2. Bakgrund 1. Inledning PM - Skogsalternativet

PM - Skogsalternativet

1. Inledning

WSP har på uppdrag av Trafikverket studerat ett inkommit förslag om att bygga E22:an i en nordlig sträckning i skogsmark från Torstäva till den planerade anslutningen till befintlig E22 vid Norra Binga. Rubricerat PM redogör för det så kallade skogsalternativet och dess konsekvenser.

2. Bakgrund

E22 ingår i det nationella stamvägnätet samt TEN-vägnätet och är ett riksintresse för kommunikation. Vägen börjar i Trelleborg och går upp till Norrköping via Blekinge. Sträckan är totalt 56 mil. E22 på sträckan Lösen-Jämjö är viktig både för den genomgående trafiken och för den omfattande pendlingen mot Karlskrona.

En förstudie upprättades 2008 och en vägutredning upprättades 2009. Efter vägutredningen fattade dåvarande Vägverket ett inriktningsbeslut om att projektet skulle drivas vidare med en sträckning enligt alternativ 1-2. Detta alternativ förordas av såväl Länsstyrelsen i Blekinge län, Region Blekinge som Karlskrona kommun. Vägkorridoren i alternativ 1-2 följer befintlig väg på delen Lösen- Ramdala och går därefter i en förbifart norr om Jämjö tätort. Anslutning till befintlig väg sker ca 2 km öster om tätorten. Aktuell sträcka är ca 15 km lång.

I samband med samrådet av vägplanens samrådshandling lämnade lantbrukare i området ett yttrande där de presenterade ett alternativt förslag (skogsalternativet) till E22:s sträckning på delen Torstäva-Norra Binga. Skogsalternativet ansågs av lantbrukarna vara lämpligare eftersom det innebär ett mindre intrång i

jordbruksmark än Trafikverkets vägförslag. Enligt miljöbalken 3 kap 4§ är det endast tillåtet att exploatera jordbruksmark om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Skogsalternativet överensstämmer delvis med alternativ 3 i vägutredningen men eftersom sträckningen för skogsalternativet i sin helhet inte prövades i

vägutredningen, har en övergripande utredning av skogsalternativet genomförts. I

utredningen har skogsalternativet jämförts med Trafikverkets vägförslag.

2.1. Syfte och mål

Syftet med rubricerad utredning är att ta fram ett underlag för att kunna besvara ett inkommit yttrande i samrådet om vägplanen för E22 Lösen-Jämjö. Utredningen ska bedöma skogsalternativets konsekvenser och jämföra alternativet med

Trafikverkets vägförslag.

Projektmålen för projektet är:

 Att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på E22, delen Lösen- Jämjö.

 Att minska störningarna från trafiken för de boende i Jämjö.

 Att skapa ett väl fungerande lokalvägnät för jord- och skogsbruksmaskiner.

 Att lösa problemen med översvämningar av befintlig E22 i anslutning till Ramdala.

3. Befintliga utredningar och ställningstagande

3.1. Vägutredningen

I vägutredningen studerades fem alternativa vägkorridorer varav två stycken (alternativ 4 och 5) förkastades. Övriga tre alternativ (alternativ 1-3) studerades vidare i detalj. Av samtliga studerade alternativ är alternativ 3 det som i störst utsträckning överensstämmer med skogsalternativet.

3.1.1. Alternativ 1

Alternativ 1 följer befintlig väg på sträckan Lösen-Ramdala. Öster om Ramdala viker korridoren av norrut och passerar Jämjö norr om Ådalen.

3.1.2. Alternativ 2

Alternativ 2 är i princip samma vägkorridor som för alternativ 1, men ny väg byggs norr om befintlig väg på sträckan Lösen-Ramdala. Mitt för Ramdala viker

korridoren av norrut och passerar Jämjö norr om Ådalen.

3.1.3. Alternativ 3

Alternativ 3 går i en helt ny sträckning från Lösen i randzonen mellan skogsmarkerna och det öppna kustlandskapet. För detta alternativ krävs en anslutningsväg väster om Jämjö, för att denna trafik ska kunna dra nytta av den nya vägen. Alternativet bedömdes medföra flera negativa konsekvenser:

 Tillgängligheten till öarna och Ramdala är sämre vilket gör att alternativet inte fångar upp och tillgodoser den lokala trafiken i samma omfattning som alternativ 1 och 2. Problemen med låg trafiksäkerhet mm kvarstår därför för en stor del av trafiken som fortsätter använda befintlig väg.

