SAMRÅDSUNDERLAG
Väg 370, Nölviken Vägplan
Malå kommun, Västerbottens län
Objekt: 137580 ,TRV 2015/101450 Datum 2016-02-15
Dokumenttitel: Samrådsunderlag vägplan Skapat av: Sweco
Dokumentdatum: 2016-02-15 Dokumenttyp: Samrådsunderlag Objektnummer: 137580 ,TRV Diarienr: 2015/101450 Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Marie Stenman, Trafikverket Konsult: Sweco
Uppdragsansvarig: Sofia Rosendahl
Samrådsunderlag: Sofia Sundqvist, Mari Boström Bilder Trafikverket och Sweco
Distributör: Trafikverket, 972 42, Luleå, Sundsbacken 2-4
1. Innehåll
1. Sammanfattning ...5
2. Beskrivning av projektet ...6
2.1 Planläggningsprocessen ...6
2.2 Bakgrund ... 7
2.3 Åtgärdsvalsstudie och tidigare utredningar ... 7
2.4 Ändamål ...9
2.5 Beskrivning av befintlig väg ...9
3. Avgränsning ...9
4. Förutsättningar ... 10
4.1 Omfattning ... 10
4.2 Vägnätet ... 10
4.3 Trafik ... 10
4.4 Bebyggelse och näringsliv ... 10
4.5 Markanvändning... 10
4.6 Vägförslag ... 11
4.7 Landskapsbild ... 11
4.8 Natur- och vattenmiljö ... 11
4.9 Kulturmiljö ...13
4.10 Rekreation och friluftsliv ... 14
4.11 Rennäring ...15
5. Effekter och deras tänkbara betydelse ... 15
5.1 Landskapsbild ...15
5.2 Natur- och vattenmiljö ...15
5.3 Kulturmiljö ...15
5.4 Rekreation och friluftsliv ... 16
5.5 Rennäring ... 16
5.6 Miljökvalitetsnormer ... 16
5.7 Allmänna hänsynsregler ...17
6. Fortsatt arbete ... 17
6.1 Nästa steg i planläggningsprocessen...17
7. Källor ... 18
7.1 Tryckta referenser ... 18
7.2 Elektroniska referenser ... 18
1. Sammanfattning
Denna handling utgör samrådsunderlag för vägplan för Nölviken.
Vägplanen omfattar väg 370 mellan Malå och Nölviken camping, i Västerbottens län, se figur 2.2-1. Vid södra infarten till Malå samhälle slingrar sig vägen längs en grusås där utrym- met mellan väg och ytterslänt är litet, se figur 2.2-2.
Vägen ligger stabilt men har problem med bristen på utrymme vid eventuell erosion eller stenras. Det är även svårigheter vid snöröjning eftersom diken saknas. Översvämning före- kommer på delar av sträckan vissa år. Stopp i trafiken på denna vägdel ger mycket långa omledningsvägar.
Ny vägsträckning passerar mellan brukad skog utan kända, högre naturvärden och nedanlig- gande sjö Malåträsket. Malån övergår i vat- tendraget Strömfors i höjd med Nölvikens camping, där aktuell vägsträcka tar slut. Om- rådet ligger inom riksintresse för naturvården och skyddade vattendrag. Berörda vägsträckor
ligger inom Malå skogssameby. Renskötsel förekommer i hela området och omfattas av åretruntmarker. Vägdragningen ligger inom samebyns vår-, sommar- och höstbetesmarker samt trivsel- och kalvningsland.
Påverkan i naturmiljön bedöms främst upp- komma i skogslandskapet i samband med anläggande av ny väg. Planerade åtgärder be- döms inte påverka områdets naturvärden på ett betydande sätt och ingen negativ påverkan be- döms uppkomma på riksintresset för skyddade vattendrag eller naturvård efter genomförda ombyggnationer. Tillgängligheten för gående och cyklister till Malåträsket förbättras.
Under anläggningstiden kan buller medföra en störning för rennäringen. Åtgärderna innebär nya barriärer i området då ny väg anläggs norr om befintlig väg vilket också kan skapa nya ledstrukturer för vilt och rennäring i området.
