Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
TIDSINTERVALL FÖR BYTE AV PERIFER VENKATETER
- EN LITTERATURSTUDIE
Författare: Handledare:
Charlotte Jansdotter-Hertzberg Päivi Adolfsson
Examensarbete i vårdvetenskap, 15 hp. Examinator:
Fristående kurs på grundnivå Achraf Daryani
2020
Sammanfattning
Bakgrund:
Patienter med perifera venkatetrar (PVK) ingår i det dagliga omvårdnadsarbetet för svenska sjuksköterskor och det är sjuksköterskans ansvar att ha kunskap om omvårdnaden av
insättning, skötsel och eventuella komplikationsrisker. PVK är bland de mest använda medicinsk-tekniska produkterna inom hälso- och sjukvården och är ofta orsak till
vårdrelaterade infektioner. Insättning av en PVK är ett vanligt förekommande ingrepp för patienter som vårdas inom sjukvården, i syfte att ge patienten vätska, näring, blodprodukter och läkemedel.
Syfte:
Syftet är att studera hur ofta PVK ska bytas för att ge patienten bästa möjliga vård och på så vis förhindra komplikationer.
Metod:
En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar från sex olika länder.
Resultat:
Sju av artiklarna resulterade i att byte på klinisk indikation inte gav en ökad risk för PVK- relaterade komplikationer. Två artiklar förespråkade byte av PVK enligt gällande riktlinjer.
Sista artikeln tar upp hur det ser ut i världen gällande omvårdnaden av PVK samt följsamheten till gällande riktlinjer.
Slutsats:
Resultatet av litteraturstudien visar att klinisk bedömning kan vara värdefull för att förebygga komplikationer då det inte är uppenbart att PVK-tiden är den stora orsaken till uppkomsten av komplikationer. Svenska- och CDC:s befintliga riktlinjer för kliniskt indikerat PVK-byte hos barn och patienter med dålig kärlåtkomst borde även kunna inkludera alla vuxna patienter.
Nyckelord:
Perifer venös kateterisering, komplikationer, förebyggande, byta ut, tidsintervall.
Summary
Background:
Patients with peripheral venous catheter (PVC) is part of the daily nursing work for Swedish nurses and it is the nurse's responsibility to have knowledge of nursing care, care and any risk of complications. PVC is one of the most widely used medical technology products in
healthcare and is often the cause of healthcare-associated infections. Insertion of a PVC is a common procedure for patients cared for in healthcare, in order to provide the patient with fluid, nutrition, blood products and drugs.
Aim:
The purpose is to study how often PVC should be changed to give the patient the best possible care and thus prevent complications.
Method:
A literature study based on 10 scientific articles from six different countries.
Result:
Seven of the articles resulted in that switching to a clinical indication did not increase the risk of PVC-related complications. Two articles advocated the replacement of PVC according to current guidelines. The last article addresses what it looks like in the world regarding the care of PVC and compliance with current guidelines.
Conclusion:
The results of the literature study show that clinical assessment can be valuable in preventing complications as it is not obvious that the PVC- period is the major cause of complications.
The existing Guidelines for Clinically Indicated PVC Replacement at Children and Patients with Poor Vascular Access should also be able to include all adult patients.
Keywords:
Peripheral venous catheterization, complication, prevention, replace, time interval
Innehållsförteckning:
Bakgrund 1
Perifer venkateter (PVK) 1
Komplikationer 3
Pågående diskussion om tid för byte av PVK 3
Sjuksköterskans kompetens 4
Sjuksköterskans ansvar 4
Säker vård 5
Teoretisk referensram 5
Problemformulering 6
Syfte 6
Frågeställning 6
Metod 6
Design 6
Sökstrategi 7
Kvalitetsanalys 8
Resultatanalys 8
Forskningsetiska överväganden 9
Resultat 9
Tidsaspekt för komplikationer 10
Skillnader i komplikationer mellan klinisk indikation och riktlinjer 11 PVK placering och incidens av tromboflebit/komplikationer 13 Övriga faktorer som kan öka risken för komplikationer 13
Orsaker till att riktlinjer inte följs 14
Kostnads och materialbesparingar 14
Diskussion 14
Resultatdiskussion 14
Metoddiskussion 17
Slutsats 18
Referenser 19
Bilagor
Protokoll för kvalitetsgranskning I
Resultatanalys, kvalitetsgranskning av artiklar II
1
Bakgrund
Patienter med perifera venkatetrar (PVK) ingår i det dagliga omvårdnads arbetet för
sjuksköterskor i Sverige och det är sjuksköterskans ansvar att ha kunskap om omvårdnaden av insättning, skötsel och eventuella komplikationsrisker (Eiman Johansson, 2007).
Enligt Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) sätts det i Sverige in 5 miljoner PVK:er årligen vilket motsvarar en kostnad på omkring 40 miljoner kronor (SBU, 2013).
I Sverige är det sedan 1950-talet en självständig uppgift för sjuksköterskor att insätta och sköta PVK:er. I andra länder, tex i Irland, är sjuksköterskan ansvarig för omvårdnaden av PVK:er och läkaren ansvarig för insättning. I USA finns speciella team för intravenös behandling (Eiman Johansson, 2007).
PVK är bland de mest använda medicinsk-tekniska produkterna inom hälso- och sjukvården och är ofta orsak till vårdrelaterade infektioner (SBU, 2016). Varje kateterinsättning är smärtsam för patienten och medför ökade vårdresurser för personal och en stor kostnad.
Bild 1, Perifer venkateter, (PVK) storlek 1,3 mm.
(Foto: Charlotte Jansdotter-Hertzberg)
Perifer venkateter (PVK)
En PVK är en liten ihålig plastslang som appliceras i en ytlig ven och finns i olika storlekar.
Används vanligtvis kortvarigtför att kunna ge vätskor och läkemedel. Enligt beräkningar behöver mer än 60% av alla sjukhuspatienter PVK under sin sjukhusvistelse.Tiden som PVK sitter är 15–20% av den totala tiden av vistelsen på sjukhuset (Marsh, Webster, Mihala &
Rickard, 2015).
2 Orsakerna till att lägga in PVK är för att kunna ge vätska, läkemedel, blod och/eller
blodkomponenter, samt för provtagning för att minska antal stick när man behöver ta flera prover p.g.a. svårigheter att sticka eller om patienten är stickrädd (Vårdhandboken, 2020).
Utifrån användningsområde och patientens storlek på ven görs val av PVK-storlek, tabell 1.
Tabell 1, storlek och användningsområde för PVK
Färg Storlek i Gauge Storlek i mm Användningsområde
Orange 14G 2,2 mm Snabb transfusion av blod.
Grå 16G 1,7 mm Snabb transfusion av blod eller blodkomponenter.
