Till hemsidan │ Prenumerera
Region Syd Vecka 21, 2020
Fortsatt kväveupptag i höstvetefälten
Kväveupptaget i höstvetefälten fortsätter att öka medan de flesta nollrutor är ovanligt bleka. I våra mätningar den 15 maj hade fälten utan stallgödsel nu tagit upp i
genomsnitt 70 kg kväve per hektar. I nollrutorna var kväveupptaget fortsatt lågt med 19 kg kväve upptaget i de fält som inte har stallgödsel i växtföljden. Hälften av de fält vi följer var i flaggbladstadiet medan resterande fält var kvar i stråskjutningen.
Ett collage över 12 av de nollrutor som vi följer visar att nollrutorna behåller sin bleka färg från förra veckan medan fälten runtomkring får allt mörkare grön nyans. Foto: Karl-Johan Fabó
Väderdata
Veckan som slutade med mätningen 15 maj var liksom veckan dessförinnan nederbördsfattig på de flesta platserna. Som mest uppmättes 5 mm vid mätstationen i Trelleborg, följt av 3 mm i Jonstorp och 2 mm i Kristianstad. Vid stationerna i Alnarp, Vellinge och Lund registrerades ingen nederbörd alls. Under fredagens och helgen 15-17 maj, det vill säga efter mätningarna har de flesta platser fått lite regn mellan 1-9 mm, vilket är välbehövligt för grödorna.
Medeltemperaturerna i luften var oförändrad eller till och med något lägre än veckan dessförinnan, genomgående runt 9 grader. Natten mellan 14 och 15 maj uppmättes
minusgrader under natten på samtliga platser. Marktemperaturen var som medeltal 11 grader både i Svalöv, och Alnarp, vilket är 1 grad högre temperatur än veckan före.
a 2 Utvecklingsstadium och upptaget kväve
I tabell 1 visas vetets utvecklingsstadium och upptag av kväve 15 maj jämfört med 8 maj. Vid mätningen den 15 maj hade nästan hälften, sex av 15 fält nått DC 37, då flaggbladet just är synligt. Resterande fält är kvar i stråskjutningsfasen.
I medeltal för fälten utan stallgödsel har 70 kg kväve per hektar tagits upp i grödan och 19 i nollrutorna. Det är en ökning med 18 kg kväve i den gödslade grödan sedan förra mätningen, medan ökningen i nollrutorna är två kg kväve. I fält med stallgödsel i växtföljden är det genomsnittliga kväveupptaget 72 kg i fält och 22 kg per hektar i nollrutorna.
I nollrutorna är det totala kväveupptaget fortfarande ovanligt lågt, medan kväveupptaget i fält fortsatt öka sedan förra mätningen. I tre fält, med stallgödsel i växtföljden ser vi dock att upptaget i nollrutorna är mer normalt för tiden. Det är nollrutorna i Löderup,Kristianstad och Fjälkinge där det i medeltal har tagits upp 37 kg kväve i nollrutorna och 87 kg i fält.
Mätningarna för dessa fält gjordes 18 respektive 19 maj (DC 37).
Tabell 1. Grödans upptag av kväve 15 maj i jämförelse med mätningen den 8 maj 2020. Avvikande datum för mätning: Kristianstad och Fjälkinge 18 maj, Löderup 19 maj
NOLLRUTA FÄLT
Plats Sort Förfrukt DC-
stadiu m
Upptag i nollruta (kg N/ha)
Jmf. med förra mätningen
Upptag i fält (kg
N/ha)
Jmf. med förra mätningen
Utan stallgödsel
Kattarp 1 Julius höstraps 32 18 1 59 10
Kattarp 2 Linus rödklöver 32 28 5 71 21
Trelleborg 1 Brons höstraps 32 17 1 73 21
Trelleborg 2 Linus höstraps 37 14 1 79 27
Löberöd 1 Brons höstraps 31 13 2 51 19
Löberöd 2 Brons potatis 31 9 0 55 8
Sjöstorp 1 Julius höstraps 37 31 2 95 15
Sjöstorp 2 Julius rödklöver 32 19 4 75 19
Med stallgödsel
Västraby 1 Ellvis vall 32 20 2 45 16
Västraby 2 Ellvis vårkorn 37 17 0 68 16
Håslöv Brons höstvete 31 14 2 68 26
Skegrie Brons höstraps 37 14 0 84 21
Löderup Torp höstraps 37 45 - 98 1
Kristianstad Linus vårkorn 37 36 - 82 -
Fjälkinge Praktik sockerbetor 37 31 - 82 3
a 3 Diagram 1. Kväveupptag i höstvetefälten utan stallgödsel i växtföljden, 15 maj 2020, fördelat på markens
kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukten anges inom parentes för varje fält.