 Innebär det största intrånget i landskapet av alternativen eftersom vägen går i ny sträckning på hela sträckan, vilket påverkar vilt och friluftsliv negativt.

 Anslutningsvägen till Jämjö blir lång och innebär ett stort intrång i jordbruksmark samt ett intrång i Duverums bygata.

Vägkorridorer enligt alternativ 1 - 3.

3.2. Ställningstagande i vägutredningen

I samband med vägutredningen förordade såväl Karlskrona kommun, Region Blekinge som Länsstyrelsen i Blekinge län alternativ 1.

Karlskrona kommun förordade alternativet med motivet att alternativet bäst fångar upp den lokala trafiken samtidigt som det ger den största sammantagna nyttan.

Kommunen ansåg dock att valet av korridor inom alternativet öster om Ramdala behövde utredas ytterligare.

Länsstyrelsen i Blekinge Län förordade alternativet med motivet att det ger det minsta intrånget i landskapet och att det på bäst sätt betjänar den största

trafikmängden. Alternativet ger en god tillgänglighet till orter längs sträckan vilket är fördelaktigt för den regionala utvecklingen.

Efter genomförd vägutredning och dess utställelse fattade dåvarande Vägverket beslut (daterat 2010-03-16) om att fortsätta arbetet med att upprätta vägplan (arbetsplan) enligt alternativ 1-2. Se karta nedan. Motiven för inriktningsbeslutet var följande:

 Alternativ 1 betjänar den största trafikmängden av studerade alternativ 1, 2 och 3. Det medför största nyttan för den lokala pendlingstrafiken från Torstäva och öarna och ger god tillgänglighet och orienterbarhet för turister med målpunkt i skärgården. (Alternativ 3 medför den minsta nyttan för den lokala pendlingstrafiken då denna trafik i stor utsträckning skulle fortsätta trafikera befintlig väg med dess brister i trafiksäkerhet mm.)

 Intrången i jordbruksmark blir betydande i samtliga alternativ 1, 2 och 3 och är inte alternativskiljande. Brukningsenheterna på delen öster om Ramdala som påverkas i alternativ 1-2 är dock relativt stora vilket bör innebära att kvarvarande mark kan fortsätta att brukas. (Det totala markintrånget är störst i alternativ 3 som går helt i ny sträckning.)

 Ny lokalväg och planskilda korsningar i alternativ 1 medför positiva effekter för de oskyddade trafikanterna som färdas längs med befintlig väg.

(I alternativ 3 kvarstår befintlig väg som en barriär utan säkra korsningspunkter.)

 I alternativ 1 finns möjlighet att dela upp projektet i etapper.

 Alternativ 1-2 medför den genaste sträckningen för genomfartstrafiken av alternativ 1:s varianter.

 Bygatan i Duverum påverkas inte av alternativ 1-2. (Intrång i den

värdefulla miljön sker i alt. 1 och 3.)

Vägverkets val av vägkorridor efter genomförd vägutredning.

3.3. Kommunal planering

I Översiktsplan 2010-2030 Karlskrona kommun poängterar kommunen behovet av att bygga ut E22:an på sträckan Lösen-Jämjö och behovet av att minska

trafikbelastningen i Jämjö. Kommunen har pekat ut ett markreservat för E22:s nya sträckning som överensstämmer med det inriktningsbeslut som dåvarande

Vägverket fattade.

3.4. Samrådshandlingens vägförslag

I Trafikverkets pågående arbete med framtagande av vägplan har en

samrådshandling med ett vägförslag inom korridoren presenterats. E22 föreslås bli ombyggd i befintlig sträckning på delen Lösen-Ramdala och i ny sträckning

Ramdala-Norra Binga. Totalt omfattar sträckningen ca 15 km varav ca 8 km går i ny sträckning.

Längs sträckan föreslås tre trafikplatser: Lösen, Torstäva och Ramdala, vilka ansluter det lokala vägnätet till E22. På sträckan Lösen-Ramdala planeras för ett lokalvägnät parallellt med E22. Lokalvägnätet ansluter kringliggande fastigheter och de enskilda vägarna till E22 vid trafikplatserna samt fungerar som

transportvägar för jordbruksfordonen i området. På sträckan Lösen-Torstäva

planeras en separat GC-väg. En GC-väg planeras även på sträckan Ramdala-Jämjö

men den delen ligger utanför det aktuella projektet. När GC-trafiken separeras från den övriga trafiken stärks förutsättningarna att välja cykeln som färdmedel längs sträckan.

