Fritidspedagogens roll och medvetenhet om lek och lärande

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper

Amanda Gillberg

Fritidspedagogens roll och medvetenhet om lek och lärande

Recreation role and awareness of play and learning

Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet

Datum/Termin: 12-01-19 Handledare: Chtistian Tyrfelt Examinator: Anders Broman

Abstract

The purpose of this paper is to examine how professionals through play and toys and other materials are working with children to facilitate learning. According to Nelson differs children’s toys at home a lot from the school’s design out of toys (Nelson, 2005: 61). Children playing the adult roles and school are designed on the basis of an adult world, as the school will prepare children for the future (Carlgren, 1999: 63).

In this study, I used qualitative interviews where I have interviewed three professionals individually. I recorded the interviews using a tape recorder and also noted the answers on a paper during the interviews.

The results show that recreation instructors are aware that children learn through play with games and toys, and they also believe it is good that the children use toys with other children in order to practice cooperation and interaction. Outdoor Educators also like the fact that today there is much good material to work in the game. On the leisure homes where these professionals are working there is a lot of very reality-based material for the children to learn how things work but there are also children play with fiction material available. It is the reality-based materials which facilitate learning primarily to provide a simple way to complement the school’s role.

Keywords: recreation, games, toys, learning.

Sammandrag

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger med hjälp av lek och leksaker och annat material jobbar med barn för att underlätta inlärningen. Enligt Nelson skiljer sig barns leksaker hemma mycket ifrån skolans utformning utav leksaker (Nelson, 2005: 61). Barn leker de vuxnas roller och skolan är utformad utifrån en vuxenvärld eftersom skolan ska förbereda barnen inför framtiden (Carlgren, 1999: 63).

I denna undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där jag har intervjuat tre fritidspedagoger enskilt. Jag spelade in intervjuerna via en bandspelare och antecknade även ner svaren på ett papper under intervjun.

Resultatet visar att fritidspedagogerna är medvetna om att barn lär sig via lek med lek och leksaker. De tycker även att det är bra att de leker med andra barn för att träna samarbete och samspel. Fritidspedagogerna tycker även att det idag finns mycket bra material att jobba med inom leken. På de fritidshem som dessa fritidspedagoger jobbar finns det mycket

verklighetsbaserat material för att barnen ska lära sig hur saker och ting fungerar, men det förekommer även att barnen leker fiktion med materialet som finns. Det är det

verklighetsbaserade materialet som underlättar inlärningen främst för att det på ett enkelt sätt kan komplettera skolans roll.

Nyckelord: fritidspedagoger, lek, leksaker, lärande.

Innehållsförteckning

1. Inledning ...6

1.1 Bakgrund ...6

1.2 Syfte ...7

1.3 Frågeställningar ...7

1.4 Disposition...7

2. Forsknings- och litteratur genomgång...8

2.1 Lek och lärande...8

2.1.1 Fritidspedagogens roll i lek och lärande...9

2.1.2 Lev Vygotskij...11

2.2 Lek och lärande med leksaker ...13

2.2.1 Fritidshemmens roll i lek och lärande med leksaker ...14

3. Metod ...16

3.1 Urval...16

3.2 Datainsamlingsmetoder ...16

3.3 Procedur...17

3.4 Avgränsningar och metodkritik ...17

3.5 Reliabilitet och validitet ...18

3.6 Källkritik ...19

4. Resultat ... 20

4.1 Hur kan en pedagog lägga upp en pedagogisk verksamhet med lek? ... 20

4.1.1 Hur har du som fritidspedagog valt ut material till barnens lek? ... 20

4.1.2 Väljer du material utifrån ett syfte att barnen ska lära sig/träna något speciellt? 20 4.1.3 På vilket sätt stöttar du som fritidspedagog barnen i deras lek för att den ska bli så givande som möjligt? ... 21

4.1.4 Sammanfattning ... 21

4.2 Vilka leksaker och annat material som används som hjälpmedel i leken är mest utvecklande för barn?... 21

4.2.1 Hur ser lekarna ut på ditt fritidshem? ... 21

4.2.2 Använder sig barnen av material i leken? I så fall vad och hur?... 22

4.2.3 Hur tänker du kring att barn använder sig av olika material i sin lek? ... 23

4.2.4 Vilken typ av lek med material anser du är mest givande? Den fria leken eller den lärarstyrda leken?... 23

4.2.5 Är lek med material mer utvecklande än lek utan material? ... 23

4.2.6 Vilken typ av material anser du är det mest utvecklande för barn att leka med? ... ... 24

4.2.7 Sammanfattning ... 24

4.3 På vilket sätt är lek, lärande, leksaker och annat material ett komplement till varandra? 25 4.3.1 Vilka erfarenheter av lek har du?... 25

4.3.2 Ser du en koppling mellan leken och lärandet i det som barnen leker?... 25

4.3.3 Sammanfattning... 26

5. Diskussion ... 27

5.1 På vilket sätt är lek, lärande, leksaker och annat material ett komplement till varandra? ... 27

5.2 Vilka leksaker och annat material som används som hjälpmedel i leken är mest utvecklande för barn? ... 27

5.3 Hur kan en fritidspedagog lägga upp en pedagogisk verksamhet med lek?... 29

5.4 Avslutande diskussion... 29

6. Slutsatser och egna tankar ... 30

6.1 Avslutande ord... 31

6.2 Framtida forskning... 31 Referenser

Bilaga 1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Under min tid på lärarutbildningen på Karlstads universitet har jag fått lära mig hur viktig barns lek är för deras utveckling men jag har aldrig fått någon uppfattning vilken typ av lek som är den mest effektiva för barn. Är det den lärarledda leken eller är den fria leken som är mest effektiv?

Är det leken med leksaker som är bäst eller är den utan bättre?

Jag har under min VFU (verksamhetsförlagda utbildning) observerat att det ibland kan vara mycket fri lek och jag har då många gånger ställt mig frågan om det är det som är det viktigaste och det är inte heller många gånger som pedagogerna ligger bakom valet av lek som barnen väljer. Jag har länge undrat om pedagogerna har någon uppfattning av barnens val av lek och vad de lär sig av att leka fritt så mycket som de faktiskt gör. Det måste finnas något syfte med att de låter barnen ha så mycket fri lek som de har. Jag har även observerat att de flesta barnen alltid leker samma lek i flera veckor och att de oftast är samma typ av genre på leken. Det kan då till exempel vara krig, doktor och så vidare. Är det utvecklande att leka samma lek under så lång period? Jag har då funderat på om pedagogerna ska gå in och påverka barnens val av lek, att de får testa på olika typer av lek, för att få dem att få intresse för andra aktiviteter som faktiskt också kan vara kul.

Jag har även funderat mycket på hur de på fritids väljer material och leksaker som finns på fritidshemmen. Barn leker för det mesta med leksaker eller annat material. Jag tycker att de borde finnas ett syfte med valet av material, eller att ha leksaker och annat material överhuvudtaget.

Ska barnen lära sig något via spelet ”fia med knuff”? Har det spelet valts av en speciell anledning eller har pedagogerna endast köpt det spelet för att det är kul utan att ens ha någon som helst pedagogisk tanke bakom köpet av spelet.

Jag fastnade för detta med lek och lärande under min sista VFU-period som jag hade under hösten 2011. Jag tycker att detta med lek är väldigt kul och att jag känner att jag själv som person verkligen får ut något av att leka, jag blir alltid gladare och på bättre humör efter att ha lekt.

Därför tycker jag att det ska bli intressant att undersöka hur en pedagog kan eller ska tänka för att göra leken på fritidshemmen så bra som möjligt. I och med att barn leker med sin fantasi borde det ge barn en hel del färdigheter, speciellt i den lärandeprocess som de är i. Det påpekas ofta att

leken är viktig för barn, i och med det borde leken ge barn något som de har nytta av. Men hur och på vilket sätt kan den då ge nytta?

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger med hjälp av lek och leksaker och annat material jobbar med barn för att underlätta inlärningen. Vidare är syftet att undersöka på vilket sätt detta kan leda till ett komplement till barns lärande.

1.3 Frågeställningar

För att kunna uppnå syftet kommer följande frågeställningar att finnas till hjälp.

 Hur kan en fritidspedagog lägga upp en pedagogisk verksamhet med lek?

 Vilka leksaker och annat material som används som hjälpmedel i leken är mest utvecklande för barn?

 På vilket sätt är lek, lärande, leksaker och annat material ett komplement till varandra?

