Återsamling kl12:15 Lunch

(1)

Lunch

Återsamling kl 12:15

(2)

infrastrukturbyggande

kl 12:15-12:45

Foto Kasper Dudzik

(3)

i E4 Förbifart Stockholm

Klara Gunnarsson miljöspecialist

Trafikverket

(4)

Trafikverket arbetar kontinuerligt för att bidra till Sveriges klimatmål om klimatneutralitet i Sverige år 2045.

E4 Förbifart Stockholm är det första stora

infrastrukturprojekt som ställer klimatkrav i sina

förfrågningsunderlag

(5)

Syftet med studien

• Utvärdera användandet av klimatkrav i upphandlingar.

• Undersöka aspekter som främjat och begränsat klimatarbetet.

• Att ge förslag på utveckling av ett mer enhetligt arbetssätt i framtiden.

.

(6)

entreprenaden.

Mål att minska denna 10 %

E tar fram en Handlingsplan för planerade besparingar

E tar fram en Klimatdeklaration vid

avslut

Uppföljning 2 ggr/år med beställaren (byggmöte)

(7)

• Kravställningen har lett till minskade klimatutsläpp .

• Handlingsplanen som verktyg.

Utvecklingsområden

• Systematik, tydlighet och legitimitet från beställaren.

• Konflikter med tekniska regelverk.

• Att skapa incitament och signalvärde.

(8)

 Klimatarbetet kommer att diskuteras under två byggmöten per år.

 Spridning av goda exempel.

(9)

Funktionskrav i

totalentreprenad för

sidoområdesutformning

FoI-dag BYGGA 7 maj 2020

Kajsa Ström, Trafikverket

(10)

Kan man använda sig av funktionskrav för att uppnå landskapsanpassning och

biologisk mångfald i en totalentreprenad?

(11)

Totalentreprenad

”I en totalentreprenad har entreprenören

ansvar för projekteringen, dvs. tekniska

lösningen som ska uppfylla de funktions-

/prestandakrav som anges i beställarens

tekniska specifikation. ”

(12)

Biologisk mångfald

• ”Human actions threaten more species with global extinction now than ever before” (IPBES 2019)

• “Many types of pollution, as well as invasive alien species, are increasing, with negative impacts for nature”

(IPBES 2019)

Bild: Stockholm Resilience Centre

(13)

Unika habitat, mångfald och variation, sammanlänkning och gröna korridorer

Landskapsanpassning

Habitatförlust, störning, dödlighet,

barriäreffekter

(14)

Väg 56 Heby - Tärnsjö

• 19 km ny väg

• Projektmål:

‒ Sammanlänkning

‒ Trafiksäkerhet

‒ Rent dricksvatten

‒ Biologisk mångfald

(15)

Funktionskrav - propellerbladsslänter

• …propellerbladsslänter utföras så långt som möjligt. Slänterna ska ha en mjuk övergång/släntkrön mot befintlig mark och med rundade

diken/släntfot. (Teknisk beskrivning)

(16)

Funktionskrav - Habitat

Kalkgräsmark

Hed Friskäng

Torräng på

sandig mark

(17)

Uppföljning

• Under entreprenaden

• Efter entreprenaden 2017

• För uppföljning av funktionskraven på

längre sikt startades ett FoI projekt

2018-2020

(18)

Utvärdering funktionskrav släntutformning

(19)

Uppföljning funktionskrav habitat

• Översiktlig inventering med 2 fältbesök per säsong

• Punkt inventering på 7 platser som besöks 4 ggr per säsong

• Jordmån – ok

• 50% av beskrivna typarter återfinns

• 4 invasiva arter förekommer

(20)

 Soil quality meets requirements

 Approx. half the number of target species are present

 Four unwanted and invasive species present

 General decline in abundance and

coverage during 2018

(21)

Resultat

Direkt uppföljning av släntutformning och jordkomposition

Långsiktig uppföljning behövs för att utvärdera habitat utveckling och växtetablering

Nyckelfaktorer:

- Kunskap

- Samarbete

(22)

Tack till Ecocom som utför uppföljningen

K. Agstam-Norlin, A. Broberg, J. Hallqvist, T. Karlsson, K. Mattson, W. Ondusye, L.

Orsén, C. Rätz,

D. Segerlind, M. Stenmark at Ecocom AB (field work)

Och tack till Trafikverkets handläggare

Tobias Sahlman!

(23)

Tack för uppmärksamheten!

Kontakt:

Kajsa Ström

kajsa.strom@trafikverket.se Tobias Sahlman

tobias.sahlman@trafikverket.se

(24)

infrastruktur

kl 12:45-13:15

Foto Yuri Arcurs

(25)

Vad sker i våra närmsta länder som inte sker här?