Efter arbetena bedöms rennäringen kunna bedrivas i huvudsak som tidigare.
2. Beskrivning av projektet
2.1 Planläggningsprocessen
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan.
I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Samråd är viktigt under hela planläggningen.
Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisatio- ner och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunk- terna som kommer in under samråd samman- ställs i en samrådsredogörelse.
Figur 2.2-1 Översiktskarta
2.2 Bakgrund
Trafikverket har utfört inventeringar, i Norr- och Västerbotten, för att minimera risken för ras och skred i anslutning till vägar. Ett flertal riskobjekt identifierades. Trafikverket beslu- tade 2015 att väg 370 vid Nölviken ska åtgärdas på grund av stabilitetsproblem.
Vägplanen omfattar väg 370 mellan Malå och Nölviken camping, i Västerbottens län, se figur 2.2-1. Vid södra infarten till Malå samhälle slingrar sig vägen längs en grusås där utrym- met mellan väg och ytterslänt är litet, se figur 2.2-2.
Denna handling utgör samrådsunderlag för vägplan.
2.3 Åtgärdsvalsstudie och tidigare utred- ningar
Trafikverket har 2015 tagit fram en åtgärds- valsanalys åtgärdsvalsstudie väg 370 Nölviken, Malå där sju olika tänkbara åtgärder diskute- rades. De tre åtgärderna som bedömdes få bäst måluppfyllelse eller kostnadseffektivitet, se figur 2.3-1, valdes att analyseras ytterligare;
• Alternativ A, flytta vägområdet ut i Nölvi- ken utan gång- och cykelväg.
• Alternativ E, ny sträckning norr om befint- lig väg med gång- och cykelväg på befintlig väg.
• Alternativ G, åtgärd av befintlig slänt för att säkra väg
Alternativ A - Flytta vägområdet ut i Nölvi- ken utan gång- och cykelväg
Alternativet innebär att flytta vägområdet ut i vattnet i Nölviken, genom att fylla ut med en bergbank i vattnet i Nölviken. Vattendjupet är inte kontrollerat så osäkerheten är stor för fyllnadsmassorna. Vägen kommer anläggas i vattnet på en sträcka av ca 500 meter.
Alternativ E - ny sträckning norr om befint- lig väg med gång- och cykelväg på befintlig Alternativet innebär ny vägdragning med ny väg.
sträckning av vägen norr om befintlig väg på grusåsen. Sträckan blir cirka 1200 meter lång.
Befintlig väg avslutas med en vändyta strax efter sista fastigheten vid Nölviken. Befintlig väg 370 rivs delvis längs med Nölviken och kvarvarande del kommer att överlåtas till Malå Figur 2.2-2 Brant slänt vid Nölviken.
Kommun som i sin tur kommer nyttja den som gång- och cykelväg fram till campingen.
Gång- och cykelväg från Malå tätort, vid kors- ningen till sjukstugan, byggs ut längs befintlig väg på en sträckan på cirka 850 meter.
Alternativ G - åtgärd av befintlig slänt för att säkra väg
Alternativet innebar åtgärder av befintlig slänt och diken. Alternativet gav mycket låg målupp- fyllelse samt att risken kvarstår och därför blev bedömningen att alternativet inte var aktuell för vidare utredning.
Samlad bedömning av alternativen i åtgärds- valsstudien
Tidiga undersökningar i åtgärdsvalsstudien visade att fylla ut i vatten är ett osäkert alterna- tiv. Planerade vägåtgärder ligger inom områden av riksintresse för naturvård och skyddade vattendrag. Påverkan på vatten kräver ansökan om vattendom samt strandskyddsdispens. Mil- jömässigt är det att föredra att undvika vatten- arbete. Processen kan även bli lång innan alla tillstånd är beviljade.
