2015). Intervjuerna sker i enlighet med en kvalitativ metod med öppna frågor, detta för att ge utrymme för att nå en sådan
14
beskrivande bild som möjligt, med utrymme för specifika händelser och tankar från
verkligheten. Det skulle kunna ses problematiskt att inte fleras verklighetsbild ges utrymme, dock ser vi styrkan i att få djupgående och kvalitativa intervjuer då det ger en tydligare inblick i förskolans arbetssätt för en likvärdig förskola på individnivå men även verksamhetsnivå.
Därav vill vi lyfta varje enskild pedagogs berättelse och låta den få utrymme. Då det är ett arbete som sker ständigt, med en komplexitet då varje situation är unik anser vi att det är av vikt att ge tid åt dessa olikheter. Eftersom läroplansmål, likabehandlingsplaner, pedagogers barnsyn och tillvägagångssätt ser olika ut, ser vi vikten av att empirin ger oss en inblick i varje pedagogs tankar, idéer och profession. Av den anledningen behövs det ges tid och utrymme med de pedagoger som deltar (Kaijser & Öhlander 2011, ss. 30–31).
Då det kan vara väldigt personligt och/eller känsligt att intervjua en person finns det en del utmaningar som man kan stöta på under intervjuprocessen, vilket kräver att man är väl förberedd inför den. Eriksson- Zetterquist och Ahrne Svensson (2015) lyfter fram de olika faktorerna som kan vara utmanande under en intervju. Det grundläggande som författarna nämner kan vara en utmaning är att två (eller flera) personer med olika livserfarenheter och identiteter möts och att samtalet därför skall ge en trygghetskänsla för både den som ska bli intervjuad men även för den som ska hålla i intervjun (Eriksson- Zetterquist & Arhne 2015, s.
44). Därför har vi tänkt extra noggrant på att utforma intervjufrågorna så att de uppfattas på ett sätt som att vi är frågande och nyfikna på svaren och försökt motverka att de upplevs som att vi försöker poängtera felaktigheter i arbetssättet på just den förskolan eller hos just den personen som intervjuas. Alltså motverka att den intervjuade känner sig pressad på något sätt.
Utmaningen i tider som vi är i nu där en pandemi hindrar många personliga möten så kan det även upplevas som en svaghet eller styrka i att hålla en intervju via telefonsamtal. Detta är högst individuellt då det kan vara en styrka för vissa personer att slippa se intervjuaren, att den personen är på en trygg plats där denne i lugn och ro kan besvara de frågor som ställs. De styrkor som vi även anser att den kvalitativa intervjun har är att man på ett tidseffektivt sätt får ta del av personers tankar och åsikter kring något ämne, något som vi värdesätter högt i vår studie.
Textanalys likabehandlingsplanerna
Den andra metoden som har använts i denna studie är textanalys. Att besvara studiens
frågeställningar om förskolans arbete för likvärdig förskola är det likabehandlingsplanen som
15
blir av intresse att analysera. Kristina Boréus (2015, s 158) beskriver hur texter kommunicerar med oss; vad är textens budskap och vad vill den säga läsaren? Då alla förskolor skapat sin likabehandlingsplan utifrån behovet och kulturen i just den förskolan finner vi ett intresse av att se vad dessa kommunicerar med oss, vilka budskap vi tycks finna.
Likabehandlingsplanen är ett styrdokument som ska främja arbetet för en likvärdig förskola, så att se vilka arbetssätt varje enskild förskola har funnit för detta blir av intresse. Arbetet för en likvärdig förskola skall ske på vetenskaplig grund, men individerna som läser är aktiva aktörer och gör sina individuella tolkningar. I och med att läsaren är en aktiv aktör, förväntas läsaren ha samma värdering som den/de som skrivit likabehandlingsplanen. I och med att den som läser likabehandlingsplanen är en aktiv aktör, är också tolkningarna olika beroende på vem som läser. Kombinationen av att göra en textanalys av likabehandlingsplanen och kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger blir att få förståelse och få en inblick i vilka olika metoder och arbetssätt det finns för att sträva mot samma mål. Också hur synen på likvärdig förskola kan skilja sig mellan olika förskoleverksamheter. Därav anser vi att utförandet av en textanalys där vi bland annat analyserar vilka budskap
likabehandlingsplanerna sänder ut blir en styrka i att besvara våra frågeställningar i denna studie och hur de olika målen tolkas av pedagogerna.