1.4 Disposition

Detta arbete börjar med en inledning där bakgrunden till valet av undersökningen behandlas.

Under inledningens kapitel finns även syftet med arbetet och vilka frågeställningar som kommer att vara till hjälp för att besvara syftet. Efter det kommer kapitlet forskning och

litteraturgenomgång där bakgrunden till undersökning behandlas. I forskning och

litteraturgenomgången behandlas ämnen om hur lek och lärande med leksaker hänger samman.

Där tas även upp varför det är bra och vilken roll fritidspedagoger och fritidshem har i lek och lärande med leksaker. Vygotskijs lek och lärandeteori finns också med i forskning och

litteraturgenomgångs kapitel. Därefter kommer metoddelen. Metoddelen beskriver vilken metod som används för att genomföra undersökningen och vilket urval som gjorts i

undersökningsgruppen och hur undersökningen genomfördes. I metoddelen behandlas också avgränsningar och metodkritik men även källkritik. Efter det kommer resultatdelen där en sammanställning av det resultat som kommit fram ifrån intervjuerna och som finns beskrivet i metodkapitlet. Det sista kapitlet är diskussionen där det först är en diskussion kring resultatet som är relaterad till den teoretiska genomgången. Efter det kommer en underrubrik som heter slutsats och egna tankar. Kapitlet avslutas med mina avslutande ord.

2. Forsknings- och litteraturgenomgång

I denna teoretiska bakgrund kan läsas om hur lek och lärande med leksaker och annat material hänger samman. Vygotskijs lek och lärandeteori kommer här att tas upp och på vilket sätt den kan vara till nytta inom pedagogiken och hur en fritidspedagog kan organisera en sådan lärande miljö där lek och lärande med leksaker är prioriterat.

2.1 Lek och lärande

Lek beskrivs som barnens domän det vill säga det område där de själva har inflytande och kan påverka vad som sker. Leken är global och ofta sker samma lekar världen över, det enda som skiljer sig åt är vilken typ av leksaker de använder sig av och hur de leker med dem. Barns lek styrs oftast av traditioner, kulturer och sociala kontexter. Det vill säga av det som händer i det samhället de växer upp i. Lek är en aktivitet som kan förankras i en kultur och social kontext. För att kunna beskriva lek används oftast begreppen spontan, frivillig, lustbetonad, repetitiv,

förväntansfull och att den inte är målstyrd (Sandberg, 2008: 88ff).

I lekens lärande ingår många komponenter som är viktiga för barns utveckling på olika sätt, till exempel känslomässig, social, motorisk som naturliga delar av leken och utan att barnen oftast inte riktigt tänker på det. Detta ger en uppfattning om ens egen ”jaguppfattning”,

begreppsbildning, kommunikationsförmåga och lärande (Carlgren, 1999: 63). Genom lek utvecklas förståelsen för ting och händelser. Leken och experimenten som sker under den är mycket viktiga för barn och även betydelsefull för barns lärandeprocess. Enligt Vygotskij är leken den viktigaste formen för lärande (Sandberg, 2008: 88ff). Barn utvecklar medvetande om omvärlden, känslor, tankar, vilja och bildar en helhet av det hela. Barn visar genom leken sin fantasi i handling. När barn leker tolkar de världen så som den ser ut och uppfattar den, de försöker förstå den och skapar därigenom kunskap. Barn utvecklar nya relationer till objekt och rörelser i sin omvärld. Leken riktas enligt Vygotskij in mot framtiden. Barn leker de vuxnas roller, att lek är lika med social praktik och utvecklar barnets tänkande. Leken handlar om att skapa en betydelse (Carlgren, 1999: 63). Genom leken går det se att barn lägger ner mer energi och blir mer entusiastiska och motiverade. Barn kan via leken bli effektivare, grundligare och mer allsidiga i relation till dess framtida användande. Leken är ett sätt där barn kan lära sig något mer eller något bättre (Lillemyr, 2002: 63).

Lek och lärande är två olika fenomen enligt Lillemyr. Lärandet är något som sker inuti barnet och leken är något som barnet är med i utanför dess kropp. Det kan alltså sägas att leken utanför barnet stärker lärandet inuti barnet. Barn tillägnar via detta kunskaper och färdigheter trots att leken och lärandet kan ske samtidigt. Det är framförallt att klara av större utmaningar och social kompetens som de tränar på via leken. Leken förbereder barnen inför framtiden via de

upplevelser och erfarenheter som de får med sig via lek. Barn är inte medvetna eller tänker inte på att de lär sig något via lek utan det är endast pedagoger och föräldrar som gör. Det informella lärandet är något som försiggår på det omedvetna planet och i en rad andra olika situationer, inte minst de mindre strukturerade och organiserade aktiviteterna. Genom aktivt deltagande i samspel med andra på förskola, skola och fritidshem utvecklar barn social kompetens. Barn blir medvetna om vilka de är genom handling och reflektion. Barns lek är relaterad till utveckling och

kompetens. Men utveckling och kompetens betyder inte riktigt samma sak. Att ha kompetens menas med att barnet själv uppfattar sin kompetens som den har. Utvecklingen är det som gör att barnet kan utöka sin kompetens (Lillemyr, 2002: 64f).

Lillemyr menar att pedagogers förhållningssätt till barn, lek och lärande är bland det viktigaste när det gäller lärande genom lek. En av de viktigaste faktorerna är även barnets trygghet och tillit till sitt eget lärande vilket också kan styras av pedagogers förhållningsätt. Det går inte att utföra en aktivitetsplanering som endast är inriktad på lek utan enligt Lillemyr så tar pedagoger i skolan alltid hänsyn till förhållandet mellan lek och lärande (Lillemyr, 2002: 64).

2.1.1 Fritidspedagogens roll i lek och lärande

För fritidspedagoger finns tre olika förhållningssätt som Lillemyr tar upp. Dessa tre är att

fritidspedagoger kan utgå direkt ifrån leken i undervisningen, att fritidspedagoger använder leken som en metod eller ett arbetssätt. Det sista är att fritidspedagoger kan utgå från leken för att organisera olika teman. Det handlar för fritidspedagoger att ge barnen utmaningar som de kan relatera till sin omvärld (Lillemyr, 2002: 66). Att möta leken både fritt och på ett mer strukturerat sätt är mycket viktigt för barn vare sig det är på fritidshemmet, förskolan, skolan eller i hemmet.

Genom det får barnen ett mer varierat lärande där den strukturerade leken kan vara som stöd i den ostrukturerade leken och på så sätt får barnet bearbeta och experimentera med det de lärt sig (Lillemyr, 2002: 68).

Fritidshemmets miljö ska vara utvecklande för barnen och det är pedagogerna som ska se till att barn får en utvecklande och stimulerande miljö att vistas i. Det är viktigt att som pedagoger inte

vara bevakande och uteslutande i barnens lek utan att ta den på allvar är utav stor betydelse för barns utveckling. Att som pedagog låta barnen vara delaktiga och få påverka verksamheten gör att de blir självständiga och medbestämmande. Barn utvecklar ett ägandeförhållande till aktiviteterna som de utför via leken. Det är viktigt att pedagoger inte har för mycket lärarstyrda lekar, att de får möjlighet att välja utifrån intresse för att den ska vara så stimulerande och utvecklande som möjligt (Lillemyr, 2002: 65f).

När en fritidspedagog ska lägga upp planering för en lek är det ofta som de tänker för mycket kring de pedagogiska mål som finns inom läroplanerna. Det är viktigt att pedagoger endast har som mål att uppnå syftet med aktiviteten när de lägger upp sin planering för lek och lärande. Att som pedagog vara med och leka med barnen är också mycket viktigt för att alla i leken är jämlika och som pedagog gäller det att inte inta en maktposition (Lillemyr, 2002: 66ff). För att organisera fritidshemmets verksamhet med lek kan begreppen äkta, upplevelserik och variationsrik vara till hjälp. Enligt Lillemyr är detta väldigt viktigt för att barnen ska kunna experimentera och för att utvecklas (Lillemyr, 2002: 67). Detta gör att det skapar motivation för problemlösningar och inspiration till att vara kreativ, något som pedagoger måste tänka på och som kan uppnås genom att koppla lek, experimenterande och fria aktiviteter till varandra (Lillemyr, 2002: 68).

