Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Upplevd livskvalitet hos personer som genomgått sepsis
Författare: Handledare:
Adam Funevall Rita Baumgartner Eriksson
Klara Holmgren
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Examinator:
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Helena Fabian
2021
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Årligen drabbas cirka 30 miljoner människor i världen av sepsis, vilket är ett livshotande tillstånd där olika typer av mikroorganismer når blodbanan. Kroppen reagerar med en försvarsreaktion vilken kan orsaka organsvikt och i värsta fall död. Svikt i vitala funktioner kan skapa olika typer av långvariga eller kroniska komplikationer och påverka den hälsorelaterade livskvaliteten.
Syfte: Syftet var att undersöka vuxna personers upplevda livskvalitet efter genomgången sepsis utifrån perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa. Vidare var syftet att belysa skillnader i upplevd livskvalitet beroende på ålder eller typ av svårighetsgrad av sepsis.
Metod: Litteraturöversikten består av elva kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel.
Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL med tidsbegränsning från 2005 - 2021. Med hjälp av granskningsmallar bedömdes de inkluderade artiklarnas kvalitet som låg, medel eller hög. Artiklarnas resultat tolkades, kategoriserades och presenterades ur perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa.
Resultat: Resultatet i samtliga inkluderade artiklar visade att personer som genomgått sepsis får en negativt påverkad hälsorelaterad livskvalitet utifrån perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa. Graden av påverkan och typen av nedsättning berodde främst på ålder samt vilken typ av sepsis som drabbat individerna. De som drabbades hårdast var de som
genomgått svår sepsis eller septisk chock samt äldre personer. Den vanligaste nedsättningen var påverkad fysisk funktion och framförallt försämrades förmågan till egenvård.
Slutsats: Sepsis skapar ett stort lidande, vården behöver därför informera, stödja och skapa förutsättningar för egenvård och därmed förbättra möjligheterna till en god livskvalitet.
Nyckelord: Sepsis, livskvalitet, hälsa, upplevelser.
ABSTRACT
Background: Every year, approximately 30 million people in the world are affected with sepsis, a life-threatening condition in which different kinds of microorganisms reach the bloodstream. The body reacts with an immune response which can cause organ failure and in the worst case death. Failure in vital functioning can cause various types of long-term or chronic complications that negatively affect the health-related quality of life.
Aim: The aim was to investigate adults' experiences of health-related quality of life after sepsis from the perspectives of physical, mental and social health. Furthermore, the aim was to illustrate differences in perceived quality of life depending on age or type of severity of sepsis.
Method: This is a literature review of eleven quantitative articles and one qualitative article.
The literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL with time
limitation from 2005 - 2021. With the help of templates, the quality of all included articles has been examined and assessed as low, medium or high. The results were interpreted,
categorized and presented from the perspectives of physical, mental and social health.
Result: The results of the included articles present that sepsis has a negative impact on health- related quality of life from the perspective of physical, mental and social health. The degree of impact and impairment depends on age and type of sepsis. Elderly people and those who survived severe sepsis or septic shock were the ones most affected. The most common impairment affected physical functioning, but most of all the inability to self-care.
Conclusion: Sepsis generates suffering, the health care needs to inform, support and create conditions for self-care to improve the opportunities for a good quality of life.
Keywords: Sepsis, quality of life, health, experiences.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ... 5
Sepsis ... 5
Definition... 5
Behandling... 5
Svår sepsis och septisk chock ... 6
Ekonomisk belastning ... 6
Livet efter sepsis ... 7
Egenvård och sepsis ... 7
Sjuksköterskans roll ... 8
Hälsa ... 8
Fysisk hälsa ... 8
Psykisk hälsa ... 9
Social hälsa ... 9
Livskvalitet (QOL) & hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) ... 9
Att mäta livskvalitet ... 10
EQ-5D ... 10
SF-36 & SF-12 ... 10
Teoretisk referensram - Dorothea Orems omvårdnadsteori ... 11
Problemformulering ... 12
Syfte ... 12
METOD ... 13
Design ... 13
Sökstrategi ... 13
Inklusionskriterier & exklusionskriterier ... 13
Tabell 1. Översikt av litteratursökning ... 15
Bearbetning och analys ... 16
Kvalitetsanalys ... 16
Resultatanalys ... 16
Tabell 2. Sammanställning av domäner samt andra perspektiv av upplevd hälsa. ... 17
Forskningsetiska överväganden ... 17
RESULTAT ... 18
Fysisk hälsa ... 18
Förmågan till egenvård ... 18
Smärta ... 20
Psykisk hälsa ... 20
Social hälsa ... 21
DISKUSSION ... 23
Resultatdiskussion ... 23
Fysisk hälsa ... 23
Psykisk hälsa ... 25
Social hälsa ... 26
Metoddiskussion ... 26
Slutsats ... 30
Självständighetsdeklaration ... 24
REFERENSER ... 32
BILAGOR ... 38
Bilaga 1. Artikelöversikt i form av tolv tabeller. ... 38
INTRODUKTION
Sepsis
Sepsis, även kallat blodförgiftning, är ett infektionstillstånd som uppstår när mikroorganismer tar sig ut till blodbanan och en kraftig försvarsreaktion uppstår på grund av att kroppen försöker rensa blodet från mikroorganismerna (Järhult, Offenbartl & Andersson, 2019). Den vanligaste orsaken till infektionen är olika typer av bakterier men det kan också vara svampar och parasiter. Sepsis är ett vanligt och allvarligt infektionstillstånd och på grund av den ökande andelen multiresistenta bakterier beräknas fallen dessutom öka med tiden. Idag drabbas årligen cirka 30 miljoner personer i världen och i Sverige beräknas ungefär 8000 personer dö varje år. Överlevare har ofta en ökad sjuklighet och större benägenhet att dö inom en period av fem år. Personerna som drabbas är ofta redan inlagda på vårdavdelning av andra orsaker när de insjuknar i sepsis men det förekommer också att personer ankommer till akutmottagningen från hemmet (Melhus, 2019).
Definition
Den nuvarande definitionen av sepsis, Sepsis-3, presenterades 2016 och beskrivs som en infektion med livshotande organdysfunktion som orsakats av ett felreglerat systematiskt immunförsvar. Organdysfunktionen beskrivs ofta med hjälp av poängsystemet SOFA
(Sequential [sepsis-related] Organ Failure Assessment). Tidigare utgick definitionen av sepsis från att patienten hade SIRS (Systemic Inflammatory Response Syndrome) och samtidigt visade kliniska tecken på infektion. Upphovet till det nya mätsystemet, och dess ändrade kriterier syftar till att minska andelen över- och underdiagnostiseringar samt för att lättare kunna jämföra olika studier om sepsis (Melhus, 2019).
Behandling
Behandlingen av sepsis är individuell och kan se olika ut från fall till fall men består i regel av sex principer (Melhus, 2019). Dessa är följande:
1. Behandling av infektionen med antibiotika och åtgärdande av infektionshärden genom exempelvis operation eller borttagande av främmande kropp.
2. Återställa och understödja genomblödning och cirkulationen med hjälp av vätska och blodtryckshöjande medel.
3. Full organsupport genom exempelvis dialys och respiratorvård.
4. Dämpning av inflammatoriska symtom.
5. Nedsövning och smärtlindring vid behov.
6. God näringstillförsel.
Svår sepsis och septisk chock
Tidigare har det funnits två undergrupper av sepsis; svår sepsis och septisk chock. Svår sepsis definierades som en svårare variant av sepsis och krav på organsvikt fanns.
Genom att organdysfunktion numera är ett kriterium för diagnosen sepsis har dock termen
“svår sepsis” ersatts med enbart “sepsis” och kriterierna för “sepsis” har höjts (Melhus, 2019).
Septisk chock kan liknas vid ett utmattningstillstånd där kroppens försvarsresurser inte längre är tillräckliga. I det här stadiet kan bland annat koagulationsrubbningar i form av blödningar eller tromboser i kroppens vävnader och kärlsystem uppstå (Järhult et al., 2019). Den
vanligaste koagulationsrubbningen är proppbildning i kärlen och när detta uppstår riskeras syresättningen till livsviktiga organ försämras, vilket i sin tur kan leda till cirkulatorisk
kollaps (Melhus, 2019). Det går att behandla dessa tillstånd med hjälp av modern intensivvård men tillståndet är än idag förenat med hög dödlighet (Järhult et al., 2019).