Tidiga framtagna kalkyler visade på fördel för alternativet ny vägdragning. Alternativet att Figur 2.5-1 Översiktskarta Bild från åtgärdsvalsstudien Väg 370
400 m
Alternativ G, båtgärda slänt
Alternativ E ny sträckning
Alternativ A flytta ut vägen i Nölviken
Väg 370
fylla ut i vatten kan bli kostsamt på grund av osäkerheten kring vattendjupet.
Efter åtgärdsvalsstudien har Trafikverket be- dömt att alternativ E, ny vägdragning, ger bäst måluppfyllelse samt att risken elimineras. Al- ternativet möjliggör även att befintlig väg intill Nölviken kan byggas om till gång- och cykelväg
2.4 Ändamål
Ändamålet är att säkerställa trafiken till och från Malå och skapa en trafiksäker väg och in- fart med god framkomlighet för alla trafikanter och samtidigt på bästa sätt bevara en attraktiv infart till Malå tätort.
2.5 Beskrivning av befintlig väg
Den aktuella sträckan går mycket nära vatten, se figur 2.5-1, och översvämning förekommer på delar av sträckan vissa år. Vägen ligger sta- bilt men har problem med bristen på utrymme vid eventuell erosion eller stenras. Det är även svårigheter vid snöröjning eftersom diken saknas. Stopp i trafiken på denna vägdel ger mycket långa omledningsvägar och en omdrag- ning behövs för att säkerställa vägens framtida funktion.
Väg 370 är utformad som en ca 6,5 meter bred tvåfältsväg. Hastigheten inne i Malå är 50 km/
tim och utanför 70 km/tim. Vägen är belagd och har den högsta bärighetsklassen BK1.
Sträckan är utpekad i kommunens översikts- plan som prioriterat objekt.
3. Avgränsning
Samrådsunderlaget fokuserar på de intressent- områden som antas kunna beröras av åtgär- dena. Landskapsbilden, naturmiljön, friluftsliv och grumling i vattendraget bedöms vara de miljöaspekter som kommer att beröras mest.
Geografiskt avgränsar sig detta samrådsunder- lag till det område som berörs av ombyggnaden Figur 2.5-1 Väg 370 vid Nölviken
Nollalternativ
Nollalternativet innebär att befintlig väg inte åtgärdas och att risken kvarstår och troligtvis ökar med tiden.
4. Förutsättningar
4.1 Omfattning
Vägplanen omfattar väg 370 mellan Malå och Nölviken camping, i Västerbottens län. Start- punkten är vid korsningen till sjukstugan inne i Malå och slutpunkten Nölvikens camping.
Sträckan är cirka 1,2 km lång.
4.2 Vägnätet
Väg 370 sträcker sig från Boliden till Holmfors vid väg 363.
4.3 Trafik
Den aktuella vägsträckan trafikerades av ca 1800 fordon per dygn (årsmedeldygnstra- fik, ÅDT) varav ca 180 var tung trafik. Mätår år 2013. Väg 370 trafikeras av arbetspendlare, boende längs vägen, service och besökande till dessa, samt näringslivets transporter.
Skoterled passerar vägen. Se figur 4.3-1
4.4 Bebyggelse och näringsliv
Malå kommun ligger mitt i Västerbottens inland. Kommunen har cirka 3 300 invånare på en yta av 1607 kvadratkilometer. Ungefär 60 % av invånarna bor i Malå medan övriga invånare bor i någon av kommunens byar.Näringslivet i Malå är samlat till skog, trä, ren- näring, handel, transporter och gruvverksam- het. I Malå finns bland annat Setra med sågverk och förädling och Sveriges geologiska under- sökning (SGU) mineralinformationskontor.
Många malåbor har sin arbetsplats inom den
Rennäringen är en annan viktig näringsgren och i Malå finns landets sydligaste skogssam- eby.
4.5 Markanvändning
Kommunala planerÖversiktsplan för Malå kommun, antogs 2001- 10-15. De planerade åtgärderna bedöms inte stå i konflikt med aktuella översiktsplaner och objektet ligger utanför detaljplanelagt område.