Barn som är i en och samma lek för länge kan lätt tappa sitt syfte och det är viktigt att pedagoger är medvetna om detta så att de kan gå in och påverka leken då. Att pedagoger går in och påverkar leken gör att de kan få varierande former av lek och lärande och att barnen får hitta nya sätt att leka på som sedan kan leda till att hitta nya intressen och lekar att vara självständiga i. Att se till att alla elever inne på fritidshemmet blir aktiva tillhör det pedagogiska arbetet där. Genom att ge eleverna respons och uppmuntran får dem motivation till att fortsätta, detta är något som

pedagoger måste göra utifrån sin egen professionella kompetens. Verksamheten inne på fritidhemmet ska vara inriktat efter de behov som barnen har där och det gäller att pedagogerna skapar mål utifrån barngruppen (Lillemyr, 2002: 68f).

Om pedagogerna tycker att den fria leken kan kännas väldigt kaosartad är det viktigt att de inte går in och bryter leken för att det hämmar då barnens utveckling, kreativitet och spontana handlingar. Som pedagog kan de då leva sig in i leken, vara med i den och påverka leken till det lugnare istället. Genom att gå in i leken kan pedagoger även upptäcka nya uttryck hos barnen som är bra att ta åt sig av även om de kan vara svåra att tolka (Lillemyr, 2002: 69). Genom att dra i olika växlar kan pedagoger betona den fria leken på de olika upplevelser som leken innebär för

barn. Att skapa engagemang och öka barnets förmåga för att ta ansvar och för att utföra uppgiften stärker barnets självuppfattning vilket Lillemyr betonar som väldigt viktigt. För att göra lärandet mer personligt och självständigt måste pedagoger visa på starkt engagemang och på ett aktivt förhållande till lärandet och dess aktiviteter, detta är något som forskning visar. Det handlar om känsla av kompetens och överensstämmelse av kompetens enligt Lillemyr (Lillemyr, 2002: 70).

2.1.2 Lev Vygotskij teorier

Barn leker gärna med andra barn som tar initiativ och är kreativa. Genom ett samarbete mellan barn som uppmuntrar till kreativitet och tänkande kan det enligt Vygotskij generera nya idéer bland barn och en form av att upptäcka (Carlsson & Samuelsson, 2007: 49).

2.1.2.1 Vygotskijs lärandeteori

I Vygotskijs teori finns det två faser av kunskapsutveckling som han beskriver. Den ena fasen består av att den kunskap som barnen tar in är automatisk och omedveten. Den andra fasen består av att barnet genom aktiva kontroller får en gradvis ökad medvetenhet om sin kunskap. Denna fas visar en åtskillnad mellan den kognitiva och den metakognitiva aspekten över ens kunskap, det vill säga den kunskap som barnen har i sin föreställningsvärld (Carlsson & Samuelsson, 2007: 101). Lärandet börjar långt innan barn börjar skolan hävdade Vygotskij. Därför har barn som personal möter i skolan en förhistoria. Långt innan barn får en formell undervisning i skolan så har de en mängd kunskap och kompetens. Ända från barnets födsel står därför barnets lärande och utveckling ömsesidigt i förhållande till varandra (Lillemyr, 2002: 145f).

Lev Vygotskijs teori handlar om hur barn förstår sin omgivning med hjälp av tecken. Känslor och tankar hänger samman i den människliga kulturella utvecklingen som beskrivs som en medvetenhetsprocess. Förhållandet mellan lärande och utveckling bör i varje undersökning eller analys av undervisning studeras. Han menar att det finns tre teoretiska synsätt på förhållandet mellan lärande och utveckling. Det första synsättet är att utvecklingen går fortare fram än vad lärandet gör. Det andra synsättet är att lärande och utveckling är samma sak och därför finns det ingen anledning att skilja dessa två begrepp åt. Det sista synsättet som Vygotskij nämner är en kombination av de två första synsätten. Vygotskij talar om ett samarbete mellan mognad och lärande som tillsammans utgör utvecklingen hos barnet (Lillemyr, 2002: 145).

2.1.2.2 Vygotskijs lekteori

Enligt Vygotskij finns det ingen fri lek. Barns lek har sin grund i den kultur och interaktion som barn har gemensamt när de leker med varandra. Berättande traditioner eller olika lämpliga samspelsmönster är något som kan ses som en allmän kunskap och som leken kan ha sitt ursprung i. Det är i dessa fall som miljön, resurserna och den vuxnes deltagande blir mycket viktig för hur lek och lärande utvecklas i en barngrupp (Carlsson & Samuelsson, 2007: 220).

Glädje och regler är viktiga kännetecken när det kommer till Vygotskijs syn på lek. Han hävdade att barn lär sig att ta kontroll i leken och att de skapar sig en image när de leker. När barn leker underkastar de sig vissa regler. Ett barn kan till exempel låta bli att äta godis i en lek trots att barnet gillar godis väldigt mycket men låter bli för att situationen i leken kräver detta. När barn deltar i lek med andra så får reglerna en betydelse genom den roll barnet behandlar i leken. Detta gör att barnet lösgör aktiviteten och de rollerna som det behandlat och får på det sättet grepp om lekens mening (Lillemyr, 2002: 147f).

Att leken ska uppnå en inre mening genom den handlingen som barnen utför är något som Vygotskij lade stor vikt vid. Han menade att det i verklighetens värld är tvärtom. Barn är i sin lek alltid ett huvud större än sig själv understryker Vygotskij. Barn är i sin lek i en utvecklingsspets.

Ett exempel är när två systrar leker att de är systrar. De får genom att leka systrar reda på mer om vad det betyder att vara systrar genom att de går in i sin roll i leken (Lillemyr, 2002: 148). Lek, utveckling och lärande är indirekt. Enligt Vygotskij är fantasin viktig för att förstå verkligheten, det kan sägas att fantasin är ett hjälpmedel i leken. Det är främst upplevelser som Vygotskij betraktar som grundläggande i detta sammanhang. Barns verklighet fördjupas av de upplevelser som de varit med om och fått erfarenheter av. Upplevelserna väcker fantasi och känslor vilket Vygotskij tycker är särskilt viktigt. En viktig del som hänger samman med känslorna är fantasin och det material som skapar fantasin. Oftast när vi ser barn leka är det först och främst känslorna som påverkar den fantasi och de val av lek som barn leker. Eftersom att fantasin är både en känslomässig och en intellektuell process samtidigt utvecklar barnen kreativitet. Leken får sitt fulla uttryck i barndomen (Lillemyr, 2002: 149).

2.1.2.3 Vygotskijs lek och lärandeteori i skolan

Skolan måste sträva efter att få kompletterande erfarenheter och upplevelser som är både verklighetsbaserade och varierande men även nyanserade. Det räcker inte med att den endast organiserar sig för lärande genom lek. Att ge tid och utrymme för lek är minst lika viktigt som detta enligt Vygotskij (Lillemyr, 2002: 149).

2.2 Lek och lärande med leksaker

Nelson beskriver i sin bok ”Barn och leksaker i lek och lärande” hur användandet av leksaker inte alltid är knutet till särskilda tider, platser eller organiserade verksamheter. Dessa situationer kallas för informella då leken är oplanerad och ostrukturerad. De förväntningar som vi har på barn idag är att de ska bli kompetenta vuxna. För att förbereda barnen inför detta så bildar skolan sådana miljöer. I relation till barns vardagliga erfarenheter har böcker och material oftast en hög abstraktionsnivå i skolan och är oftast vuxenrelaterade (Nelson, 2005: 55). Nelson beskriver även hur användningen av material involveras i dess struktur i en professionalisering av den pedagogiska miljön. För att barn ska kunna orientera, tolka, förstå och dela med sig av

erfarenheter behöver barn bli bekanta med sådana medel som gör att de kan detta (Nelson, 2005:

57). Enligt Nelson skiljer sig barnens lek med leksaker i skolan från hemmets utformning av lek med leksaker. I skolan strävas efter att ha mycket vuxenrelaterade redskap, detta gör att dessa redskap får samma funktioner för barnen som de har för vuxna. Leksaker som barn har hemma är oftast utan funktioner i den verkliga världen och är föreställande (Nelson, 2005: 61).