Vit 17G 1,5 mm Snabb infusion av stora volymer normal eller viskös vätska.
Grön 18G 1,3 mm Vid kirurgiska ingrepp, för patienter som får blodkomponenter eller stora volymer vätska.
Rosa 20G 1,1 mm Patienter som får upp till 3 l vätska/dygn eller står på långtidsmedicinering.
Blå 22G 0,9 mm Patienter som får upp till 3 l vätska/dygn eller står på långtidsmedicinering.
Gul 24G 0,7 mm Barn, spädbarn och äldre patienter.
Hämtad från http://doit.medfarm.uu.se/media/pvkinstruktion/index.php? page=2 (modifierad version)
Det finns tillbehör att koppla till PVK: n som t.ex. förlängningsslang och trevägskran, vilket gör att man kan ge flera infusioner/läkemedel samtidigt, se bild 2.
Bild 2. Trevägskran med 10 cm förlängningsslang samt PVK i olika storlekar.
(Foto: Charlotte Jansdotter-Hertzberg)
Handhavandet vid insättning av PVK påverkar risken för komplikationer och ska hanteras med aseptisk teknik, d.v.s. fri från kontaminering orsakad av skadliga bakterier, virus eller andra mikroorganismer, (SBU, 2013). Sjuksköterskan ansvarar för att avlägsna PVK i tid innan symtom och tecken på komplikation uppstår genom daglig inspektion av insticksstället (Eiman Johansson, 2007).
3 Enligt Patient lagen (SFS, 2014:821) ansvarar sjuksköterskan för information till patienten vid omvårdnad. Vid insättning av PVK informeras patienten om orsaken till insättning, hur länge den planerade tiden är samt informeras om komplikationer och tecken på infektioner, för att patienten ska kunna informera personalen när hen upptäcker något eller känner obehag av PVK: n. All hantering och omvårdnad av PVK ska dokumenteras enligt Patientdatalagen (SFS,2008:355) i patientens journal och signeras av den som utfört handlingen
(Vårdhandboken, 2020).
Komplikationer
Att ha en PVK är förenat med risk för komplikationer, en orsak kan vara att den sitter för länge. En PVK ska sitta inne kortast möjliga tid och bör bytas regelbundet (Eiman Johansson, 2007; Mattox, 2017).
Den vanligaste komplikationen är tromboflebit (blodpropp i ytlig ven) se bild 3, samt inflammation, men även mer allvarlig komplikation som bakterieinfektion eller blodpropp i det djupa vensystemet kan uppstå, men dessa är mer ovanliga (SBU, 2005). För att minska risker för komplikationer är det fördelaktigt om en stor, rak ven väljs på underarmen.
Punktionsstället skall desinficeras rikligt i minst 5 sekunder, (Caldeira, David & Sampaio, 2011; Webster, Osborne, Rickard & New, 2015). PVK:n fixeras med genomskinligt plastförband för att insticksstället ska kunna inspekteras. Fixeringen är viktig då en dålig fixerad PVK kan orsaka mekanisk irritation på kärlväggen och leda till tromboflebit och infektioner (Marsh et al., 2015; svensk sjuksköterskeförening, 2011).
Bild 3. Tromboflebit p.g.a. PVK
Bild från mkon.nu. 2022-12-08
Pågående diskussion om tid för byte av PVK
Det finns inga globala standardiserade riktlinjer om tid för byte av PVK. Många länder använder sig av rekommendationen från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) som är en statlig organisation i USA och som rekommenderar PVK- byte var 72-96:e timme
4 och de betonar även vikten av god handhygien och aseptisk teknik vid hantering av PVK (CDC, 2020). I Sverige är rekommendationen var 72: a timme för vuxna. Bytesfrekvensen kan förlängas hos barn och svårstuckna patienter. Till svårstuckna patienter räknas t.ex. de som behandlas med kortison, vilket ofta ger skör hud, patienter med kraftig övervikt och många äldre p.ga skör och tunn hud. Hos dessa patienter är det svårt att se och känna blodkärl, det kan vara svårt att få igenom kanylen i huden p.g.a. dålig elasticitet av huden. I dessa fall krävs inspektion och tydlig dokumentation minst var 8:e timme (Maki, Kluger & Crnich, 2006; Vårdhandboken, 2020). Användningstiden av PVK är ur vetenskaplig synpunkt svårtolkad. En systematisk litteraturöversikt av Webster och medarbetare (2015) visade inga tydliga bevis på att byte av PVK enligt CDC:s riktlinjer på 72–96 timmar är bättre jämfört med byte av PVK om det är kliniskt indikerat. Om riktlinjerna ändras kan det ge betydande kostnadsbesparingar och minska patientens lidande vid byte av PVK (Webster et al,.2015).
Sjuksköterskans kompetens
Omvårdnaden är den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetens. Både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet utifrån en humanistisk
människosyn omfattas i omvårdnaden. Sjuksköterskan har ett eget yrkesansvar som innebär att fortlöpande analysera styrkor och svagheter i den egna professionella kompetensen samt utveckla och fördjupa sina kunskaper utifrån aktuell forskning. Sjuksköterskans arbete ska ske utifrån ett etiskt förhållningssätt och omvårdnaden ska utgå från respekt för mänskliga
rättigheter, integritet och självbestämmande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Svensk sjuksköterskeförening (2017) har tagit fram en kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor där vårdens sex kärnkompetenser ingår. Dessa är; personcentrerad och
evidensbaserad vård, samverkan i team, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling samt säker vård och informatik.
Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienten och behöver ha kunskap om gällande riktlinjer och rutiner för att fatta beslut i det dagliga omvårdnadsarbetet och agera utifrån detta. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är en vanlig komplikation för patient som vårdas på sjukhus, nästan var tionde patient som vårdas på sjukhus råkar ut för skada där den
underliggande sjukdomen inte har med skadan att göra och som kan undvikas. (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
5 Säker vård
Säker vård innebär att förebygga och minska risken för vårdskada. Sjuksköterskan ska ha handlingsberedskap genom att arbeta patientsäkert och följa regelverk. Arbetet ska vara proaktivt genom att identifiera risker och rapportera negativa händelser. Detta kan ske genom att göra riskbedömningar och analysera i relation till det förebyggande arbete mot vårdskada som t.ex. vårdrelaterade infektioner (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
På varje avdelning som använder PVK bör det finnas väldokumenterade och implementerade rutiner för hantering och dokumentation (O`Grady., Alexander., Burns., Dellinger., Garland., Heard,…Pearsson, 2011).
Teoretisk referensram
Teoretiska referensramen utgörs av Katie Erikssons Den lidande människan. Denna teori kan appliceras på patientens lidande samt sjuksköterskans omvårdnad för att minska risker för komplikationer i samband med att patienten har PVK.
