. För varje epok finns fotografier på bebyggelse som var typisk under denna period.

I följande kapitel ges en beskrivning av bebyggelsen framväxt och expansion i fallstudieområdena under 1900-talet. Bebyggelsen har delats in efter byggnadsår och på så sätt kan samhällets expansions utläsas. Bebyggelseepokerna behandlas generellt och sammanfattas under rubrikerna bebyggelsetyp, bebyggelsens placerig i landskapet, tomtstorlekar och anordnande, planmått och volym samt material och allmän färgkaraktär

. För varje epok finns fotografier på bebyggelse som var typisk under denna period.

1

Med allmän färgkaraktär menas en övergripande bild av bebyggelsens färgsättning. Analysen av färgkaraktären görs genom en uppskattning av den dominerande färgsättningen under den aktuella epoken.

!"#"

!"$%&!"'"

!" %&!"("

!")%*

+ ,

400 8 1000

0 200 400 600 800 m

0 200 400 600 800 1000 m

N

N

Bebyggelsen som uppfördes under 1960-79 var i huvudsak villor med fasadmaterial i tegel och sadeltak belagda med tegelpannor.

!"#" !")%*

!" %& !"(" + ,

!"$%&!"'"

Bebyggelsen under slutet av 1900-talet uppfördes i trä och har en mer varierad takform och färgsättning.

Under 1930-talet uppfördes kyrkan i Saxemara.

Den gamla fiskebebyggelsen uppfördes som enkla stugor med sadeltak. Idag har stugorna ofta byggts till och används som permanentbostad.

400 6 8 1000 m

0 200 400 600 800 m

N

!"#"

-./,,- 0- /1

Under tiden fram till 1929 bestod bebyggelsen i Saxemara i huvudsak av gårdar, större villor och mindre hus i fiskelägen. 1913 byggdes ett skolhus i samhället.

-./,,- 0-20 1 3- , 2+04 1- Gårdarna skiftades ut från byarna under 1820-talet från det ursprungliga byläget vid viken. Gårdarna placerades i anslutning till åkermarken och förlades i huvudsak intill beskogade höjdpartier.

Ekonomibyggnaderna placerades vanligen ett stycke från mangårdsbyggnaden.

I fiskelägena lokaliserades bebyggelsen vid strandkanten. Husen placerades gärna på ett praktiskt avstånd från havet, så nära att det gick att bära redskapen och så långt från att det gick att dra upp båtar och torka nät mellan stranden och huset.

5 - 2 0 0 5 -4 536 25 +2 2+- När det gäller gårdarna är det svårt att tala om tomtstorlekar eftersom dessa ofta inte var avgränsade och därmed inte heller avgörande för karaktären. Därför behandlas inte gårdarnas tomtstorlek vidare.

När det gäller tomterna i fiskelägena var dessa ofta långsmala. I Saxemara var tomterna ca 20 m * 50 m dvs. ca 1000 m

. Tomterna utnyttjades för att torka fiskegarn samt för förvaring av båtar och redskap. Dessutom var ofta en del av marken uppodlad och utnyttjades som trädgårdsland.

Villa i Saxemara byggd 1927.

Dagens bebyggelse i fiskeläget vid kyrkan. De ursprungliga tomternas

disponering och bebyggelsens placering syns än idag.

2 7 536 85 /

Mangårdsbyggnaderna uppfördes i 1½ plan och hade mellan 3 – 5 rum samt hall, förstuga, kök och källare (Bengtsson 1966, s. 419).

Uppskattningsvis varierade planmåtten på mangårdsbyggnaderna mellan 10 m *10 m och 10 m * 15 m, dvs. 100 m

– 150 m

, vilket även var fallet för de större villorna som byggdes under denna tid.

Eftersom en stor del av bebyggelsen i de ursprungliga fiskelägena byggts om under tidens lopp är det svårt att exakt bestämma det ursprungliga planmåttet. Bebyggelsen var dock till ytan mycket mindre än gårdarna och uppskattningsvis var planmåtten på fiskebebyggelsen 5 * 7m. Bebyggelsen uppfördes i huvudsak som en enkel rektangulär byggnad i ett plan med sadeltak. I vissa fall var även vinden inredd. Idag har husen ofta byggts till och försetts men förstukvistar.

- 536 92 *9 ,4 4 9

Mangårdarna med tillhörande ekonomibyggnader uppfördes uteslutande i trä och färgsattes i ljusa traditionella färger eller falurött. Taken var sadeltak och belagda med tegelpannor.

Bebyggelsen i fiskelägena uppfördes även den i trä och enligt bilder var bebyggelsen med största sannolikhet färgsatt i faluröd. Idag är färgsättningen mer varierad och husen är i huvudsak vita, gula eller faluröda.