Förskolorna som deltagit i vår studie
För att skydda förskolornas anonymitet så har vi valt att döpa de till de fiktiva namnen;
Tellus, Saturnus, Jupiter och förskolan Mars, med avdelningsnamnen; Granit, Solen, Stjärnan och Meteoren. Förskolorna Tellus och Mars har fem avdelningar, Jupiter fyra avdelningar och Saturnus två avdelningar. Förskolorna Tellus, Jupiter och Saturnus avdelningar är indelade i ett- till treåringar och tre- till sexåringar. Jupiters avdelning Stjärnan bestod av ett- till treåringar, medan förskolorna Tellus och Saturnus likabehandlingsplan var för alla
avdelningarna. Förskolan Tellus likabehandlingsplan var den deltagande timvikarien som blev intervjuad osäker på vem som skrev likabehandlingsplanen. Förskolan Saturnus
likabehandlingsplan skrivs av förskolerektorn, tillsammans med avdelningsansvariga, medan förskolorna Jupiter och Mars skrevs avdelningsvis tillsammans med de verksamma
pedagogerna, oavsett utbildning. Alla likabehandlingsplaner bygger på förskolans läroplan, där dels strävansmål är formulerade, men också förskolans värdegrund och uppdrag.
Förskolans likabehandlingsplan bygger även på Skollagen (SFS 2010:800), som i samverkan med Barnkonventionen poängterar att det är barnets bästa som skall vara utgångspunkten till
16
all verksamhet. Skollagen (SFS 2010:800) poängterar även att utbildning, i detta fall inom förskolans kontext, skall vila på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet, icke-konfessionell och likvärdighet. Huvudmannen skall se till så att det finns en plan med åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling (Rapp 2017, s. 643).
Urval och avgränsningar
Vi valde att söka upp och kontakta förskolor i olika kommuner i Stockholm, detta för att få en empiri som innefattar alla eller iallafall flera av Stockholmskommuner. Eftersom intervjuerna skulle ske via telefonsamtal hörde vi även av oss till andra städer i Sverige för att vidga våra vyer utanför Stockholm. Totalt hörde vi av oss till trettio förskolor, varav fyra förskolor från stockholmsregionen ville medverka. Eftersom likabehandlingsplanen är ett nationellt
styrdokument, ansåg vi att det var intressant att se olika förskolors tolkningar, oavsett stad eller kommun. De personer som ville ta del av vår studie var förskolepersonal med olika yrkesroller, deras olika utbildningar var något vi eftersökte för att få en inblick i olika yrkesrollernas verklighetsbilder. De deltagande i studien var två förskollärare, där den ena arbetat i ett år och den andra i fyra år, en barnskötare som arbetat i tretton år, samt en
timanställd förskolepersonal med cirka tre månaders erfarenhet inom förskoleverksamheten.
Vi har därför haft insikter från totalt fyra olika individer, från fyra olika förskolor, med olika professioner. Detta har bidragit till att empirin i studien fått en inblick i flera förskolors, pedagogers tankar och arbetssätt med likabehandlingsarbetet. De har delat med sig av sina erfarenheter, arbetssätt, tankar och åsikter kring likabehandlingsarbetet på just deras förskola som de jobbar på.
De material vi valde att använda oss utav var de fyra olika intervjuerna från de verksamma pedagogerna, samt den enskilda förskolans/avdelningens likabehandlingsplan. Något vi fick skickade till oss av respektive pedagog från varje förskola. Likabehandlingsplanerna som undersökningsmaterial ser vi som användbart då vi vill se hur deras planer är utformandedess innehåll i form av mål och arbetssätt, för att sedan kunna koppla det till intervjuerna om hur de omsätts i praktiken. Därför blir likabehandlingsplanen ett användbart
undersökningsmaterial för att se hur ett styrdokument kan formuleras, men också tolkas från enskilda pedagoger. Två av likabehandlingsplanerna fanns som ett styrdokument till alla avdelningar på förskolorna, medan de andra två förskolorna arbetade avdelningsvis utefter en mall som förskolan tagit fram. Förskolorna där likabehandlingen skapades avdelningsvis
17
utformade den efter sin specifika barngrupp, gemensamt i arbetslaget oavsett utbildning. En av förskolorna där likabehandlingsplanen var gemensam oavsett avdelning, har skapats av förskolerektorn, tillsammans med avdelningsansvariga, som sedan diskuteras tillsammans med resterande personal när den är klar. Den sista likabehandlingsplanen var pedagogen osäker på vem det var som utformade den, men uttryckte att hen trodde det var ledningen.