Leksaker kan vara manipulativt för användandet och kan ibland jämföras med

laborationsmaterial för att leksaker är manipulativa. Utifrån andra syften än att lära sig något får leksakerna som barn använder ytterligare en betydelse när de leker med dem. Det kan vara som redskap för att kunna kommunicera med sina vänner eller för att något i de vardagliga situationer som de ingår i till exempel att laga mat, gå i skolan och så vidare (Nelson, 2005: 55f). För barn föreställer redskap verkligheten. Genom användandet av redskap lär barnen känna världen som den är. Barn kan med leksaker laborera kring till exempel betydelsen vad det innebär att laga mat. De lär sig dock inte hur de ska göra för att inte bränna vid maten. Barnen får på detta sätt ingen erfarenhet om föremålens verkliga funktioner via lek och lärande med leksaker (Nelson, 2005: 58). Det som framtvingar handlingar som leder till att bearbeta, beskriva och förklara den materiella världen är genom skapandet av dessa redskap. Genom att använda dessa redskap lär sig barn hur de fungerar. Det är viktigt att pedagoger ser till att bilda sådana verksamheter som gör att de får testa på redskapen (Nelson, 2005: 57f). Genom att barn använder sig av redskap tillsammans med andra utvecklar de färdigheter om när, var och hur de ska använda redskapen och när de är lämpliga i de olika situationer de kan tänkas ställas inför i framtiden. Barn utvecklar sin kompetens genom att använda leksaker för att karaktären i leken oftast präglas av det sammanhang eller den verksamhet som det befinner sig i. Detta kallas för ett sociokulturellt perspektiv (Nelson, 2005: 59). Material och leksaker kan få nya funktioner och konstruktioner via leken. En kastrull som används för att laga mat med i en lek kan i en annan lek användas som

en hjälm genom fiktion. Barn lär sig via fiktion att figuren lever i en annan värld. Detta gör att barnet inte bara knyter an till vuxenvärlden utan får upptäcka andra världar och aktörer.

Leksaksvärlden är alltid relaterad till den verkliga världen. Leksaker som barn leker med återkommer nästan alltid leken till sin kulturella eller sin historiska placering. Barn är mycket fantasifulla och vänder och vrider ofta på leksakerna och kan på så sätt hitta nya funktioner (Nelson, 2005: 61f). De olika betydelser som leksaker bär med sig blir till redskap i barnens meningsskapande. Barn skapar en ny värld kring sig själva. Leken är alltid relaterad till den tidigare leken som barnet lekt med samma leksaker. Leken kan ändå aldrig bli en kopia av den förra leken för att barnen skapat nya erfarenheter och färdigheter från förra gången även om barnen anser att det är samma lek (Nelson, 2005: 63).

2.2.1 Fritidshemmens roll i lek och lärande med leksaker

Fritidshemmens roll i lek och lärandeprocessen är främst utveckling av sociala och emotionella komponenter. Olika aktiviteter binds ihop och liknar aktiviteter inom arbetslivet. På

fritidshemmen finns det möjlighet för barnen att göra misstag och sedan lära sig av dessa misstag, verksamheten är uppgiftsbunden och inte tidsbunden. Barn har på fritidshemmen möjlighet att påverka fritidshemmens aktiviteter och oftast pågår flera verksamheter samtidigt.

Skillnaden som är mellan skola och fritidshemmen är att det i fritidshemmen läggs större vikt vid diskussion och reflektion över det som har gjorts. Barnen lär sig i ett sammanhang där aktiviteter och situationer inte skiljs åt (Carlgren, 1999: 86ff). Barnen tränas på hur de ska bete sig i olika miljöer. Fritidspedagoger som jobbar på fritidshemmen strävar efter att skapa miljöer där autentiska aktiviteter ges möjlighet att uppstå. Av det lär barnen att själva agera i konkreta situationer. Fritidspedagoger tar hand om barnen medan barnen tar hand om varandra, de lär sig omsorg. Barn som går på fritids lär sig ett demokratiskt förhållningssätt och hur de kan bete sig i det förhållningssättet i olika miljöer. De lär sig också att forma kamratskap och samarbete (Carlgren, 1999: 86ff).

När det gäller fritidshemmens roll i lek och lärandeprocessen kan den studeras i ”Allmänna råd och kommentarer - kvalitet i fritidshemmen”. I den står det att fritidshemmen ska i lärande processen komplettera skolan både tids och innehållsmässigt. Fritidshemmen ska även se till att de erbjuder barnen en meningsfull fritid som är utvecklande och stimulerande efter barnens intressen och behov. Det är viktigt att fritidshemmen förenar omsorg och pedagogik som stöder barnets intellektuella, sociala och emotionella utveckling. På fritidshemmen lär sig barnen många

olika saker genom att det finns olika verksamheter så som bild, skapande, drama, lek, utflykter och studiebesök (Skolverket, 2007).

Barn kan under den fria leken inne på fritidshemmen behöva stöd från de vuxna och oftast krävs regler för det demokratiska tänkandet. Barn får även på fritids lära sig om de olika normer och värden som gäller och även om jämställdhet. Detta görs ofta via dramalekar eller andra lekar eller rollspel. Inne på fritidshemmet ska barnen tränas på att bli självständiga och låta dem klara sig själv men å andra sidan så ska fritidspedagogerna var där för att stötta och hjälpa dem. Det gäller att fritidspedagogerna ändå inte hjälper till för mycket eftersom barnen ska tränas inför framtiden och vuxenlivet (Sandberg, 2008: 88ff). Hur pedagoger ska få barn att bli delaktiga i samhällslivet är hårt relaterat till hur de väljer och förser barn med olika leksaker som är relaterade till den värld vi lever i. För att få en meningsfull verksamhet med vuxna eller endast en i barnvärlden beror på hur vi ser på verksamheten som en aktör i den materiella världen (Nelson, 2005: 63).

3. Metod

3.1 Urval

I min undersökning har jag intervjuat tre fritidspedagoger i åldrarna 25-65 år för att ta reda på hur de ser på lek och lärande med leksaker och annat material och hur de använder sig av det i sin vardagliga verksamhet inne på fritidhemmet. Fritidspedagogerna jobbar på samma skola. Denna skola ligger i en stad i Värmlands län.

Fritidspedagogerna jobbar på olika fritidshem och med olika åldrar. En av fritidspedagogerna har åldern 8-9 år på sina elever inne på fritidshemmet och barnen går då i åk 3 medan de andra två fritidspedagogerna har åldern 6-8 år på sina elever på fritidshemmet och de barnen går i åk 1 och 2.

Anledningen till urvalet var att få en fritidspedagog från varje fritidshem på denna skola. Att det sedan jobbar många förskollärare inne på skolans fritidshem gjorde att urvalet blev lättare. För att få en spridning på åldrarna valde jag att fråga den äldsta på det fritidhemmet där det fanns fler fritidspedagoger för att få en bra spridning på åldrar. Genom det ville jag se ifall det fanns en viss skillnad i hur de tänker kring lek och lärande med leksaker och annat material.

3.2 Datainsamlingsmetoder

För att uppnå syftet har jag tagit hjälp av mina frågeställningar för att göra frågor till

undersökningen. Jag valde att genomföra en kvalitativ undersökning och har då tagit hjälp av boken ”Examensarbetet i lärarutbildningen” som är skriven av Johansson och Svedner. En kvalitativ undersökning innebär att göra en intervju med fasta frågeområden men att frågorna under intervjun kan variera beroende på vad svaret blir. I den kvalitativa intervjun får den intervjuade berätta om alla känslor som de kan tänkas ha kring frågeområdet. Under en kvalitativ interljuv är det inte ofta som intervjuaren går in och stör den intervjuade men ibland så kan den som intervjuar behöva ställa följdfrågor för att förstå (Johansson & Svedner, 2010: 35).

Intervjuerna har berört frågor som har med lek och lärande med leksaker och annat pedagogiskt material som kan vara till stöd i barns lärande och utveckling. Under intervjun berördes ämnen som hade mycket att göra med hur fritidspedagogerna tänker kring valet av material och hur de ser på att barn leker med leksaker och annat material. Intervjuerna behandlade även hur

fritidspedagoger kan stötta barn i deras lek, att den blir så utvecklande som möjligt. Intervjuaren

fick även svar på hur en fritidspedagog kan utveckla sin verksamhet för att den ska bli så givande som möjligt.

3.3 Procedur

För att kontakta fritidspedagogerna som varit med i undersökningen gick jag till min VFU skola för att fråga om de kunde tänka sig att ställa upp i min undersökning och bestämde då tid för intervjuerna. Som intervjuare frågade jag redan då om det var okej för dem att bli inspelade under intervjun.

När intervjuerna sedan utfördes satt vi inne på skolans biblioteksrum under fritidspedagogernas fritidstid, alltså den tid på dagen (eftermiddagen) som barnen på skolan går på fritids.