Att köpa och leverera ny infrastruktur

Jörgen Simu

(26)

Vad har hänt

• Lokal, Regional, Nationell, Internatio……

• Egen regi till upphandlade leverantörer

• Från Detaljstyrning mot funktions

• Resursoptimering…….

(27)

(28)

Vad gör vi nu för att främja utveckling

• Totalentreprenader, TEM

• Fast pris, BPU, utökad samverkan

• Anpassat regelverk

• Större kontrakt

• Öppnar upp vår marknad

(29)

(30)

Ökad produktivitet och hållbarhet genom

• Flödesoptimering

• Styrande effektmål

• Färre nationellt unika krav

(31)

«...Nye Veier sitt ansvar er å bygge veiene så

raskt og kostnadseffektivt som mulig.»

(32)

(33)

Vilka byggstenar behöver portföljen bygga bidra med

• Erfarenheter från övriga välden

• Hur vi som beställare ska leda och styra för att uppnå förändring (TKI kontra innovation, t ex)

• Förslag på drivande strategiska mål, utvärdera befintliga

• Flytta fram gränserna för vad som är möjligt

Vad sker i våra närmsta länder som inte sker här?

(34)

Tack 

(35)

Konsultupphandling i Trafikverket –

Uppföljning av konsultuppdrag inom kategori planering och projektering

Uppföljning av konsultuppdrag med fast arvode (TRV 2018/53555)

Nathalie Mjörnestål, Inköp och Logistik

(36)

Genomförare:

FOI-uppdraget har genomförts av forskargruppen ProcSIBE under ledning av professor Per-Erik Eriksson, LTU och är finansierat av Trafikverkets FOI-verksamhet

Handläggare: Nathalie Mjörnestål, Trafikverket Inköp & Logistik

Uppdraget påbörjades våren 2018 och

slutrapporten blev klar december 2019.

(37)

Bakgrund

• Som en del av ”Renodlad beställare” infördes fast arvode i konsultupphandlingar inom inköpskategorin Planering/projektering

• Totalåtagande = upphandlingar paketeras med flera olika efterföljande leveranstyper, såsom

väg/järnvägsplan, systemhandling samt förfrågningsunderlag.

• 2012 upphandlades mindre än 5 % av konsultuppdragen med fast arvode

• Målet = 40% av konsultupphandlingarna ska ske med

fast arvode vid utgången av 2015

(38)

• Öka kunskapen om förekomsten av olika ersättningsformer

• Utvärdera vilka effekter fast respektive rörligt arvode

upplevs ha fått på genomförande och konsultleveranserna.

1. Hur ser förekomsten av fast respektive rörligt arvode ut i Trafikverkets konsultuppdrag

2. Hur upplever Trafikverkets projektledare och konsulternas uppdragsledare genomförandeprestation i uppdragen?

3. Hur påverkar ersättningsformen genomförande och prestation i uppdragen?

4. Hur fungerar samarbetet och hur påverkar det prestation i

uppdragen?

(39)

Metod och omfattning, del 1

1 ) Enkätstudie av konsultuppdrag upphandlade 20140101 - 20180331

 TRVs projektledare och konsultens uppdragsledare är respondenter

 221st fullständiga enkätsvar; 117st + 104st. Svarsfrekvens 58%

 Statistiska analyser på de 102 kontrakt där vi erhöll 2st svar – 204 respondenter

 Multidimensionalitet: 3-6 frågor per variabel om respondentens upplevelser

 Jämförelser: små/stora uppdrag, projekt-/uppdragsledare, fast/rörligt arvode

 Sambandsanalys: korrelationer och stiganalys för att undersöka

samband mellan projektförutsättningar, samarbete och prestation

(40)

Metod och omfattning, del 2

2) Intervjustudie av 10st konsultuppdrag (5 stora med rörligt och 5 små med fast arvode)

 20st intervjuer med TRVs projektledare och konsultens uppdragsledare

 2st intervjuer med projektchefer/ombud

(41)

• Konsulten upplever högre komplexitet/osäkerhet

• Samarbete viktigt oavsett ersättningsform, men fast arvode försvårar samarbete/samverkan

• Fast arvode ökar osäkerheterna (riskerna) för konsulten

Rörligt arvode är mer lämpligt vid målsökande

utredningsskeden, medan fast arvode är mer lämpligt

vid målstyrda projekteringsskeden

(42)

• Summering av enkäter , intervjuer samt rekommendationer

• Resultatet återkopplades till TRV och leverantörerna genom en workshop innan slutrapporten

färdigställdes

• 18 rekommendationer till Trafikverket &

Konsultmarknaden

• Rekommendationer som gäller Trafikverket hanteras i olika arbetsgrupper t.ex. utveckling av

Affärsstrategi, Kategoriteamet

Planering/projektering, utveckling av Beställarrollen.