Bebyggelsen i det ursprungliga fiskläget vid kyrkan i Saxemara.

Gårdsmiljö vid kyrkan.

!"$% : !"'"

-./,,- 0- /1

Under denna tidsperiod kompletterades samhället med främst fritidsbebyggelse. Dessa placerades utmed strandkanten i Sjöhaga och på Saxemara näs. Saxemara kyrka byggdes 1939. Under slutet av 1950-talet började även villor byggas i samhället.

-./,,- 0-20 1 3- , 2+04 1- Fritidshusbebyggelsen placerades i huvudsak i närheten av vattnet och stor hänsyn togs till omgivningen vid exploateringen. Kyrkan placerades på ett strategiskt läge mitt i byn.

5 0 5 -4 536 25 +2 2+-

Fritidsbebyggelsens tomter varierar mellan 1200 m

och 1500 m

. I huvudsak är tomterna naturtomter.

2 7 536 85 /

Fritidsbebyggelsen som uppfördes under denna tidsperiod var i huvudsak småskalig och ytan varierade mellan 30-40 m

och uppfördes i ett plan. Takvinkeln var låg vilket ger bebyggelsen dess speciella karaktär.

- 536 92 *9 ,4 4 9

Fasadmaterialet var i huvudsak trä som färgsattes i traditionella kulörer som faluröd och gul, men även mörkare färger som brun och svart. Kyrkan som byggdes i samhället uppfördes i klaksten.

Kyrkan byggdes i Saxemara 1939.

Fritidsbebyggelse i Saxemara placerades i huvudsak utanför

samhället och nära vattnet. Stor hänsyn togs till naturen vid

exploatering.

!" % : !"("

-./,,- 0- /1

Under denna tidsperiod kompletterades samhället med villor som byggdes i anslutning till kyrkan och skolan. Detta ger bebyggelsen en karaktär av villaområde. Dessutom byggdes ett område med fritidshus i utkanten av samhället. Denna bebyggelse har dock ändrats och idag utnyttjas huvuddelen av bebyggelsen för permanentboende.

-./,,- 0-20 1 3- , 2+04 1- Bebyggelsen vid kyrkan är placerad på åkermark och ordnad utefter anlagda vägar. Eftersom omgivande natur är flack upplevs bebyggelsen vara överordnad landskapet.

Fritidshusbebyggelsen i sydvästra delen av Saxemara placerades på ett höjdparti i direkt anslutning till havet.

5 0 5 -4 536 25 +2 2+-

Storleken på villatomterna i samhället varierar mellan 1000 m

och 2000 m

. Samtliga tomter är anlagda villatomter.

2 7 536 85 /

Villorna som byggdes under denna tidsperiod är uppförda i 1 - 1½ plan och planmåtten varierar mellan 8m * 8m och 10m * 12m, dvs.

ca 65 - 120 m

. Fritidsbebyggelsen uppfördes i 1 plan och hade en maximal byggnadsytan på 50 m

.

- 536 92 *9 ,4 4 9

Bebyggelsen under denna tidsperiod är i huvudsak uppförd i rött eller gul tegel och taken är sadeltak belagda med tegel- eller betongpannor. Den fritidsbebyggelse som byggdes som strax utanför samhället uppfördes i huvudsak i trä.

Under början av 1960-talet byggdes villor i Saxemara. Dessa ligger i

anslutning till kyrkan och uppfördes huvudsakligen i tegel.

!")% : + ,

-./,,- 0- /1

Under de senaste decennierna har i huvudsak villor byggts i området som komplement till den befintliga bebyggelsen. Ett område på Saxemaranäs är under utbyggnad och det finns obebyggda tomter i området.

-./,,- 0-20 1 3- , 2+04 1- Villorna har i huvudsak placerats i nära anknytning till den befintliga bebyggelsen och är i det norra området väl förankrat i naturen mellan åkermarken och skogen.

I den västra delen av samhället ligger bebyggelsen i direkt anslutning till äldre villabebyggelsen. Här gränsar dock bebyggelsen i väst till åkermark vilket gör att bebyggelsen saknar förankring i landskapet åt detta håll.

På Saxemara näs har bebyggelsen placerats på öppen mark och bebyggelsen ligger utmed en väg. Området upplevs i dagsläget inte vara färdigbyggt och en stor öppen markyta skiljer de nya husen från vegetationen och övrig bebyggelse.

5 0 5 -4 536 25 +2 2+-

Villatomterna som bebyggts under denna tidsperiod är i huvudsak mellan 1200 m

och 1500 m

. Övervägande delen av tomterna är anlagda.