Ledningar Figur 4.3-1 Skoterled som passerar vägsträckan, källa Malå kommun
4.6 Vägförslag
Den nya vägen föreslås följa dagens sträckning genom Malå och vid Nölviken dras vägen om i ny sträckning på grusåsen, cirka 200 meter norr om befintlig väg för att ansluta befintlig bro vid campingen. Vägsträckan blir ungefär lika lång som dagens.
Utbyggnad av gång- och cykelväg genomförs från Malå tätort till Nölvikens camping. Gång- och cykelvägen ambitionen är att den bli cirka tre meter bred och får belysning. Sträckan är cirka 850 meter.
För befintlig väg anläggs en vändyta strax efter sista fastigheten vid Nölviken. Befintlig väg rivs delvis längs med Nölviken och ett dike anläggs.
Vägen kommer att överlåtas till Malå Kommun som i sin tur kommer nyttja den som gång- och cykelväg fram till campingen.
Flertalet fastigheter som ligger intill väg 370 kommer att bli berörda av utbyggnaden av gång- och cykelvägen både vad gäller markåt- komst och befintliga utfarter.
4.7 Landskapsbild
Landskapet som omfattas av planerade åtgär- der består av brukad/avverkad skog på en platå och som brant sluttar ned mot sjön Malåträs- ket. Eftersom åtgärderna är förlagda i Malå är infrastruktur och bebyggelse införlivade i landskapet. Den nya vägdragningen för biltra- fik är mestadels förlagd på en höjd och kommer till stora delar att döljas av skog och bebyggelse utmed sträckan. Planerad gång- och cykelväg går mellan Malåträsket och skog i sluttande terräng, se figur 4.7-1, vilket ger gång- och cy- keltrafikanterna vacker utsikt över Malåträsket.
4.8 Natur- och vattenmiljö
Nydragningen av väg går mestadels genom brukad skog utan kända, högre naturvärden.
Sjön Malåträsket ligger cirka 5-10 m söderut om aktuell vägsträcka och cirka 200 meter från planerad ny vägdragning. Uppströms liggande Malån är ett oreglerat biflöde till Skellefteälven och övergår till sjön Malåträsket. Planerade vägåtgärder ligger inom områden av riksin- tresse för naturvård och skyddade vattendrag, se figur 4.8-1. I Malån med tillhörande biflöden får inte vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverföring för kraftändamål utföras varför området pekats ut som riksintresse för Figur 4.7-1 Starten på den nya gång- och cykelvägen från befintlig väg till Nölviken Camping. Vid Gång- och
cykelvägens början ska en vändplan iordningsställas
skyddade vattendrag. Skälen bakom riksintres- set för naturvård är bland annat sandstränder med omfattande vassområden utmed Malåträs- ket och strandpil som växer i sjön samt att det i området finns en stor biotopvariation som gynnar faunan.
Enligt utdrag från SLUs artdatabank har två rödlistade fågelarter, gråtrut och sädgås, obser- verats i angränsande vattenområden. Arterna är klassade som sårbar (VU) respektive nära hotad (NT) och finns även registrerade i Bilaga 1 till Artskyddsförordningen (2007:845). Cirka 5 km öster om Malå sjukstuga har tre lavarter klassade som nära hotade (NT) observerats.
Det finns inga uppgifter om rödlistade arter i området eller registrerade i Bilaga 1 till Art- skyddsförordningen (2007:845).
Förslag till miljökvalitetsnormer för Malåträs- ket (SE723262-163876) finns efter preliminär bedömning av ekologisk och kemisk status.
Preliminär ekologisk status i Malå har klas- sificerats till måttlig status. Den preliminära kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksil- ver och pentabromerad difenyleter(PeBDE) uppnår god kemisk status. För att säkerställa god vattenkvalitet har miljökvalitetsnormerna Figur 4.8-1 Planerad utbyggnad av väg och nya gång- och cykelvägar ligger i områden
av riksintresse för naturvård och skyddade vattendrag. Våtmarksområden av höga naturvärden finns öster om aktuellt område.
föreslagits till god ekologisk och god kemisk status med en förlängning av tidsfristen för ekologisk status fram till 2027 (VISS 2016).