Ekonomisk belastning
Förutom att sepsis kostar hälsa och liv finns också en ekonomisk påverkan på samhälle och individ. Den genomsnittliga vårdtiden för en patient med allvarligare grad av sepsis på en intensivvårdsavdelning (IVA) är sex dygn för överlevare och cirka två dygn för icke- överlevare. Vidare vårdas många därefter på vanlig vårdavdelning, inte sällan upp till och över 14 dagar (Jacobsson, Johansson & Winsö, 2004). Avancerad vård i kombination med långa vårdtider innebär höga kostnader och medelkostnaden för en patient beräknas vara cirka 300 000 kr (Melhus, 2019). Vidare är det inte bara sjukhuskostnaderna som är höga, studier har visat att vid framförallt svår sepsis och septisk chock uppstår majoriteten (70%) av de medicinska kostnaderna utanför sjukhuset efter utskrivning. Medicinska kostnader ökar ytterligare vid minskad livskvalitet vilket i sin tur bidrar till en ökad vårdbörda och kostnad för samhället (Bogdan et al., 2015).
Livet efter sepsis
Livet efter sepsis är kantat av olika typer av komplikationer och uppstår bland annat i form av organsvikt eller svikt i kroppens vitala funktioner. Detta kan resultera i att personen får nedsatta fysiska och psykiska funktioner som kan påverka det vardagliga livet (Tørseth Andreassen, Fjellet, Hægeland, Wilhelmsen & Stubberud, 2011). Vanliga
långtidskomplikationer är exempelvis njursvikt och kardiovaskulära sjukdomar (Andersson et al., 2018). Utöver olika fysiska och psykiska komplikationer minskar även den
hälsorelaterade livskvaliteten och risken för dödlighet ökar (Mostel et al., 2020). Bogdan och medarbetare (2015) menar att äldre patienter har lättare att drabbas av kronisk sjukdom efter sepsis och att komplikationerna av sepsis ökar parallellt med personens ålder.
I en omfattande studie från 2019 har livet efter sepsis studerats. Där framkommer det att personer som har genomgått sepsis ofta lever med en mängd fysiologiska, fysiska, sociala och psykologiska utmaningar. Deltagarna beskriver bland annat besvär med
matspjälkningssystemet, andningen, bröstsmärtor och njurar samt en negativ påverkan på den dagliga livsföringen genom att många har fått kvarstående svårigheter med att utföra olika ärenden samt problem med stavning, läsning och minskat libido. Utöver detta rapporterades också varierande grader av ångest, depression, trötthet och sömnstörningar. Vidare
framkommer det ett stort missnöje kring den sepsisrelaterade vården, vilket författarna menar tyder på att det finns stora förbättringsområden inom sjukhusvården och vården efter
utskrivning. Sepsis kan skapa mycket lidande för de överlevande och ställer därmed höga krav på eftervård och stöd (Huang, Daniels, Lembo, Hartog & O'Brien, 2019).
Egenvård och sepsis
Under och efter en sepsisinfektion är det viktigt att informera den drabbade om att hålla god hygien, vara uppmärksam på nya infektionstecken samt om korrekt antibiotikaanvändning för att minska risken för resistensutveckling. God nutritionsstatus är också eftersträvansvärt och därför bör personen uppmuntras till och informeras kring tillräcklig energitillförsel då det annars finns en risk att hamna i katabol fas under infektionen. Vidare kan en svår infektion som denna ställa höga krav på personen i form av obehagliga procedurer, stress, ångest samt nedsättning av fysiska funktioner. Personen bör då uppmärksammas om vikten av vila, lugn och ro samt att hålla en struktur i vardagen för att optimera rehabiliteringsprocessen (Tørseth Andreassen et al., 2011).
Sjuksköterskans roll
Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor har en sjuksköterska fyra grundläggande ansvarsområden (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017a). Dessa är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Kriterierna finns till för att vägleda sjuksköterskor till ett etiskt handlande utifrån samhällets värdegrund och behov. Sepsis är förenat med hög dödlighet, stress, ångest, lidande och flera andra utmaningar (Huang et al., 2019). Sjuksköterskans ansvarsområden fyller därför en viktig roll, inte minst i syfte att återställa hälsa och minska lidande för den drabbade (SSF, 2017a). En av de huvudsakliga uppgifterna som alla sjuksköterskor har är att genom hälsofrämjande arbete minimera risker för och förebygga ohälsa (Willman, 2014). Alla sjuksköterskor måste ha kunskap om och förutsättningar att ge god omvårdnad som ska bygga på tillförlitlig och aktuell forskning.
Genom detta kan en sjuksköterska stötta genom exempelvis omvårdnads- och medicintekniska åtgärder (Jakobsson Ung & Lutzén, 2014).
Vidare har en sjuksköterska också sex kärnkompetenser att förhålla sig till. Dessa innefattar personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik samt ledarskap och pedagogiska insatser i omvårdnadsarbetet (SSF, 2017b). Evidensbaserad vård och förbättringskunskap nås genom att medvetet och systematiskt använda bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag, exempelvis genom att läsa och genomföra systematiska litteraturstudier (Forsberg & Wengström, 2016).
Hälsa
Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om vad hälsa egentligen är och begreppet hälsa kan definieras och klassificeras på olika sätt. Det kan definieras som ett tillstånd, en process, ett mål eller mått på välstånd. Det kan också beskrivas som välbefinnande, lycka eller livskvalitet (Willman, 2014). World Health Organization definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt mentalt, fysiskt och socialt välbefinnande (World Health Organization [WHO], 2021a).
Fysisk hälsa
Fysisk hälsa är bland annat att kunna röra kroppen i syfte att förebygga ohälsa. Exempelvis kan fysisk aktivitet förhindra sjukdomar som högt blodtryck och hjärtsjukdomar men också för att uppehålla en god psykisk hälsa och en bättre livskvalitet (WHO, 2021b). Bland annat
kan fysiska funktioner såsom utförande av vardagliga sysslor bli nedsatta efter en sepsis (Huang et al., 2019).
Psykisk hälsa
WHO menar att en bärande del av begreppet hälsa är psykisk hälsa och den psykiska hälsan är ett resultat av faktorerna socioekonomi, biologi och miljö. Psykisk ohälsa kan vara ett utfall av bland annat fysisk ohälsa och sjukdom (WHO, 2018). Som akut och kritiskt sjuk kan personen uppleva ångest, otrygghet och meningslöshet och många genomgår obehagliga procedurer och löper stor risk att drabbas av nedsättningar av fysiska funktioner (Tørseth Andreassen, 2011). Personer som har genomgått sepsis och deras anhöriga kan visa symptom på stress och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) tiden efter sjukdomen och behandlingen bör därför inkludera bägge parter (Rosendahl, Brunkhorst, Jaenichen & Strauss, 2013).
Social hälsa
Social hälsa är ett resultat av de förhållanden människan växer upp och åldras inom. Den socioekonomiska hälsan och den fysiska och psykiska hälsan följer varandra parallellt världen över. Förbättring av den sociala hälsan kan uppnås genom att mäta, förstå och sedan förbättra personens omgivande faktorer (WHO, 2021c). Påverkande faktorer av social hälsa kan relateras till sysselsättning, tillgång till sociala kontakter och boendesituation (SBU, i.d.).
Social hälsa kan i sammanhanget sepsis innefatta nedsatt förmåga att utföra vardagliga aktiviteter och förmågan till social funktion blir ofta försämrad efter sjukdomen (Kayambu, Boots, Paratz, 2015).
Livskvalitet (QOL) & hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL)
Begreppet QOL blev till under 1960-talet då det skapades diskussioner huruvida medicinska behandlingar ibland förlängde livslängden hos personer men på bekostnad av deras
livskvalitet samt hur livskvaliteten kunde öka utan att livslängden nödvändigtvis gjorde detsamma. Det var inte längre tillräckligt med statistik relaterad till mortalitet och morbiditet för att beräkna förändringar i folkhälsan (Karimi & Brazier, 2016). Livskvalitet är ett
svårdefinierat begrepp men försök till definitioner har gjorts.