När livet förändras eller hotas av sjukdom eller olycka aktualiseras en mängd olika frågor.
Hur kan man som vårdpersonal i sådana situationer bli delaktig och lindra lidandet? Enligt Eriksson ska lidande ses som ett drama och är en del av det mänskliga livet och visar tydligt att den som lider är beroende av andra för att kunna hantera det. Andra kan både förvärra eller ge upphov till lidande men också förmedla förtröstan och hopp. Finner människan mening i sitt liv kan hen finna mening med sitt lidande. Grunden för patientens upplevelse av trygghet och tillit är mötet mellan patient och vårdpersonal där hänsyn och uppmärksamhet tages till dennes berättelse om sitt lidande (Eriksson, 1994).
Vårdandet har i ett historiskt perspektiv uppkommit för att minska lidandet, men idag skapar vården lidande för patienten. Att eliminera eller minska lidande i vården är enligt Eriksson (2015) den största utmaningen för vårdforskningen och vårdvetenskapen de närmaste åren.
Bristande förmåga och att inte kunna bedöma vad patienten behöver kan leda till utebliven vård, detta har ofta sitt ursprung i grundhållning och motivet till att vårda. De olika formerna av utebliven vård kan var små förseelser och slarv eller direkt medveten vanvård. Detta fenomen har undersökts i ett flertal studier och innebär en kränkning av värdighet och ett sätt att utöva makt över en som är maktlös. Det finns lidande som inte kan elimineras men onödigt lidande ska strävas efter att elimineras och göra allt för att lindras. En vänlig blick, ett ord eller något annat sätt för att uttrycka en känsla av medlidande kan för en stund lindra i det svåraste lidandet (Eriksson, 2015).
6
Problemformulering
I sjuksköterskans dagliga arbetsuppgifter ingår att hantera PVK. Studier har visat att PVK- relaterade komplikationer är ett problem inom sjukvården, trots att tydliga riktlinjer finns.
Detta orsakar ett ökat obehag och onödigt lidande för patienten. Byte av PVK i onödan kan vara ett obehag och lidande för patienten, samt en kostnad avseende material och arbetstid.
Även komplikation orsakad av en PVK kan ge obehag och lidande för patienten samt en kostnad för samhället. Det vore av värde och intressant att ta reda på om orsaken till komplikationer som är vanliga beror på tidsaspekten.
Syfte
Syftet är att studera hur ofta PVK ska bytas för att ge patienten bästa möjliga vård och på så vis förhindra komplikationer.
Frågeställning
• Hur länge kan en PVK sitta utan att risken för komplikationer ökar.
• Finns det skillnader gällande komplikationer, hos PVK:er som sköts enligt klinisk indikation eller gällande riktlinjer?
• Vilka orsaker kan finnas till att riktlinjer gällande byte av PVK inte följs?
• Vilka andra faktorer kan ha betydelse för komplikationsrisken av PVK?
Metod
Design
Metoden som använts är en litteraturstudie vilket innebär, enligt Forsberg och Wengström (2017), att systematiskt söka, kritiskt granska och därefter sammanställa litteraturen eller problemområdet inom ett valt ämne. Avsikten med litteraturstudien är att fördjupa och
utveckla kunskaper inom området omvårdnad utifrån kunskap i de befintliga texter som finns sen tidigare och vid en litteraturstudie kan del av internationell forskning tas (Friberg, 2018).
7 Sökstrategi
De databaser som använts är PubMed samt Cinahl, som är databaser inom området medicin och omvårdnad. Utifrån syftet användes sökorden perifer venös kateterisering,
komplikationer, förebyggande, byta ut samt tidsintervall. Sökning har skett i olika kombinationer med sökorden. Även manuell sökning gjordes via artiklars referenser. I urvalskriterier vid sökningen i PubMed och Cinahl användes följande i filterfunktion: årtal 2008–2020, språk engelska och ålder >18 år, detta för att få en aktuell forskning att göra en studie på. Vid de två första söknings omgångarna blev utfallet stort vilket innebar att urvalet av lästa abstrakt blev 300 per sökomgång. Vid sökning i Cinahl var det många artiklar som var dubbletter, likaså vid sökning i PubMed. Trots många träffar handlar flertalet om slutna PVK:er d.v.s. PVK med slang, som sitter ihopkopplad på PVK:n från fabriken, perifert insatt centralkateter (PICC-line) eller central venkateter (CVK). Detta är andra typer av katetrar som inte tas upp i denna studie. Tabell 2 och 3 visar en översikt av databas, sökord och antal träffar samt antal valda källor.
Tabell.2 Översikt av litteratursökning i PubMed.
Databas Sökord kombination av sökord Antal träffar Antal lästa
abstract
Antal lästa artiklar
Antal utvalda artiklar till granskning
Datum
PubMed
#1Catheterization, venous peripheral (MeSH)
3798 30 10 5
Oktober- november 2020
#2 and complications, add #1 1952 8 1
1
#3 and prevention, add #2 405 2 2 1
#4 and replace, add #3 40 2 0 0
#5 and time interval #4 3 0 0 0
#1 and #4 377 4 2 1
#1 and #5 217 5 0 0
Manuell sökning 5 2 2
8 Tabell.3 Översikt av litteratursökning CINAHL
Databas Sökord kombination av sökord Antal träffar Antal lästa
abstract
Antal lästa artiklar
Antal utvalda artiklar till granskning
Datum
PubMed
#1Catheterization, venous peripheral (MeSH)
420 20 0
0
Oktober-november 2020
#2 and complications, add #1 206 1 0
0
#3 and prevention, add #2 35 2 0 0
#4 and replace, add #3 2 0 0 0
#5 and time interval #4 678 1 0 0
#1 and #4 7 0 0 0
#1 and #5 35 0 0 0
Manuell sökning 0 0 0
Kvalitetsanalys
Artiklarna granskas i sin helhet och därefter kvalitetsgranskas de efter ett protokoll för kvalitetsvärdering utifrån en omarbetad modell efter Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006).
Protokollet består av 12 frågor, varje JA-svar ger 1 poäng och NEJ-svar ger 0 poäng
(Bilaga1). Av de tio artiklar som redovisas i resultatet har fem hög kvalité och fem medelgod kvalité. De med hög kvalité är RCT-studier. De artiklar som valdes till resultatredovisning presenteras i en analystabell under rubrikerna: författare, år, land, titel, syfte, metod, antal deltagare, resultat, kvalité och evidensgrad (Bilaga II).
Resultatanalys
Det material som samlats in har likheter och olikheter utifrån resultatet av artiklarna och grupperas i analystabellen under olika rubriker och presenteras i resultatdelen. Till resultatet har syftet och frågeställning varit grund för arbetet, även faktor av betydelse som ekonomi har beaktats.