3.5. Ställningstagande under samrådet

I samband med samrådet av Trafikverkets vägförslag ställde sig både Länsstyrelsen i Blekinge län, Region Blekinge och Karlskrona kommun positiva till den föreslagna sträckningen.

Länsstyrelsen i Blekinge län hänvisar till beslut som tog efter genomförd vägutredning att E22:an ska byggas ut enligt alternativ 1-2. Länsstyrelsen

poängterar dock att Ramdalaslätten har mycket goda förutsättningar för jordbruk vilket gör att det är viktigt att vägen utformas så att ianspråktagandet och intrånget i jordbruksmarken blir så litet som möjligt.

Region Blekinge poängterar Trafikverkets vägförslag har föregått av en grundlig vägutredning där den aktuella korridoren bedömdes vara den bästa efter en samlad bedömning. Alternativet bedömdes vara det enda som löser både lokal, regional och nationell trafik. Regionen känner stor tillförsikt för att den föreslagna sträckningen är den sammantaget bästa möjliga.

Karlskrona kommun anser att valet av vägkorridor är välmotiverat vad avser den sammanvägda nyttan. Inom den föreslagna sträckningen behöver dock lösningar som så långt som möjligt minskar ingreppen i värdefull jordbruksmark beaktas.

Det är viktigt att detta arbete bedrivs i nära kontakt med berörda markägare.

I samband med samrådet ställde sig också Berntorp-Tornby vägförening,

Lyckebyortens LRF-förening, OK Orion och Stubbetorps vägsamfällighet positiva till vägförslaget övergripande innehåll.

Negativa synpunkter på Trafikverkets vägförslag inkom från följande

organisationer: LRF Sydost, Ramdalaortens LRF-förening, Centerpartiet i

Karlskrona, Kristdemokraterna i Karlskrona och Miljöpartiet i Karlskrona.

4. Skogsalternativet

4.1. Skogsalternativets utformning

I samband med samrådet av Trafikverkets vägförslag framförde ett antal lantbrukare kritik mot förslaget som de menade innebär ett för stort intrång i jordbruksmark. De presenterade istället det så kallade Skogsalternativet.

Skogsalternativet följer sträckningen i Trafikverkets vägförslag på delen Lösen- Torstäva. Vid Torstäva föreslås att E22 ska vika av norrut från befintlig sträckning.

E22:s anslutning till befintlig väg föreslås ske i en överliggande cirkulationsplats, dvs. E22:an skulle inte vara genomgående. Österut från Torstäva skulle vägen byggas i en nordlig båge i skogsmark för att ansluta till befintlig E22 öster om Jämjö vid samma punkt som i Trafikverkets vägförslag.

Lantbrukarnas förslag till skogsalternativ.

Eftersom E22:an ingår i det nationella stamvägnätet och är en del av TEN-vägnätet är det en förutsättning att E22:an är genomgående längs hela sträckan, även om trafiken är större på anslutande vägar. En förutsättning för att skogsalternativet ska vara genomförbart är också att det utformas så att vägstandarden uppfyller de dimensioneringskrav som finns för nya vägar. Det inkomna förslaget till sträckning av skogsalternativet har därför bearbetats för att tillgodose dessa krav. En

anpassning har även gjorts av skogsalternativets anslutning till befintlig E22 norr om Jämjö för att förkorta väglängden för den genomgående trafiken, vilket skulle förbättra den samhällsekonomiska lönsamheten. En utredningskorridor har därför tagits fram som inrymmer möjliga sträckningar av skogsalternativet.

Skogsalternativet

Trafikverkets

vägförslag

Skogsalternativets vägkorridor.

Den genomförda konsekvensbedömningen har gjorts utifrån bästa möjliga

sträckning av skogsalternativet inom utredningskorridoren. En bedömning enbart av det ursprungliga förslaget till sträckning av skogsalternativet skulle innebära en lägre lönsamhet och fler negativa konsekvenser. I bedömningen ingår inte några åtgärder på befintlig E22 mellan Torstäva och Ramdala. En cykelväg på hela sträckan Lösen-Jämjö planeras dock.