Intervjuerna skedde enskilt och det var bara jag och en fritidspedagog som var närvarande vid varje intervjutillfälle. Eftersom jag tidigare fått ett godkännande om att spela in intervjuerna spelade jag även in godkännandet på band.

Intervjuerna började med att intervjuaren läste upp en fråga i taget och lät därefter

fritidspedagogerna svara på frågorna. Ibland kom intervjuaren med följdfrågor för att få ett mer kreativt svar och för att få mer förståelse för fritidspedagogens svar men det var inte många gånger som intervjuaren ställde följdfrågor utan lät fritidspedagogerna prata fritt från hjärtat.

Som intervjuare hade jag med mig papper och penna så att jag kunde skriva ned stödord. Dessa stödord användes under bearbetningen av intervjun där jag kunde skriva ner med egna ord så som jag tolkade fritidspedagogens svar. Varje intervju tog cirka 30 minuter.

3.4 Avgränsningar och metodkritik

I min undersökning använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att få fram mitt resultat. Detta var en metod som gav väldigt mycket. De intervjuade personerna fick tala väldigt fritt och de fick berätta allt som de kände till på varje fråga. Som intervjuare kunde jag också komma in med frågor om något var otydligt. Om en strukturerad intervju hade använts i min undersökning istället tror jag att intervjun hade blivit mer kortfattad och att det inte skulle bli lika tydliga svar som en kvalitativ intervju.

Det som var mindre bra med den kvalitativa intervjun var att en del svar blev väldigt lika och därför skulle intervjufrågorna kunnat anpassas bättre efter varje intervjuperson så att vissa svar inte skulle bli så lika. I undersökningen intervjuades bara kvinnliga fritidspedagoger för att det

inte jobbar någon manlig fritidspedagog på min VFU skola. Resultatet hade nog sett annorlunda ut om det också hade varit med en man i min undersökning. Resultatet av undersökningen hade nog också sett annorlunda ut om jag inte bara hade begränsat mig till min VFU skola utan intervjuat andra skolor också. Det hade då gått att jämföra de olika svaren från de olika skolorna vilket inte gick nu eftersom att många av svaren blev väldigt lika. Jag känner också att jag kunde ha intervjuat fler personer men i och med tidpunkten på året som vid intervjutillfället var vid juletid. Många klasser på skolan tränade då inför olika julshower vilket gjorde att detta inte var möjligt på grund av brist på fritidspedagoger.

3.5 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet menas med att hur allt material samlats in och ifall frågorna till intervjun är välformulerade. Om intervjuerna har skett på samma sätt eller inte tas upp under reliabilitet.

Reliabilitet diskuterar framförallt mätnoggrannheten i de intervjuer som använts. Validitet är enligt Johansson och Svedner ett sätt att se om resultatet ger en sann bild av det som samlats in under intervjuerna, om resultaten täckte in hela området som var tänkt att undersökas (Johansson

& Svedner, 2010: 97f).

Allt material till denna undersökning har samlats in på samma sätt. Materialet har samlats in via intervjuer med tre fritidspedagoger som har blivit inspelade under intervjuerna. Under intervjun har även intervjuaren antecknat ner viktiga stödord till hjälp av bearbetningen av resultatet.

Intervjuerna har innehållit samma frågor men intervjuaren ställde ibland följdfrågor. Dessa följdfrågor kunde se olika ut beroende på vad den intervjuade svarade på frågorna. Anledningen till att följdfrågor ställdes var för att kunna få fram ett relevant svar till frågan som sedan kunde vara till nytta för undersökningen.

Frågorna som användes till intervjuerna utgick ifrån frågeställningarna i detta arbete. Genom att ha utgått ifrån frågeställningarna täcktes alla frågeställningar in. När frågorna till intervjun gjordes var jag väldigt noggrann med att göra enkla frågor som är lätta att förstå.

Fritidspedagogerna som intervjuades hade inga problem med att förstå frågorna men ibland kunde det bli väldigt ytliga svar och det var då som följdfrågorna började användas för att få relevanta svar till undersökningen. Resultatet av intervjuerna vart väldigt bra och relevanta för min undersökning.

3.6 Källkritik

Den litteratur som är behandlad i detta arbete är litteratur som jag har hittat via biblioteket genom att söka på nyckelord som lek, lärande, fritidspedagoger och leksaker. Genom att använda dessa nyckelord i min sökning fick jag fram många olika böcker som förslag. För att få fram så användbar fakta som möjligt var urvalet de böcker som innehöll många nyckelord som och även de som hade senast tryckdatum för att få bra och ny information. Jag använde mig endast av skriftliga källor i form av litteratur. Anledning till det är att de internetkällor som jag hittade inte kändes trovärdiga och jag valde använda den litteratur som jag hittade. Jag kan tycka att det är bra att ha olika typer av källor men att det var svårt att hitta bra som passade in på

fritidspedagoger och fritidshem var för att det var dessa två nyckelord som gjorde allt mycket svårare. Den källa som egentligen är mest pålitlig och mest inriktad till fritidshem är Skolverkets rapport.

Mina källor tycker jag är väldigt trovärdiga men ibland gäller inte vissa saker för

fritidspedagoger och fritidshem men att det överlag gäller barn inom skolan och det är där som fritidspedagoger verkar. Jag har då försökt att behandla litteratur inom den synvinkel som en fritidspedagog ser den för att det ska bli relevant för mitt arbete. Att hitta litteratur om fritidshem och fritidspedagoger är mycket svårt. Den litteratur som används i arbetet är inte vald utifrån ett visst synsätt utan meningen var att behandla så mycket olika vinklar och synsätt som möjligt. På det sättet får man olika perspektiv på hur lek och lärande med leksaker används och kan

användas i pedagogiskt syfte.

4. Resultat

I detta avsnitt behandlas det som kommit fram ifrån de kvalitativa intervjuerna. Intervjuerna är uppdelade efter frågeställningarna och intervjufrågorna. Varje avsnitt avslutas med en

sammanfattning av resultatet.

4.1 Hur kan en pedagog lägga upp en pedagogisk verksamhet med lek?

4.1.1 Hur har du som fritidspedagog valt ut material till barnens lek?

Fritidspedagog 1: ”Vi väljer ut material utifrån gruppen, de är gruppen som styr helt vilket material som ska köpas in. Vi vill att det ska vara en så stor bredd på leksakerna som möjligt så att det finns något som passar till alla. Barnen får vara med och påverka valet av material via det fritidsråd som vi har en gång i månaden.”

Fritidspedagog 2: ”Vi brukar på mitt fritidshem gå runt med barnen på fritidshemmet och kolla vad det är som fattas och vad som måste köpas in. Vi har även fritidsråd en gång i månaden där barnen får säga vad de önskar för material. Denna önskelista över material som barnen vill ha går vi sedan igenom med de andra fritidshemmen på skolan för att se vad som kan vara mest givande för barnen.”

Fritidspedagog 3: ”På mitt fritidshem väljer vi ut material efter vad vi vill att barnen ska träna på. Vi har ett grundmaterial på fritidset som ska sporra till lek men ag tror inte att man ska tillgodose ett färdigt material utan att man ska omsätta idéer till handling.”

4.1.2 Väljer du material utifrån ett syfte att barnen ska lära sig/träna något speciellt?

Fritidspedagog 1: ”Vi kan säga att vi har ett syfte utifrån våra kommande temalådor som vi kommer att ha. Där finns det ett syfte att barnen ska lära sig hur till exempel ett stetoskop fungerar och vad det ska användas till. Annars så väljer vi inte material så mycket utifrån ett syfte. Jag tycker att leksaker och annat material alltid får ett syfte i den lek som den används i.”

Fritidspedagog 2: ”På mitt fritidhem köper vi fritidspedagoger in material för att träna något speciellt. Det som vi framförallt har ett syfte kring när vi köper inte något är spel för att där går det att få in så mycket olika bitar då barnen kan träna matte, samarbete, social förmåga, motorik och massor av andra saker.”

Fritidspedagog 3: ”Inget relevant svar för undersökningen”.

4.1.3 På vilket sätt stöttar du som fritidspedagog barnen i deras lek för att den ska bli så givande som möjligt?

Fritidspedagog 1: ”Idag är inte jag och inte heller de andra som jobbar på mitt fritidshem med i leken och leker med barnen och detta är på grund av tidsbrist och stora barngrupper som gör att vi inte kan det. Men det är ofta som vi sitter med vid borden när barnen

tillexempel ritar och det är ofta som vi är med och drar igång lekar för att få barnen att komma igång och leka och på så sätt ser vi till att alla har något att göra.”