Hur livskvalitet förhåller sig till hälsa råder det delade meningar om. En del menar att livskvalitet definieras som “hur folk har det” och “hur folk tar det”, andra menar att
livskvalitet är överordnat begreppet hälsa (Willman, 2014). WHO definierar livskvalitet som ett komplext begrepp som bottnar sig i individens egen uppfattning av position och
sammanhang i livet, vilken sätts i relation till mål, förväntningar, normer och oro (WHO, 2021d). I en rapport från SBU (2012a) tydliggörs svårigheter att mäta livskvalitet på ett precist sätt. Delvis på grund av den uppsjö av olika mätinstrument som förekommer men också genom att livskvalitet är dynamiskt och förändras över tid. Livskvaliteten kan skilja sig om den mäts i början av ett sjukdomsförlopp, kort efter sjukdom eller efter en lång tid.
Det finns olika sätt att definiera begreppet hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) och särskilt svårt kan det vara att skilja det från begreppet livskvalitet. Livskvalitet kan dock ses som ett mer heltäckande koncept vilket beror på alla livspåverkande faktorer. HRQOL inkluderar främst de faktorer som påverkar en individs hälsa. Aspekter som inte är hälsorelaterade i QOL, såsom politiska och ekonomiska omständigheter ingår inte i HRQOL (Karimi &
Brazier, 2016).
Att mäta livskvalitet
Det finns många skäl till att vilja mäta livskvalitet och det finns en mängd olika
mätinstrument att tillämpa beroende på syftet. Det finns frågeformulär som är generiska och är anpassade för att användas oavsett hälsoproblem medan andra är anpassade för särskilda sjukdomar och hälsoproblem (SBU, 2012a).
EQ-5D
EQ-5D är ett mätinstrument som används världen över för att mäta hälsostatus och livskvalitet inom forskning. Det finns olika versioner av EQ-5D och de vanligaste är EQ-5D-3L samt EQ- 5D-5L, vilka används vid olika typer av studier men mäter samma sak. Mätinstrumentet består av fem olika dimensioner, dessa är rörlighet, egenvård/hygien, vardagliga aktiviteter, smärta/obehag samt oro/nedstämdhet. Varje dimension har fem svarsalternativ som svarar mellan “jag har inga problem att…” till “jag kan inte utföra...” (EuroQoL, 2019).
SF-36 & SF-12
Short Form Health Survey är ett självskattningsinstrument som mäter livskvalitet.
Instrumentet är utformat för att kunna tillämpas på en bred patientgrupp med olika
sjukdomstillstånd. Instrumentet mäter livskvalitet genom två olika summamått, PCS (Physical
Component Scale) samt MCS (Mental Component Scale). Inom PCS ingår frågor om dimensionerna fysisk funktion, fysisk rollfunktion, kroppslig smärta och allmän hälsoupplevelse. Inom MCS ingår frågor om dimensionerna vitalitet, social funktion,
emotionell rollfunktion och psykiskt välbefinnande. Totalt består SF-36 av 36 frågor (Eriksson
& Nordlund, 2002). SF-12 liknar SF-36 och behandlar således samma åtta perspektiv om livskvalitet. Skillnaden mellan dessa är att SF-12 endast består av tolv frågor och därmed tar mindre av deltagarens tid. Tester mellan dessa två har visat att instrumenten är lika effektiva (Jenkinson & Layte, 1997).
Teoretisk referensram - Dorothea Orems omvårdnadsteori
Den valda referensramen i litteraturöversikten är en omvårdnadsteori skapad av Dorothea Orem (1914-2007) och belyser främst individen och dess kapacitet till egenvård.
Omvårdnadsteorin definierar hälsa som en produkt av flera faktorer som ständigt är under förändring genom livets gång samt att hälsan styrs av omgivande faktorer och individuella förutsättningar. Vård och egenvård är faktorer som bör styras efter personens aktuella hälsorelaterade livskvalitet med mål att alltid förbättra livskvaliteten. När en person har varit allvarligt sjuk kan egenvård handla om att lära sig att leva med en nedsatt livskvalitet men att sträva efter att den ska förbättras. Sjuksköterskans roll kan vara att undervisa anhöriga i hur symptom kan uppmärksammas och att hjälpa personen att leva med sin nya
funktionsnedsättning. Det kan också vara att stötta till egenvård och att på olika sätt hjälpa personen att hantera sina känslor. Orem menar att individen är kapabel, tillsammans med närstående, att vårda sig själv när ett omvårdnadsbehov finns. När individen själv inte förmår att utföra egenvård så är det sjuksköterskans uppgift att stötta och vårda individen. Orem beskriver vidare aktiviteter vilka initieras av individer i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Bristen på egenvård kan grunda sig i fysiska eller psykiska nedsättningar men också av att inte veta hur hälsa uppnås. Graden av egenvårdskapacitet styrs av faktorer såsom ålder, kön, hälsostatus, familjesituation, livsstil och av den yttre miljön som till exempel kvaliteten av vården på sjukhus. Att inte vara kapabel till egenvård kan också grunda sig i omständigheter som till exempel sjukdomar, ålder, kriser och olyckor (Orem, 2001).
I Orems teori beskrivs tre olika system att utföra omvårdnad på: Ett fullständigt
kompenserande system, ett delvis kompenserande system samt ett stödjande/undervisande system. Det fullständigt kompenserande systemet innebär att patienten inte har någon förmåga till egenvård och behöver därmed hjälp med allt, även basal omvårdnad. Ett delvis
kompenserande system innebär att patienten kan tillgodose många behov på egen hand men behöver hjälp med vissa moment. Ett stödjande/undervisande system innebär att patienten endast behöver informeras för att sedan klara av sin vård själv (i Gustin & Lindwall, 2012).
Problemformulering
Sepsis är ett vanligt och allvarligt infektionstillstånd och inte sällan tillkommer
komplikationer i form av fysiska, psykiska och sociala besvär vilka leder till försämrad livskvalitet och ökad risk för dödlighet. Detta kan skapa lidande vilket således ställer höga krav på såväl sjukvården som egenvården och inte minst i hänseende till den ekonomiska belastning som sepsis bidrar till. En av sjuksköterskans huvudsakliga uppgifter är att genom hälsofrämjande arbete förebygga ohälsa. När individen själv inte förmår att utföra egenvård så är det därför sjuksköterskans uppgift att stötta och vårda individen. I samband med ökad antibiotikaresistens och förväntad ökad prevalens av sjukdomen är det viktigt att öka kunskapen om hälsorelaterad livskvalitet för att kunna tillämpa bästa möjliga vård efter sepsis.
Syfte
Syftet var att undersöka vuxna personers upplevda livskvalitet efter genomgången sepsis utifrån perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa. Vidare var syftet att belysa skillnader i upplevd livskvalitet beroende på ålder eller typ av svårighetsgrad av sepsis.
METOD
Design
För att besvara syftet i studien har författarna använt litteraturöversikt som forskningsdesign.
En litteraturöversikt syftar till att sammanställa tidigare forskning genom att beskriva och analysera dess resultat (Forsberg & Wengström, 2016). Polit & Beck (2021) menar att en litteraturöversikt är bra för att sammanställa resultat från tidigare studier och för att kunna kartlägga forskningsläget och uppmärksamma behov av vidare forskning. Artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats har valts för att besvara syftet och det motiveras genom att författarna vill skapa en helhetsbild över det valda ämnet. Genom att använda både
kvantitativa och kvalitativa artiklar besvarades syftet utifrån ett bredare perspektiv (Forsberg
& Wengström, 2016).
Sökstrategi
Artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL via Uppsala universitet för att erhålla full tillgång till artiklar inom det valda ämnet. Artiklarna var vetenskapliga
originalartiklar och blev slutligen kvalitetsgranskade. Sökord som användes var “sepsis”,
“quality of life”, “experiences”, “health”, “prospective” och “qualitative”. Inklusions- och exklusionskriterier har tillämpats som stöd i beslutsfattningen kring valet av artiklar. För att få ett brett sökresultat användes sökorden i olika kombinationer med sökoperatorn “AND”. Vid artikelsökning användes också filter för att endast finna artiklar från 2005 till och med 2021. I några av sökningarna användes också följande filter för att lättare finna den typen av artiklar som eftersöktes: comparative study, multicenter study och observational study. Efter sökning i databaserna lästes samtliga titlar samt alla abstract som verkade intressanta för syftet, därefter valdes 42 av dessa ut för att läsas. En artikel som besvarade syftet återfanns i PubMed genom att vara länkad som “similar article” till en annan artikel, denna presenteras som
“sekundärsökning” i tabell 1. Totalt inkluderades tolv artiklar och sökresultatet redovisas i tabell 1. Antal deltagare samt bortfall från inkluderade artiklar redovisas i artikelöversikten, se bilaga 1.
