Prognos över antal kremeringar

(1)

Augusti 2018 SWECO SOCIETY

Prognos över antal

kremeringar 2018-2050

RAPPORT

(2)

PROGNOS ÖVER ANTAL KREMERINGAR 2018-2050 – SWECO

2

Förord

Inför kommande investering i en ny anläggning anlitades Sweco för att ta fram information som kan ligga till grund för de beslut som ska fattas. I januari 2017 presenterades rapporten

”Omvärldsanalys för Västerås kyrkogårdsförvaltning och krematoriet Hovdestalund”.

Omvärldsanalysen visade bland annat på att befolkningsmängden och antalet avlidna i Västerås och i Mälardalen kommer att öka och att övriga krematorier i närområdet planerar att behålla motsvarande dagens kapacitet under de närmaste åren. Detta bekräftade att det finns ett lokalt och regionalt behov av att utvidga och kvalitetssäkra verksamheten i Hovdestalund.

Föreliggande rapport redovisar en uppdatering av de prognoser som presenterades i avsnitt 2 i den rapport som publicerades i januari 2017.

Ansvarig konsult för uppdateringen av prognoserna är Christian Skarman

(3)

Innehåll

1. Metod och antaganden ... 4

2. Resultat ... 7

3. Jämförelse med förra prognosen ... 9

(4)

4

1. Metod och antaganden

Antalet döda i en kommun eller region beror på hur befolkningen fördelar sig över åldrar och hur de åldersspecifika dödsriskerna ser ut. I diagram 1 framgår det att merparten av personer som avlider är i åldrarna mellan 80 till 95 år. I diagrammet framgår att det är fler män än kvinnor som avlider i åldrarna 55 till 80 år och färre i de högre åldrarna. Det betyder inte att risken att avlida är lägre för män i högre åldrar utan enbart att det finns färre män i de högre åldrarna.

Ser man till dödsriskerna utifrån diagram 2 framgår det att sannolikheten att avlida under året är betydligt högre för de allra äldsta. Det framgår också att dödsriskerna är förhållandevis låga kring 65 års ålder. Under perioden 2013 till 2017 var det de stora födelsekullarna från 1940- talet, de så kallade 40-talisterna, som nådde upp till 65 års ålder. Det stora antalet gav ett förhållande vis högt antal avlidna trots en egentlig låg dödsrisk i denna ålder. Till grund för prognosen har observerat antal döda åren 2013 till 2017 används för att ge viss stabilitet till beräkningarna. Att enbart använda senaste året skulle innebära ett litet underlag där slumpmässiga händelser får ett alltför stort genomslag. Utifrån det observerade antalet döda beräknas köns- och åldersspecifika dödsrisker.

Diagram 1: Antal avlidna i Västerås år 2013-2017 efter ålder och kön.

Antal

År

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Kvinnor

Män

(5)

Diagram 2: Åldersspecifika dödsrisker* i Västerås kommun 2013-205.

Per 100 personer i åldern

År

* Utjämnad med glidande medelvärde över ålder för att minska ge mer stabila risker.

De åldersspecifika dödsriskerna har sjunkit under perioden 1960 till 2017. Främst är det en mer hälsosam livsstil som legat bakom förändringen. Studier av de sjunkande åldersspecifika dödsriskerna och den ökade medellivslängden brukar lyfta fram minskad rökning och alkoholkonsumtion som huvudorsaker till denna utveckling. Detta förändrade beteende har varit extra markant hos männen vilken avspeglar sig i deras brantare minskning av dödsriskerna.

Medellivslängden för männen i Västerås ligger ungefär 0,8 år över den för riket. Motsvarande uppgift för kvinnorna är 0,3 år. Skillnaden mot riket antas kvarstå under hela prognosperioden.

Under prognosperioden reduceras de observerade köns- och åldersspecifika dödsriskerna redovisade i Diagram 2 så att de följer SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar som visas i Diagram 3.

0 5 10 15 20 25 30 35 40

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Kvinnor

Män

(6)

6

Diagram 3: SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling.

Kvinnor Män

Antal döda per 1 000 Ålder Antal döda per 1 000 Ålder

År År

Logaritmisk skala

Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd 2018-2070.

Befolkningsutvecklingen som ligger till grund för beräkningen av antalet årligen avlidna följer den årliga folkökningen som förväntas enligt Västerås kommuns befolkningsprognos 2016-2033. För åren därefter, där ingen officiell befolkningsprognos funnits att tillgå, har rikets procentuella folkökningstakt använts som grund för en beräkning, Samma metod har använts för Uppsala, Örebro samt övriga Mälardalen1. För Stockholms län har TRF:s prognos över den årliga befolkningsökningen fram till 2050 använts.