Fritidspedagog 2: ”På mitt fritidshem uppmuntrar vi fritidspedagoger barnen när de gjort något bra. Det är ofta som vi tar fram kameran för att ta kort och hänger upp i korridoren så att föräldrar kan se vad barnen har gjort, på detta sätt blir det som en dokumentation av barnens lärande. Vi går även ibland in i barnens lekar, detta gör vi för att visa att vi tycker att leken är bra och vill vara med och uppmuntra där.”

Fritidspedagog 3: ”Idag så stöttar inte jag och de andra på mitt fritidshem så mycket i leken på grund av tidsbrist och stora barngrupper utan vi går in när leken börjar balla ur.”

4.1.4 Sammanfattning

Fritidspedagogerna tycker att de ska se till att det finns något för alla inne på fritidshemmet, att det är gruppen som styr vilket material som ska finnas där. De brukar låta eleverna vara med och bestämma vilket material som ska köpas. Fritidspedagogerna brukar inte köpa in material utifrån något speciellt syfte men de temalådor som barnen kan leka med har ett syfte. Fritidspedagogerna är också med och stöttar till viss del, de uppmuntrar barnen när de gjort något bra och är med och ser till att barnen kommer igång och leker så att alla har något att göra. Fritidspedagogerna vill men är inte längre med och leker med barnen.

4.2 Vilka leksaker och annat material som används som hjälpmedel i leken är mest utvecklande för barn?

4.2.1 Hur ser lekarna ut på ditt fritidshem?

Fritidspedagog 1: ”Barnen på mitt fritidshem spelar mycket fotboll och gillar lekar där man tränar regler, men det är även många barn som, bygger med lego och kappla stavar.

Barbiedockor är också mycket populärt. Rollekar är mycket populärt på mitt fritidshem och det är framförallt affär som är populärt. Jag tycker att lekarna går mycket i perioder.”

Fritidspedagog 2: ”Barnen bygger mycket med kappla stavar och med lego. Det är även mycket ”tjejsaker” på min avdelning och att den frisörlåda med papiljotter och hårborstar som vi har är något som barnen använder flitigt. Det finns även en mekarlåda med hammare och annat så att de kan bygga saker utifrån vad som finns i lådan. Petshops är något som är mycket populärt också. Annars så är barnen på mitt fritishem väldigt pyssliga av sig och gillar att rita. Barnen har även lekt mycket restaurang och gjort menyer och annat och på så sätt har lekarna blivit väldigt levande.”

Fritidspedagog 3: ”För det mesta så är det fri lek på mitt fritidshem. De lekar som barnen leker mest är skola, lego, mycket ”bus” lekar, de vill säga lekar där man gör saker som man inte får göra. Detta tror jag har med åldern på mitt fritidshem att göra.”

4.2.2 Använder sig barnen av material i leken? I så fall vad och hur?

Fritidspedagog 1: ”Barnen på mitt fritidshem använder material och leksaker i sina lekar.

Det är oftast papper och penna som är med men också Barbiedockor och annat som kan vara bra. Vi ska skaffa temalådor utifrån olika teman så som affärslåda, doktorslåda med mera för att få barnen att använda mer material i leken. På så sätt tror vi att barnen får barnen ta mer ansvar för sin låda och vi tror att leken kommer bli verkligare när de har material som är rätt för just leken.”

Fritidspedagog 2: ”De använder sig av lego, kappla stavar, Barbiedockor och spel. De utövar ofta fiktion av de leksaker som de har på fritidshemmet då en hårborste lätt kan bli en mikrofon tillexempel.”

Fritidspedagog 3: ”Ja, barnen använder sig framförallt av Barbiedockor i sin lek, lego och material som de har när de leker skola så som papper och penna men det finns även en pekpinne som de använder i sin skollek. Barnen på mitt fritids bygger även mycket med kappla stava. Med kappla stavarna så bygger de så stora torn de kan tills det rasar, på det sättet tränar de teknik och tornen blir för varje gång lite högre.”

4.2.3 Hur tänker du kring att barn använder sig av olika material i sin lek?

Fritidspedagog 1: ”Jag vill att barnen ska prova på så mycket som möjligt och ibland är vi som fritidspedagoger med och styr leken dit så att de får prova på så mycket olika material och tekniker som möjligt.”

Fritidspedagog 2: ”Det är bra att barnen använder sig av olika material för att då lär de sig att leka med andra barn eftersom att den bästa kompisen inte alltid vill leka med samma material som en själv vill. Jag tycker även att det är väldigt bra om barnen får testa på olika saker. Jag tycker att barnen på mitt fritids är bra på det.”

Fritidspedagog 3: ”Inget relevant svar för undersökningen”.

4.2.4 Vilken typ av lek med material anser du är mest givande? Den fria leken eller den lärarstyrda leken?

Fritidspedagog 1: ”Jag tycker detta är helt beroende på vad barnen leker och jag tycker att båda lekarna är lika mycket givande. Den lärarstyrda leken tränar regler och hur saker och ting fungerar i det verkliga livet mer. Den fria leken grundar sig på barnens fantasi och intresse och bli på så sätt mer djup än den lärarstyrda.”

Fritidspedagog 2: ”Jag tycker att den fria leken är den som är mest givande och utvecklande för barnen för att den är intressestyrd och på så sätt blir den starkare än den lärarstyrda som är en mer framtvingad träning. Den lärarstyrda leken har oftast ett mer tydligt syfte än vad den fria leken har.”

Fritidspedagog 3: ”Jag anser att den lärarstyrda leken är den som är mest givande i och med att man som pedagog oftast har ett färdigt syfte med den att barnen ska lära sig något. Jag vill via mina lärarstyrda lekar att mina lärarstyrda lekar ska hjälpa barnen i den fria leken och utvecklas där. Jag tror att man på så sätt kan trigga igång leken och på så sätt stimulera lärandet mer. ”

4.2.5 Är lek med material mer utvecklande än lek utan material?

Fritidspedagog 1: ”Jag tycker att det helt beror på vilken lek barnen leker och vilka material barnen har tillgång till. Men jag tycker att det är bra om barn använder sig av leksaker och annat för att de lär sig hur dem fungerar.”

Fritidspedagog 2: ”Jag tycker att barnen leker mer med sin fantasi om de leker utan material.

Men jag tycker å andra sidan att material är något som barnen kan ha stöd utav i sin lek för att den ska bli starkare.”

Fritidspedagog 3: ”Jag tycker att lek med material kan vara mer utvecklande då barnen kan tillverka sitt eget material och använda sin fantasi, det är ofta som leksakerna bli något annat i leken än vad det egentligen är.”

4.2.6 Vilken typ av material anser du är det mest utvecklande för barn att leka med?

Fritidspedagog 1: ”Jag tycker att det är de skapande sakerna som är de som är mest

utvecklande för barnen dels för att då kan barnen få med sig så många bitar i sitt lärande. De kan tillexempel träna samarbete och motorik, vilket är något som vi på mitt fritidshem har högt prioriterat.”

Fritidspedagog 2: ”Jag tycker att det är det material där eleverna tränar regler och

samarbete är det material som är mest utvecklande för barnen. Jag tycker att spel är något som barnen borde få mer av och framförallt spel där man ska samarbeta två och två.

Samarbete är något som jag tycker att barn har svårt för idag.”

Fritidspedagog 3: ”Jag tycker att det material som idag är färdigt så som färdiga temalådor är material som är väldigt bra och att det material som ligger i lådorna är sådant som barnen kommer ha nytta av i framtiden. Jag tror att barnen på det sättet får lära sig mycket och eftersom att det är vi fritidspedagoger på fritidset som gör i ordning dem så ”

4.2.7 Sammanfattning

På de intervjuade fritidspedagogernas fritidshem spelas det mycket fotboll, barnen leker med Barbie, kappla stavar och lego medan det även på ett ställe finns en tema låda med färdigt material i, något som de andra fritidshemmen också ska skapa. Barnen utövar ofta fiktion av materialet som de har på fritidshemmen. Fritidspedagogerna vill att barnen ska testa på så mycket olika material som möjligt för att lära sig hur de fungerar och utvecklas. Det finns både

lärarstyrda lekar och den fira leken. Två fritidspedagoger tycker att den lärarstyrda tränar mest regler och den fria grundar sig mer på barnens intressen och fantasi. Den fria leken anser fritidspedagogerna är den som är mest givande. En fritidspedagog tycker att lärarstyrda lekar är

bra då det ger stöttning och hjälp i den fria leken. Fritidspedagogerna tycker att det beror helt på vilken lek som barnen leker men de tycker att det är bra att de använder olika material. Om barnen inte använder material använder de mer sin fantasi men material kan å andra sidan vara stöd i leken för att göra den starkare. Att leka fiktion med leksaker och annat material är mest utvecklande anser en fritidspedagog för att barnen då kan hitta andra funktioner kring det

material de leker med medan de andra två fritidspedagogerna tycker att skapande saker och träna regler och samarbete är det som är mest utvecklande för barnen.