Diagram 2. Kväveupptag i höstvetefälten med stallgödsel i växtföljden, 15 maj 2020, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukten anges inom parentes för varje fält.
Avvikande datum för mätning: Löderup 19 maj, Kristianstad och Fjälkinge 18 maj
18 28 17 14 13 9 31 19
40 43 56 65
38 46
64
56
100 20 3040 5060 7080 90 100
Kväveupptag (kg N/ha)
Gårdar utan stallgödsel
Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve
20 17 14 14 45 36 31
25 51 55 70
54 46 50
100 2030 4050 6070 8090 100
Kväveupptag (kg N/ha)
Gårdar med stallgödsel eller biogödsel
Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve
a 4 Jämfört med tidigare år
Vi har här tittat på kväveupptag i nollrutor och fält hos fyra gårdar utan stallgödsel i växtföljden, där cirka 8 fält årligen ingår i jämförelsen. I dessa fält har nu kväveupptaget börjat ta fart och har sedan förra veckan ökat med 20 kg kväve per hektar. Det är ett något lägre upptag än veckan dessförinnan. Kväveupptaget i nollrutorna har legat relativt still, med ett kväveupptag på två kg sedan förra mätningen. Nivån är ovanligt låg när vi jämför tidigare år för dessa gårdar.
Diagram 3. Kväveupptag i höstvetefält och nollrutor i en jämförelse 2015-2020 mellan fyra gårdar (cirka 8 fält årligen). Gårdarna är Kattarp, Skegrie, Trelleborg och Sjöstorp.
0 20 40 60 80 100 120 140
v15 v16 v17 v18 v19 v20 v21 v22 v23 v24
2015 Nollruta 2015 Fält 2016 Nollruta 2016 Fält 2017 Nollruta 2017 Fält 2018 Nollruta 2018 Fält 2019 Nollruta 2019 Fält 2020 Nollruta 2020 Fält kg N/ha
a 5 Låg markkväveleverans
Nollrutorna har fortfarande ett ovanligt lågt upptag för den här tidpunkten på våren på de flesta platser. Orsaken till att upptaget i nollrutorna är högre i Löderup, Kristianstad och Fjälkinge än övriga platser är svårt att se med så litet underlag av nollrutor. Faktorer som kan påverka är stallgödsel i växtföljden och mer nederbörd. Dessa gårdar har ofta en lite högre leverans i nollrutorna.
Markens kväveleverans har varit ovanligt låg och kan delvis förklaras av en regnig vinter som vi skrev om i förra veckans Säsongsnytt. Kan vi räkna med mer kväve från nollrutorna denna säsong?
Även om det har kommit en del nederbörd senaste dagarna är markfuktigheten fortfarande under det normala i stora delar av Skåne. Prognosen för markfuktigheten till den 28 maj ger ett lite bättre läge, se bilden nedan. Södra och västra Skåne är fortfarande områdena med lägre markfuktighet än normalt.
Marktemperaturen har också ökat något och en viss mineralisering kan komma att ske de närmsta veckorna. Jämför vi med tidigare år är det framför allt 2017 som en viss ytterligare leverans av markkväve kunde ses vid denna tid, då med 10-15 kg N per hektar. Oftast sker dock ingen större markleverans vid denna tid på året.
SMHIs karta över prognos för markfuktighet den 28 maj 2020 visar att södra och västra Skåne har lägre markfuktighet för växterna än normalt medan resterande del av region Syd har normala nivåer. Källa: SMHI
a 6 Tänk på vid komplettering
I en kvävegödslingsstrategi där man avvaktat med omkring en tredjedel av den
huvudsakliga kvävegivan börjar det bli dags för kompletteringsgödsling när grödan nått flaggbladstadiet, DC 37. Se hur du kan räkna på din kvävegiva efter hur mycket kväve som nollrutan tagit upp i Säsongsnytt, Region Syd, vecka 20.
