Antal ungdomar

Att inte följa den förväntade

vägen

-En studie om ungdomar utanför gymnasieskolan och om det kommunala uppföljningsansvaret

Syfte

Syftet är att kartlägga hur det kommunala

uppföljningsansvaret organiseras samt att identifiera hinder och möjligheter i att stödja ungdomar för

utbildning och/eller arbetsmarknad. Ytterligare ett syfte är att undersöka vilka erfarenheter ungdomar och föräldrar har av kommunens uppsökande arbete och av

de insatser som erbjuds

* Vilka är ungdomarna?

* Hur hanteras informationen i IT- systemen om ungdomarna som ej påbörjar eller avbryter gymnasiestudier?

* Hur utförs det uppsökande arbetet?

* Hur bedrivs samverkansarbetet mellan verksamheter, ungdomar och föräldrar?

Krk: Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv,

Kungsbacka, Lilla Edet, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö. (12 st)

Gbg: Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården,

Centrum, Lundby, Härlanda, Kortedala, Kärra-Rödbo, Lärjedalen, Majorna, Frölunda,

Gunnared, Högsbo, Linnéstaden, Södra

Skärgården, Torslanda, Tuve-Säve, Tynnered, Älvsborg, Örgryte. (21 st)

Organisationstillhörighet

• Krk: Skola eller inom utbildningsområdet.

• Gbg: IFO.

Studiens upplägg:

2 stadsdelar i Göteborg/2 kranskommuner. – 4 Fokusgrupper- 31 personer.

Urvalskriterier

– Förankrat syfte/målsättning med uppföljningsansvaret i stadsdelen/ kranskommunen som leder till aktivt

uppsökande arbete och individuella insatser. – Stadsdelen/Kranskommunen har en uttalad

målsättning att genomföra intern och extern samverkan.

– Stadsdelarna/Kranskommunerna skall ha en för studien intressanta demografiska

Livsval i en värld av konkurrens –

vilka val ges och kan tas?

… att en gymnasieutbildning idag uppfattas som

nödvändig för att komma vidare på arbetsmarknaden eller för vidare studier. (SOU 2008:27)

Att alltfler elever har slutbetyg från gymnasieskolan gör också att frånvaron av en gymnasieutbildning idag fungerar i högre grad diskvalificerande. Betydelsen ligger i slutbetygets förmåga att diskriminera mot den minoritet som inte har det. (Forsberg, 2008)

• School leaving: the system – a school.

• Dropout: leave school without graduation.

• Stopout: those who leave and come back

later.

• Non starters: those who do not ever begin.

• Pushout: not welcome in school.

• NEET: not in education, employment or

training.

En hemkommun skall löpande hålla sig

informerad om hur ungdomar i kommunen

som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt

20 år är sysselsatta, i syfte att kunna

erbjuda dem lämpliga individuella

Mars 2009 Antal ungdomar aktuella för uppföljningsansvaret 1011 786 0 200 400 600 800 1000 1200 Kranskommunerna Göteborg A n ta l u n gd om a r

Vad gör ungdomarna?

Får stöd från socialtjänsten Håller sig borta

Har annan sysselsättning Går individuella programmet Kvalificerad till nationellt program Vanligt arbete Studerar i andra skolformer Föräldraledig Utomlands Sjukskriven Militärtjänstgöring Behörig till nationellt program Ej behörig till nationellt program Väntar Avbryter Byter Praktikplatser Social problematik Bristande motivation? Kort vistelse i Sverige Funktionshinder Otillräckligt stöd/frånvaro i grundskolan Aktivt Passivt AF BUP FÖS Coach Praktik SoB

GÖTEBORG KRANSKOMMUNER Stadskansliet GRUUS GERDA Utbildningsförvaltningen Brev - Vägledning Listor 2-3 ggr/år Skola Sysselsättning Uppföljnings-ansvariga Socionomer/IFO

Skickar brev, mail, sms, ringer till personer som ej studerar på nationellt program, specialut-format program, IV-program eller gymnasiesärskola

Erbjuder egna insatser Stöd m.m.