Befolkningsprognoser är oftast ganska osäkra på lite längre sikt, men då omflyttningen är relativt liten bland äldre personer är antalet årligen avlidna den demografiska komponent som oftast har bäst träffsäkerhet. Även om antagandet om de åldersspecifika dödsriskernas utveckling innehåller viss osäkerhet innebär det i praktiken enbart att det antal döda som uppskattades ett visst år istället sker åren innan eller efter. Alla avlider förr eller senare till skillnad från prognoser över till exempel barnafödande där det inte är säkert att alla får barn.

1Mälardalsregionen definieras här av kommunerna; Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Nykvarn, Täby, Danderyd, Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Norrtälje, Sigtuna, Nynäshamn, Håbo, Knivsta, Uppsala, Enköping, Vingåker, Gnesta, Nyköping, Flen, Katrineholm, Eskilstuna, Strängnäs, Trosa, Örebro, Skinnskatteberg, Surahammar, Kungsör, Hallstahammar, Västerås, Sala, Köping, Arboga

0.01 0.1 1 10 100 1000

1960 1980 2000 2020 2040 2060

100 år

95 år

90 år

85 år

80 år

75 år 70 år 65 år 0 år

0.01 0.1 1 10 100 1000

1960 1980 2000 2020 2040 2060

100 år

95 år

90 år

85 år

80 år

75 år 70 år 65 år 0 år

(7)

2. Resultat

Antalet döda beräknas öka under hela prognosperioden fram till 2050. Detta beror på att de stora födelsekullarna från 1940-talet under prognosperioden kommer upp i åldrar där dödsriskerna är höga. I Diagram 4 ges en utblick fram till 2050 för att visa på att nivån på antalet årligen avlidna väntas bli som högst mot slutet av prognosperioden, när 1960-talisterna kommer upp i åldrar där dödsriskerna är höga. Trots att det föddes fler på 40-talet än på 60-talet medförde invandringen att 60-talisterna blev fler än 40-talisterna redan år 1993. Övriga Mälardalsregionen är inte med i diagrammet då skalan skulle bli sådan att det vore svårt att utläsa förändringen i de tre kommunerna.

Diagram 4: Antal avlidna 1970-2017 och prognos för 2018-2050 Antal

År

I Diagram 5 visas den indexerade utvecklingen. Detta görs för att även Mälardalsregionen ska kunna redovisas i samma diagram. Den indexerade utvecklingen ger skillnaden mot den senast tillgängliga officiella statistiken över antalet döda, det vill säga döda under år 2017 utgör index 100. För år 2030 går det att utläsa att index är omkring 120 för Uppsala kommun. Det innebär att antalet avlidna i Uppsala kommun beräknas vara 20 procent fler under år 2030 än observerat år 2015. Utvecklingen är väldigt lik i de tre kommunerna samt i övriga Mälardalen.

Det beror på att 1940-talisterna och 1960-talisterna är stora grupper i nästan alla kommuner och att de nu ersätter de små födelsekullarna från 1920-talet och 1930-talet i de åldrar där dödsriskerna är höga. Den kraftigare ökningstakten av antalet döda i Uppsala förklaras av att 1940-talisterna är en extra stor grupp där. Under 1900-talets andra hälft byggdes Uppsala Universitet ut kraftigt. Det har medfört att det är större skillnad mellan 1940-talisterna och 1930-talisterna här.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Örebro kommun

Västerås kommun Uppsala kommun

(8)

8

Diagram 5: Prognos över antalet avlidna. Indexerad utveckling där år 2017 är 100.

Index

År

I tabell 1 redovisas andel avlidna församlings- och samfällighetsbor (i %) som har kremerats i krematorierna mellan år 2008 och år 2017. Som framgår av tabellen har andelen avlidna som kremerats varierat ganska kraftigt. Andelen kremerade i riket har ökat från omkring 81 procent år 2008 till omkring 84 procent år 2017. Andelen kremeringar i Västerås har legat över riksnivån de senaste tio åren. Totalt uppgår andelen kremerade under den senaste tioårsperioden till 88,2 procent i Västerås jämfört med 83,5 procent för samtliga krematorier.

Även Uppsala och Örebro ligger något över riksnivån.

Även om utvecklingen av andelen kremerade varierar från år till år, har trenden varit att andelen kremeringar ökat. Därför utgår analyserna om framtida behovet av kremeringar från den genomsnittliga andelen för de tre senast observerade åren, det vill säga åren 2015, 2016 och 2017.