(43)

Frågor?

.

(44)

kunskap

kl 13:15-13:50

Foto Göran Fält

(45)

TMALL 0145 Presentation Widescreenv 1.0

Grunden

2020-05-07

Lovisa Moritz

IVta

(46)

51

mål uppnås, genom ett långsiktigt och systematiskt

utvecklingsarbete inom geoteknikområdet.

(47)

52

− Det sker en ökad samverkan mellan akademi, institut, branschföretag och myndigheter.

− Utveckla kunskapen inom ämnesområdet för att möte

kraven på effektiv byggande.

(48)

53

CTH KTH TRV

(49)

54

Ordförande

Kenneth Viking

Trafikverket

Chalmers

KTH SGI

Verksamhetsvolym år 2014-2021 i kr

158 000 000

31 pågående projekt, 34 ^avslutade

varav

Trafikverket 94 miljoner

SGI 16 miljoner

LTU, KTH o Chalmers 48 miljoner

Styrelse

(50)

55

Trafikverket 6 8 10 10 15 15 15 15 94

SBU 6 6 6 6 6 6 6 6 48

SGI 2 2 2 2 2 2 2 2 16

Summa 14 16 18 18 23 23 23 23 158

Utfall 9 12 20 15 27

(51)

56 0 20 40 60 80 100 120 140 160

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Budget Utfall

(52)

57

(53)

58

• Den årliga investeringskostnaden för Trafikverket ligger på runt 35 miljarder kronor. Kostnader relaterade till geoteknik utgör i

storleksordningen 7%, vilket motsvarar 2,5 miljard kronor.

• Om vi lyckas effektivisera 1-2 % så sparar vi in 35 miljoner kronor

per år.

(54)

59

små deformationer under lång tid (upp till 100 år).

Framtidens krav

Studera effekten på den geotekniska lösningen för tid, förändringar i klimat o miljö samt ändrade lastförutsättningar och skapa en effektiv resursanvändning, med miljövänliga tekniker.

Effektivt byggande

Utveckla nya geotekniska lösningar (eller vidareutveckla befintliga), för såväl nyinvestering som underhåll och skapa hållbara

geotekniska produktionsmetoder ur ett miljöperspektiv, med bibehållen produktivitet.

23

32

(55)

60

• 32 avslutade projekt varav

• 12 förstudier

• 20 projekt har kommit till nytta

KC-pelare 5 st

Pålar 4 st

Material 5 st

Modeller 3 st

Små def

3 st

(56)

61

(57)

62

förutsättningar för att aktörerna möts inom ramen för olika BIG

projektet, samt att VIP-mötet säkerställer att medverkande möts för diskussion åtminstone en gång per år.

Antalet medverkande ökat från 31 personer 2014 till 85 personer 2016.

(58)

63

(59)

Carl Wersäll, KTH Avd. Jord- och Bergmekanik

Portfölj Byggas FOI-dag 2020-05-07

(60)

• Frostcykler

• Väder/klimat

Packningen måste säkerställa:

• Hög packningsgrad

• Ett homogent packat material

• Kostnadseffektivitet och minimerad miljöpåverkan

Målsättning för forskningen – optimerat förfarande för uppbyggnad av bank:

• Packningsprocedur

• Maskin

• Materialfraktion

• Lagertjocklek

• Antal överfarter

Frågeställning: hur packar vi bank på bästa sätt vid höga krav?

65

(61)

Syfte:

• Minska sättningar

• Öka stabilitet

• Öka styvhet

• Kontrollera svällning och krypning

• Minska risk för liquefaction

• Minska permeabilitet Två styrande parametrar:

• Skjuvtöjning

• Relativ förskjutning mellan partiklar

• Elastiska töjningar måste överskridas, jmfr.

G/G

_max

• Antal belastningscykler

Målsättning: att anpassa förutsättningarna för att uppnå maximal skjuvtöjning i hela skiktet.

66

(62)

• Kohesion

• Finjordshalt

• Kross eller naturlig – kantighet mm.