Inklusionskriterier & exklusionskriterier
Urvalskriterierna i litteraturöversikten bestod i att artiklarna skulle vara originalartiklar, författade på engelska i fulltext, publicerade efter 2005 samt att deltagarna har vårdats för sepsis, svår sepsis eller septisk chock och vara över 18 år. Valet av artiklar har inte påverkats
av könstillhörighet hos deltagarna eller var i världen studierna gjorts. Artiklarna är etiskt granskade av ansvarig nämnd. De artiklar som bedömdes hålla en låg kvalitet vid
kvalitetsgranskning exkluderades från litteraturöversikten.
Tabell 1. Översikt av litteratursökning
Databas Filter Sökord Antal
träffar
Antal lästa titlar
Antal lästa abstract
Antal lästa artiklar
Antal utvalda artiklar
PubMed 1/2 -2021
2005-2021 ((Sepsis) AND (Experiences)) AND (Quality of life)
165 165 12 3 1
PubMed 1/ 2- 21
2005-2021 Comparative study Multicenter study
Observational study
(sepsis) AND (quality of life) AND (health)
100 100 7 7 3
PubMed 1/2- 21
2005-2021 Comparative study Multicenter study
Observational study
(sepsis) AND (quality of life)
168 168 34 9 1
PubMed 30/1 -2021
2005- 2021 (((sepsis)) AND (quality of life)) AND (prospective)
207 207 16 14 3
PubMed 2/2 -2021
2005- 2021 (((sepsis)) AND (quality of life)) AND (qualitative)
20 20 2 2 1
PubMed 2/2 -2021
2005-2021 ((Sepsis) AND (Experiences)) AND (Quality of life) AND (Health)
54 54 3 1 0
CINAHL 2/2 -2021
2005- 2021 "sepsis AND quality of life AND health AND experiences"
17 17 2 0 0
CINAHL 2/2 -2021
2005-2021 Huvudämne:
Sepsis, quality of life
Linked full text.
"sepsis AND experiences AND quality of life AND qualitative"
793 793 28 6 2
Sekundär sökning PubMed
2005-2021 (sepsis) AND (quality of life) AND (health)
- - - - 1
TOTALT 12*
* Hänsyn har ej tagits till dubbelträffar av artiklarna i sökningarna
Bearbetning och analys Kvalitetsanalys
Artiklarna i denna litteraturstudie har kvalitetsgranskats med hjälp av vedertagna granskningsmallar. De kvantitativa artiklarna granskades med SBU:s (2012b) “Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier” och granskningsmallen för den kvalitativa artikeln återfanns i Forsberg & Wengström (2016) namngiven “checklista för kvalitativa artiklar”. Syftet med denna kvalitetsanalys var att på ett standardiserat sätt bedöma vilken kvalitet artiklarna håller samt kontrollera att artiklarna svarar på litteraturöversiktens syfte.
Artiklarnas kvalitet bedömdes som låg, medel eller hög och endast artiklar som värderades som medel eller hög inkluderades i studien. Det som avgjorde om en studie fick låg, medel eller hög kvalitet var det sammanvägda resultatet som genererades efter noggrann genomgång av varje artikel med hjälp av frågorna i granskningsmallarna. Ett poängbaserat system för att beräkna kvaliteten användes inte, utan istället utfördes en helhetsbedömning med hjälp av frågorna i granskningsmallarna. Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) menar att ett
poängsystem vid kvalitetsanalys kan skapa falska föreställningar om exakthet i bedömningen.
Ingen av de lästa och i övrigt relevanta artiklarna exkluderades på grund av att de bedömdes hålla låg kvalitet.
Resultatanalys
Litteraturöversiktens resultat har bearbetats enligt enligt Forsberg & Wengströms (2016) femstegsanalys. Artiklarna lästes och analyserades ett flertal gånger innan författarna gav koder till utsagorna såsom rörlighet, oro och vardagliga aktiviteter. Koderna kondenserades sedan till kategorierna fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa. När koderna kategoriserats tolkade författarna resultatet och sökte olika mönster. Som sista steg tolkades och
diskuterades resultatet ytterligare. Denna femstegsanalys användes när såväl de kvalitativa som kvantitativa studierna analyserades (Forsberg & Wengström, 2016). För att enklare sammanfatta resultatet sammanställdes artiklarna i en tabell utifrån författare, år, titel, land, syfte, metod, bortfall, resultat och kvalitet. Se bilaga 1.
Sedan den nya definitionen av sepsis är relativt ny (2016) med sepsis och septisk chock och många av de inkluderade artiklarna är publicerade innan 2016 har författarna valt att tillämpa den gamla definitionen av sepsis i resultatet; sepsis, svår sepsis och septisk chock.
Vanligt förekommande mätinstrument i de valda artiklarna som undersöker livskvalitet efter sepsis är EQ-5D och SF-36. Genom att tolka och systematiskt kategorisera svaren från de olika mätinstrumenten samt från den kvalitativa intervjun kunde författarna sammanställa deltagarnas upplevelser av livskvalitet. De domäner som framkommer i EQ-5D, SF-36 och i den kvalitativa artikeln har författarna delat in under rubrikerna fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa. Tabell 2 användes som ett hjälpmedel för att kunna identifiera olika perspektiv och upplevelser, tolka resultat samt för att besvara syftet. Se tabell 2.
Tabell 2. Sammanställning av domäner samt andra perspektiv av upplevd hälsa.
Livskvalitet EQ-5D domäner SF-36 domäner Domäner från intervjuer
Fysisk hälsa Rörlighet, egenvård/hygien, smärta/obehag
Fysisk funktion (inkl. förmåga till egenvård), fysisk rollfunktion, kroppslig smärta, allmän hälsoupplevelse
Fatigue, fysisk nedsättning, funktion i vardagen, gångförmåga
Psykisk hälsa
Oro/nedstämdhet Emotionell rollfunktion, psykiskt välbefinnande, vitalitet
Nöjd för det mesta, psykisk nedsättning, kognitiv nedsättning, kontroll över sitt eget liv
Social hälsa Vardagliga aktiviteter Social funktion Återgå till normalt liv, självbild, familjestöd, sjukvårdens ansvar
Forskningsetiska överväganden
Vid litteraturöversikter bör alltid etiska överväganden göras beträffande urval och
presentation av resultat (Forsberg & Wengström, 2016). Artiklarna som användes i denna litteraturöversikt är etiskt granskade och godkända av aktuell kommitté eller motsvarande.
Vid etiskt beslutsfattande bör de fyra forskningsetiska principerna tas i beaktning. Dessa fyra principer kan också tolkas som mål och bör uppfyllas i möjligaste mån. Principerna är att göra gott, inte skada, respektera andras autonomi och att vara rättvis. Genom att studierna ska vara granskade och godkända av aktuell kommitté kan dessa principer anses vara uppfyllda.
Samtliga resultat som svarar på litteraturöversiktens syfte kommer att presenteras för att ge ett tydligt och ärligt perspektiv från den sammanvägda forskningen. Att endast presentera delar av resultaten som besvarar syftet kan snedvrida resultatet och ge en felaktig bild vilket anses oetiskt (Helgesson, 2015). Då artiklarna är skrivna på engelska har författarna vid behov använt ordlexikon och diskuterat oklara begrepp för att säkerställa en korrekt översättning.
RESULTAT
Syftet var att undersöka vuxna personers upplevda livskvalitet efter genomgången sepsis utifrån perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa. Vidare var syftet att belysa skillnader i upplevd livskvalitet beroende på ålder eller typ av svårighetsgrad av sepsis. För att besvara syftet inkluderades tolv vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat presenteras under tre rubriker: fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa. Resultat från samtliga artiklar
presenteras under rubriken fysisk hälsa. Under rubrikerna psykisk hälsa och social hälsa har resultat från majoriteten av artiklarna presenteras. Resultat från artiklar som inte berört det aktuella hälsoperspektivet har inte nämnts under föreliggande rubrik.