4.2. Skogsalternativets konsekvenser 4.2.1. Trafik och användargrupper

Skogsalternativet ger likt Trafikverkets vägförslag en förbättrad framkomlighet för den genomgående trafiken på E22:an.

Sträckningen i ett nordligare läge från Torstäva utan anslutningsväg till Jämjö innebär dock att den lokala trafikens nyttor begränsas. Trafiken från Jämjö och Ramdala kommer fortsätta att trafikera befintlig E22 på sträckan Torstäva-Jämjö, till skillnad från i Trafikverkets vägförslag där befintlig väg bara nyttjas på sträckan Ramdala-Jämjö. Detta gör att den befintliga vägen får en större trafikmängd jämfört med E22:s nya sträckning. Samtidigt kvarstår jordbrukstransporternas negativa inverkan på framkomligheten på befintlig väg för sträckan Torstäva- Ramdala vilket är bekymmersamt med hänsyn till den stora trafikmängden.

Den totala restiden för all motortrafik inom utredningsområdet blir längre i

skogsalternativet jämfört med Trafikverkets vägförslag. Det beror bl.a. på att den

stora trafiken som fortsätter trafikera befintlig väg kommer att behålla dagens

hastighetsbegränsningar på 70 och 90 km/h. Troligt är att hastigheten kommer att

begränsas ytterligare inom en snar framtid p.g.a. vägens bristande standard i

förhållande till trafikmängd och den hastighetsöversyn som just nu pågår på det

allmänna vägnätet i landet. Troligt är att nya hastigheter på sträckan då blir 60 och

80 km/h.

Den stora trafikmängden i kombination med att jordbrukstrafiken fortsätter att trafikera befintlig väg Torstäva-Ramdala gör att kollektivtrafikens framkomlighet påverkas negativt jämfört med Trafikverkets vägförslag med längre restider som följd.

Vid Ramdala kvarstår den befintliga vägens stora barriäreffekter för de oskyddade trafikanterna. Eftersom trafikmängden även efter ombyggnation förväntas bli stor på den befintliga vägen förbi Ramdala innebär detta att de oskyddade trafikanters möjligheter att korsa vägen tryggt och säkert blir begränsade även i framtiden.

Trafik 2040 med utbyggd E22 enligt skogsalternativet, redovisad i ett spann mellan Trafikverkets uppräkningstal och trendprognos. ÅDT.

Trafiken på sträckan Ramdala-Jämjö blir större med skogsalternativet jämfört med Trafikverkets vägförlag eftersom att trafiken som ansluter till E22 vid Ramdala och ska österut väljer att köra befintlig väg istället för att köra västerut till Torstäva för att ansluta till den nya E22:an.

Trafik 2040 med utbyggd E22 enligt Trafikverkets vägförslag, redovisad i ett spann mellan Trafikverkets uppräkningstal och trendprognos. ÅDT.

11000 13000

6100 7000

4200 5100

4900 5800

6900 8000

12900 14700

4100 5000

6200 7100

15100 17200

4900 5800 12900

14700

15100

17200

4.2.2. Lokalsamhälle och regional utveckling

Skogsalternativet medför att de regionala och genomgående kommunikationerna i regionen förbättras på samma sätt som i Trafikverkets vägförslag. Förbättringarna för de lokala orterna begränsas dock, främst för den stora pendlingstrafiken från Ramdala och Jämjö in till Karlskrona. Utvecklingsmöjligheterna för dessa orter bedöms därmed bli sämre jämfört med Trafikverkets vägförslag. Skogsalternativet ger bättre förutsättningar för jordbruket på Ramdalaslätten men förutsättningarna för övriga verksamheter i Ramdala och Jämjö bedöms vara sämre än i

Trafikverkets vägförslag.

4.2.3. Landskapet

Vägsträckningen går genom ett landskap som sedan tidigare endast i begränsad omfattning är påverkat av exploatering och är att beteckna som ett tyst område.

Detta utgör kanten av ett större sammanhängande område, vilket av Länsstyrelsen är klassat som ett stort opåverkat område. Den typen av områden skall enligt Miljöbalken 3 kap. 2§ så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets karaktär. En utbyggnad av E22 innebär ett ingrepp och en påtaglig förändring i det aktuella landskapets karaktär samt innebär påverkan i form av buller och barriäreffekter.

4.2.4. Miljö och hälsa Naturmiljö

En översiktlig naturvärdesinventering genomförts i utredningsområdet i samband med vägutredningen 2009. Denna täcker delvis in området för skogsalternativet.