4.9 Kulturmiljö
Områdets kulturhistoriska värden är främst kopplade till den skogssamiska kulturen och dess byggnadsmiljöer samt nybyggarkulturen som funnits i området sedan andra delen av 1700-talet. I och med kolonisatörernas an- komst uppfördes byggnader såsom kyrkor och timrade stugor och bodar. Längs Malåträsket finns bostadsbebyggelse från tidigt 1970-tal och villor från 1920-talet och framåt. Vid Malås hembygdsgård finns byggnader från trakten, både byggnader av samiskt ursprung och de som uppförts av de senare anlända bosättarna.
I denna del ligger det hus som sägs vara Malå samhälles äldsta, en bagarstuga från början av 1800-talet.
I området kring bron invid Strömfors finns fornlämning och en kulturhistorisk lämning i form av två boplatser, se figur 4.9-1. Om forn- lämningen kommer att beröras utreds vidare med planläggningsprocessen.
Figur 4.9-1 Planerad utbyggnad av väg och nya gång- och cykelvägar ligger i områden av skyddad kultur och kulturvärden.
Fornlämningen skyddas genom Kulturmiljöla- gen (1988:950) vilket innebär att det är förbju- det att förändra eller åsamka fornlämningen skada. Viktiga samhällsfunktioner såsom infra- struktur och ombyggnad av sådan kan motivera i vissa fall beslut att fornlämningen i fråga får tas bort. Om ombyggnationen medför ingrepp i en fast fornlämning krävs tillstånd från Läns- styrelsen. Länsstyrelsen kan även komma att kräva en arkeologisk utredning innan vägbygge påbörjas.
4.10 Rekreation och friluftsliv
Rörligt friluftsliv i området kring vägen och sträckan för nydragningen genom brukad skog antas vara av liten omfattning. Malåträsket har ett stort värde som rekreationsområde för tätortens invånare och boende i närheten. Det saknas allmänna badplatser vid sjön men flera sandstränder runt Malåträsket används som ut- flyktsmål för bad och annan rekreation. I Malå kommun är skoter ett betydelsefullt fordon för många kommuninvånare och skoterleder går bland annat över Malåträsket. I sjön gäller fritt fiske och detta nyttjas av såväl ortsbor som besökare. Området ingår i Malåbygdens fiske- vårdsområde.
Figur 4.11-1. Rennäringens markanvändning i området. Malå skogssamebys årstidsland är inte markerade i kartan och omfattas av vår, sommar och höstbetesland
4.11 Rennäring
Väg 370 utmed aktuell sträcka ligger inom Malå skogssameby. Renskötsel förekommer i hela området och omfattas av åretruntmar- ker. För renen utgör hela området för plane- rade vägåtgärder av trivselland och en stor del av berörd vägsträcka av kalvningsland, se figur 4.11-1. Strategiska områden för samebyn i områdets närhet finns i form av en flyttled utmed Malåträsket. Ett område av riksintresse för rennäringen tangerar en bit av vägområdet.
Vägdragningen ligger även inom samebyns vår-, sommar- och höstbetesmarker (ej markerade i karta).
Rennäringen är en arealkrävande näring efter- som det finns behov av olika säsongsbetesland.
Renarna strövar eller flyttas inom och mellan beteslanden under året. Då betesförhållanden och andra förutsättningar förändras över tid ligger det i näringens natur att det är svårt att exakt beskriva vilka marker som nyttjas och under vilka perioder.
5. Effekter och deras tänk- bara betydelse
5.1 Landskapsbild
Den nya vägdragningen i skogslandskapet får liten effekt på landskapsbilden då den går mestadels genom skogsmark och berör två mindre vägar, varav den ena är en gemensam- hetsanläggning och den andre med vägservitut.
Barriäreffekter kommer emellertid att upp- stå med den nya vägdragningen vilket främst bedöms drabba rennäring och vilt. Utbyggnad av Gång- och cykelvägen i Malå tätort samt den nya Gång- och cykelvägen utmed Nölviken berör enskilda utfarter till väg 370 och bedöms påverka landskapsbilden i liten omfattning.