De inkluderade artiklarna kom från Wales, Brasilien, Skottland, USA, Nederländerna,
Tyskland, Frankrike, Portugal och Kina. Samtliga artiklar inkluderade deltagare som var över 18 år och i en artikel från Brasilien var deltagarna indelade i olika åldersintervall. Deltagarna var uppdelade i grupper som hade genomgått sepsis, svår sepsis eller septisk chock och jämfördes med en normalpopulation, patienter med tidigare komorbiditeter eller med deltagare som varit sjuka i annan sjukdom på IVA. Elva artiklar var observationsstudier (Wales, Brasilien, USA, Nederländerna, Kina, Frankrike och Portugal), tre av dessa var fall- kontrollstudier (Kina och Brasilien) och två använde prospektiv kohortstudie som design (Nederländerna och Skottland). Artikeln från Tyskland var av kvalitativ design och använde intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex av artiklarna använde mätinstrumentet SF-36, två av artiklarna använde EQ-5D och tre artiklar använde båda mätinstrumenten för att samla in data. Den kvalitativa artikeln bestod av 15 deltagare och i resterande artiklar var det mellan 79 och 890 deltagare med varierande bortfall. Se artikelöversikt, bilaga 1.
Fysisk hälsa
Efter genomgången sepsis framkom det att upplevelsen av fysisk funktion, fysisk rollfunktion, fysisk smärta och generell hälsa försämrades en månad efter utskrivning vid jämförelse med normalpopulationens fysiska hälsa (Nannan Panday, Minderhoud, Chantalou, Alam &
Nanayakkara, 2019). En annan studie visade att tolv månader efter sepsis återgick den fysiska hälsan och blev lika bra som normalpopulationens fysiska hälsa. Endast det upplevda
allmänna hälsotillståndet var något nedsatt, dock inte signifikant (Su et al., 2018). Vid svår sepsis var det vanligare med en nedsatt fysisk hälsa och kroppslig funktion under längre tid efter sjukdom. I upp till sex år efter utskrivning från sjukhus hade personerna fortfarande en
upplevd nedsatt fysisk funktion vid jämförelse med normalpopulationen (Cuthbertson et al., 2013; Hofhuis et al., 2008; Zhang et al., 2013). Efter septisk chock var flera upplevda fysiska dimensioner signifikant nedsatta i jämförelse med en normalpopulation men det var den fysiska rollfunktionen som upplevdes som mest nedsatt bland dessa personer (Nesseler et al., 2013).
Fyra artiklar studerade sepsis i relation till andra svåra sjukdomstillstånd som kräver
intensivvård (Contrin, Paschoal, Beccaria, Cesarino, Lobo, 2013; Orwelius et al., 2013; Su et al., 2018; Zhang et al., 2013). I dessa studier var samtliga fysiska domäner något nedsatta hos patientgruppen utan sepsis, förutom i studien av Contrin och medarbetare (2013). Personerna över 60 år som genomgått sepsis hade en signifikant sämre upplevd hälsa i samtliga
dimensioner i jämförelse med gruppen som vårdats på IVA utan sepsis. Deltagarna under 60 år hade däremot en bättre upplevd hälsa i samtliga fysiska domäner jämfört med gruppen som vårdats på IVA utan sepsis.
Förmågan till egenvård
Några studierna undersökte den fysiska förmågan till egenvård med hjälp av SF-36 och EQ- 5D. Bland annat har studier genomförts där grupper som genomgått sepsis jämförts med normalpopulationen (Battle, Davies & Evans, 2014; Cuthbertson et al., 2013; Nannan et al., 2019). Resultaten i studierna har visat att samtliga SF-36 domäner var signifikant nedsatta hos gruppen som genomgått sepsis och att förmågan till egenvård var en av de funktioner som var mest nedsatt. I studien av Hofhuis och medarbetare (2008) som undersökt livskvaliteten efter svår sepsis jämfört med normalpopulationen var det bara den sociala hälsan som inte var signifikant sämre hos gruppen med sepsis, vilket innebär att samtliga fysiska och psykiska domäner, inklusive förmågan till egenvård var signifikant sämre. I mätningen av livskvalitet hos personer som hade genomgått septisk chock jämfört med en normalpopulation framkom det också att förmågan till egenvård blev signifikant nedsatt (Nessler et al., 2013).
Studierna som har mätt förmågan till egenvård hos personer som genomgått sepsis i jämförelse med personer som vårdats för annan svår sjukdom på IVA har visat varierande resultat (Contrin et al., 2013; Orwelius et al., 2013; Su et al., 2018; Zhang et al., 2013).
Resultatet i studien av Contrin och medarbetare (2013) visade att personer över 60 år upplevde sin hälsa signifikant sämre i samtliga fysiska domäner men att förmågan till egenvård var den mest nedsatta. I studien av Orwelius och medarbetare (2013) visade
resultatet att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna men att förmågan till egenvård var den domän som påverkats mest hos gruppen med personer som genomgått sepsis. Två andra studier visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupperna (Su et al., 2018; Zhang et al., 2013). I en annan studie med liknande typ av jämförelsegrupp framkommer det att HRQOL och samtliga domäner inklusive förmågan till egenvård var bättre hos gruppen med snabbare tillfrisknande efter sepsis än kontrollgruppen som bestod av personer som blev långtidssjuka efter sepsis (Gardner et al., 2019).
Den kvalitativa artikeln belyser fyra fysiska domäner som haft en avgörande påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. De fyra domäner som beskrevs var: “Fatigue”, “fysisk
nedsättning”, “gångförmåga” och “funktion i vardagen”. Fatigue beskrevs som bristande motivation och en generell känsla av orkeslöshet. Fysiska nedsättningar som presenterades var amputationer, andfåddhet, njursvikt, muskelförlust, polyneuropati, kräkningar, illamående och smärta. Nedsatt gångförmåga utmärkte sig från de andra fysiska förmågorna genom att den i stor omfattning påverkar den personliga friheten, vilket var ett stort bekymmer för många deltagare. Nedsatt funktion i vardagen beskrevs som svårigheter att utföra vardagliga sysslor såsom att tvätta, städa, äta, klä på sig, transportera sig samt ägna sig åt meningsfulla sysselsättningar (König, Matt, Kortgen, Turnbull, & Hartog, 2019).
Smärta
Upplevd fysisk smärta var mest påtaglig hos personer som hade genomgått en septisk chock (Battle et al., 2014). Smärtupplevelsen efter sepsis och svår sepsis var också signifikant nedsatt i jämförelse med normalpopulationens upplevelser (Contrin et al., 2013; Erbs et al., 2019; Gardner et al., 2019; Nannan et al., 2019; Nesseler et al., 2013; Su et al., 2018). I studien av Cuthbertson och medarbetare (2013) framgår det att personerna fortfarande var påverkade av smärta upp till fem år efter utskrivning.
Psykisk hälsa
Hos deltagarna som genomgått sepsis, svår sepsis eller septisk chock i jämförelse med en normalpopulation var emotionell rollfunktion, vitalitet och psykiskt välbefinnande signifikant nedsatt (Battle et al., 2014; Hofhuis et al., 2008; Nannan et al., 2019; Nesseler et al., 2013; Su et al., 2018; Zhang et al., 2013). Dessa upplevda domäner påverkade personernas livskvalitet i upp till sex år efter utskrivning (Zhang et al., 2013). I Cuthbertson och medarbetare (2013) framgick det att majoriteten av deltagarna skattade sin nuvarande livskvalitet som “nöjd för
det mesta”. En annan studie jämförde patienter som intensivvårdats för sepsis med patienter som vårdats på IVA utan sepsis. Där framgick det att upplevd depression och ångest var signifikant vanligare bland deltagarna med sepsis över 60 år, detta gällde dock inte för deltagarna med sepsis som var mellan 18-60 år (Contrin et al., 2013).
I studien av Erbs och medarbetare (2019) jämfördes livskvaliteten mellan två olika grupper som genomgått sepsis, en utan tidigare komorbiditeter och en grupp med tidigare
komorbiditeter. Resultatet visade att den upplevda fysiska och psykiska hälsan i regel var sämre hos gruppen med tidigare komorbiditeter såväl innan som efter upp till sex månader efter utskrivning men att samma grupp efter tolv månader fick en signifikant förbättrad psykisk hälsa jämfört med gruppen utan tidigare komorbiditeter.