4.3 På vilket sätt är lek, lärande, leksaker och annat material ett komplement till varandra?

4.3.1 Vilka erfarenheter av lek har du?

Fritidspedagog 1: ”Jag tycker att leken kan se ut hur som helst och att leken oftast styrs av vilken ålder det är på barn, om det är pojkar eller flickor.”

Fritidspedagog 2: ”Jag har en lång erfarenhet av lek och jag tycker att den har utvecklats genom åren. Idag kräver barn mer material än vad de gjorde förr i tiden. Längre tillbaka i tiden använde vi på fritidhemmen det material som man hade för att skapa nytt material.

Barnen förr gick tillexempel mer ut i skog och natur för att hitta saker att leka med och använda det som fanns runt omkring sig. I dagens samhälle så ska barnen ha så mycket färdigt material att leka med. Jag tycker annars att det finns mycket bra material för barn att leka med idag.”

Fritidspedagog 3: ”Mina erfarenheter om lek är att den inte är så upp styrd som jag vill att den ska vara. Jag skulle önska att vi på mitt fritidshem hade mer pedagogiska och upp styrda lekar för att tillexempel stötta mer i barnens lek.”

4.3.2 Ser du en koppling mellan leken och lärandet i det som barnen leker?

Fritidspedagog 1: ”Jag tycker att kopplingen mellan lek och lärande, framförallt inne på fritidhemmet är att de lär sig hur saker och ting fungerar i det verkliga livet. Det bero såklart också på vilken lek barnen leker. Jag tror att desto mer riktigt material barnen har att leka med desto verkligare blir leken för barnen.”

Fritidspedagog 2: ”Jag kan definitivt se en koppling och tycker att kopplingen är som starkast när barnen leker med varandra just för att då lär de sig att prata med varandra och

samarbeta och detta är något som sker hela tiden inne på mitt fritidshem. Det är inte ofta som något barn leker ensam på fritidset där jag jobbar.”

Fritidspedagog 3: ”Jag anser de att de lär sig mycket genom leken, speciellt när inte pedagogerna är inblandade i det dem lär sig vilket vi ser som något positivt.”

4.3.3 Sammanfattning

Lek kan se ut hur som helst och det beror på kön och ålder på barn. Det finns i dagens läge mycket bra färdigt material vilket fritidspedagogerna tycker är bra, men att barn idag också kräver att det ska vara färdigt material, förr tillverkade barnen mer eget material.

Fritidspedagogerna tycker heller inte att leken är så uppstyrd i dagens läge som de skulle vilja att den var. Kopplingen som de främst ser mellan lek och lärande med material inne på

fritidshemmet är att barnen lär sig hur olika saker fungerar i den verkliga världen, desto mer levande material desto verkligare lek. Kopplingen mellan lek och lärande är starkast när barnen samarbetar och pedagogerna inte är inblandade.

5. Diskussion

I denna del av detta arbete kan du läsa om min diskussion kring mitt resultat i min undersökning.

5.1 Hur kan en fritidspedagog lägga upp en pedagogisk verksamhet med lek?

Fritidspedagogerna tycker att de ska se till att det finns något för alla inne på fritidshemmet, att det är gruppen som styr vilket material som ska finnas inne på fritidshemmet. Något som Lillemyr stödjer i detta är att det är viktigt att organisera för en äkta, upplevelserik och allsidig lek för barnen och att ta leken på allvar. Pedagogerna på fritidshemmet måste organisera det pedagogiska arbetet så att alla elever blir aktiva och känner att de trivs, fritidshemmet ska locka till lärande och lek.

Fritidspedagogerna brukar inte köpa in material utifrån något speciellt syfte men de temalådor som barnen kan leka med har ett syfte. Lillemyr skriver att det är ofta som pedagoger tar för stor ställning till läroplaner när de ska lägga upp sin planering för lek. Dessa fritidspedagoger har inte något speciellt syfte vilket gör att de endast har ett mål att nå nya aktiviteter via det inköpta materialet för att sedan se vad det nya materialet kan leda till för aktiviteter.

Fritidspedagogerna är också med och stöttar till viss del, de uppmuntrar barnen när de gjort något bra och är med och ser till att barnen kommer igång och leker så att alla har något att göra.

Lillemyr visar på detta då forskningen visat att starkare engagemang och ett mer aktivt förhållande till lärandet bidrar till att göra lärandet mer personligt och självständigt. Att

fritidspedagogerna är med och uppmuntrar barnen är något som Lillemyr också stödjer. Genom att fritidspedagogerna är med och stöttar när de behövs och uppmuntrar till lek och lärande med olika material så stärker barnen sin självkänsla och till engagemang för leken.

5.2 Vilka leksaker och annat material som används som hjälpmedel i leken är mest utvecklande för barn?

Fritidspedagogerna tycker att det beror helt på vilken lek som barnen leker men de tycker att det är bra att de använder olika material någon som Nelson anser vara viktigt då han påpekar att pedagoger väljer ut olika leksaker är av stor betydelse för hur barnen blir delaktiga i

samhällslivet. På fritidshemmen finns mycket vuxenrelaterat material, något som

fritidspedagogerna påpekar är material som de har mycket av och något som Nelson också påpekar då hemmets utformning av leksaker oftast är utan funktioner i den verkliga världen.

En fritidspedagog tycker att leka fiktion med leksaker och annat material är mest utvecklande för att då kan hittas andra funktioner kring det material de leker med medan de andra tycker att skapande saker och träna regler och samarbete är det som är mest utvecklande för barnen. Nelson stödjer detta då han skriver att den materiella världen framtvingar handlingar som leder till skapandet av redskap för att bearbeta, beskriva och förklara den materiella världen och på så sätt kan fiktion leda till skapandet av något nytt och till nya funktioner som barnet inte upptäckt tidigare.

Fritidspedagogerna tycker att både den fria leken och den lärarledda leken är bra för att de tränar på helt olika saker. Den lärarledda leken är oftast styrd av ett visst syfte medans den fria leken grundar sig på barnens intressen och fantasi vilket Lillemyr stödjer då han skriver att det är viktigt att möta leken både strukturerat och mer fritt för att få en varierande växling av lärandet.

Nelson stödjer också detta där han beskriver hur användandet av leksaker inte alltid är strikt knutet till särskilda tider, platser eller organiserade verksamheter. Dessa situationer är oftast informella.

En fritidspedagog tycker att den lärarstyrda leken är den som är mest givande och detta är något som Lillemyr tar upp då han tycker att många aktiviteter fortfarande måste vara lärarstyrda men barnen måste även få möjlighet att välja utifrån intresse och engagemang, något som är viktigt att tänka på.

Fritidspedagogerna berättar att barnen ofta leker fiktion med sina leksaker detta är något som stöds utav Nelson då han skriver att genom lek med leksaker kan även materialet få nya funktioner och konstruktioner. I en fiktion värld lär sig barnen också bara det att figuren lever i en annan värld i fiktionen.

Fritidspedagogerna vill att deras barn på fritidshemmen ska testa på så mycket olika leksaker och material som möjligt vilket Nelson skriver som en positiv sak då den materiella världen

framtvingar handlingar som leder till skapandet av redskap i den materiella världen vilket gör att barnen på det sättet hittar nya funktioner hos redskap.

Fritidspedagogerna tycker också att det är bra om barnen använder mycket material och att de använder olika material men även att de leker med olika vänner med de olika materialen. Nelson

stödjer detta då han säger att barn lär sig genom att delta i verksamheter med andra och att färdigheter utvecklas i hur, var och när olika reskap är lämpliga i vardagen eller i framtiden.