5.2 Natur- och vattenmiljö
Den nya vägen medför intrång i naturmiljön då skogsmark kommer att tas i anspråk. Omdrag- ning av vägen innebär att skog avverkas i den nya sträckningen samt att sprängarbeten och uppfyllnad kommer att göras. Om massorna är av rätt kvalité så kan de nyttjas som fyllmate- rial i vägbanken. Avverkning av skog till följd av ny vägdragning uppskattas till ca 2 hektar.
Där åtgärder utförs längs befintlig väg kom- mer påverkan på naturmiljön i huvudsakligen i brukad skogsmark att bli liten. Ingen negativ påverkan bedöms uppkomma på riksintres- set för skyddade vattendrag eller naturvård då planerade vägåtgärder inte motverkar riksin- tressenas syften. Planerade åtgärder bedöms inte påverka kända naturvärden i området på ett betydande sätt.
5.3 Kulturmiljö
I området kring bron invid Strömfors finns fornlämning och en kulturhistorisk lämning i form av två boplatser. Detaljerad linjestudie ska tas fram för att i möjligaste mån undvika ingrepp i den fasta fornlämningen. Går det inte att undvika fornlämningen krävs det i så fall tillstånd från Länsstyrelsen för ett sådant intrång. Ingen betydande påverkan bedöms uppkomma generellt på områdets kulturmil- jövärden då föreslagna åtgärder främst rör befintlig väg
eller störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivnings- buller (SFS 2004:675) samt för olika parame- trar i vattenförekomster (SFS 2004:660).
Detta vägprojekt medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts. Miljökvalitets- normen för utomhusluft berörs, men bedöms inte överskridas. Enligt nomogram i Trafikver- kets Handbok för vägtrafikens luftföroreningar ger årsmedeldygnstrafiken på sträckan ej
5.4 Rekreation och friluftsliv
Under anläggningstiden kommer bullrande och störande arbete att pågå. Detta är dock under en begränsad tidsperiod. På lång sikt bedöms åtgärderna bidra positivt i och med att tillgäng- ligheten för gående och cyklister till sjön ökar när biltrafiken leds om och flyttas från befintlig vägsträckning utmed Malåträsket.
5.5 Rennäring
Under byggtiden kommer arbeten med tunga maskiner att pågå i området. Anläggningsarbe- ten och trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon orsakar störningar i form av intrång, buller, luftföroreningar, vibrationer och damning. Rennäringen kan komma att på- verkas av dessa störningar. Åtgärderna innebär nya barriärer i området då ny väg anläggs cirka 200 meter norr om befintlig väg vilket också kan skapa nya ledstrukturer för vilt och rennä- ring i området. Efter arbetena bedöms rennä- ringen kunna bedrivas i huvudsak som tidigare.
5.6 Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Avsikten med miljökvalitetsnormerna är att fastlägga en högsta tillåtna förorening-
Figur 5.6-1. Figuren innehåller ett nomogram från Trafikverkets Handbok för vägtrafikens luft- föroreningar. Nanogrammet visar överskådligt en beräkning av lokala bidrag från öppen väg till årsmedelhalter av NO (μg/m3).
upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna, se figur 5.6-1. Trafik- mängden ligger långt under de värden där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas (ÅDT = 1800 fordon/dygn); räknat med en genomsnittlig emissionsfaktor på 0,70 ligger årsmedelvärdet av NO2 långt under gällande miljökvalitetsnorm.
Malåträsket omfattas av miljökvalitetsnormer för sötvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
Arbetena bedöms inte medföra att miljökvali- tetsnormerna för vattenförekomster åsidosätts då skyddsåtgärder vidtas och arbetena innebär en kortvarig påverkan under byggtiden. Inget överskridande bedöms komma att ske. Nor- men för omgivningsbuller omfattar vägar med betydligt högre trafikmängd (över 3 miljoner fordon/år).