Det är dock inte i detalj känt vilka specifika naturvärden som finns i området.

Den aktuella skogsmarken består av såväl lövskog som planterad barrskog med dominans av gran. Generellt sett är skogsmark, särskilt områden med blandskog, viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden. Det kan jämföras med jordbruksmark där den biologiska mångfalden är begränsad. Upprätthållandet av den biologiska mångfalden är en grund för biologisk utveckling och ekologisk balans. Det är därför viktigt att hänsyn tas till dessa intressen vid nybyggnation av vägar. Generellt sett gäller att väg i ny sträckning nästan alltid är sämre ur

naturvårdssynpunkt än breddning av befintlig väg.

Konsekvenserna för naturmiljön bedöms ej skilja sig mellan vägförslagen vad gäller dokumenterade bevarandesvärda områden. Både skogsalternativet och

Trafikverkets vägförslag bedöms medföra intrång i bevarandevärda områden.

För naturmiljön som helhet, ”vardagsnaturen”, bedöms skogsalternativet vara sämre än Trafikverkets vägförslag eftersom det innebär en längre sträckning i jungfrulig mark och till stora delar berör skogsmark, ca 45 ha jämfört med ca 27 ha.

De skogsområden som berörs i skogsalternativet är också i större utsträckning opåverkade än de områden som påverkas i enlighet med Trafikverkets vägförslag.

Skogsalternativet innebär att E22:an byggs i ett tidigare ”väglöst” land på en ca 12,5 km lång sträcka jämfört med 8 km i Trafikverkets vägförslag. Detta i kombination med den stora kvarvarande trafikmängden på den befintliga vägen gör att viltets möjligheter att röra sig i området är sämre med skogsalternativet jämfört med Trafikverkets vägförslag.

Kulturmiljö

Ingen fullständig kulturvärdesinventering har genomförts i utredningsområdet för skogsalternativet varför det inte är känt vilka specifika kulturvärden som finns i området. I vägutredningen 2009 studerades de olika alternativens påverkan på kulturmiljön utifrån de kända kulturmiljövärdena i området. I utredningen bedömdes samtliga alternativ innebära intrång i fornlämningar varför detta inte bedömdes vara alternativskiljande. Det är rimligt att anta att det finns

fornlämningar även i området för skogsalternativet. Dessa kan dock förväntas vara av yngre datum än de lämningar som finns i området för Trafikverkets vägförslag.

Skogsalternativet medför intrång i ett område ”Tornby by” som är medtaget i kulturminnesvårdsprogrammet. Alternativ 3 i vägutredningen innebar ett liknade intrång i området. Områdets värde bedömdes i vägutredningen bestå av att det är mycket lite stört av sentida verksamhet och ett intrång bedömdes innebära stora negativa konsekvenser på värdet. Skogsalternativet bedöms ha en likvärdig påverkan.

För kulturmiljön som helhet är det positivt om befintliga och historiska

vägstrukturer i landskapet kan bibehållas för att öka förståelsen för de historiska rörelsemönstren i landskapet. Skogsalternativet innebär att E22:an byggs i jungfrulig mark på en längre sträcka jämfört med Trafikverkets vägförslag Detta bidrar till att befintliga strukturer och samband bryts i större utsträckning vilket försvårar läsbarheten av landskapet.

Jord- och skogsbruk

Mark och vatten är resurser som är viktiga för samhället. Enligt miljöbalken 3 kap

4§ är jordbruk en näring av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får

endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen

och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

En utbyggnad av en väg som är utpekad som riksintresse för kommunikationer är att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse och kan därmed ses som ett giltigt skäl till att bebygga jordbruksmark om inget bättre alternativ finns.

Skogsalternativet innebär att ca 9 ha jordbruksmark ianspråktas jämfört med Trafikverkets vägförslag där ca 30 ha jordbruksmark ianspråktas.

Lantbruksstyrelsen gjorde 1971 en klassning av Sveriges jordbruksmark.

Bedömningen bygger på en beräkning av jordbruksmarkens ekonomiska avkastningsvärde och en erfarenhetsmässig bedömning. I klassificeringen graderades området där Ramdalaslätten ingår till en 6:a på en 10-gradig skala.

Graderingen utgör ett medelvärde för jordbruksmarken i området varav variationer i kvalitén förekommer inom området.