5.3 På vilket sätt är lek, lärande, leksaker och annat material ett komplement till varandra?

Fritidspedagogerna som jag intervjuat tycker att kopplingen mellan lek och lärande främst sker när barnen leker med varandra. Detta är något som Nelson stödjer då han påpekar att barnen genom att delta i verksamheter med andra utvecklar färdigheter i hur, var och när olika redskap är lämpliga i relation till de uppgifter eller problem de ställs inför i vardagen eller de uppgifter och problem de stöter på i framtiden.

Fritidspedagogerna tycker att barnen lär sig mer om de har riktigt material för att då lär de sig hur saker och ting fungerar i verkliga livet och det är något som stödjer Vygotskijs teori om att barnen leker de vuxnas roller och lekarna riktas in mot framtiden därför har de mer riktigt material inne på fritidshemmet.

Fritidspedagogerna tycker också att lekarna kan se olika ut beroende på kön och ålder. Sandberg stödjer det som fritidspedagogerna tycker då leken oftast ser likadan ut men att leksakerna skiljer barnen åt. Detta gör att ålder och kön kan spela in för att de använder olika redskap men är i samma lek ändå.

5.4 Avslutande diskussion

I denna diskussion finns många svar som är väldigt lika. Detta kan bero på att alla

fritidspedagoger som har blivit intervjuade jobbar på samma skola och att det kan bero på den skolkultur som de har på skolan som de jobbar på. Fritidspedagogerna pratar med varandra även fast att de inte jobbar inom samma arbetslag och får på så sätt en gemensam grundstruktur på alla fritidshem som finns på skolan. Detta tror jag har gjort att svaren blivit väldigt lika varandra.

6. Slutsatser och egna tankar

Jag har genom att ha gjort detta arbete fått mycket nya tankar om hur jag som blivande fritidspedagog ska tänka och lägga upp ett bra pedagogiskt fritidshem där leksaker och annat material som finns inne på fritidshemmet ska medverka.

I mina intervjuer har jag kommit fram till att leken och lärandet främst sker när det är många barn som samarbetar eller leker tillsammans. Även att barnen ska få testa på så mycket olika material som möjligt. Detta tror jag gör att barnen hittar sina intressen på ett bättre sätt och kan även på så sätt hitta nya kamrater att leka med och även hitta nya intressen som de tidigare inte upptäckt. Även en variation mellan lärarledda lekar och fria lekar är bra, det gäller att

fritidspedagoger hittar en balans mellan dessa två inlärningssätt för att få det så bra som möjligt.

Jag tror mycket väl att lärarledda lekar är mycket bra för att stötta och träna barnen inför den fria leken för jag tror att de genom den lärarledda leken kan leka vidare på den och göra den ännu djupare i den fria leken.

Det är viktigt att fritidspedagoger är med och leker för att då får barnen se att vuxna också kan leka och att det inte är något ”töntigt” med det. I leken är alla på samma nivå och det är då jag som blivande fritidspedagog ska tänka på att inte framhäva maktpositionen lika tydligt för att jag då är en i leken.

Fritidspedagoger som jobbar på fritidshem använder mycket vuxen relaterat material för att underlätta inlärningen. På detta sätt påverkar det barns utveckling. På fritidshemmet ska barnen lära sig att bli självstädniga och utvecklas men det ska samtidigt vara ett komplement till skolan och då är leksaker och annat material bra. Fritidspedagogerna som har blivit intervjuade tycker att desto mer äkta material som finns desto verkligare lek. På det sättet blir leksakerna och leken en underlättning för lärandet för att de lär sig hur dessa leksaker fungerar i verkliga världen och kan sedan koppla leksakerna till de verkliga materialen. Det blir även ett komplement för

lärandet som sker inne i klassrummet på skoltid. Vissa saker som barnen lär sig på skoltid utövas ofta inne på fritidshemmet, de vill säga att de bearbetar det som de lärt sig och använder sin fantasi. Man kan på det sättet se att de lärarledda lekarna finns som stöd för den fria leken men jag tror att även de lektioner som inte är styrda av lek ger barn en mycket god förutsättning för att bearbeta i sin lek inne på fritidshemmet. Det som barnen lär sig i klassrummet under dagen skulle kunna kompletteras med leksaker som är relaterade till det. Detta kan ske genom att jobba med

olika teman. Jobbar barnen tillexempel med kroppen så är en doktorslåda perfekt att ha. Då kan barnen leka doktor och utforska kroppen och dess delar tillsammans. Oftast använder sig barnen bara av termerna som de lärt sig och de termer som de redan kan men de kan på så sätt hitta nya delar på kroppen som de är nyfikna att veta mer om. Via detta fås även ut ett syfte med

fritidsverksamheten och den kompletterar skolan på ett bra sätt. Fritidshemmet anser jag står för att lära sig de mer praktiska bitarna och inte de teoretiska.

Allt material som barnen använder inne på fritidshemmet är till nytta. Att spela spel inne på fritids ger mycket regelträning vilket är bra som stöd i tillexempel den lärarledda leken. Så även den fria leken som kan ske via tillexempel spel kan vara till nytta för den lärareledda leken då reglerna får sättas på spel och att barnen inte bara har sig själv att ta hänsyn till utan även andra att samarbeta med.´

6.1 Avslutande ord

Det som jag kommer att ta med mig ifrån denna undersökning och detta arbete är att främst se till att det finns något för alla elever och att sedan anpassa allt material utifrån individen men även att låta barnen få vara med och påverka materialet för att lättare kunna anpassa materialet efter barngruppen.

En annan sak som jag kommer ta med mig är att jag kommer att se till att vara med barnen i leken så mycket som möjligt vare sig det är den fria leken eller den lärarstyra leken. Jag tror att det gör lärandet mycket starkare och att barnen tycker att det är väldigt kul när en vuxen är med och leker. Även fast inte fritidspedagogerna som intervjuades idag kunde vara med och leka så ser inte jag detta som något problem. Genom att försöka få med sig en grupp barn och leka så kan säkert fler barn ansluta och vara med och leka, tillslut kanske mer än hälften av alla barn inne på fritidshemmet är med i leken.

6.2 Framtida forskning

Ett ämne som inte har behandlats i detta arbete men som skulle vara roligt att undersöka i framtiden är hur fritidsverksamheten är anpassad för barn i behov av särkilt stöd när det gäller lek och lärande med leksaker och annat material. I detta arbete tas barn överlag upp utan hänsyn till barn i behov av särskilt stöd. Det är inte så ofta som barn i behov av särskilt stöd eller med en funktionsnedsättning går på fritids, i alla fall inte på de fritidshem som jag varit på. Detta kanske beror på att verksamheten inte är anpassad för sådana barn eller att det inte finns resurser att

tillgå. Trots att jag i detta arbete fått lära mig att ha barngruppen som utgångspunk i valet av material på fritidshemmen så har jag ännu inte sett material för barn som behöver extra stöd.

Referenser

Böcker

Carlgren, Ingrid. Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur, 1999.

Carlsson Asplund, Maj & Samuelsson Pramling, Ingrid. Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB, 2007

Lillemyr, Ole Fredrik. Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber AB, 2002

Nelson, Anders. Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber AB, 2005.

Sandberg, Anette. Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur, 2008.

Svedner, Per Olov & Johansson, Bo. Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget AB, 2010

Rapporter

Skolverket. Allmänna råd och kommentarer - kvalitet i fritidshem. Stockholm: 2007.

www.skolverket.se.

Muntliga källor

Fritidspedagog 1 2011-12-14 Fritidspedagog 2 2011-12-14 Fritidspedagog 3 2011-12-14

Bilaga 1

Underlag för intervjuer

1. Vilka erfarenheter av lek har du?

2. Hur ser lekarna ut på ditt fritidshem?

3. Ser du en koppling mellan leken och lärandet i det som barnen leker?

4. Använder sig barnen av material i leken? I så fall vad och hur?

5. Hur tänker du kring att barn använder sig av olika material i sin lek?

6. Är lek med material mer utvecklande än lek utan material?

7. Vilken typ av material anser du är det mest utvecklande för barn att leka med?

8. Hur har du som fritidspedagoger valt ut material till barnens lek?

9. Väljer du material utifrån ett syfte att barnen ska lära sig/träna något speciellt?

10. På vilket sätt stöttar du som fritidspedagoger barnen i deras lek för att den ska bli så givande som möjligt?

11. Vilken typ av lek med material anser du är mest givande? Den fria leken eller den lärarstyrda leken?