”Vart ska jag ta vägen?” Erbjuder insats

Intern samverkan Extern samverkan Socialtjänsten Utbildningsförvalt-ningen, AF,BUPmm GR- Gymnasieintagningen Administratörer direkt information SYV-are/ Utbildningsför-valtning Uppföljnings-ansvariga

Skickar brev, mail, sms, ringer till personer som ej studerar på nationellt, program, specialut-format program, IV-program eller gymnasie-särskola

Erbjuder egna insatser Stöd m.m.

”Vart ska jag ta vägen?” Erbjuder insats

Intern samverkan Extern samverkan

IV Socialtjänst, AF, BUP m.m.

Återrapportering

Grundskolan

• Negativ skolanpassning

• Svag eller måttlig skolanpassning

• Klart positiv skolutveckling

Förberedelse inför gymnasievalet

– Stressigt – Förvirrat – Väl förberett

– Studie- och yrkesvägledarval – Kompisval

Gymnasieavhopp

–

Snabbt avhopp

– Avvaktar avhopp

– Sent avhopp

Gymnasiehistorik

Emma: 1. Kommunal skola - nationellt program 2. Fristående gymnasieskola

- Avhopp termin 3

Stina: 1. Kommunal skola - nationellt program - Avhopp termin 4

Fanny: 1. Kommunal skola - nationellt program

- Avhopp år 3 HT– samlat betygsdokument

Klara: 1. Kommunal skola – nationellt program - Avhopp år 3 - samlat betygsdokument 2. Lärcentrum 200p

Gymnasiehistorik

Olof: 1. Kommunal skola – IV- program – avhopp termin 1

2. Yrkespraktik 3 år – samlat betygsdokument

Simon: 1. Kommunal skola – IV- program/praktik – avhopp termin1

2. Komvux – avhopp termin 5

Linus: 1. Kommunal skola – nationellt program

- Avhopp termin 1

Martin: 1. Fristående skola - nationellt program - avhopp termin 1

2. Ny skola – avhopp termin 2 3. IV/Praktik

4. Kommunal skola - Nationellt program 1 termin 5. IV/Yrkesutbildning – avhopp

6. Arbete

Yusuf: 1.IVIK

2. PRIV- avhopp termin 2

Att hamna i tyngdlöst landskap

-en vecka upp till drygt ett år

- total passivitet, sover, spelar dataspel,

går ut med hunden, kamratförluster,

Att få stöd och navigering

- Engagemang, uppmuntran, lyssnar, inväntar, integritet – lämnas inte ensam, initiativrik, visar på alternativ.

- Föräldrar viktiga.

- Delaktighet, se sonen/dottern få stöd skapar trygghet, kunnig personal, information om

Nutid och Framtid

– Praktik, Skyddsnätet, Lärcentrum, Komvux, Folkhögskola, Fast anställning, Jobbvikariat, Arbetslös. – Utbildning, arbete, familj – här och nu.

”Jag tror nog att så länge man bara försöker så kan man nog påverka de flesta grejer, man kan inte påverka sjukdomar och dödsfall och sådant men jag tror verkligen att bara man pratar med en person och får dem att förstå ens egen situation så kommer det att fungera”

Ungdom Grund-_skola Gymnasie-_avhopp Stöd och_{navigering i} UA-samverkan Olof Simon Linus Stina Emma Yusuf Martin Fanny Klara Negativ skolanpassning Negativ skolanpassning Svag eller måttlig skolanpassning Svag eller måttlig skolanpassning Svag eller måttlig skolanpassning Svag eller måttlig skolanpassning Klart positiv skolutveckling Klart positiv skolutveckling Klart positiv skolutveckling Snabbt avhopp Snabbt avhopp Snabbt avhopp Avvaktar avhopp Avvaktar avhopp Avvaktar avhopp Avvaktar avhopp Sent avhopp Sent avhopp Mycket stöd Mycket stöd Mindre stöd Mycket stöd Mindre stöd Lite stöd Mycket stöd Lite stöd Lite stöd

De professionellas syn på

ungdomsgruppen

* Positiva krafter.