Den bästa jordbruksmarken inom projektområdet finns längs befintlig väg där fälten är stora, här odlas spannmål och grönsaker. Norr om vägen och i Kråkerum är åkrarna mindre.

Skogsalternativet innebär att jordbruksmarkerna öster om Ramdala som

ianspråktas och klyvs med Trafikverkets vägförslag kan bevaras orörda. Detta gör att det befintliga förutsättningarna för att bedriva ett rationellt jordbruk i området består och brukningsmönstren inte påverkas.

Skogsalternativet medför att barriäreffekten av befintlig E22, på sträckan Torstäva- Ramdala, inte ökar och innebär därför att lantbrukarnas behov av kringkörning minimeras. Den fortsatta avsaknaden av planskilda passager på sträckan gör dock att tillgängligheten fortsatt kan vara begränsad i högtrafik.

Enligt miljöbalken 3 kap 4§ är också skogsbruk en näring av nationell betydelse.

Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.

Skogsalternativet innebär att ca 50 ha skogsmark ianspråktas jämfört med

Trafikverkets vägförslag där ca 27 ha skogsmark ianspråktas. Skogsalternativet

innebär att möjligheterna till ett rationellt skogsbruk försvåras. Behovet för

skogsbruket att dagligen nå sina marker bedöms dock mindre jämfört med

jordbruket.

Sammantaget innebär detta att skogsalternativet medför ett något större totalt markanspråk (59 ha) jämfört med Trafikverkets vägförslag (57 ha). Det mindre totala intrånget med Trafikverkets vägförslag beror på att en längre del av E22 byggs ut i befintlig sträckning.

Buller

Skogsalternativet innebär att den huvudsakliga sträckningen går igenom ett område som endast i liten omfattning sedan tidigare är påverkat av exploatering och bullrande verksamheter. Detta gör att det påverkade området bör betraktas som ett tyst område. En utbyggnad enligt skogsalternativet skulle därmed skada den tysta miljön samtidigt som den skulle påverka ett stort antal bostadsfastigheter (ex. bebyggelse längs Tornbyvägen) som idag har en tyst miljö, negativt. Längs skogsalternativets sträckning Torstäva-Norra Binga finns ca 5 bostadsfastigheter inom 100 m och ca 80 bostadsfastigheter inom 500 m från vägen. Flertalet av dessa skulle troligen förlora den tysta miljön och fastigheterna inom 100 m skulle riskera att inte klara riktvärdet på 55 dBA ekvivalent utan bullerskyddsåtgärder.

Det kan jämföras med Trafikverkets vägförlag på sträckan Ramdala-Norra Binga där 10 bostadsfastigheter inte klarar riktvärdet utan bullerskyddsåtgärder och ca 50 bostadsfastigheter förlorar en befintlig tyst miljö på sträckan Ramdala-Norra Binga. Sträckan Torstäva-Ramdala påverkas av buller med båda förslagen, vilket diskuteras nedan.

En utbyggnad enligt skogsalternativet innebär att de föreslagna

bullerskyddsåtgärderna vid Ramdala inte kommer att realiseras inom projektet. I nollalternativet (befintlig E22 utan ombyggnad, men trafikökning enligt prognos) innebär detta att 18 bostadsfastigheter vid Ramdala påverkas av bullernivåer över riktvärdet på 55 dBA ekvivalent jämfört med 10 bostadsfastigheter med

Trafikverkets vägförslag. De bostadsfastigheter som trots föreslagna

bullerskyddsåtgärder med Trafikverkets vägförslag överskrider riktvärdet får också de klart lägre bullernivå än i nollalternativet. Skogsalternativet innebär därmed större bullerstörningar vid Ramdala jämfört med Trafikverkets vägförlag.

Trafiksäkerhet

Trafiksäkerheten förbättras för den genomgående trafiken när E22 byggs om i både

skogsalternativet och Trafikverkets vägförslag. När vägen byggs ut med mitträcke,

viltstängsel samt slopade plankorsningar och nya parallellvägar beräknas olyckorna

minska och konsekvenserna vid eventuella olyckor blir lindrigare. Den nordliga

sträckningen från Torstäva i skogsalternativet gör att den lokala trafikens ökade

trafiksäkerhet begränsas. På sträckan Torstäva-Ramdala blir trafikmängden

fortsatt hög samtidigt som dagens bristfälliga vägstandard kvarstår. Detta leder till

att skogsalternativet innebär ett högre antal döda och skadade jämfört med Trafikverkets vägförslag.