Denna litteraturstudie är baserad på 10 artiklar som är skrivna från flera olika länder och inkluderar observations- och RCT-studier (Randomiserad, kontrollerad studie). Antalet deltagare har varit mellan 196–3283 patienter, förutom den studie som gjordes över hela världen med 38 161 deltagare.
9 Författarna till studierna undersökte följande huvudresultat: komplikationer av PVK-
behandling mellan grupperna, byte enligt CDC:s riktlinjer jämfört med klinisk indikation. I dessa studier har patienterna inte påverkats negativt vid byte på klinisk indikation. I två av studierna har man undersökt hur länge en PVK kan sitta utan att risken för komplikationer ökar. I åtta av tio studier visades bristande följsamhet av sjuksköterskorna till riktlinjerna.
Tidsintervall för byte av PVK presenteras i resultat, allt från 72 timmar till byte på klinisk indikation. De fem RCT-studierna förespråkar i sina resultat för byte på klinisk indikation, vilket har fördelar för patienter och sjuksköterskor (Rickard., McCann., Munnungs &
McGrail 2010, Richard., Webster., Wallis., Marsh., McGrail., French,…Whitby, 2012;
Vendramin., Avelar., Rickard & Pedreira, 2019; Webster., Clarke., Paterson., Hutton., van Dyk., Gale & Hopkins, 2008; Xu, Hu, Huang, Fu & Zhang, 2017).
För optimering av PVK:s livslängd är korrekt insättning, skötsel och underhåll avgörande för att kliniskt indikerat byte ska kunna vara en riktlinje (Ying Hua., Wai., Crystal & Hui, 2016).
Forskningsetiska överväganden
I all vetenskaplig forskning är god etik en viktig aspekt. När intresset för ny kunskap inhämtas ska de individer som deltar i undersökningen skyddas. Ett etiskt tillstånd vid lokal eller
regional etisk kommitté alltid sökas innan studien påbörjas. I den etiska avvägningen ska omsorg visas för att inte skada eller ge men av deltagarna (Forsberg &Wengström, 2017;
SFS, 2002:460).
Enligt Forsberg och Wengström (2017) ska det vara ett krav att det görs etiska överväganden på alla vetenskapliga studier. De artiklar som uppfyller detta krav ingår i litteraturstudien.
Artiklar som behöver etiskt godkännande har detta från etisk kommitté och informerat samtycke har getts från deltagare i undersökningar där så behövs. En registerstudie har kodat personuppgifterna.
Resultat
Resultatet i den här litteraturstudie baseras på 10 olika artiklar som har genomgått
kvalitetsgranskning. Artiklarna är skrivna i 6 olika länder: Sverige (1), Italien (2), Australien (4), China (1), Brasilien (1) och Singapore (1). Artiklarna publicerades mellan 2008–2020.
10 Av tio artiklar var åtta studier gjorda utifrån att se skillnaden i komplikationer mellan klinisk indikation och riktlinjer. Den riktlinje som har använts i dessa studier är CDC:s (2020)
rekommendationer av byte inom 72–96 timmar. Under rubriken tidsaspekt för komplikationer har den svenska artikeln av Hasselberg och medarbetare (2010) studerat sjuksköterskors efterlevnad av riktlinjer och risken för komplikationer enligt den svenska riktlinjen på 72 timmar. I den italienska artikeln av Cicolini och medarbetare (2014) utvärderades platsen av PVK-insättning och påverkan av risk för tromboflebit. I åtta av artiklarna har även
följsamheten till riktlinjerna tagits upp och i sju artiklar diskuteras kostnads och materialbesparingar.
Designen av studierna har majoriteten varit RCT- och observationsstudier. Kvaliteten på de artiklarna som redovisas i resultatet är hög- till medelgod. Resultatet redovisas i de olika rubrikerna enligt de olika fynd som gjorts i studierna för byte av PVK. De bifynd som upptäcktes under studiens gång är kostnad och materialbesparingar, se tabell 4.
Tabell 4. Artiklar fördelade under rubriker i resultat.
Tidsaspekt för komplikationer
I Hasselberg och medarbetare (2010) studie av kirurgiska patienter på ett universitetssjukhus i södra Sverige, visades att PVK på plats i upp till 72 timmar inte var relaterat till en större risk
Författare och år
Rubrik i resultat
Tidsaspekt för komplikationer
Skillnader i komplikationer mellan klinisk indikation och riktlinjer
PVK placering och incidens av tromboflebit/
komplikationer
Övriga faktorer som kan öka risken för komplikationer.
Orsaker till att riktlinjer inte följs.
Kostnads och material- besparingar
Alexandrou et al. 2018
X X X X
Cicolini et al.
2014
X X X
Hasselberg et al.
2010
X X X X
Palese et al.
2011 X X X
Rickard et al.
2012
X X X X
Rickard et al.
2010
X X X
Vendramin et al.
2019
X Webster et al.
2008
X X
Xu et al.
2017
X X X
Ying Hua et al.
2016
X X X X
11 att utveckla tromboflebit. Risken ökade med fyra gånger efter 73 timmar. Vilket stärker de svenska riktlinjerna att byta PVK inom 72 timmar. Cicolini och medarbetare (2014) stöder CDC:s (2020) riktlinjer att byta PVK hos vuxna inom 96 timmar. Då man fann att PVK:er som var på plats mer än 96 timmar var förekomsten av tromboflebit högst. I Hasselberg och medarbetare (2010) undersöktes även risken för ocklusion som innebär en tilltäppning av PVK:n vilket kan leda till att PVK:n inte går att använda, detta kan orsakas av blod- eller läkemedelsrester som finns kvar inuti PVK slangen, se tabell 5.
Tabell 5, Jämförelse av PVK på plats och komplikationer (%).
Tid <24 tim. 25–48 tim. 49–72 tim. 73–96 tim. > 96 tim.
Författare:
Trombo- flebit Trombo- flebit Ocklusion Trombo- flebit Ocklusion Trombo- flebit Ocklusion Trombo- flebit Ocklusion
Cicolini et al.
2014 2,6 4,9 6,0 3,8 13,0
Hasselberg et al.