* I grundskolan har man inte lyckats fånga upp ungdomarna. Misslyckanden leder till

misslyckanden i gymnasiet. ”Gymnasie-chocken”. ”Snällbetyg”.

* Gymnasieskolans ansvar? * Höga krav.

* Psykisk ohälsa – isolerar sig. * Funktionshinder.

Genusperspektiv

- Kanske vi är låste i våra manliga och

kvinnliga yrkesutbildningar?

- Det psykologiseras mer med flickor.

Man ser till deras omständigheter, för

pojkar gäller deras beteenden.

sjukvård)

- Utbudet av arbetsmarknadsutbildningar

inom AF är inriktat mot traditionellt

Framgångsfaktorer

* Möt ungdomen ”där den är”.

* Bra bemötande – skapar förutsättningar för fortsatt kontakt.

* Visa ett intresse för ungdomen – och för föräldrarna. * Söka bakgrundsfaktorer till ungdomens situation.

* Visa på möjligheter – alternativ till det redan prövade eller den nuvarande situationen.

* Anpassa insatserna. * Stegvis utveckling. * Kontinuitet.

* Följa med – bli en brygga – till andra aktörer och samverka – kreativitet i samverkansformer.

Hinder

– När den egna organisationen eller andra upplevs ”fyrkantiga”.

– När andra myndigheter inte uppfattar sig som en del av arbetet med målgruppen t ex AF och BUP.

– Tidsaspekten.

– Avsaknad av metoder för att nå vissa ungdomar. – När resurser saknas:

- Tidskrävande och svårt att finna praktik inom uppföljningsansvaret.

- Flera SDF är för små för att skapa egna specialformade insatser.

Faktorer som påverkar lokala

insatser

– Graden av förankring – förutsättningar som kompetens, resurser, stöd.

– Tillgång till insatser och samverkan.

– Graden av respons från ungdomar och föräldrar. Val av metoder.

– Antal ungdomar och deras livssituation. – Socio-ekonomiska förutsättningar.

– Uppföljningsansvarets organisatoriska placering.

AF´s roll

– Ungdomarna måste vara anställningsbara. – Ungdomarna inom UA behöver oftast

förberedande insatser innan de kommer till AF.

– Samverkan viktigt. Vad kan ungdomarna göra medan de är inskrivna i AF och inte får ta del av utbudet av insatser de första 6

Utvecklingsområden

• Tydliggöra vilket ansvarsområde som skola respektive stadsdel har.

• Regelverk och tolkningar.

• Utveckla intern och extern samverkan inom flera områden.

• Metodutveckling av IT- systemen.

• Metodutveckling för att nå alla ungdomar.

• Utvärdera överlämningsrutiner vid studieavbrott från aktuell gymnasieskola till uppföljningsansvarig.

• Behov av fler alternativ – t ex praktikplatser.

• Utveckla metoder och insatser i gymnasieskolan så att färre elever avbryter sina studier.

• Kontinuerliga utvärderingar/uppföljningar som bas för kunskapsutveckling i arbetet.

Utvecklingsområden i

gymnasieskolan

* Tillvarata elevers och föräldrars

delaktighet under hela gymnasietiden.

* Utveckla arbetsformer och arbetssätt efter elevers behov och intresse.

* Beakta och bearbeta den sociala

Att hantera komplexiteten

-

• Övergripande samhällelig kontext – den politiska styrningen

• Organisatorisk inramning - ledningsnivå

• Den operativa verksamheten -uppföljningsansvariga

Fortsatta frågeställningar:

• Vad händer med unga vuxna som är över

20 år?

• Hur hittar man ”rätt” i informationsflödet?

• Skolfrånvaro viktig faktor i

grundskolan/gymnasieskolan – hur arbetar

ni med det?