De oskyddade trafikanternas bristfälliga trafiksäkerhet vid Ramdala kvarstår eftersom att den föreslagna GC-bron över E22:an inte byggs. Detta gör att de oskyddade trafikanterna fortsatt måste korsa vägen i plan vilket inte är önskvärt med hänsyn till trafikmängden och hastigheten. Även befintliga plankorsningar för övrig trafik med bristfällig trafiksäkerhet blir oförändrade. Totalt beräknas

skogsalternativet medföra ca 1 trafikskadad person mer per år jämfört med Trafikverkets vägförslag.

Friluftsliv och Barriäreffekter

Skogsalternativet innebär att E22:an byggs i ett tidigare ”väglöst” land på en ca 12,5 km lång sträcka, vilket gör att nya barriäreffekter uppstår i områden där det

tidigare varit enkelt för såväl människor som vilt att röra sig fritt. I Trafikverkets vägförslag är denna sträcka ca 8 km varav en stor del ligger på åkermark som inte kan beträdas, dvs. är en barriär för friluftslivet idag.

E22:s nordliga sträckning från Torstäva gör att den kvarstående trafiken på befintlig sträckning blir stor. Detta i kombination med att inga

trafiksäkerhetshöjande åtgärder eller planskilda passager för de oskyddade

trafikanterna genomförs på den befintliga vägen gör att dess barriäreffekt kvarstår.

Den befintliga vägens kvarstående barriäreffekt i kombination med den tillkommande E22:ans barriäreffekt gör att landskapet med skogsalternativet genomkorsas av två barriärer på en längre sträcka (Torstäva-Norra Binga) jämfört med Trafikverkets vägförslag (Ramdala-Norra Binga). Detta är negativt för såväl människors som vilts möjligheter att röra sig i landskapet.

Vattenskydd

Skogsalternativet innebär att E22 byggs norr om Jämjös vattenskyddsområde.

Detta är positivt jämfört med Trafikverkets vägförslag som går igenom vattenskyddsområdet. Den positiva effekten begränsas dock eftersom att de

vattendrag som korsas inom vattenskyddsområdet med Trafikverks vägförslag även korsas i skogsalternativet, om än längre uppströms och strax utanför

vattenskyddsområdet. Ett utsläpp eller förorening av vattendragen i anslutning till

vägen med skogsalternativets sträckning skulle därigenom komma att skada

vattentäkten även om detta sker utanför det utpekade vattenskyddsområdet.

Illustration över Jämjö vattenskyddsområde. E22 enligt Trafikverkets vägförslag illustreras med svart linje och skogsalternativet med violett.

4.2.5. Samhällsekonomisk bedömning

Skogsalternativet har bedömts vara betydligt mindre samhällsekonomiskt lönsamt jämfört med Trafikverkets vägförslag som beräknas vara samhällsekonomiskt mycket lönsamt. Skogsalternativets anläggningskostnad bedöms vara likvärdig med Trafikverkets vägförslag. De beräkningsbara nyttorna bedöms samtliga vara lägre i skogsalternativet jämfört med Trafikverkets vägförslag. De nyttor som normalt beräknas är bl.a. restid, fordonskostnad, trafiksäkerhet och miljöutsläpp till luft.

Eftersom en större del av trafiken är kvar en längre sträcka på befintlig E22 med lägre hastigheter blir den totala restiden i utredningsområdet längre jämfört med Trafikverkets vägförslag. Trafiksäkerheten är sämre på befintlig E22 jämfört på den nya E22 pga plankorsningar och avsaknad av mitträcke mm, vilket medför att fler personer bedöms bli trafikskadade i skogsalternativet då trafiken är större på befintlig E22. Även avgasutsläppen bedöms bli större i skogsalternativet då lokaltrafiken till Torstäva, Ramdala och Jämjö får fler korsningar att passera vilket förutom hastighetsvariationer även medför en viss vägförlängning. Detta påverkar även fordonskostnaderna negativt.

Eventuella förbättringar av befintlig E22 mellan Torstäva och Ramdala i skogsalternativet skulle medföra större nyttor men även ökade

ombyggnadskostnader. De nyttor som förbättringarna skulle medföra bedöms inte

motsvara kostnaderna eftersom plankorsningar och lägre hastighetsbegränsningar

fortfarande skulle förekomma på befintlig väg. Sammantaget bedöms detta ge en

ännu sämre samhällsekonomisk lönsamhet för skogsalternativet.