• Vattenkvot

• Största stenstorlek

• Glimmerhalt

• Kraftöverföring vals-jord

• Lagertjocklek

• Undergrundens styvhet

• Geometri

• Horisontalspänning

• Homogenitet

• Överpackning, uppluckring, krossning

67

(63)

• Sand- eller vattenvolymeter

• Rörprovtagning

• Isotopmätare

• Styvhet:

• Statisk plattbelastning

• Tung fallvikt

• Lätt fallvikt

• Yttäckande packningskontroll (YPK)

• Seismiska försök

• Sättningsmätning

68

(64)

• Få antal överfarter

• Mycket packningspotential återstår

• AMA bör ses som absoluta minimum

• Vid hårda krav på egenskaper krävs högre antal överfarter

69

min 100 kg − 0,15 0,10 ¹⁾ − 6

min 200 kg − 0,20 0,15 ¹⁾ 0,10 ¹⁾ 6

min 400 kg 0,40 0,30 0,25 ¹⁾ 0,15 ¹⁾ 6

min 600 kg 0,60 0,40 0,30 ¹⁾ 0,20 ¹⁾ 6

Vibrerande envalsvält, statisk linjelast

min 15 kN/m − 0,30 0,25 0,20 6

min 30 kN/m 1,0 0,55 0,40 0,30 6

min 45 kN/m 2,0/1,5 ²⁾ 0,80 0,55 0,40 6

min 65/60 kN/m ³⁾ 3,0/2,0 ²⁾ 1,00 0,70 0,50 6

Vibrerande tandemvält, statisk linjelast⁴⁾

min 5 kN/m − 0,15 − − 6

min 10 kN/m − 0,25 0,15 0,10 6

min 20 kN/m − 0,40 0,25 0,15 6

min 30 kN/m − 0,60 0,40 0,30 6

Statisk trevalsvält, statisk linjelast

min 50 kN/m − 0,25 0,20 0,20 6

Statisk padfotvält, statisk linjelast

min 45 kN/m − − 0,25 0,25 6

Gummihjulsvält, last/hjul

min 15 kN − 0,20 0,20 0,20 6

min 25 kN − 0,30 0,25 0,25 6

(65)

70

Småskaleförsök Fullskaleförsök inomhus

Fältförsök

(66)

71

(67)

• Ny packningsmetod – automatisk frekvensstyrning (AFC).

• AFC justerar frekvensen automatiskt och kontinuerligt för att uppnå resonans.

• Resonansfrekvensen detekteras utifrån vältintegrerade mätningar (beror på amplitud, massa, töjning etc.)

• AFC säkerställer att maximala töjningsnivåer i jorden erhålls medan energiförbrukningen minskar.

• Finns på marknaden sedan 2019 och används i byggprojekt.

72

(68)

• Högre förskjutningsamplitud

• Ökad kontaktkraft mellan vals och underlag

• Högre dynamiska spänningar i banken men färre antal belastningscykler

• Ingen uppluckring i ytan, till skillnad mot konventionell packning

• Ökad styvhet på överytan

• Mer homogent packat skikt

• Minskad energi- och bränsleförbrukning samt miljöpåverkan

• Minskat maskinslitage

• Undviker dubbelhopp – möjliggör fler överfarter

73

(a) (b)

(69)

• Packning i ca 12-24 överfarter beroende på lagertjocklek, maskinval mm.

• Avslutande statiska överfarter på varje lager för att motverka uppluckring (behövs ej med

resonanspackning).

• Maximal packningseffekt utvärderas lämpligtvis med tillväxt i packmätarvärde.

• AMA DCH.15 (0-150 mm) är ett lämpligt material för bankar till höghastighetsjärnväg.

• Arbete med kravställning i TSS pågår.

74

(70)

Artiklar

• Wersäll, C., Nordfelt, I. & Larsson, S. (2019). Roller compaction of rock-fill with automatic frequency control. Proceedings of the Institution of Civil Engineers – Geotechnical Engineering, In press.

[open access]

• Wersäll, C., Åkesson, F. & Persson, A. (2019). Dynamic roller characteristics and CCC using automatic frequency control, IICTG2019, Beijing, China, 16-17 April 2019.

• Wersäll, C. (2019). Intelligent packning med automatisk frekvensstyrning sparar tid, pengar och miljöpåverkan. Grundläggningsdagen, 14 mars 2019, Stockholm, pp. 143-149.

• Massarsch, K. R. & Wersäll C. (2019). Vibrationspackning – en svensk specialitet! Bygg & Teknik 1/19: 68-75.

• Wersäll, C., Nordfelt, I., & Larsson, S. (2018). Resonant roller compaction of gravel in full-scale tests. Transportation Geotechnics, 14, 93-97.

• Wersäll, C., Nordfelt, I. & Larsson, S. (2018). Roller compaction of rock-fill with automatic frequency control, Anniversary Symposium – 40 Years of Roller Integrated Continuous Compaction Control (CCC), November 29th, 2018, Vienna, Austria.

• Wersäll, C., Nordfelt, I. och Larsson, S. (2018) Effektivare packning med nya insikter. Bygg & teknik 1/18: 44-45.