Alla förskolor arbetar dagligen med likabehandlingsarbetet och utformningen av den sker läsårsvis, där man efter varje termin reflekterar förskolans/avdelningens uppsatta mål, arbetssätt, hur arbetet gått och vad som kan utvecklas.
En av likabehandlingsplanerna är uppbyggd på det viset att den först förklarar vad
diskriminering, kränkande behandling och trakasserier innebär - hur de definieras och hur de kan uttryckas. Därefter kommer förskolans mål gällande likabehandlingsarbetet, sedan vilka arbetssätt förskolan skall ha, både förebyggande arbete och aktiva åtgärder om diskriminering, kränkande behandling och trakasserier skulle förekomma. Likabehandlingsplanen beskriver förhållningssätt gentemot barn, pedagoger och vårdnadshavare. De två som utformade sin likabehandlingsplan avdelningsvis påminde om varandra i de olika delarna
likabehandlingsplanen innehöll. De skriver om en förskola fri från diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för att fortsätta med vilka värdeord som skall genomsyra
förskolan. Därefter skriver de förskolans mål, hur förskolan kan tänkas arbeta med dessa och ger även exempel på aktiviteter. De skriver även om pedagogens förhållningssätt gentemot barn, kollegor och vårdnadshavare. De poängterar aktiva åtgärder om diskriminering,
kränkande behandling eller trakasserier skulle ske. Den sista likabehandlingsplanen har också uppsatta mål, med arbetssätt men inga tydliga exemplen, utan varje avdelning för att tolka och anpassa de målen till barngruppen.
Undersökningspersoner/Undersökningsmaterial
Det undersökningsmaterial vi valt att använda oss utav är bland annat
likabehandlingsplanerna från de olika förskolorna i vår studie. Även intervjuer med verksamma pedagoger som besitter olika yrkesroller och erfarenheter.
Likabehandlingsplanerna fick vi av de verksamma pedagoger som skulle bli intervjuade.
Denna empiri anses som en bra grund för att dels se dess utformning, men också för att få förståelse för målens olika möjligheter till tolkning. Själva intervjuerna skedde via
telefonsamtal på grund av pandemin som råder, i strävan att motverka vidare smittspridning
18
av viruset. Vi ansåg att med dessa två empirin kunna få en god inblick i hur likabehandlingsplanen realiseras i praktiken.
Urval av källor
Källorna valde vi utifrån studiens syfte. Vi ville ha olika infallsvinklar om ämnet för att få ett så nyanserat resultat som möjligt där viktiga aspekter tas upp, såsom de kollegiala och
individuella arbetssätten och tolkningarna. Att enbart använda källor som handlar om likabehandlingsplanen i förskola och skola hade givit en förenklad bild av ett så komplext arbete som likabehandlingsplanen innebär. Sedan hade en sådan förenklad bild inte heller besvarat denna studies frågeställningar. Valet av källor innefattar också att få förståelse för vad olika centrala i förskolan innebär. Även vilka skyldigheter och arbetsuppgifter olika professioner har.
Källorna till de teoretiska perspektiven har vi försökt att hitta litteratur skrivna av Ulf P.
Lundgren, då han dels varit professor i psykologi och pedagogik, även varit ordförande för Läroplanskommittén, men framförallt att hans forskning kring språket i klassrummet var det som komma att bli början till ramfaktorsteorin. Därför blir Ulf P. Lundgren en trovärdig källa att använda i skrivandet om både ramfaktorteorin och läroplansteorin. Inger Pramling
Samuelsson som vi använder oss av i den tidigare forskningen, är professor i pedagogik och har varit en frontfigur i förskolepedagogiks forskning. Därför känns valet av hennes forskning som trovärdiga och relevanta. Birgitta Qvarsell är även hon professoremeriti i pedagogik, de andra källorna vi har valt ut är lektorer, doktorander, adjutanter och som tidigare nämnts professorer inom de ämnen som är relevanta till vår studie.