Analysen har inte gjort något antagande om en fortsatt trend av andelen kremeringar. Det är dock inte otänkbart att andelen kremerade fortsätter öka, men samtidigt finns argument för att den ökande trenden kan upphöra. Detta som en följd av att en stor andel av de personer som invandrat till Sverige sedan 1900-talets andra hälft kommer från länder där andelen kremeringar historiskt sett är mycket låg. När dessa nu kommer upp i åldrar där dödsriskerna är höga kan den ökande trend av andelen kremeringar som varit i Sverige komma att upphöra, eller rentav vända till en trend där andelen kremerade minskar.

Tabell 1: Kremerade avlidna församlings- och samfällighetsbor i % av antal avlidna i krematorieorterna 2008-2017

Källa: SKKF Kremationsstatistik 2017 0

20 40 60 80 100 120 140 160

2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 2041 2042 2043 2044 2045 2046 2047 2048 2049 2050

Örebro kommun Västerås kommun Uppsala kommun Övriga Mälardalsregionen

Medelvärde

År 10 år 3 år

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2008-2017 2015-2017 Uppsala 83.2 84.7 85.8 83.9 87.2 83.0 80.1 91.1 85.2 85.6 85.0 87.3 Västerås 85.5 90.8 84.8 89.0 86.9 85.9 90.1 89.0 89.3 90.2 88.2 89.5 Örebro 82.8 82.5 83.4 88.7 85.4 84.7 84.8 88.3 80.4 87.8 84.9 85.5 Samtliga krematorier 80.9 83.0 82.8 83.6 83.3 85.0 83.9 84.7 83.4 84.3 83.5 84.1

(9)

Tabell 2 visar hur behovet av kremeringar utvecklas i de tre kommunerna samt i övriga Mälardalsregionen utifrån antagandet om en konstant andel kremerade. Prognosen visar på en ökning i behov under hela perioden, vilket är det förväntade resultatet av konstanta andelar i kombination med den tidigare beskrivna ökningen av antalet döda. År 2030 skulle behovet av kremeringar i Västerås kommun uppgå till 1 350, i Uppsala 1 600, i Örebro 1 210 och i övriga Mälardalsregionen 20 130.

Tabell 2: Framtida behov av kremeringar

3. Jämförelse med förra prognosen

I tabell 3 framgår skillnaden mellan aktuell prognos och den tidigare prognosen. År 2020 innebär föreliggande prognos ett behov om 80 kremeringar fler än vad som antogs i förra prognosen. Viss del av skillnaden beror på att andelen kremeringar antas vara något högre.

Men den stora skillnaden ligger i högre dödsrisker. Förra prognosen lutade sig mot Statistiska centralbyråns prognos för de åldersspecifika dödsriskernas utveckling.² Denna prognos hade en för optimistisk syn på hur de åldersspecifika dödsriskerna skulle utvecklas. Det visade sig att medellivslängden inte ökade i den takt som prognostiserats och fler avled än vad som förväntats. Statistiska centralbyrån har justerat sin senaste prognos utifrån detta och de åldersspecifika dödsriskerna väntas ligga på en något högre nivå under hela prognosperioden.³

Förändringarna i de åldersspecifika dödsriskerna påverkar endast tidpunkten för döden. Alla personer dör ju förr eller senare. De höjda åldersspecifika dödsriskerna som ligger till grund för årets prognos innebär att fler personer beräknas avlida i början av prognosperioden. Det högre antalet avlidna i början av prognosperioden skulle normalt ge ett lägre antal avlidna på sikt, i jämförelse med förra prognosen. Men då folkmängden beräknas bli större än i föreliggande prognos, blir antalet avlidna år 2040 på samma nivå som i förra prognosen.

Tabell 3 Jämförelse med förra prognosen (aktuell prognos minus förra prognosen)

Andel År

kremeringar 2020 2025 2030 Utblick 2040

i procent Döda Behov Döda Behov Döda Behov Döda Behov Uppsala kommun 87.3 1 566 1 367 1 678 1 465 1 833 1 600 2 095 1 829 Västerås kommun 89.5 1 357 1 215 1 426 1 276 1 509 1 351 1 616 1 446 Örebro kommun 85.5 1 281 1 095 1 332 1 139 1 414 1 209 1 531 1 309 Övriga Mälardalen 84.1 21 319 17 936 22 189 18 668 23 924 20 128 26 818 22 563

Andel År

kremeringar 2020 2025 2030 Utblick 2040

i procent Döda Behov Döda Behov Döda Behov Döda Behov

Uppsala kommun 2.6 97 123 111 138 98 130 54 100

Västerås kommun 1.2 72 80 70 79 48 61 2 21

Örebro kommun -0.4 98 79 94 75 69 54 -3 -9

Övriga Mälardalen -0.4 480 327 179 70 66 -32 -108 -189