2010 5,6 2,4 6,5 4,3 4 2,7 17 8,3 20 0
Skillnader i komplikationer mellan klinisk indikation och riktlinjer
I de sex studierna från Australien (4 st.), Brasilien och Kina med hög till medelgod evidensgrad, har man undersökt byte av PVK enligt rutin (72–96 timmar) jämfört med kliniskt indikerad. Vid klinisk indikation bytes PVK vid tecken på komplikationer och när patienten får obehag. Patienter med PVK avlägsnade genom kliniska indikationer uppvisade mindre komplikationer av tromboflebit än de som avlägsnas i 96-timmarsgruppen. I
Vendramin och medarbetares (2019) studie fann man att tromboflebit per 1000 dagar är högre i gruppen byte enligt rutin jämfört med klinisk indikerat byte. Smärta och rodnad är de
vanligaste symtomen för tromboflebit. Svårighetsgraden för tromboflebit var likartad mellan grupperna. De fann ingen statistiskt signifikant skillnad i incidensen av komplikationer mellan de två grupperna. Detta tyder på att rutinbyten av PVK inte minskar förekomst av
tromboflebit. Vilket är ett bevis på att rutinmässig borttagning inte är motiverat. se tabell 6 (Alexandrou., Ray-Barruel., Carr., Frost., Inwood., Higgins,…Rickard, 2018; Rickard et al., 2010; Richard et al., 2012; Vendramin et al.,2019; Webster et al., 2008; Xu et al., 2017).
Ocklusion
12 Tabell 6. Jämförelse av tromboflebit i rutin- och kliniska indikationsgrupper.
Grupp: Byte enligt rutin 72–96 timmar Byte enligt klinisk indikation
Komplikation
Författare:
Tromboflebit Per patient
(%)
Tromboflebit Per 1000 dagar
(%)
Tromboflebit Per patient
(%)
Tromboflebit Per 1000 dagar
(%) Rickard et al.
2010 7 10
Rickard et al.
2012 7 13 7 13
Vendramin et al.
2020 9,9 23,8 8,2 14,9
Webster et al.
2018 3,1 4,2
Xu et al.
2017 11,9 13,7
Rickard och medarbetare (2010) fann i sin studie att en PVK behövs i genomsnitt för intravenös behandling i 5–6 dagar. Fler PVK:er sattes in per patient i rutingruppen jämfört med den kliniska gruppen. I en av undersökningarna var den längsta PVK-tiden tre veckor utan komplikationer.
Rickard och medarbetare (2010) samt Webster och medarbetare (2008) jämförde skillnaden mellan PVK-komplikationer per 1000 PVK-dagar vilket inte visade någon signifikant skillnad mellan grupperna. Vilket ökar bevisen på att rutinmässig PVK- byte inte är motiverat och att komplikationerna inte ökar vid PVK-byte enligt klinisk indikation, se tabell 7. Tiden för första komplikationen skilde sig inte mellan grupperna (Rickard et al., 2010; Rickard et al., 2012).
Tabell 7. Komplikationer per 1000 PVK dagar.
Grupp: Byte enligt rutin 72–96 timmar Byte enligt klinisk indikation
PVK komplikationer
Författare:
Per 1000 dagar (%)
Per 1000 dagar (%)
Rickard et al.
2010 66 68
Webster et al.
2008 61 60
13 I studierna av både Webster et al., (2008) och Rickard et al., (2010) fann man att byte av PVK efter tre dagar, trots att de fungerade väl och fortsatt behandling krävdes, kunde ha undvikits genom byte av PVK på klinisk indikation, och genom detta minskat onödigt lidande och obehag för patienten.
I de studier som gjordes i Italien och Singapore för att utvärdera nuvarande metoder för hantering av PVK och för att identifiera eventuella kateterkomplikationer observerades beslutsprocessen hos sjuksköterskor när de lämnade PVK kvar efter 96 timmar. Vid förlängning av tid på plats, in situ minskade antal borttagande av PVK:er p.g.a.
komplikationer. Man fann även att när sjuksköterskor fattar beslut om plats för insättning av PVK, skapar de förutsättningar för en mer stabil plats för PVK-sättning, vilket minskar risken för komplikationer. För att få en PVK att sitta en längre tid utan komplikationer är det
nödvändigt med dagliga inspektioner av PVK:n och regelbundet granska vårdplaner av PVK- hantering (Palese., Cassone., Kulla., Dorigo., Magee., Artico & Camero, 2011; Ying Hua et al., 2016).
Baserat på de valda studierna kan inte en bestämd tid för byte av PVK fastställas. Bytet måste ske utifrån klinisk bedömning.
PVK placering och incidens av tromboflebit/komplikationer
Komplikationer minskar ifall PVK:n sätts i underarmen istället för i handryggen (Alexandrou et al., 2018; Cicolini et al., 2014). Risken för tromboflebit kan minskas med upp till hälften om man sätter PVK i underarmen än i handryggen, detta beror troligtvis på att det finns större kärl på underarmen och är lättare att fixera, vilket i sin tur kan leda till mindre benägenhet för komplikationer. PVK som placerats i vänster underarm har större sannolikhet att vara kvar på plats längre än 96 timmar. Orsak till detta är att de flesta personer är högerhänta, vilket gör att vänster arm används mindre och därmed blir det mindre rörelser av PVK: n. (Alexandrou et al., 2018; Cicolini et al., 2014; Palese et al., 2011).
Övriga faktorer som kan öka risken för komplikationer
Onödig insättning av PVK kan leda till svårigheter i framtiden att införa PVK i kärlet
(Hasselberg et al., 2010). Tidiga infektioner i blodet är oftast relaterat till PVK-insättning och orsakas av dålig handhygien samt dålig desinfektion av huden innan punktion. Senare
infektioner orsakas oftast av bakterier som kommer in via hudkanalen genom förorenade PVK- kopplingar eller infusionsvätskor (Rickard et al., 2012). Äldre personer har ofta en
14 minskad elasticitet i huden och sämre venkvalitet vilket kan göra insättning av PVK svårare och ökar risken för tromboflebit och andra komplikationer. Typ av infusionsvätska och infusionshastighet kan öka risken för tromboflebit (Ying Hua et al., 2016).
Orsaker till att riktlinjer inte följs
De riktlinjer som finns i Sverige är gjorda gemensamt av kommuner och regioner. Hasselberg och medarbetare (2010) påvisade att riktlinjer ej följdes då sjuksköterskor upplever att det stör deras autonomi. Andra anledningar att ej följa riktlinjer kan vara motstånd från patienten, hänsyn till patientens behov, t.ex. tycker ej om att bli stucken, sjuksköterskan erfarenhet av att sätta/sköta PVK, hög arbetsbelastning eller ingen tillgänglig personal (Alexandrou et al., 2018; Ciccolini et al., 2014; Palese et al., 2011; Rickard, et al., 2010; Rickard et al., 2012; Xu et al., 2017). Ytterligare anledningar kan vara att patienter är svårstuckna (Rickard et al 2010;
Ying Hua et al., 2016). Vissa studier påvisade att sjuksköterskan lät PVK:n sitta kvar ifall de inte fann något tecken på komplikationer (Xu et al., 2017; Ying Hua et al., 2016).
Kostnader och materialbesparingar
I sex av studierna påvisas att byta PVK:n mer sällan, det vill säga enligt klinisk indikation, ger besparingar gällande både arbetstid men också material som antal PVK:er och förband m.m.