Genomförande
Vi startade denna uppsatsprocess med att söka tidigare forskning, för att få syn på vad det fanns för forskning inom vårt valda område, också för att upptäcka vad för forskning det fanns begränsat av. Genom att se till den tidigare forskningen kunde vi därefter skapa vårt specifika syfte och frågeställningar. På så vis specificera den tidigare forskningen och få fram vad som kunde tänkas vara användbart till denna studie. Därefter började ett resonerande och
19
diskuterande kring vilket teoretiskt perspektiv som skulle kunna ge oss förståelse för påverkande faktorer i likabehandlingsarbetet. Till en början bestämde vi oss för att göra studien utifrån ett sociokulturellt perspektiv, detta för att se hur de sociala samspelen och kulturen kunde påverka miljön. Däremot efter ett relativt snabbt övervägande kom vi fram till att ett läroplansteoretiskt perspektiv kommer möjliggöra en förståelse kring vad inom
förskolkontexten som främjar men också hämmar likabehandlingsarbetet. Detta kändes mer relevant då ett av studiens syfte är att se hur arbetet för en likvärdig förskola ser ut och vilka utmaningar som finns.
När vi skrev om läroplansteori lade vi märke till ytterligare en teori som verkade gå hand-i- hand. Vi fann ramfaktorsteorin, vilket läroplansteorin utvecklats från, vi ansåg att det var betydelsefullt för studiens syfte att ha de båda teoretiska perspektiven då vi ser att de båda bidrar med teoretiska begrepp och perspektiv på påverkande faktorer i arbetet mot en likvärdig förskola. När vi väl börjat finna tidigare forskning om likabehandlingsarbetet i förskolan, läroplansteori och ramfaktorsteorin började arbetet med studiens metod. Vi valde textanalys för att med likabehandlingsplanerna kunna se till de olika förskolornas bärande tankar, deras mål och arbetssätt när det kommer till likabehandlingsarbetet. Vad som poängteras och hur de olika likabehandlingsplanerna är utformade. Detta ville vi göra i gemenskap av att intervjua pedagoger där vi ville höra deras berättelser om arbetet för en likvärdig förskola. Därav valde vi kvalitativ metod för att få deras verklighetsbilder och möjligheten till beskrivande berättelser med till exempel olika exemplen från vardagen i förskolan. Vi valde både textanalys och kvalitativa intervjuer för att se hur tolkningsarbetet från den enskilda pedagogen kan tänkas se ut och att en likabehandlingsplan kan ta olika vägar beroende på det kollegiala och den enskilda individens erfarenheter, föreställningar och synsätt.
Intervjuerna med de verksamma pedagogerna skedde på överenskommen dag och tid.
Pedagogerna fick två dokument där det ena beskrev studiens syfte och vår önskan om att få intervjua en pedagog, men också vilka rättigheter som de medverkande har. Det andra dokumentet är ett medgivande som pedagogerna skriver under som ger oss tillåtelse att
använda det insamlade materialet. Intervjufrågorna gjordes tillsammans efter att diskuterat om vilka frågor som känns relevanta och givande för studiens syfte. Vi använder oss också av öppna frågor, svaren blir oftast mer innehållsrika, i jämförelse med slutna frågor. De intervjufrågor vi valde att ha med i studien var:
20
• Vad innebär en likvärdig förskola för dig?
• Hur arbetar ni kollegialt för en likvärdig förskola?
• Arbetar ni på samma sätt oavsett yrkesroll/utbildning eller diskuterar ni era förhållningssätt/lärande tillfällen?
• Vad gör ni om arbetssätten skiljer sig?
• Vad anser du vara utmanande för att få en likvärdig förskola?
• Finns det något speciellt som påverkar ifall man har goda förutsättningar eller inte?
• Har barnen demokratiskt inflytande i verksamhetens planering och utvärderingar?
Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför?
• Vad får barnen bestämma inom verksamhetens ramar och varför/varför inte?
• Har du varit delaktig i framställandet av likabehandlingsplanen och hur gick det till?
Om nej, vem är det som framställer den?