Bebyggelsen som tillkommit efter 1980 har i huvudsak placerats i nära

anknytning till befintlig bebyggelse. Bebyggelsen är uppförd i ett plan och

fasadernas färg är i flera fall ljust rosa eller blå.

2 7 536 85 /

Den nya bebyggelsen i samhället har generellt sett bredare och längre fasader än äldre bebyggelse i området och husen upplevs också som större. Villorna är i huvudsak uppförda i 1 plan och planmåtten är generellt 10m * 15m. Bebyggelsen varierar dock mellan 150 och 180 m

.

- 536 92 *9 ,4 4 9

Bebyggelsen är huvudsak uppför i trä. Taken är i huvudsak sadeltak, men det förekommer även andra takformer. Taken är i huvudsak belagda med takpannor.

Bebyggelsen är färgsatt i mer varierad färgskala och det förekommer både traditionella gula och röda färger men även mer otraditionella nyanser såsom blå och rosa.

Ett nytt område har tillkommit på Saxemara Näs. Bebyggelsen har till viss del

förankrats i landskapet, men ett stort område är ännu ej bebyggt .

0 200 400 600 800 1000 m

Under perioden 1930-1959 uppfördes enkla fritidshus nära vattnet. Bebyggelsen uppfördes i huvudsak i trä

med sadeltak. Mangårdsbyggnader uppfördes ofta i 1½

plan med träfasader och tegeltak.

Nya hus har uppförts vid hamnen i Matvik. Dessa är uppförda i trä och har sadeltak belagda med tegelpannor.

!"#" !"$%&!"'" !" %&!"(" !")%* + ,

Bebyggelsen som uppfördes under 1960- och 1970-talen var i huvudsak fritidshus som uppfördes i trä med flack takvinkel.

N

.-./,,- 0- + 52 : 2+04 10 +-2 -

10

!"#"

-./,,- 0- /1

Fram till 1929 var den bebyggelse som fanns i Matvik i huvudsak gårdar, fiskelägen och arbetarbostäder. Bebyggelsen var koncentrerad till området kring hamnen och den bebyggelse som fanns längs strandkanten var i huvudsak små stugor eller sjöbodar.

-./,,- 0-20 1 3- , 2+04 1- Bebyggelsen var i huvudsak placerad på höjdpartier i landskapet som hade naturligt goda och strategiska förutsättningar för bebyggelse. Öppen mark lämnades obebyggd.

5 0 5 -4 536 25 +2 2+-

När det gäller gårdarna är det svårt att tala om tomtstorlekar eftersom dessa ofta inte var avgränsade och därmed inte heller avgörande för karaktären. Därför behandlas inte gårdarnas tomtstorlek vidare.

När det gäller tomterna i fiskelägena var dessa ofta långsmala. I Matvik var tomterna var ca 25m *50 m dvs. ca 1000m

.

De ursprungliga fiskarehusen i Matvik har renoverats och byggts till genom tiderna. Här ses ett exempel på fiske bebyggelse vid Matvikshamn.

Matviks Gård. Mangårdsbyggnaden uppfördes 1860.

.-./,,- 0- + 52 : 2+04 10 +-2 -

11 2 7 536 85 /

Mangårdsbyggnaderna uppfördes i mitten av 1800-talet i 1½ plan och har moderniserats under mitten av 1950-talet. Bebyggelsen innehöll vanligen 5-7 rum samt förstu, kök och källare.( Bengtsson 1965, s.225-226) Uppskattningsvis varierade planmåtten på mangårdsbyggnaderna mellan 10 m*10 m och 10 m*15 m, dvs. 100 m

– 150 m

.

Fiskebebyggelsen var småskalig och jämförbar med Saxemara.

- 536 92 *9 ,4 4 9

Mangårdarna med tillhörande ekonomibyggnader uppfördes uteslutande i trä och färgsattes i ljusa traditionella färger eller faluröd. Matviks Gård är uppförd med valmat tak medan övrig bebyggelse i byn främst har sadeltak.

Bebyggelsen i fiskelägena uppfördes även den i trä och enligt bilder var bebyggelsen med största sannolikhet färgsatt i faluröd.

Äldre bebyggelse vid Matviks hamn .

.-./,,- 0- + 52 : 2+04 10 +-2 -

12

!"$%& !"'"

-./,,- 0- /1

Den bebyggelse som uppfördes i Matvik under denna tidsperiod var i huvudsak fritidsbebyggelse vilken uppfördes utanför det ursprungliga samhället.