(Hasselberg et al., 2010; Rickard, et al 2012; Rickard et al., 2010; Webster et al., 2008; Xu et al., 2017; Ying Hua et al., 2016). Enligt Webster och medarbetare (2008) kunde
kostnadsbesparingar göras på ca 25% årligen vid ändrad policy från rutinbyte av PVK (72–96 timmar) till byte på klinisk indikation.
Enligt Alexandrou och medarbetare (2018) kan komplikationer och fel hantering av PVK medföra betydande kostnader.
Diskussion
Syftet med studien var att studera hur ofta PVK ska bytas för att ge patienten bästa möjliga vård och på så vis förhindra komplikationer. Inget entydigt resultat kan påvisas då ingen av studierna har kunnat fastslå att det finns någon säker tidsram. I studierna finns inte någon skillnad i komplikationer mellan kliniskt indicerat byte och byte enligt riktlinjer. Det förefaller vara jämbördigt när det kommer till antal komplikationer.
Resultatdiskussion
Svenska riktlinjer rekommenderar att PVK-storleken ska vara så liten som möjligt.
Hasselberg et al., (2010) och Cicoloni et al., (2014) kunde dock inte se någon skillnad
15 gällande komplikationer ifall PVK i storlek 0,9 mm (blå) eller 1,1 mm (rosa) användes. Det skulle kunna göra att en större, dvs en 1,1 mm (rosa) PVK, kan sättas direkt för att minska risken för ocklusion. Det skulle kunna vara av värde att framöver göra en större studie för att jämföra just dessa komponenter. Detta gäller även var PVK:n placeras. I svenska riktlinjer står det att PVK:n bör placeras i handrygg ELLER underarm. De lämpligaste ställen för applicering är underarm. Utifrån resultatet ovan där studier (Alexandrou et al., 2018; Cicolini et al., 2014; Palese et al., 2011) kan påvisa färre komplikationer vid insättning i underarm, skulle det kunna göra att rutinen ändras till underarm.
Att ändra riktlinjerna till byte av PVK när det är kliniskt indikerat kan vara en fördel då det minskar lidande för patienten, minskar arbetsbelastningen för personalen samt kostnader för sjukvården (Rickard et al., 2010; Rickard et al, 2012; Xu et al., 2017). Enligt svenska- och CDC:s befintliga riktlinjer för kliniskt indikerat PVK-byte för barn och patienter med dålig kärlåtkomst borde även inkludera vuxna patienter. I studierna av både Webster et al., (2008) och Rickard et al., (2010) fann man att byte av PVK efter tre dagar, trots att det fungerade väl och fortsatt behandling krävdes, kunde ha undvikits genom att byta PVK på klinisk indikation och genom detta minskat onödigt lidande och obehag för patienten. Vid analysen framkom det ekonomiska och arbetstidsminskande fördelar med att byta PVK vid klinisk indikation, detta är en viktig åtanke i dagens besparingstider och personalbrist. Det framkom även i studien av Rickard och medarbetare (2010) att antal PVK:er som användes var mindre i gruppen byte vid klinisk indikation, vilket minskar lidandet för patienten. I denna studie var behandlingstiden i genomsnitt 5 - 6 dagar. Om man byter PVK enligt klinisk indikation är det möjligt att en av två patienter behöver ha en enda PVK per behandling i motsats till en av fem vid byte av PVK enligt riktlinjer (Rickard et al, 2010).
Många patienter kommer till sjukhuset med en stickrädsla eller efter upprepade stick finns det risk för att utveckla en stickrädsla. Att då upprepa och sticka flera gånger för att följa en riktlinje som inte förefaller ha mindre risk för komplikationer skulle kunna ses som
kontraindicerat då det åsamkar patienten smärta, stress och oro. Detta framförallt gällande att patienten inte utsätts för PVK-byte i onödan, det vill säga att en fungerande och säker PVK bytes trots att det ej finns kliniska indikationer på det. Att minska antal PVK-byten skulle eventuellt minska risken för framtida rädsla/obehag för nålar/stick. Detta ämne skulle kunna utvärderas mer.
16 Trots god hygien och försiktighet är det alltid en risk för komplikationer vid penetration av huden samt att det blir en temporär skada på kärlen. Hos patienter som har ett behov av en PVK under sin sjukhusvistelse skulle det kunna vara av vikt att minska antal PVK- byten p.g.a. detta. Vid upprepade penetrationer av blodkärl uppkommer en skada i form av en förhårdnad (ärrvävnad) av kärlväggen, vilket i framtiden kan leda till svårigheter att punktera blodkärlet. En annan tydlig aspekt av att byta PVK vid klinisk indikation är att det skulle minska arbetstiden för sjuksköterskan. Detta sparar tid dels för den enskilde sjuksköterskan som hen kan lägga på andra omvårdnads uppgifter. Detta skulle potentiellt även kunna göra att mindre erfarna sjuksköterskor skulle kunna få mer tid vid varje PVK insättning/byte, vilket i förlängningen skulle kunna göra att sjuksköterskan känner sig säkrare vid insättning och hantering av en PVK. Även detta skulle kunna utvärderas eller forskas på mer.
En annan aspekt av att minska antalet PVK byten är att det blir en ekonomisk besparing, ju färre PVK:er som införes ju mindre material behövs användas och detta kan leda till en reell besparing (Hasselberg et al., 2010; Rickard et al., 2012; Rickard et al., 2010; Webster et al., 2008). För att fastslå detta skulle det behövas göras en utvärdering gällande material- användning.
Enligt riktlinjerna i Vårdhandboken (2020) beskrivs risken för komplikationer och att dessa ökar med tiden, därför bör PVK bytas inom 72 timmar. Detta är motsägelsefullt då
vårdhandboken säger att svårstuckna patienter kan ha kvar PVK:n en längre tid om
insticksstället ser bra ut. Av de studier som inkluderas i denna litteraturstudie är det endast en som förespråkar samma tidsram som Vårdhandboken (2020), (Hasselberg et al., 2010). En förespråkar byte inom 96 timmar (Cicolini et al., 2014) och de övriga förespråkar byte av PVK vid klinisk indikation. De fem RCT-studierna har visat i sina resultat att byte på klinisk indikation är att föredra. De fann ingen signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller uppkomst av komplikationer (Rickard et al., 2010; Rickard et al., 2012; Vendramin et al., 2019; Webster et al., 2008; Xu et al., 2017).