En av oss presenterade studien för de medverkande som vi intervjuade, för att sedan ställa intervjufrågorna. Intervjuaren ställde de förberedda intervjufrågorna och följdfrågor om så dök upp, medan den andra antecknade intervjusvaren. När väl intervjuerna var klara, skickades de till de intervjuade pedagogerna för ett godkännande. Sedan skrevs både intervjuerna och likabehandlingsplanerna ut för att på vis strukturera bearbetningen av
empirin. Vi använde oss av markeringspennor få en tydligare överblick av vår empiri och dess innehåll, finna kopplingarna i likabehandlingsplanerna och intervjuerna. Detta strukturerades upp genom att i likabehandlingsplanerna markera med två olika färger, där den ena färgen representerade förskolans mål, den andra färgen deras arbetssätt. När markeringsarbetet var klart, strukturerades målen och arbetssätten i en tankekarta. Detta för att få en ordentlig överblick och kunna strukturera ihop målen och arbetssätten med varandra. Intervjuerna bearbetades till att se vilka bärande tankar, arbetssätt och begrepp som pedagogerna poängterade och hur dessa kan kopplas till de skrivna målen i likabehandlingsplanen.
Genom att se till likabehandlingsplanerna och intervjuerna kunde vi sammankoppla de två och få en bild av hur mål, arbetssätt och tolkningar ser ut. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorsteorin kopplade vi teoriernas bärande tankar och begrepp till förskolornas likabehandlingsarbete. Vi kunde på så vis se vad som kan tänkas främja och hämma arbetet för en likvärdig förskola. Väl klara med analyserna gick arbetet vidare till diskussionsavsnittet, där vi kunde koppla vår empiri till den tidigare forskningen. Sedan
21
diskuterades likvärdighetsarbetets komplexitet, vikten av att fråga, ifrågasätta och diskutera förhållningssätt och verksamheten i stort, även vilka skyldigheter man har i sin profession. I och med denna studie formulerade vi även vilken vidare forskning vi anser behövs göras för att likvärdighetsarbetet skall utvecklas.
Databearbetning och analysmetod
Likabehandlingsplanerna och intervjuerna har skett i form av sortering genom att först få en överblick av empirin, för att sedan se vilka förskolans mål och vilka deras arbetssätt för att sträva dit är. När sorteringen väl var klar, kan det som inte berör studiens syfte reduceras, detta för att göra studien väsentlig och knutet till dess syfte. Det tredje steget i en
samhällsvetenskaplig analys är att argumentera. Detta gör vi utifrån studiens syfte med vår insamlade empiri, jämte tidigare forskare och teoretiker. För att på detta vis stärka vår tes om att likabehandlingsplanen är en lokal tolkning för såväl förskolan, som för individen. Innan argumentationen väl är på plats skall vi ta en närmare titt på sortering och kodning. Detta har gjorts genom att komma nära empirin, genom att strukturera upp förskolornas mål och
arbetssätt med markeringspennor, kommentarer och sidnumrering. När väl markeringen av de två olika kategorierna var gjorda, sorterades dessa i en tankekarta, detta med en överblick på hur de olika målen och arbetssätten korrelerade med varandra (Rennstam & Wästerfors 2015, ss. 224–225).
Att reducera innebär att vi som tidigare nämnt valt det i empirin som går i enlighet med studiens syfte. Därför har vi också valt bort eller reducerat sådant som inte besvarar studiens syfte och frågeställningar. Reduceringen skall fortfarande ge en rättvis bild av empirin, detta innebär inte att den reducerade empirin endast är sådant som stärker vår tes. Det skulle kunna tänkas vara om alla pedagoger beskrev att alla arbetssätt fungerar exakt likadant (Rennstam &
Wästerfors 2015, ss. 228–229). Detta når oss till det sista steget som avslutades i början av detta stycke: att argumentera. Våra målsättningar är att argumentationen i denna studie skall bidra med kunskap om likabehandlingsplanen och dess tolkningsarbete. Argumentationerna i denna studie är för att vidga vyerna kring förståelsen för de kollektiva och individuella tolkningarna av ett nationellt dokument (Rennstam & Wästerfors 2015, ss. 230–231).