• Wersäll, C., Nordfelt, I. & Larsson, S., (2017). Soil compaction by vibratory roller with variable frequency, Géotechnique, Vol. 67, No. 3, pp. 272-278.

• Wersäll, C. & Larsson, S., (2016). Influence of force ratio and frequency on vibratory surface compaction, Proceedings of Geotechnics for Sustainable Infrastructure Development - Geotec Hanoi 2016, Hanoi, Vietnam, 24-25 November 2016, pp. 841-846.

• Wersäll, C., Larsson, S., Rydén, N. & Nordfelt, I., (2015). Frequency Variable Surface Compaction of Sand Using Rotating Mass Oscillators, Geotechnical Testing Journal, Vol. 38, No. 2, 2015, pp.

1–10, doi:10.1520/GTJ20130193. ISSN 0149-6115

• Wersäll, C., (2015). Optimering av packningsparametrar för vibrationsvältar, Grundläggningsdagen, 12 mars 2015, pp. 259-269.

• Wersäll, C., Larsson, S. & Bodare, A., (2014). Dynamic response of vertically oscillating foundations at large strain, Proceedings of the 14th International Conference of the International Association for Computer Methods and Advances in Geomechanics, Kyoto, Japan, 22-25 September 2014, pp. 643-647.

• Wersäll, C. & Larsson, S. (2013), Small-Scale Testing of Frequency-Dependent Compaction of Sand Using a Vertically Vibrating Plate, Geotechnical Testing Journal, Vol. 36, No. 3, pp. 1-10, doi:10.1520/GTJ20120183. ISSN 0149-6115.

• Wersäll, C., Nordfelt, I. & Larsson, S. (2013), Vibrovältar och Jorddynamik – Mot Effektivare Packning, Bygg & Teknik, Vol. 105, Nr. 1, pp. 32-35.

75

(71)

Bensträckare

Återsamling kl 14

(72)

byggtid

kl 14:00-14:45

Foto Göran Fält

(73)

FoI – En del av det funktionella arbetet inom väg och trafik

En sammanfattning av ett antal projekt

Morteza Ghoreishi

Teknisk specialist i vägutformning, Investering

(74)

Varför är FoI viktig för oss

• Det finns kunskapsluckor och brister i våra styrdokument. Bl a i VGU (Vägar- och Gators Utformning). Dessa dokument behöver utvecklas, kompletteras och uppdateras.

• De FoI-projekt vi specialister stöttar och lägger vår tid på bör utgå från våra behov och ska bidra till bättre planering och projektering av

infrastrukturen.

• FoI har ekonomiska resurser

(75)

Ett systematisk FoI-arbete

Flertalet FOI-projekt och dess resultat har i för sig varit bra kunskapsdokument men har av olika anledningar inte kunnat implementeras i vår verksamhet och nyttan har uteblivit.

Det syftar till att utgå från teknikområdenas behov.

• Inventering av genomförda projekt

• Behovsinventering

• Initiering av projekt

• Implementering av resultat

• Kunskapsspridning

(76)

• Genomgång av ca 500 projekt med koppling till väg och trafik.

• Av dessa var ett femtiotal som hade direkt koppling till vårt teknikområde som vi kunde ha nytta av.

• Genomgång av rapporten för att se om vilkas resultat har implementerats i vårt regelverk. Vad finns kvar.

• En sammanställning har gjorts.

(77)

Behovsinventering

• VGU är regelverk men även kunskapsdokument

• VGU 2020 är ute

• I fortsättningen ny version varje år. Större uppdatering var 5:e år

• VGU och dess brist- och restlistor

• I dessa finns flera potentiella FoI-projekt

(78)

Initiering av projekt

Vi är inte säkra på rutinerna och vilka möjligheter och upphandlingsformer som finns.

Vi saknar de rätta verktygen.

(79)

Implementering av resultat

Den nya organisationen i VGU-förvaltningen och dess arbetsgrupper

jobbar kontinuerlig med justering, komplettering och utveckling av VGU. Bl a arbetar man med framtagning av rutiner för implementering av

forskningsresultaten inför nästa version av VGU.