I den kvalitativa studien beskrev deltagarna tre domäner kopplade till psykisk hälsa som hade en avgörande påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten: “Psykisk nedsättning”, “kognitiv nedsättning” och “kontroll över sitt eget liv”. Den psykiska nedsättningen upplevdes främst genom att deltagarna var ångestfyllda och rädda för att återinsjukna i sepsis eller annan sjukdom. Många levde också med sömnlöshet, mardrömmar och kände sig missförstådda, hjälplösa, nervösa och rastlösa. Kognitiv nedsättning yttrade sig främst genom
koncentrationssvårigheter, minnesförluster, talsvårigheter och desorientering. Slutligen önskar fler att återfå kontrollen över sitt eget liv och slippa känslor som hjälplöshet och att vara beroende av andra (König et al., 2019).
Social hälsa
Den upplevda sociala förmågan och funktionen visade sig vara signifikant nedsatt fyra veckor efter utskrivning hos personer som genomgått sepsis (Nannan et al., 2019). En annan studie visade dock att personer som har genomgått sepsis till stor del hade återhämtat den sociala funktionen 24 månader efter utskrivning (Su et al., 2018). Två andra studier visade att den upplevda sociala funktionen var signifikant nedsatt hos personer som hade genomgått svår sepsis eller septisk chock sex månader efter utskrivning (Hofhuis et al., 2008; Nesseler et al., 2013). Zhang och medarbetare (2013) presenterade samma resultat sex år efter utskrivning.
Personer som var under 60 år föreföll sig ha en signifikant bättre social förmåga än övriga personer i samma ålder som hade vårdats på IVA utan sepsis (Contrin et al., 2013).
König och medarbetare (2019) beskrev i sin kvalitativa studie fyra domäner som påverkade den sociala hälsan, tre av dessa hade en avgörande betydelse för den hälsorelaterade
livskvaliteten. Följande tre var: “Förmågan att återgå till normalt liv”, “familjestöd” och
“sjukvårdens ansvar”. Att återgå till ett normalt liv innebar att leva såsom dem skulle gjort som friska i relation till sin egen ålder, komplikationerna av sepsis hade för många försvårat detta. Angående familjestöd menar många att sjukdomen gjort att familjemedlemmarna kommit närmare varandra samt att stödet från familjen är en förutsättning för att klara efterdyningarna av sepsis. Sjukvårdens ansvar beskrivs som att många deltagare upplevde bristande personcentrerad vård anpassad efter dennes behov. Andra menade också att de inte hade någon vårdkontakt att vända sig till samt att många läkare inte förstod följderna av sepsis. Slutligen menade deltagarna att vägen från intensivvårdsavdelningen,
vårdavdelningen, rehab och hem var full av administrativa hinder vilket komplicerade tillfrisknandet. Den fjärde domänen som bedömdes ha minst avgörande betydelse för hälsan var “personens självbild”. Det beskrevs som att kombinationen av fysiska förändringar och psykisk funktionsnedsättning kan leda till en stressande splittring mellan en överlevandes inre representation och det faktiska jaget. En deltagare beskrev detta som “Suddenly I saw myself in the mirror and I thought: That’s not me!” (König et al., 2019, s 8).
DISKUSSION
Resultatet visade att genomgången sepsis påverkade deltagarnas hälsa. Sammanfattningsvis visade artiklarna att personer som genomgått sepsis fått en negativt påverkad hälsorelaterad livskvalitet utifrån perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa. Graden av påverkan och typen av nedsättning varierade avseende ålder samt typ av sepsis hos personerna. De som drabbats hårdast var de som genomgått svår sepsis eller septisk chock samt äldre personer.
Den vanligaste nedsättningen var påverkad fysisk funktion och framförallt förmågan till egenvård.
Resultatdiskussion
I litteraturöversikten framkom liknande resultat som i tidigare forskning, nämligen att många efter genomgången sepsis fått nedsatta fysiska och psykiska funktioner vilket i sin tur
påverkade livskvaliteten (Tørseth Andreassen et al., 2011; Mostel et al., 2020). Den nedsatta livskvaliteten berodde till stora delar på den fysiska påfrestning med komplikationer som en sepsisinfektion leder till. Resultatet i litteraturöversikten visade att sepsis, svår sepsis och septisk chock ger fysiska, psykiska samt sociala nedsättningar på den hälsorelaterade livskvaliteten vilket ökade vårdbehovet för många åren efter sjukdomen. Med tanke på att ungefär 30 miljoner drabbas varje år i världen (Melhus 2019), är det därför tydligt att en kombination av hög prevalens och nedsatt livskvalitet resulterar i ett stort behov av rehabilitering, vilket i sin tur leder till långa vårdtider och höga kostnader för samhället.
Fysisk hälsa
Det mest påtagliga fyndet i litteraturöversikten beträffande fysisk hälsa var hur förmågan till egenvård påverkades efter sepsis, särskilt hos personer som var 60 år eller äldre. Dessa
personer upplevde muskelsvaghet och andra generella svårigheter med vardagliga sysslor som människor normalt är i behov av för att upprätthålla en god livskvalitet. En komplikation av detta blev att personerna upplevde orkeslöshet och förlorade motivationen att överhuvudtaget försöka utföra egenvården. Frågan är därför vad som påverkar egenvården hos dessa personer och hur den kan förbättras? I Dorothea Orems (2001) omvårdnadsteori framgår det bland annat att förmågan till egenvård kan påverkas av ålder, yttre miljö, familjesituation samt efter sjukdomar och kriser. Dessa faktorer påverkar därmed fysiska och psykiska förutsättningar för att kunna hantera egenvården och det blir sjuksköterskans uppgift att vårda och stötta den drabbade tillsammans med närstående i den mån det finns behov för. Stöttning kan handla om
att informera och undervisa personen att leva med dessa nya funktionsnedsättningar på ett sätt som gör att den fysiska livskvaliteten upplevs bättre (Orem, 2001).
Specifika omvårdnadsåtgärder för att främja egenvård kan exempelvis vara att informera patienten om dennes nutritionsstatus för att förebygga undernäring samt uppmärksamma personen kring vikten av lugn och vila under rehabiliteringsprocessen (Tørseth Andreassen et al., 2011). Utöver ovan nämnda åtgärder är det även relevant att diskutera vilka ytterligare tillämpbara åtgärder som finns för att framgångsrikt stötta dessa patienter i sin fysiska funktion och därmed förbättra deras livskvalitet. I nyare forskning beskrivs bland annat att livskvaliteten minskar vid nedsatt rörlighet och muskelstyrka, vilket kan förebyggas med hjälp av fysioterapi de tre första månaderna efter utskrivning. Denna tidiga mobilisering minskar dödligheten i upp till tio år efter sepsis och ökar muskelstyrkan genom att
mitokondriernas funktion uppehålls samtidigt som rörelse verkar inflammationsdämpande (Slikke, An, Hancock, & Bouma, 2020). För att förebygga fysiska komplikationer och uppehålla förmågan till egenvård och ökad livskvalitet bör sjuksköterskan i ett tidigt skede mobilisera patienten i möjligaste mån tillsammans med andra professioner.
Det kan vara svårt för en sjuksköterska att säkert veta huruvida en patient fått tillräckligt med stöttning innan det är dags att återgå till hemmet från sjukhuset. Orem beskriver att en
sjuksköterska bör göra en bedömning angående personens kapacitet till egenvård för att kunna besluta om personen kräver ett stödjande, kompenserande eller fullständigt kompenserande system för att upprätthålla egenvård som har till syfte att öka den hälsorelaterade
livskvaliteten (i Gustin & Lindwall, 2012). Frågan är sedan huruvida personen faktiskt klarar av sin egenvård i hemmet samt hur detta uppmärksammas. Det bör vara ur både samhällets, individens och sjukvårdens intresse att personen klarar av att sköta basala behov för att minimera framtida lidande samt kostnader för individ och sjukvård. Huang och medarbetare (2019) beskriver att många personer upplever att sepsis ställer höga krav på individen tiden efter sjukdomen och att de inte fått tillräcklig vård och stöd. Utöver bedömning av
egenvårdskapacitet samt upplevda erfarenheter av den vård och stöd som ges bör
vårdpersonal försäkra sig om att personen känner motivation till förbättring. Följaktligen bör vidare diskussioner föras kring hur en sjuksköterska på bästa sätt kan motivera och uppmuntra till att självständigt utföra egenvården.