22
Forskningsetiska överväganden
I och med att det empiriska material vi samlat in i denna studie bland annat är intervjuer har vi fått samtycke genom ett samtyckesbrev av alla medverkande. De intervjuade har därefter läst och skrivit under att de vill delta i studien. I brevet till de som deltar i studien finns en kortare förklaring till studiens syfte, tidsaspekten av intervjun, att svar och resultat kommer att behandlas och inte spridas till obehöriga och att inte några personuppgifter kommer att finnas med. Med tanke på att de delaktiga är över 18 år räcker det med deras samtycke, oavsett ålder är det dock alltid tillåtet att dra tillbaka sitt samtycke, och avsluta sitt deltagande i studien vilket deltagarna blivit informerade om. Även de personuppgifter som vi får i den empiriska insamlingen är som tidigare nämnts hemlighetsstämplat och kommer att revideras för att inga kopplingar skall kunna göras. Detta innefattar dels personuppgifter, också förskolans namn, pedagogisk inriktning, förskolan adress/lokalisering. Den informationen vi valt att inkludera i studien är antalet avdelningar på förskolan, hur åldersindelningen ser ut och att de ligger inom Stockholmsregionen. Vi har övervägt och kommit fram till att trots denna information kan det inte kopplas till de specifika förskolorna. Då intervjuerna antecknades under intervjuns gång har vi sparat de anteckningar som fördes och även då strykt vissa namn för att förhindra att läcka personliga uppgifter och/eller uppgifter om förskolan (Löfdahl 20ss. 34, 336–37.
Med tanke på att det bland annat är en kvalitativ metod som används i denna studie är det få pedagogers berättelser som ligger till grund för denna studie, men vi ser dock vikten av att få ingående inblick i de enskildas verklighetsbild. Vi anser att arbetet för en likvärdig förskola är ett uppdrag som inte har ett tillvägagångssätt, utan att arbetssätten kan skilja sig åt och ta en mängd olika riktningar. Genom kvalitativa intervjuer kan de olika förskolornas arbetssätt för en likvärdig förskola få synas och vi kan få en inblick i olika förskolors och pedagogers tankar och idéer, men också vilka utmaningar de möter i arbetet mot detta krav. Däremot är det viktigt att ha i åtanke då det är personliga berättelser att som intervjuare tänka igenom vilka frågor som ställs och det egna agerande gentemot den man intervjuar. Detta för att personen, i detta fall en verksam pedagog, ska känna trygghet till den som intervjuar och utför studien (Löfdahl 2014, s. 37). Vi valde därför att anteckna intervjun istället för att spela in, detta för att den intervjuade skulle känna en trygghet, då det är en inte allt för vanlig situation.
Med tanke på att vi är två personer som gör studien, kunde en fokusera på att intervjua och den andra på att anteckna så att det pedagogen sa fångades upp. Då det finns risk för den
23
intervjuade att bli missuppfattad så valde vi därför att skicka våra antecknade intervjusvar till respektive pedagog för att få ett godkännande om vi uppfattat och fått med de svar de givit.
Det viktiga som Håkan Löfgren (2018, s. 147) menar på är att genom att lyssna och verkligen göra det genuint kommer pedagogerna också öppna upp. Viktigt att ha i åtanke att
pedagogerna som blir intervjuade troligtvis inte är vana att göra intervjuer och behöva svara på frågor i liknande sammanhang. Därför bör vi som håller i intervjun vara ödmjuka och respektfulla och goda lyssnare. Det är alltid av vikt oavsett när du gör en studie att ta del av andras perspektiv, däremot är det i kontexten av denna uppsats upp till oss som skriver uppsatsen och dess syfte vad som är relevant att ta med. När detta görs är det av vikt att separera på vad som är våra berättelser och pedagogernas.
Att undersöka likabehandlingsplanen gör vi på ett genomtänkt tillvägagångssätt, genom att titta på hur de enskilda förskolorna arbetar mot en likvärdig förskola. Detta gör vi genom att läsa och markera de mål som likabehandlingsplanerna uttrycker, samt tillvägagångssätten för att uppnå dessa mål. När detta görs är det viktigt att vi inte lägger någon värdering i
förskolornas arbetssätt, att det endast skulle finnas ett rätt svar. Förskolorna skall inte värderas som bra eller dåliga, utan förskolors arbetssätt kan tänkas skilja sig åt, men alla förskolor skall med bland annat läroplanen som grund sträva mot samma mål, sen kan som sagt arbetssätten åtskiljas (Löfdahl & Pérez Prieto 2014, s. 169).