(80)

Spridning av kunskapen

• Miniseminarier inbjudan fån Trafikverket

• Andra typer av konferenser, Transportsforum, Cykelkonferenser m m

• Publiceringsformen

- FUDinfo (görs alltid)

- Trafikverkspublikation (avgörs från falla till fall)

- Utförarinstitutions/företags publikation (om Trafikverket inte publicerar)

(81)

trafik

Mycket fokus på GCM men även andra projekt

• Effektsamband -GC-flöden

• Shared Space och övergångsställen- hur fungerar för personer med kognitiva funktionsnedsättningar

• Shared Space och övergångsställen- hur fungerar för olika åldersgrupper

• Uppdatering VGU kollektivtrafik

• Produktifiering av Calmar

• Utformning och dimensionering av signalmagasin för korsande cyklister

• Trygga och säkra boxar för vänstersvängande trafik

• Studie av utformningsförslag för att minska kollisionsolyckor mellan

cyklister

(82)

trafik

• Hållbar tillgänglig cykling

• Cykelkapacitet

• Konfiguration och funktion av omkörning på cykelbana, KONFO

• 2-1 vägar, Bygdevägar

• Sommarcykelväg, utformning och råd

• Cykelkorsningar (CYKO), pågående

• Hastighetsdämpande Åtgärder på LAndsbygd – HÅLA, pågående

• Ökad säkerhet och tillgänglighet för cyklister i byggskedet, pågående

• Metod för kapacitetsanalys, METKAP (ej publicerad

• Dimensionerande TrafikSituation DETESS –(ej publicerad)

(83)

Tack för uppmärksamheten

(84)

GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN

MINDRE FÖRETAG I ENTREPRENADKEDJOR I STORA BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT

ANDERS POUSETTE– ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN VID SAHLGRENSKA AKADEMIN

(85)

• Det finns mycket kunskap om vad som är en god arbetsmiljö i

byggbranschen

• Det behövs mer kunskap om hur man får till stånd ett fungerande systematiskt och bra

arbetsmiljöarbete i mindre företag i

byggbranschen

(86)

• Syftet med forskningsprojektet är att ge ökad kunskap om vad som gör

arbetsmiljöarbete inom bygg- anläggning effektivt och hur det kan utvecklas

• Projektet skall resultera i vetenskapligt grundad metodik och modeller för

effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete och bättre arbetsmiljö i mindre företag i entreprenörskedjor i bygg- och

anläggningsbranschen

• Finansiärer: AFA försäkring, Trafikverket,

Sahlgrenska sjukhuset

(87)

(UE) i Västlänken, Göteborg

• Projektet genomförs som ett samarbete mellan

representanter från de medverkande UE-företagen,

forskare från Göteborgs Universitet och ämnesexperter från Arbetsmedicinska kliniken vid Sahlgrenska

universitetssjukhuset

• Förankras genom huvudentreprenörerna (HE) i deras entreprenadkedjor

• Arbetsmiljöarbetet genomförs i tre omgångar med UE-

företag. Arbetssättet utvecklas successivt baserat på

erfarenheter i föregående omgång(ar).

(88)

• Den första omgången är genomförd under 2019 med fyra UE företag.

• Omgång 2 startar aug 2020.

• Vetenskaplig uppföljning

• Innehållet består av workshops,

utvecklingsteam, samverkan forskare-HE-

UE, processtöd, kunskapsstöd

(89)

• Processtödjare (forskare från Göteborgs universitet) ger

företagen stöd i att …

– identifiera ett aktuellt arbetsmiljöproblem – analysera problemet

– ta fram och pröva sätt att ta sig an problemet

– lösa problemet

• Ämnesexperter ^(från

Arbetsmedicinska kliniken vid Sahlgrenska

universitetssjukhuset)

förmedlar kunskap inom områdena:

– Kemiska risker / damm – Ergonomi / Vibrationer

– Arbetssäkerhet / organisatorisk

och social arbetsmiljö

(90)

Inventering

• Workshop 1: heldag för utvecklingsteamen (UT) från 4 företag + TRV, NCC, PEAB

• Workshop 2: halvdag för UT från 4 företag

Utveckling

• Expertkonsultation, arbetsmiljöanalys

• Workshop 3: halvdag för UT från 4 företag

• Workshop 4: halvdag för UT från 4 företag

• Workshop 5: halvdag för UT från 4 företag

Summering

• Workshop 6: halvdag för utvecklingsteamen (UT) från 4 företag + TRV, NCC, PEAB

18 okt

(91)

2. Val

3. Pers- pektiv

4. Analys Mål

5. Inven- tering

åtgärder 6. Val av

åtgärd 7. Planer-

ing 8. Gen-

omför- ande

9. Upp- följning

Åtgärder

Kontroll

WS1

WS2

WS3

WS2 WS3

WS3 WS4

Risk-

bedömning

(92)

• Forskare dokumenterar vid alla workshops

• Processenkät efter varje workshop

• Effekt av förbättringsarbetet följs upp med

– 1) bedömning av respektive expert

– 2) enkät (vid två tillfällen) till alla yrkesarbetare i medverkande företag

• Intervjuer med chefer, arbetsledare och medarbetare görs avseende hinder och stöd i processen

• Projektet följs av en referensgrupp med representanter

från arbetsgivare, fack och myndigheter

(93)

(94)

• Deltagare är

– nöjda med workshops

– har fått stöd i att se nya perspektiv på sina arbetsmiljöproblem

– har formulerat tydliga arbetsplaner

• Det har varit givande att dela erfarenheter med andra företag

• Motivationen har varit hög genom hela projekttiden

• Förändringsarbete har genomförts i

alla företag

(95)

• Det är svårt att nå de mindre företagen genom

entreprenadkedjorna utan att kravställa medverkan i

upphandlingsfasen

• De företag som har medverkat har dragit nytta av arbetsformen och stärkt sitt systematiska

arbetsmiljöarbete

(96)

sakerhet_organisation_ledarskap

(97)

TMALL 0145 Presentation Widescreenv 1.0

Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.