Psykisk hälsa
Personer som genomgått sepsis utvecklar inte sällan psykologiska problem som ångest, depression eller PTSD, vilket kan ha en ingående effekt på den vardagliga funktionen och möjligheten att återvända till eventuella jobb (Jones & Griffiths, 2013). Detta kan ha en betydelsefull inverkan på den totala livskvaliteten och liknande resultat framkom också i föreliggande studie. Den psykiska hälsan påverkades negativt hos personer som genomgått sepsis, ändock i varierande utsträckning. Särskilt evident i denna litteraturöversikt var det hos personer som var äldre än 60 år, genomgått svår sepsis eller septisk chock. Varför äldre drabbas hårdast kan bero på deras i regel mer nedsatta allmäntillstånd och ofta medförande komorbiditeter (Martin, Pérez & Aldecoa, 2017). Intresseväckande nog visade dock också ett resultat att den upplevda hälsan i regel var sämre hos gruppen med komorbiditeter såväl innan som efter upp till sex månader efter utskrivning men att gruppen med tidigare komorbiditeter efter tolv månader fick en signifikant förbättrad psykisk hälsa jämfört med gruppen utan tidigare komorbiditeter. Detta kan uppfattas motsägelsefullt men kan också tolkas som att personer med tidigare sjukdom lättare kan hantera ytterligare nedsättningar i ett
långtidsperspektiv, kanske är situationen lättare att hantera om tillståndet som multisjuk redan har accepterats.
I enlighet med Dorothea Orem (2001) och ICN:s etiska kod (2017a) bör en sjuksköterska arbeta hälsofrämjande. Om en psykisk nedsättningen beror på bristande hanterbarhet och okunskap kring vägen till att uppnå hälsa, torde det inte då vara en sjuksköterskas uppgift att stötta för att förebygga ohälsan och minska lidande? Det framkom i denna studie såväl som i tidigare forskning, att en majoritet som genomgått sepsis hade bristande kunskap om
sjukdomen och var missnöjda med den vård och undervisning de fått efter tillfrisknande (Huang et al., 2019). Såväl vårdgivare som patienter bör därför informeras om sepsis och dess följdsjukdomar och vilka stödjande resurser som finns att tillgå i större utsträckning. Många patienter har otillräcklig kunskap om sin sjukdom och ännu färre är medvetna om sepsis tydliga samband till långvariga funktionsnedsättningar. Som konkret exempel har information samt dagböcker från tiden på IVA skrivna av sjukvårdspersonal och anhöriga visat sig minska PTSD-symtom efter utskrivning (Prescott & Angus, 2018). Okunskap kan skapa rädsla, vilket i sin tur kan förklara ångesten, oron och rädslan att återinsjukna som många lever med. Ett förebyggande arbete som sjuksköterska kan därför vara att säkerställa att personerna som genomgått sepsis och deras anhöriga är välinformerade om sepsis och dess följder innan utskrivning.
Social hälsa
På samma sätt som vid fysisk och psykisk hälsa, har det visat sig att livskvaliteten ur ett socialt hälsoperspektiv till stor del beror på typ och grad av sjukdom samt ålder hos personen som genomgått sepsis. För en del återgick den sociala funktionen till det normala två år efter utskrivning, för personer som genomgått svår sepsis eller septisk chock förblev den dock signifikant nedsatt. Sannolikt beror detta på att ett svårare sjukdomstillstånd genererar mer omfattande komplikationer, att inskränkningar på den fysiska och psykiska hälsan i sin tur komplicerar det sociala livet. Med god vård och rätt stöd torde dock förutsättningar att leva ett normalt liv förbättras. Om individen inte träffar sina vänner på grund av gångsvårigheter, bör vården uppmärksamma detta och erbjuda en rollator som hjälpmedel. Om talförmågan är nedsatt vilket i sin tur begränsar individens sociala möjligheter bör hen få stöd av en logoped.
Det är vidare viktigt med informationsöverföring mellan olika vårdenheter samt uppföljning av hemsjukvården. Således kan också en person i enlighet med Orems (2001)
omvårdnadsteori bli kapabel, tillsammans med stöd från anhöriga att vårda sig själv och skapa egna förutsättningar att leva ett så gott liv som möjligt.
Vidare har annan forskning visat att orsaken till social ohälsa inte sällan är en rädsla samt känsla av hopplöshet och hjälplöshet till stor del på grund av en ovisshet om framtiden (Huang et al., 2019). Information är en av de sex kärnkompetenser en sjuksköterska bör förhålla sig till (SSF, 2017b), och även förutsättning för att personen ska kunna tillämpa bästa möjliga egenvård (Tørseth Andreassen et al., 2011). I resultatet framkom också att familjestöd för många var en förutsättning för att klara av vardagen. Det är naturligtvis en uppenbar fördel att ha tillgång till stöttande familj men för alla är kanske inte det är en självklarhet, och då är det särskilt viktigt att få stöd från vården.
Metoddiskussion
En viktig del av sjuksköterskans profession inbegriper att aktivt utveckla forskningsbaserad och professionell kunskap, för att sedan implementera denna och utföra evidensbaserad omvårdnad (SSF, 2017b). Detta ställer kontinuerligt krav på ny forskning. Författarna av litteraturstudien upptäckte tidigt att forskning kring sepsis och livskvalitet främst innefattar behandling av sepsis och kvantitativa data. Den kvantitativa informationen upplevdes som effektiv för att kategorisera större grupper av människor i hur dessa uppfattar sin livskvalitet.
För att förstå människors subjektiva upplevelser och nya dimensioner av den hälsorelaterade livskvaliteten efter sepsis behövs emellertid mer kvalitativ forskning inom ämnet.
I denna litteraturöversikt användes elva kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel för att besvara syftet. De kvantitativa artiklarna gav en bred förståelse och ett övergripande perspektiv på den hälsorelaterade livskvaliteten efter olika typer av sepsis genom att
huvudsakligen använda sig av mätinstrumenten SF-36 och EQ-5D. Mätinstrumenten är sedan länge etablerade inom forskning av livskvalitet och en fördel är att de möjliggör adekvata jämförelser mellan olika patientgrupper och friska individer. Vid upprepade mätningar och när resultaten inte skiljer sig för mycket ökar också reliabiliteten. Validitet innebär frånvaron av systematiska mätfel och i detta fall stärks den av att mätinstrumenten är anpassade för ändamålet och täckande för stora delar av området livskvalitet, inklusive fysisk, psykisk och social hälsa (Forsberg & Wengström, 2016). Svagheter med mätinstrumenten är att dessa inte ger en tillräckligt subjektiv bild för att förstå konsekvenserna fullt ut. Den kvalitativa artikeln ansågs komplettera litteraturöversikten då den uppmärksammade perspektiv som inte
framgick i de kvantitativa artiklarna.
För att presentera resultatet på ett tydligt och överskådligt sätt valde författarna en struktur med rubrikerna fysisk hälsa, psykisk hälsa och social hälsa. Det möjliggör att syftet kan besvaras, till skillnad från om författarna endast presenterat de olika domänerna av livskvalitet utan att kategorisera dessa. En nackdel med tillvägagångssättet var att författarna stod som ansvariga för att kategorisera domänerna till respektive hälsoaspekt och underrubrik, det är möjligt att en utomstående hade önskat att kategorisera dessa annorlunda. Med stöd från tidigare studier med liknande syfte som den aktuella, samt diskussion med såväl handledare som andra uppsatsskrivare är författarna nöjda med kategoriseringen av domänerna.
Domänerna av livskvalitet som ses i tabell 2 är representativa för respektive hälsoperspektiv.
Enligt Forsberg & Wengström (2016) används kvantitativ metod för att enklare kategorisera och finna mönster medan syftet med kvalitativ metod är att finna subjektiva upplevelser. Det var därmed en fördel att använda sig av båda typer för att skapa en mer samlad bild av den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten efter sepsis. Att komplettera litteraturstudien med ytterligare kvalitativa artiklarna hade dock skapat en ökad överförbarhet och troligtvis även gjort resultatet mer levande och innehållsrikt. Beslutet att göra en litteraturöversikt bestod i att det fanns forskning inom området som svarade på syftet. En svaghet med att göra en
litteraturöversikt var att författarna inte träffade deltagarna för att skapa en ännu mer ingående uppfattning om hur dessa upplevde sin livskvalitet. En fördel var dock att deltagarna var många vilket ökade resultatets representativitet.
Sökning av artiklar utfördes via Uppsala universitet i databaserna PubMed och CINAHL eftersom dessa är inriktade på forskning inom vård och medicin. Författarna är i det stora nöjda med sökresultatet trots att några intressanta artiklar inte kunde erhållas i fulltext.