5. Samlad bedömning

5.1. Projektmål

Skogsalternativet uppfyller målet gällande att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på E22. Åtgärden medför kortare restider, en ökad kapacitet, en bättre trafikrytm och en ökad trafiksäkerhet för den genomgående trafiken och för en del av lokaltrafiken. För lokaltrafiken och kollektivtrafiken kvarstår

framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblematiken med skogsalternativet på en längre sträcka (Torstäva-Jämjö) jämfört med Trafikverkets vägförslag (Ramdala- Jämjö)

Målet att minska störningarna från trafiken för de boende i Jämjö uppnås genom att E22 byggs i en ny sträckning norr om tätorten. Detta innebär att den

genomgående trafiken och en stor del av den tunga trafiken försvinner från tätorten. Störningarna i form av buller och barriäreffekter minskar.

Målet om ett väl fungerande lokalvägnät för jord- och skogsbruksmaskiner uppfylls endast på sträckan Lösen-Torstäva. På den övriga sträckan kvarstår problematiken med att den långsamtgående trafiken begränsar den övriga trafikens

framkomlighet vilket är problematiskt med tanke på den förväntat stora kvarstående trafikmängden på befintlig väg.

Möjligheterna att lösa problemen med översvämningar vid Ramdala är inte beroende av lokaliseringen av ny väg eftersom de planeras att lösas oavsett.

5.2. Samlad bedömning

Skogsalternativet bedöms inte fullt ut bidra till att lösa befintlig problematik.

Sträckningen gör att den lokala trafiken från Ramdala och Jämjö endast kan nyttja den nya vägen på en begränsad sträcka. Trafiken på befintlig E22 öster om

Torstäva blir nästan dubbelt så stor som på den nya E22:an. Detta gör att de befintliga framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblemen kvarstår på en längre sträcka (Torstäva-Jämjö) med skogsalternativet jämfört med Trafikverkets vägförslag (Ramdala-Jämjö).

Den genomförda utredningen av skogsalternativet visar på mycket lägre

samhällsnyttor än Trafikverkets vägförslag och skogsalternativet bedöms innebära

en betydligt sämre lönsamhet. Skogsalternativet innebär dock ett minskat intrång i

jordbruksmark och bättre förutsättningar för jordbruket på Ramdalaslätten. Enligt

miljöbalken 3 kap 4§ är jordbruk en näring av nationell betydelse. Brukningsvärd

jordbruksmark får endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga

samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. E22:an är utpekad som riksintresse för kommunikationer vilket är att se som ett väsentligt

samhällsintresse och kan därmed ses som ett giltigt skäl till att bebygga

jordbruksmark om inget bättre alternativ finns. I detta fall är skillnaden i övriga samhällsnyttor så stor att den bedöms uppväga de kostnader som försämrad brukning och intrång i jordbruksmarken innebär för samhället.

Skogsalternativet påverkar ett område som av Länsstyrelsen är utpekat som ett stort opåverkat område. Denna typ av områden skall enligt Miljöbalken 3 kap. 2§ så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets

karaktär. Skogsalternativet bedöms även påverka naturmiljön mer samt medföra större barriäreffekter.

Utifrån den genomförda utredningen och bedömningen av skogsalternativets konsekvenser bedöms sträckningen betyda flertalet negativa konsekvenser jämfört med Trafikverkets vägförslag.

Trafikverkets vägförslag kan därmed fortsatt ses som den mest lämpliga

sträckningen vilket ligger i linje med de sakfrågor som Länsstyrelsen i Blekinge län, Region Blekinge och Karlskrona kommun har tryckt på i tidigare

ställningstaganden i såväl vägutredningen som inkomna yttrande i vägplanens

samrådsskede. Fördelarna med Trafikverkets vägförslag och riksintresset för

kommunikationer bedöms överväga de nackdelar som intrånget i jordbruksmarken

innebär. Hänsyn har tagits till jord- och skogsbruket genom att E22:an byggs ut i

befintlig sträckning på halva sträckan vilket gör att behovet av att ta ny mark i

anspråk minimeras. Därtill har hänsyn tagits så långt som möjligt i val av

detaljutformning av trafikplatser, lokalvägar etc.