Studiens kvalitet
Genomförande och metodval
Det kvalitativa metodvalet och textanalys har fungerat bra då det hjälpte oss att få en mer nyanserad bild av vårt undersökningsområde. Textanalyserna av likabehandlingsplanerna har visat hur de olika förskoleverksamheternas mål och handlingsplaner ser ut i strävan mot en likvärdig förskola, för alla barn, fri från diskriminering och kränkande behandling. Den kvalitativa metoden i form av intervjuerna har däremot givit oss en inblick i hur
likabehandlingsplanen omsätts i praktiken. Hur den tolkas individuellt av de olika verksamma pedagogerna, men också hur det kollegiala arbetet ser ut. Intervjuerna valde vi att föra ned skriftligt, en av oss intervjuade, medan den andra antecknade. Att vi inte spelade in skulle kunna ses som en svaghet, då det kan ses mer som en styrka med ljudinspelning ifall man anser sig inte hinna med att anteckna svaren. Om det skulle uppstått någon händelse där det inte hanns med, fanns möjligheten att fråga den intervjuade. Våra intervjusvar vi antecknat
24
skall såklart överensstämma med det pedagogen sagt, därför har vi skickat intervjusvaren till de pedagoger vi intervjuat. Detta för att de medverkande pedagogerna skall ha möjlighet till att läsa igenom svaren och se om de tycker att det överensstämmer med deras beskrivningar och tankar. Om någon skulle uppleva att intervjun inte överensstämmer med det de sagt eller att något saknas, fanns möjlighet till korrigering eller tillägg. Genom detta anser vi att vi möjliggör för att intervjun skall bli så rättvis som möjligt, då vi också vet att vid en intervju kan erfarenheter som man tänkt förmedla glömmas bort i den exakta stunden. Eftersom studien bland annat är gjord med en kvalitativ metod, där kvaliteten är av värde, ser vi detta tillvägagångssätt som en styrka. Vi ser också det positiva i att förmedla ett förtroende till de intervjuade, där de får lämna sitt godkännande till att intervjusvaren överensstämmer med deras verklighetsbild.
Studiens tillförlitlighet
Som det presenterats tidigare i denna text så är urvalet i denna studie väldigt litet med tanke på de få antal förskolor och antalet avdelningar som vi har använt oss av i framtagandet av vårt arbete. Dock ser vi inte att det påverkar studiens tillförlitlighet då dess syfte är att se hur förskolor omsätter likabehandlingsplanen i praktiken och då anser vi att ingående intervjuer i form av kvalitativa, är mer betydelsefullt för studiens tillförlitlighet än kvantiteten. I och med att intervjuerna har skickats till de intervjuade pedagogerna för godkännande att det
överensstämmer, skapar detta tillförlitlighet i att det vi antecknat är också pedagogernas verklighetsbilder. Genom öppna intervjufrågor som inte skulle vara ledande till ett specifikt mål fick vi ta del av pedagogernas egna tankar och erfarenheter av likabehandlingsarbetet och demokratiarbetet. Den tidigare forskningen är från professorer, lektorer, doktorander och adjutanter inom studiens syfte, vilket också gör den tillförlitlig.
Resultat och analys
Förskolan Tellus, avdelning Granit
Den första förskolan, Tellus, hade som de andra förskolorna vi har med i studien, sin likabehandlingsplan inbakad i verksamhetsplanen och planen mot diskriminering och
25
kränkande behandling. I förskolan Tellus verksamhetsplan framkommer det att den gemensamma verksamhetsplanen står till grund för en del av läsåret och utifrån denna ska varje avdelning/arbetslag kontinuerligt dokumentera arbetet med barnen. Utifrån
likabehandlingsplanen framkommer det att förskolans mål och riktlinjer är att arbeta mot bl.a.
diskriminering och kränkande behandling. Vilket ska kunna synliggöras och åtgärdas med hjälp av det dokumentationssystem som förskolan använder, vilket är pedagogisk
dokumentation. Det blir tydligt utifrån denna likabehandlingsplan (och de andra planerna som analyserats för den delen) att denna typen av verktyg används för att följa barns processer i olika sammanhang. Genom denna förskolas likabehandlingsplan framkommer det att den pedagogiska dokumentationen är ett avgörande verktyg för att kunna synliggöra såväl som barnens lärandeprocesser och utveckling men även eventuella brister och styrkor i arbetslagets arbetssätt samt att skapa möjligheter och förutsättningar för pedagoger att arbeta mot att förhindra att diskriminering och kränkande behandling sker.