Sökorden som användes genererade ett stort antal artiklar, författarna valde därmed att lägga till sökorden “qualitative” och “prospective” för att lättare hitta den typen av studier som eftersöktes. Vidare anser författarna att mer kvalitativ forskning vore eftersträvansvärt och det är möjligt att fler kvalitativa artiklar kunde ha upptäckts med hjälp av fler databaser eller med andra sökord. Ett omfattande sökarbete gjordes dock utan större framgång.
Syftet med litteraturstudiens inklusions- och exklusionskriterier var att strukturera och avgränsa sökningarna. Det var dock inte helt givet vilka kriterier som skulle tillämpas då en brist på ny forskning tidigt framkom under förarbetet. För att bredda möjligheterna att hitta lämpligt material söktes artiklar från 2005 och framåt. Den äldsta artikeln som inkluderades i resultatet var publicerad 2008 och resterande artiklar från 2013 och framåt. Författarna valde att inkludera den äldre artikeln från 2008 på grund av att den var relevant och svarade på syftet. Med grunden i att en sjuksköterskas arbete ska bygga på tillförlitlig och aktuell forskning kan det dock diskuteras när i tid något är aktuellt eller inte (Jakobsson Ung &
Lutzén, 2014). Personer under 18 år har inte inkluderats i litteraturöversikten då författarna ville begränsa studien till vuxna personer. Detta består främst i att säkerställa en god forskningsetik samt att olika komplikationer och påverkan på livskvaliteten kan skilja sig betydligt mellan barn och gamla (Martin et al., 2017). Detta innebär givetvis att det också kan skilja sig betydligt mellan en 18-åring och en 80-åring och måste beaktas och diskuteras när en läser de olika artiklarna och denna litteraturöversikt.
En svaghet som författarna uppmärksammade var att studierna använde olika
jämförelsegrupper. En del studier jämförde till exempel patienter som vårdades för sepsis med patienter som hade vårdats för andra sjukdomar på IVA medan andra studier jämförde med en normalpopulation. Det är möjligt att patienterna som vårdades “på IVA för andra sjukdomar”
hade olika sjukdomar, vilket i sin tur kan ställa olika krav på såväl sjukhusvården som eftervården. Följden av detta kan bli att resultatets generaliserbarhet minskar. De olika jämförelsegrupperna skapar dock tillsammans en patientgrupp med både friska och sjuka människor, vilket gör resultatet mer intressant och var nödvändigt för att kunna besvara syftet.
I syfte att öka trovärdigheten i litteraturöversikten kan det vidare vara fördelaktigt att snäva in undersökningsgruppen till endast sepsis, svår sepsis eller septisk chock. Fler artiklar som
undersökt och belyst skillnader i upplevd livskvalitet beroende på ålder hos deltagarna hade varit önskvärt för att öka validiteten till litteraturöversikten ytterligare. Det bristfälliga
nuvarande utbudet av tillgängliga och relevanta artiklar visar dock att det troligen behövs mer forskning inom ämnet där forskare skiljer på tillstånden. Utöver ovan nämnda reflektioner kan det anses diffust att litteraturöversikten undersökt sepsis och dess två undergrupper trots att definitionen av sepsis i dagsläget endast inkluderar sepsis och septisk chock. Eftersom de nya kriterierna för Sepsis-3 lanserades 2016 togs beslutet om att också inkludera studier som använder de gamla kriterierna för sepsis. Samtliga inkluderade artiklar var författade på engelska vilket ansågs vara en fördel då författarna till litteraturstudien behärskar det språket.
God etik är viktigt i all vetenskaplig forskning och intresset att inhämta ny kunskap ska alltid vägas mot kravet att inte bryta principerna att göra gott, inte skada, respektera andras
autonomi och att vara rättvis (Forsberg & Wengström, 2016). Dessa har respekterats under arbetets gång. Författarna har efter bästa förmåga försäkrat sig om att samtliga resultat som är relevanta för studien syfte har presenterats, för att ge en ärlig beskrivning av all tillgänglig forskning. Inget resultat eller information har därmed undanhållits för egna intressen.
Författarna valde att endast inkludera artiklar som var etiskt godkända. Detta är för att värna om god forskningsetik där ingen ska fara illa (Helgesson, 2015). Det innebär dock också att majoriteten av studierna uteslutit deltagare som har någon form av kognitiv nedsättning, vilket i sin tur innebär att en stor grupp som potentiellt kan ha fått en påverkad HRQOL inte räknats med.
Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning resultatet av litteraturöversikten är tillämpbar i Sverige då ingen av studierna utförts där. Författarna valde att inkludera artiklar från hela världen för att skapa en global uppfattning om hur livskvaliteten efter sepsis ser ut. Det kan dock diskuteras huruvida resultaten från höginkomstländer med högutvecklad vård och ett stabilt skyddsnät är jämförbart med länder där det inte är så, samt var gränsen för detta går.
Två studier är gjorda i Brasilien vilket inte anses motsvara svensk standardiserad sjukvård (Embassy of Sweden, 2021a). Två andra är från Kina och det är svårt att säga vilken standard vården och forskningen tycks hålla då den privata och offentliga vården skiljer sig (Embassy of Sweden, 2021b). Det oaktat är majoriteten av artiklarna utförda i relativt rika europeiska länder som förväntas kunna tillhandahålla högklassig sjukvård, vilken håller liknande standard som den svenska (Sveriges Kommuner och Regioner, 2018). Detta innebär att resultatet troligen kan implementeras i svensk vård till stor del, dock skulle det vara önskvärt
med vidare forskning kring livskvaliteten efter sepsis i Sverige för att öka överförbarheten.
Att jämföra livskvalitet i relation till sjukdom i länder som har andra livsvillkor och annan sjukvård anser författarna som svårt. Människor med sämre livsvillkor kanske upplever sin livskvalitet i ett tidigare skede som bra i jämförelse med människor som är uppväxta med bättre livsvillkor.
De valda artiklarna kvalitetsgranskades innan inkludering och då samtliga höll tillräckligt hög kvalitet uteslöts ingen artikel på grund av bristande kvalitet. Den kvalitativa artikeln
granskades med stöd av Forsbergs och Wengströms (2016) mall och de kvantitativa
granskades med stöd av en mall som SBU (2012b) tagit fram. Valet av mallar bestod i att de fanns tillgängliga, var omfattande samt anpassade för studiernas design. Vidare upplevde författarna att granskninsgmallarna gav en rättvis bedömning av kvaliteten då frågorna var omfattande och specificerade angående de viktigaste faktorerna såsom risk för systematiska fel, risk för intressekonflikter, risk för bias och överförbarhet.
Ett generaliserbart resultat förutsätter ett begränsat bortfall och olika typer av studier tillåter olika stora bortfall (Forsberg och Wengström, 2016). En omständighet som sänkte
kvalitetsnivån på flera artiklar var det omfattande bortfall som förekom. I en studie var
bortfallet cirka 85 % vilket i en del studier kan bli en avgörande faktor för att bedöma artikeln som låg kvalitet. Författarna till den här studien anser dock att bortfallets orsak har betydelse i frågan och då bortfallet främst var på grund av mortalitet under längre studier har författarna valt att hantera studierna som användbara ändå. Det är dock tänkbart att de personer som ej överlevde mer än två till fem år efter sepsis hade en sämre livskvalitet än de som överlevde vilket i sin tur kan snedvrida resultatet.
Slutsats
I enlighet med tidigare forskning framkom det att hälsorelaterad livskvalitet påverkades negativt av sepsis och sämre resultat sågs hos personer som var äldre eller som genomgått svår sepsis eller septisk chock. Sjuksköterskor bör i första hand arbeta förebyggande för att i största möjliga mån undvika uppkomsten av sepsis, lika viktigt är dock att vårda dem som redan drabbats. Genom att informera, stödja och skapa förutsättningar för egenvård förbättras möjligheterna till en god livskvalitet. Ytterligare kvalitativ forskning med intervjuer inom området kan öka möjligheterna att förstå individens subjektiva upplevelser. Utöver vidare forskning är det viktigt att också tillämpa kunskapen författarna har erhållit från
litteraturstudien i den kliniska verksamheten för att säkerställa god vård samt främja bästa möjliga livskvalitet efter sepsis.
Självständighetsdeklaration
Författarna Adam Funevall och Klara Holmgren har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