5.7 Allmänna hänsynsregler
I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
Det är enligt 1 § (bevisbörderegeln) verksam- hetsutövarens ansvar att visa att de allmänna
hänsynsreglerna följs. I detta projekt har hän- synsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planläggningsprocess följts och olika alternativ har bedömts med hänsyn till miljön. Val och lösningar ska göras utifrån dessa principer.
Vid upphandling av entreprenörer ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyr- ning och har möjlighet att ställa objektspeci- fika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 § (kunskapskravet), 3 § (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 § (hushållnings- och krets- loppsprinciperna) och 4 § (produktvalsprinci- pen). Trafikverket tillgodoser också kunskaps- kravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upp- handling av konsulttjänster och entreprenader.
Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 §§ tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöin- tressen. Trafikverkets krav på kemiska produk- ter innebär att miljömässigt sämre alternativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med 4 § (pro-
Hänsynsregel i 6§ (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket säker- ställs genom Trafikverkets planläggningspro- cess. Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 § (rimlighetsavvägning) och 8 § (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet.
6. Fortsatt arbete
6.1 Nästa steg i planläggningsprocessen
Detta samrådsunderlag utgör grund för Läns- styrelsens beslut om projektet kan antas inne- bära betydande miljöpåverkan. Efter att beslut har tagits om BMP drivs vägplanen vidare. An- tas projektet medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, tas fram tillsammans med vägplanens kommande samrådshandling där synpunkter från samrå- det ska arbetas in. Antas projektet inte medföra betydande miljöpåverkan inarbetas en miljöbe- skrivning in i planen.I kommande samrådshandling tas ritningar på vägförslaget fram som underlag till samråd på orten med berörda.
När samrådshandlingen är klar övergår den till skedet granskningshandling. Gransknings- handlingen ställs ut för granskning innan den fastställs av Trafikverket. När vägplanen har fastställts och vunnit laga kraft upprättas ett förfrågningsunderlag och teknisk beskrivning för projektet. Dessa handlingar utgör grunden för upphandling och genomförande av byggna- tionen.
7. Källor
7.1 Tryckta referenser
Naturvårdsverket. 2003. Natura 2000 i Sverige, Handbok med allmänna råd. Handbok 2003:9.
SFS 2012:707 Vägförordning
TRVÖK; 2012. Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar.
TDOK 2012:1151.
Trafikverket. 2012. Bilaga 3, Anvisning: Miljö i planläggningsprocessen. Publ. 2012:225.
7.2 Elektroniska referenser
Kulturmiljöprogram för Malå kommun, fast- ställd i kommunfullmäktige 2008-10-20. http://
skellefteamuseum.se/wp-content/uplo- ads/2011/02/MALA-kmv-programmet_2011_
skarm.pdf
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Till- lägg till översiktsplan 2001 för Malå kommun,
antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23.
http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Si- teCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering- och-kulturmiljo/planfragor/Planeringsunder- lag/Strandskydd/Mal%C3%A5LISplan.pdf Länsstyrelsernas nationella geodata, januari 2016. GIS underlag. http://projektwebbar.lans-
styrelsen.se/gis/Sv/Pages/nationella-geodata.
aspx
VISS Vatteninformationssystem Sverige, ja- nuari 2016 http://www.viss.lansstyrelsen.se/
Waters.aspx?waterEUID=SE711418-174642 Riksantikvarieämbetet, september 2015. Forn- sök. www.raa.se
Trafikverket 2016. Vägtrafikflödeskartan.
http://vtf.trafikverket.se/SeTrafikinformation#
Översiktsplan för Malå kommun, antagen av kommunfullmäktige 2001-10-15. http://www.
mala.se/filearchive/1/12220/Översiktsplan%20 Malå%202001.pdf
Malå hemsida www.mala.se
NVDB (nationell vägdatabas) https://nvdb2012.
trafikverket.se/
http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verk- samhet/sa-har-jobbar-vi-med/miljo-och-halsa/
halsa/luft/dokument-och-lankar-om-luft/
handbok-for-vagtrafikens-luftfororeningar/
Rödlistade arter i Sverige, SLU ArtDataban- ken, februari 2016. http://www.artportalen.se/
ViewSighting/SearchSighting