I likabehandlingsplanen tas det upp handlingsåtgärder vid eventuell uppkomst av
diskriminering och kränkande behandling och framförallt en plan för att förhindra att det sker i form av olika underrubriker och punkter under dessa rubriker. Det noterbara var att denna likabehandlingsplan var öppen för många tolkningar. Några fåtal exempel och förklaringar till begrepp och sammanhang stod med, men det fanns mycket utrymme för egna tolkningar vilket kan ge olika tänkbara konsekvenser som kommer tas upp längre ned i denna textanalys.
Utifrån ett läroplansperspektiv kan detta ses som ett innehåll där läroplanens värderingar, begrepp och principer inte förklaras kontextuellt, utan språket i likabehandlingsplanen blir väldigt generell. Språket som författaren Agneta Jonsson (2011, s. 37) talar om spelar en central roll i framställandet av styrdokumenten och därmed även likabehandlingsplanen. Ett exempel på detta är när kartläggningen i likabehandlingsplanen som på denna förskola genomförs läsårsvis ska beskrivas, framkommer det endast att den ska ske när utbildningen skall analyseras, men det står inte hur detta ska ske och det är där tolkningar kan ta väldigt olika riktningar på både gott och ont.
Det stora utrymmet för tolkningar framkom även av den pedagogen som intervjuades på den förskolan. Hen hade en roll som timanställd vikarie och upplevde att det fanns en utmaning i t.ex. att bemöta alla barn på ett likvärdigt pedagogiskt sätt. Hen ansåg att all personal arbetade med barnen på olika sätt i den benämningen att det stred mot likvärdigheten och enligt dennes
26
observationer påverkades barnen på ett sätt där de många gånger kunde undvika viss personal.
Som tidigare nämnt så kan en likabehandlingsplan (också verksamhetsplan) skapa olika konsekvenser om det finns mycket utrymme för fri tolkning av ett redan komplext ämne som en likvärdig förskola för alla barn samt diskriminering och kränkande behandling faktiskt är.
Som det framkom här av en verksam pedagog på förskolan Tellus så blev de tidigare tänkbara konsekvenserna tydliga i form av att barnen började undvika viss personal baserat på hur de själva har blivit bemötta och möjligtvis vilket arbetssätt de haft med barnen. Något som kan diskuteras vidare på utifrån många aspekter (bland annat att detta kan ses som en form av diskriminering där barnets självbestämmande och rätt till frihet inom verksamhetens ramar tas ifrån denne) varav några kommer nämnas längre ned i denna texten.
En likabehandlingsplan som skapar stort utrymme för fria tolkningar kan riskera att skapa ett stort glapp i förskolans likvärdighet gällande denna fråga då utbildningsnivån skiljer sig hos pedagoger på en förskola vilket gör att det löper större risk för misstolkningar eller tolkningar som kanske går under diskriminering och kränkande behandling. Dessa risker blir självklart problematiska i arbetet med barn av självklara skäl. Under intervjun med den intervjuade uttryckte denne att hen hade observerat skillnader i arbetssätt som inte var helt enhetliga med den värdegrund som förskolan har. Hen tryckte därmed på vikten av att ha kollegor som poängterar detta så att förhållningssättet till barn kan tas upp för diskussion och åtgärder.
Under intervjun ställde vi en fråga om barns demokratiska inflytande och hur
personalen/pedagogerna arbetar med det, utifrån att ha läst verksamhetsplanen blev detta av stort intresse då det som sagt stod väldigt generellt om ämnet. Ett exempel från detta var från ett stycke i likabehandlingsplanen där det stod att barnen har demokratiskt inflytande genom samlingarna, de pedagogiska måltidssituationerna och valfriheten att leka utomhus eller inomhus, men det framkom inte på vilket sätt det demokratiska arbetet kunde genomföras i sådana situationer som nämns i planen. Med det sagt så tyder inget på att denna förskola inte arbetar med ett demokratiskt arbetssätt och främjar barns rättigheter till likabehandling utifrån barnens egna behov då vi under intervjun med vikarien fick ett mer exemplifierat svar på denna otydlighet. Under intervjun fick vi svaret att barnen har ett stort demokratiskt
inflytande i verksamheten genom att de får vara delaktiga i planeringen av aktiviteter, där de ofta planerar sin verksamhet utifrån gruppens intressen. De yngsta barnen hade också