Säkerhetsmål i tunnlar

Henric Modig

(98)

2020-05-08 103

• Tunnelriskanalys

• FOI Säkerhetsmål i tunnlar

• Slutsats och framtid

• Fortsatt FOI

(99)

2020-05-08 104

• Säkerhetsarbete pågår under hela projektcykeln

• Projektförutsättningar, exempelvis

– Självutrymning

– All trafik – Inga restriktioner gällande transporter med farligt gods – Typ av tåg

• Startar tidigt i projektcykeln, många okända faktorer

• Utmanande att förhålla sig till begreppet tunnelrisk

– Tidig projektfas, t ex vägplan/jvg-plan – Godkännandefas

– Riskmått; som individrisk och samhällsrisk

– Osannolika händelser, ”det händer ju aldrig något”

(100)

(101)

(102)

2020-05-08 107

(103)

2020-05-08 108

Freeway:

(104)

(105)

(106)

(107)

(108)

2020-05-08 113

(109)

2020-05-08 114

– Händelseträdsmodell – Statistik

– Sannolikhet och konsekvens

– Olika förutsättningar för respektive tunnel

• Helhetsperspektiv

• Utrymme för variationer

(110)

2020-05-08 115

– E4FS

• Säkerhetsmål har saknats

– FOI-projektet utgjorde en fortsättning på FOI-projektet ”Säkerhetsmål för trafikanter i vägtunnlar, järnvägstunnlar och tunnelbana” (Transportstyrelsen, 2016).

• Mål: föreslå en väl avvägd lägsta acceptabel säkerhetsnivå för vägtunnlar, järnvägstunnlar, tunnelbanor och spårvägstunnlar

• TSP kan samordna och ge förslag på säkerhetsmål för trafikslagen väg, järnväg, tunnelbana och spårväg

– Trafikslagsövergripande ansvar & bemyndigande enligt PBF

• Utförare RISKTEC Projektledning och COWI

(111)

2020-05-08 116

• Endast krav för nya tunnlar

• Inriktat mot tunnelspecifika olyckor

– Få omkomna

• F/N-diagram

• Rapporten föreslår att

– Risken vid färd i tunnel för väg, järnväg, tunnelbana och spårväg ska vara likvärdig, uttryckt som risk att förolyckas per personkilometer.

• Verifieras med analys för tunnlar över 500 m

• Inom ALARP

– Ytterligare säkerhetsåtgärder utvärderas med stöd av kostnads-nyttoanalys

(112)

2020-05-08 117

(113)

2020-05-08 118

• Projekt 6779

• Finns även publicerad på TSP hemsida

– Rapporten ligger på TSP websida Avslutade FoI-projekt

https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/regler/jarnvag/avslutade-foi-

projekt/sakerhetsmal-i-tunnlar.pdf

(114)

2020-05-08 119

för väg, järnväg, tunnelbana och spårväg

• TSP föreskriftsarbete tar nu vid, med start 2020

(115)

2020-05-08 120

• Undermarksstationer tidigare undantagna

– Fortsatt FOI startat våren 2020

– Samma upplägg som tidigare med TRV och TSP som medfinansiärer

– Utförare Brandskyddslaget, WSP, RISKTEC – Gränssnittet bredare och mer utmanande,

med t ex annan och angränsande lagstiftning som PBL

– Annan typ av undermarksmiljö, t ex med intilliggande handel & många personer – Referensgrupp bl a SLL, LST, Boverket, MSB, räddningstjänst

– Första rapportutkast dec 2020, projektavslut mars 2021

(116)

Att bli en del av FOI-portfölj Bygga

Klas Hermelin Trafikverket

Verksamhetsområde Investerings ledamot i portföljen

(117)

2 § Trafikverket ska

…

7. svara för forskning och innovation som motiveras av myndighetens uppgifter,

Trafikverket är problemägare inte forskningsfinansiär

8. följa, dokumentera och på regeringens uppdrag finansiera forskning och innovation inom transportområdet