I flertalet av studierna var följsamheten gällande riktlinjerna av PVK-hantering, tid på plats samt dokumentation bristfällig (Ciccolini et al., 2014; Palese et al., 2011, Rickard et al., 2010;
Vendramin et al.,2019; Xu et al., 2017). Detta ämne skulle kunna utvärderas mer. Det är viktigt med regelbundna utbildningar och uppföljningar för att kunna bedöma symtom på komplikationer och för att avlägsna PVK i tid och genom detta minska risken för uppkomst
17 av komplikationer relaterade till PVK. För att komma bort från rutinmässigt PVK-byte är det viktigt med regelbundna bedömningar av PVK:n, insticksstället och området runt omkring, samt följa de aktuella riktlinjer som finns och ta bort PVK:n vid tecken på komplikationer.
Det är viktigt att sjuksköterskor i sin yrkesroll som omvårdnadsexpert att vårda, förespråka aktuell och bästa evidensbaserade omvårdnad för att ge patienten bästa möjliga vård och på så vis förhindra komplikationer (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
De risker som kan finnas vid byte av PVK vid klinisk indikation är bristande förmåga och att inte kunna bedöma vad patienten behöver vilket kan leda till utebliven vård, vilket enligt Eriksson (2015) har sitt ursprung i grundhållning och motivet att vårda. Det kan ge en falsk säkerhet att en PVK kan sitta upp till 72 timmar, enligt svenska riktlinjer, vilket kan göra att man missar den kliniska blicken och inte gör dagliga inspektioner. Genom bra utbildning och uppföljning kan troligtvis risken för detta minskas. Det är även viktigt att regelbundet utbilda och samtala om de riktlinjer och rutiner som finns på den avdelning man arbetar på. Är det någon sjuksköterska som känner sig osäker är det viktigt att som chef och kollega att hjälpa medarbetaren/sjuksköterskan att få växa och känna sig säker i sin yrkesroll.
Den största utmaningen för vårdforskningen och vårdvetenskapen är att eliminera eller minska lidandet i vården enligt Eriksson ((2015). Att ändra riktlinjerna till byte av PVK när det är kliniskt indicerat kan vara en fördel då det minskar lidande för patienten, minskar arbetsbelastningen för personalen samt kostnader för sjukvården. Svenska- och CDC:s befintliga riktlinjer för kliniskt indikerat PVK-byte hos barn och patienter med dålig kärlåtkomst borde även kunna inkludera alla vuxna patienter.
Metoddiskussion
Avsikten med denna litteraturstudien var att studera hur ofta PVK ska bytas för att ge
patienten bästa möjliga vård och på så vis förhindra komplikationer, att söka och granska för att finna underlag till klinisk verksamhet. Vid val av artiklar har tagits både
observationsstudier och RCT-studier men övervägande har varit RCT-studier då dessa har högt bevisvärde för att testa hypoteser (Forsberg & Wengström, 2017; Friberg, 2018).
Sökningar har gjorts i PubMED samt CINAHL som är relevanta databaser i området omvårdnad och medicin (Forsberg & Wengström, 2017). I sökningen användes
catheterization, venous peripheral hos vuxna, men trots detta har sökresultatet innehållit barn, PICC-line och andra typer av katetrar som inte har tagits upp i detta arbete. I sökningen inkluderades artiklar som är skrivna på engelska. För att öka kvaliteten och evidens på
18 resultatet skulle det kunna ha sökts i fler databaser för att bredda antal studier. Då detta var en litteraturstudie har ej reviews eller metaanalyser använts vilket gjort att sökningar i Cochrane inte har varit möjliga. Studierna som inkluderats var både RCT- och observationsstudier, detta skulle kunna ha sänkt kvaliteten och därmed evidensnivån. För att säkerställa en högre
kvalitet skulle fler RCT studier kunna användas och i det fallet hade det behövts att sökas i fler databaser. Samtidigt är PubMed och CINAHL stora databaser där mycket studier är publicerade. Det gör det osäkert ifall det finns fler studier inom detta ämne publicerat för att kunna göra en större litteraturstudie.
Studiepopulationen i de granskade studierna var vuxna patienter. För att kunna öka antalet studier hade även barn kunnat inkluderas. Å andra sidan får då aspekter på barns och vuxnas fysiologi, sjukdomar och hur de pedagogiskt kan hanteras tas i beaktning.
En person kvalitetsgranskade artiklarna i denna litteraturstudie vilket kan vara en svaghet. För att förbättra kvaliteten på denna studie skulle ytterligare minst en person kunnat granska studierna.
När intresset för ny kunskap inhämtas ska de individer som deltar i undersökningen skyddas.
God etik är en viktig aspekt i all vetenskaplig forskning (Forsberg & Wengström, 2017). Alla artiklar är granskade för etiskt godkännande och samtycke från patienter fanns i de studier där detta behövs. En studie använde koder istället för personnummer.
Studier från sex olika länder är inkluderade, den högsta andelen var från Australien med fyra artiklar. En artikel var en översikt om hur det ser ut i världen gällande följsamheten till respektive riktlinjer och denna gjordes för två år sedan.
Slutsats
Resultatet av denna litteraturöversikt påvisar att det inte finns någon skillnad för handhavande av PVK:er enligt riktlinje jämfört med klinisk bedömning gällande uppkomst av
komplikationer såsom tromboflebit. Klinisk bedömning kan vara värdefull för att förebygga komplikationer då det inte är uppenbart att PVK-tiden är den stora orsaken till uppkomsten av komplikationer. Detta kan tyda på att PVK:er kan sitta längre än vad riktlinjer menar. Dock finns ett behov av mer forskning för att utvärdera/utforska patientens lidande och
sjuksköterskans arbetssituation. Svenska- och CDC:s befintliga riktlinjer för kliniskt indikerat PVK-byte hos barn och patienter med dålig kärlåtkomst borde även kunna inkludera alla vuxna patienter.
19
Referenser
Alexandrou, E., Ray-Barruel, G., Carr, P., Frost, S., Inwood, S., Higgins, N., Lin, F., Alberto, L., Mermel, L. & Rickard, C. (2018). Use of short peripheral Intravenous Catheters:
Characteristics, Management, and Outcomes Worldwide. Society of Hospital Medicine, 13 (5). doi:10.12788/jhm.3039
Caldeira, D., David, C. & Sampaio, C. (2011). Skin antiseptics in venous puncture-site disinfection for prevention of blood culture contamination: systematic review with meta- analysis. Journal of Hospital Infection, 77(3), 223-232. doi: 10.1016/j.jhin.2010.10.015 Centers for disease control and prevention (2020) Guidelines for the Prevention of Intravascular Catheter-Related Infections Hämtad 14 maj 2020 från
https://www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/rr5110a1.htm
Cicolini, G., Manzoli, L., Sominetti, V., Flacco, M.E., Comparcini, D., Capasso, L., Di Baldassarre, A. & Eltaji Elfarouki, G. (2014). Phlebitis risk varies by peripheral venous catheter site and increases after 96 hours: a large multi-center prospective study. Journal of Advanced Nursing 70(11), 2539–2549. doi:10.1111/jan.12403
Eiman Johansson M. (2007). Sjuksköterskors kliniska beslutsfattande med fokus på perifera venkatetrar (PVK). Malmö: Malmö Högskola.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/5589/Eiman Johansson 2007_kappa licavh_ssk klin beslusfatt PVK.pdf?sequence=1
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber utbildning
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2.uppl). Stockholm: Liber utbildning
Forsberg, C & Wengström, Y. (2017). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analysering och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur Friberg, F. (2018). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.