-./,,- 0-20 1 3- , 2+04 1- Bebyggelsen placerades i nära anknytning till vattnet och området blev bebyggt från havet mot land. Stor hänsyn togs till naturen vid exploatering och många hus upplevs vara ”instoppade” i naturen. En bidragande orsak till detta var att stugorna ofta grundlades på plintar och att tomterna inte anlades utan förblev natur. (Karlshamns kommun 2003b, s. 13)

5 0 5 -4 536 25 +2 2+-

Bebyggelsen uppkom på tomter som styckades av från jordbruksfastigheterna. Dessa var i många fall sjötomter och generellt sett stora, mellan 1000 m

och 2500 m

. Ofta är en del av tomten anlagd. Detta är ofta det området närmast huset och havet.

Resten av tomten är ofta naturmark.

2 7 536 85 /

Bebyggelsen var huvudsakligen enkla stugor med en byggnadsyta på mellan 20-60m

. Stugorna uppfördes i en våning.

- 536 92 *9 ,4 4 9

Fritidsbebyggelsen under denna tid uppfördes i huvudsak i trä eller timmer. Taken var ofta flacka och materialet var ofta plåt.

Färgsättningen var ofta traditionella kulörer.

Under perioden mellan 1930-1959 tillkom mycket fritidsbebyggelse

i Matvik. Denna uppkom genom att tomter styckades av från

jordbruksfastigheterna. Tomterna är stora och området är bebyggt

från kusten och mot land.

.-./,,- 0- + 52 : 2+04 10 +-2 -

13

!" % & !"("

-./,,- 0- /1

Under denna tidsperiod blev fritidsbebyggelsen allt mer attraiktiva i området och kusten började även bli attraktiv även för permanent boende.

-./,,- 0-20 1 3- , 2+04 1- Bebyggelse uppkom främst i det planlagda området norr om Matviksvägen. Bebyggelsen planerades kring en säckgata vilket starkt skiljer sig från den övriga bebyggelsestrukturen i området.

5 0 5 -4 536 25 +2 2+-

Tomterna i området ligger på mellan 1 000 m

och 1 300 m

. Tomterna som ligger på södra sidan om Matviksvägen upplevs som större, vilket kan förklaras med att tomterna i till stor del omges av skogsmark. I detta område ligger sällan mer än två hus bredvid varandra.

2 7 536 85 /

Bebyggelsen är uppförd i ett plan och husen storlek ligger på ca 80 m

.

- 536 92 *9 ,4 4 9

Fasadmaterialen är uteslutande trä och bebyggelsen har en mörk färgsättning. Takvinkeln var ofta flack, vilket är karakteristiskt för bebyggelsen under denna tiden.

Under perioden 1960-1979 uppfördes främst fritidsbebyggelse i Matvik. Ett

område planlades norr och Matviksvägen, men söder därom uppkom

fritidsbebyggelsen utan reglering av planer.

.-./,,- 0- + 52 : 2+04 10 +-2 -

14

!")%& * + ,

-./,,- 0- /1

Bebyggelsen som tillkommit under de senaste desennierna är i huvudsak villor. Dessutom har många av fritidshusen byggts om för att kunna utnyttjas som permanentbostad.

-./,,- 0-20 1 3- , 2+04 1- Den nya bebyggelsen i Matvik har placerats på tidigare åkermark och har koncentrerats till de högsta delarna av området vilket ger utsikt över havet. Inom området har öar av vegetation sparats och utgör idag små grönytor i området. Den tillkomna bebyggelsen ligger i anslutning till äldre bebyggelse och bidrar på så sätt till att bykärnan förstärks.

I övriga delar av Matvik har bebyggelsens orientering mot havet blivit allt tydligare vilket främst syns genom stora fönsterpartier och altaner i söderläge.

5 0 5 -4 536 25 +2 2+-

Bebyggelsen som tillkommit under slutet av 1990-talet har tomter som är mellan 1 200 m

och 1 800 m

. Tomterna är anlagda.

2 7 536 85 /

Bebyggelsen avviker från den traditionella småskaliga bebyggelsen genom att husen är större och har större altaner. Husen är relativt stora, ca 180 m

och är i huvudsak uppförda i 1½ plan.

I Yttre Matvik utnyttjas idag en stor del av fritidsbebyggelsen

som permanentbostadshus. Detta har medfört att bebyggelsen

till viss del byggt som och orientering mot havet är mycket

tydlig i dag genom altaner i söderläge.

.-./,,- 0- + 52 : 2+04 10 +-2 -

15 - 536 92 *9 ,4 4 9

Bebyggelsen i det nya området vid hamnen är uteslutande uppförd i trä och taken är belagda med röda tegelpannor. Fasaderna är i huvudsak färgsatta i ljusa kulörer men det finns även bebyggelse som är färgsatt i faluröd.

Bebyggelsen i Matvik som tillkommit efter 1980 är i huvudsak permanent bebyggelse som skiljer sig i storleksmässigt från fritidsbebyggelsen.

Dessutom har bebyggelsen placerats på åkermark.