Bredare uppdrag exempelvis sjö- och luftfart Tyngdpunkten ligger på TRL 3-7

separat anslag

från regeringen till

Trafikverket för att

genomföra FOU

(118)

0 100 200 300 400 500 600 700 800

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

510 518 490 490 541 525 513

596 664 669

760

Miljoner kronor

År

FoI 2019 (2018)

• Pågående projekt ca 576 st (562)

• Startade projekt 198 st (172)

• Avslutade projekt 239 st (231)

• Verksamhetsvolym 555 Mnkr (539Mnkr)

(119)

Planera Planering av ett effektivt transportsystem som stödjer en hållbar utveckling av samhället

Bygga Investeringar av vägar och järnvägar med fokus på tid, kostnad och innehåll Möjliggöra Skapa förutsättningar för väl fungerande och säkra resor och transporter Vidmakthålla Utveckla ett effektivt, modernt och hållbart underhåll av väg och järnväg Sjöfartsområdet Förnyelse och effektivisering av sjöfartssystemet

Luftfartsområdet Säkra, effektiva, robusta och hållbara flygtransporter

Strategiska initiativ

Övergripande och långsiktigt perspektiv samt strategiska samarbeten

 Trafikverket FoI är tematisk indelad och omfattar sju portföljer, som är anpassade för att möta de utmaningar vi står inför.

 Strukturen tar sin utgångspunkt i att det transportsystem vi har i dag behöver förbättras, men även

att hitta lösningar som kan leda till förnyelse på systemnivå.

(120)

Att bli en del av FOI-portfölj Bygga

• Ganska stor familj

‒ Pågående projekt 185 st

‒ Pågående projekt 2020 93 miljoner

‒ Ram 2020 110 miljoner

‒ Total volym pågående 400 miljoner

• Vad ingår i familjen

‒ FOI-projekt som hanterar frågor från att investeringen är bestämd till att den är

genomförd.

(121)

Inriktning portföljen Bygga

• Portföljen är indelad i fyra målområden:

‒ Innovativt och effektivt infrastrukturbyggande (produktivitet)

‒ Säkerhet och trafiksäker utformning

‒ Klimat och miljö i byggprocessen

‒ Långsiktigt kostnadseffektiva infrastrukturinvesteringar (LCC)

Det här dokumentet beskriver de forsknings- och innovationsområden som Trafikverket prioriterar

Trafikverkets Forsknings- och innovationsplan 2020–2025

(122)

Beslutet i Trafikverket sker i två steg

• Första beslutet (TG0)

‒ Kan ske på en ganska översiktlig skiss

‒ Bedömning av behov, metodik och kostnad

‒ JA betyder en uppmaning att skriva en projektspecifikation (detaljerad projektbeskrivning)

• Andra beslutet (TG2)

‒ Sker med en projektspecifikation som underlag (blankett från TrV)

‒ JA Betyder att projektet kan sätt igång

(123)

Vad behöver vara med i en ansökan?

• Enkla svaret:

‒ Det som står i blanketten som ni hämtar på Trafikverket.

Lämna forsknings- och innovationsförslag

• Det viktigaste punkterna

‒ Kort beskrivning av behovet och syftet med projektet (förankra gärna med någon på TrV)

‒ Hypotes och metod/metodik, för projektet

‒ Förväntat resultat och gärna användningen av de

‒ En budget (medfinansiering)

(124)

(förutom att ansökan ska vara komplett och vetenskaplig)

• Fördelar

‒ Det finns ett stort behov i transportsektorn (inriktningsdokumentet)

‒ Metoden/Metodiken är trovärdig

‒ Resultatet gör stor nytta i förhållande till nedlagda pengar

‒ Förankring i branschen. Medfinansiärer och samarbeten.

‒ Förankrat på Trafikverket

• Nackdelar

‒ Liten nytta

‒ Redan pågående eller genomförd FoI

‒ Pengarna är slut

(125)

Direktupphandling av FOI

• Trafikverket får direktupphandla FOI enligt LOU om dessa villkor är uppfyllda

‒ Det ska vara forskning eller utveckling

(inte verksamhetsutveckling av interna processer)

‒ Resultaten ska vara till nytta för fler än TRV

(resultatet ska inte bara användas intern i TRV och ska dessutom publicerar och därmed göras tillgängligt)

• Statsstöd till ekonomiska aktörer (vinstdrivande företag)

‒ Maximal stödnivå stora/medel/små ( kan ökas med 15 % dock max 80 %)

‒ Industriell forskning 50 % / 60 % / 70 %

‒ Experimentell utveckling 25 % / 35 % / 45 %

‒ Genomförbarhetsstudier 50 % / 60 % / 70 %

( kan ökas med 15 % dock max 80 %)

(126)