Hasselberg, D., Ivarsson, B., Andersson, R. & Tingstedt, B. (2010). The handling of peripheral venous catheters-from non-compliance to evidence-based needs. Journal of Clinical Nursing, 19, 3358-3363 doi:10.1111/j.1365-2702.2010. 03410.x
Maki, D., Kluger, DM. & Crnich, CJ. (2006). The risk of bloodstream infection in adults with different intravascular devices: a systematic review of 200 published prospective studies.
Mayo Clinic Proceedings, 81(9), 1159-1171.doi: 10.4065 /81.9.1159
20 Marsh, N., Webster, J., Mihala, G. & Rickard, CM. (2015). Devices and dressings to secure peripheral venous catheters to prevent complications. Cochrane Systematic Review. doi:org / 10.1002 / 14651858.CD011070.pub2
Mattox, E.A. (2017). Complications of peripheral venous access devices: prevention, detection, and recovery strategies. American association of Critical care nursing, 37(2), 1- 14.doi:10.4037/ccn2017657
O`Grady, NP., Alexander, M., Burns, L., Dellinger, E., Garland J, O. Heard S,…Pearson, M.
(2011). Guidelines for the prevention of intravascular catheter- related infections. Clinical Infectious Diseases, 52(9), 162-193.doi: org / 10.1093/cid / cir257
Palesa, A., Cassone, A., Kulla, A., Dorigo, S., Magee, J., Artico, M,…Sclauzero, P. (2011).
Factors Influencing Nurses`decision-Making Process on Leaving in the Peripheral Intravascular Catheter After 96 Hours. Journal of infusion nursing,34(5), 319-326.
doi:10.1097/NAN.0b013e3182290a20
Rickard, CM., McCann, D., Munnings. J. & McGrail. MR., (2010). Routine resite of peripheral intravenous devices every 3 days did not reduce complications compared with clinically indicated resite: a randomized controlled trial. BMC Med, 8(53), doi: 10.1186 / 1741-7015-8-53. PMID: 20831782
Rickard, CM., Webster, J., CWallis, M., Marsh, N., McGrail, M., French, V., Foster, L., Gallagher, P., Gowardman, J., Zhang, L., McClymont, A. & Whitby, M. (2012).
Routine versus clinically indicated replacement of peripheral intravenous catheters: a randomized controlled equivalence trial. Lancet, 380:1066-74
SFS, (2002:460). Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Hämtad 3 september 2020 från Socialstyrelsen.
http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/03/030460.PDF
SFS, (2008:355). Patientdatalagen.
Hämtad 3 september 2020 från Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355 SFS, (2014:281). Patientlag
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, (2006). Regelbundet byte av perifer venkateter (PVK) för att förebygga tromboflebit.
https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/regelbundet-byte-av-perifer-venkateter-
21 pvk-for-att-forebygga-tromboflebit/
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, (2013). Perifer venkateter (PVK) – regelbundet byte eller byte vid klinisk indikation?
Hämtad 14 maj 2020 från https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/perifer- venkateter-pvk--regelbundet-byte-eller-byte-vid-klinisk-indikation/
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, (2016). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelaterade- infektioner/
Svensk sjuksköterskeförening, (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Hämtad 13 maj 2020 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening, (2016). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom vårdhygien. Hämtad 2 september 2020 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/komp_hygien-2017_webb.pdf Svensk sjuksköterskeförening, (2011). Re-Aktion! Kunskapsunderlag för inläggning och skötsel av perifer venkateter. Hämtad 2 september 2020 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/re-aktion-publikationer/reaktion.venkateter.web.2011-10-17.pdf Vendramin, P., Avelar, A.F.M., Rickard, C.M. & Pedreira, L.G. (2019). The RESPECT trial- Replacement of peripheral intravenous catheters according to clinical reasons or every 96 hours: A randomized, controlled, non-inferiority trial. International Journal of Nursing studies,107, 103504. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2019.103504
Vårdhandboken. (2020). Perifer venkateter.
https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/perifer-venkateter/,
Webster, J., Osborne, S., Rickard, CM. & New K. (2015). Clinically-indicated replacement versus routine replacement of peripheral venous catheters. Cochrane Systematic Review, (8):CD007798: doi: 10.1002/14651858.CD007798.pub4.
Webster, J., Clarke, S., Paterson, D., Hutton, A., van Dyk, S., Gale, C. & Hopkins, T. (2008).
Routine care of peripheral intravenous catheters versus clinically indicated replacement:
randomized controlled trial. BMJ, 337(7662), 157–160. doi:10.1136 / bmj. a339
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
22 Xu, L., Hu, Y., Huang, X., Fu, J. & Zhang, J. (2017). Clinically indicated replacement versus routine replacement of peripheral venous catheters in adults: A nonblinded, cluster
randomized trial in China. International Journal of Nursing Practise,23:12595. Doi:
10.1111/ijn.12595
Ying Hua, Y., Tan, G., Ling, W., Tai, S., Sim, C. & Hui Leng, I. (2016). Optimising peripheral venous catheter usage in the general inpatient ward: a prospective observational study. Journal of Clinical Nursing, 26, 133-139. doi:10.1111/jocn.13451
Protokoll för kvalitetsvärdering
Bilaga IOmarbetad efter modell av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006)
1. Är forskningsmetoden RCT? JA NEJ
2. Fanns kontrollgrupper? JA NEJ
3. Adekvata exklusionskriterier? JA NEJ
4. Är urvalsförfarandet beskrivet? JA NEJ
5. Är urvalet representativt? JA NEJ
6. Är bortfallsanalysen beskriven? JA NEJ
7. Är bortfallsstorleken beskriven? JA NEJ
8. Adekvat statistisk metod? JA NEJ
9. Etiskt resonemang? JA NEJ
10. Är instrumenten valida? JA NEJ
11. Är instrumenten reliabla? JA NEJ
12. Är resultatet generaliserbart? JA NEJ
Varje JA-svar ger 1 poäng. NEJ-svar ger 0 poäng.
Hög kvalitet: 10–12 poäng Medelgod kvalitet: 8–9 poäng Låg kvalitet: <8 poäng
KÄLLA: Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006) Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (2. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