Har du redan lagt en tillräcklig kvävegiva till den skörd du bedömer är rimlig och vill komplettera med kväve för att höja proteinhalten kan du däremot vänta något. Det gäller också om du är osäker på vilken skördenivå du kan förvänta med tanke på att det är relativt torrt Det har inte varit större upptag av kväve i maxrutan än i fältet i övrigt under de senaste veckorna så det finns ingen omedelbar brist i de fält vi följer. I senare års försök har
kompletteringsgödslingar med mindre kvävegivor fungerat bra och gett samma kväveskörd fram till vetets blomning. Ju senare gödslingen görs ju lägre blir merskörden och kvävet höjer istället proteinhalten. Ju större kvävegivor du planerat desto större blir också risken för liggsäd och överoptimal giva då kväve inte utnyttjas av grödan. Mycket handlar om att göra en realistisk bedömning av skördenivån.
Utöver att bedöma skördenivå och nollrutans kväveleverans behöver du också ta hänsyn till variationen i fält till exempel med hjälp av N-sensor, CropSAT eller andra verktyg. Med hjälp av satellitbilder kan du bedöma variationen och även göra en styrfil för varierad
kompletteringsgödsling i fältet. Läs mer om CropsSAT i Säsongsnytt, Region Syd, vecka 20.
Besök gärna försök
Vi vill tipsa om att titta in på sidan över fältförsök på Sverigeförsökens hemsida. Där kan du hitta var försöken ligger och dess fältkort med olika led. Välj Sverige och Växtnäring, om du vill titta på växtnäringsförsök. Passa till exempel gärna på att studera synliga effekter av de olika leden i försöken med Kvävestrategi i höstvete L3-2314 och Kvävestrategi vårvete, L3- 2315.
I Säsongsnytt för Region Syd hittar du våra löpande mätningar av kväveupptag i de nollrutor vi följer. Nästa mätning i nollrutorna planeras till slutet av vecka 21 (cirka 22 maj).
a 7 Kväveupptag på de olika platserna
Diagram 5. Kväveupptag i nollruta och fält för Kattarp och Västraby
Diagram 6. Kväveupptag i nollruta och fält för Håslöv, Skegrie och Trelleborg 0
20 40 60 80 100 120 140 160
17 april 24 april 01 maj 08 maj 15 maj
kg N/ha
Kattarp och Västraby
Kattarp 1 fält Kattarp 1 nollruta Kattarp 2 fält Kattarp 2 nollruta Västraby 1 fält Västraby 1 nollruta Västraby 2 fält Västraby 2 nollruta
0 20 40 60 80 100 120 140 160
17 april 24 april 01 maj 08 maj 15 maj
kg N/ha
Håslöv, Skegrie och Trelleborg
Håslöv fält Håslöv nollruta Skegrie fält Skegrie Nollruta Trelleborg 1 fält Trelleborg 1 Nollruta Trelleborg 2 Nollruta Trelleborg 2 fält
a 8 Diagram 7. Kväveupptag i nollruta och fält för Löberöd och Sjöstorp
Diagram 8. Kväveupptag i nollruta och fält för Löderup, Kristianstad och Fjälkinge
Emma Hjelm, Stina Olofsson, Cecilia Linge, Alnarp
0 20 40 60 80 100 120 140 160
17 april 24 april 01 maj 08 maj 15 maj
kg N/ha
Löberöd och Sjöstorp
Löberöd 1 fält Löberöd 1 Nollruta Löberöd 2 fält Löberöd 2 Nollruta Sjöstorp 1 fält Sjöstorp 1 Nollruta Sjöstorp 2 fält Sjöstorp 2 Nollruta
0 20 40 60 80 100 120 140 160
17 april 24 april 01 maj 08 maj 15 maj
kg N/ha
Löderup, Kristianstad och Fjälkinge
Löderup fält Löderup Nollruta Kristianstad fält Kristianstad Nollruta Fjälkinge fält Fjälkinge Nollruta
