TeliaSonera är det ledande telekommunikations- företaget i Norden och Baltikum. Kunderbjudandet består av tjänster inom mobil kommun ikation, Internet, datakommunikation och fast telefoni.

Tel i a Sonera

7

-l

B

-1

B 2 6

2

8 9

o

·1 7

·5 1-1

;-s

'1 2

•3 'j

Innehåll

Ar.:t 1 kotth-al

Kor.cemGt"·8fcn har ordo!

SHateul=" ;rt••ktning och iJallgluoJd l·ll samgåe-rdet 1e;1aSooora SY!lflge 'Te!!;1Scnera F1nl,3ntl Te!iaSone;re l~öiCj~.

Danrnark oc11 8ai11"-VIll To:HiaScncra h'!ornat:Onal

Ansva,r,tordolnii'Q. Sll'''ling

ocr.

kontr::lll styrelse

Led~nde befaltn•f'gstllh'il't:

fellaSone: a-akt•en

Fönia:tulng::b-Gmnc;l:.e

cl<onorn•sk ÖViJfSI~t KQnCOfi1J:ns redovlsn·ng tnk' ~~atc-f-ll;S l<oncU"ne:n::; •eci<lVISri•"H 1•1111 nO[Ef'-ARL

h1o-jerbo!i\L~€1S •ectovlsni11Q inJ;Ino:e:

Forslag 111: v1nstaisposit•on ReviSIOil~b-t:r.J!!else Ålt~ ;"Jr 1 s.afT'Irr.andrag

K'"tta•.t

Fmgor om lnnoh!illt.ll kM swlloll till:

Toli~Sone!a AB, lr'!.II-;'Slor Rei<J!•o.:li'S

123 86 rar::,til lel. OE\-113 1000 Iii( 06· 7·13 69·1i'

w~NIIolrasonGm.se.

frwestor Ri!lations

Tryckt:! rnpportOf bestålf!ö pa:

1!:!1 08 7l3 i'1·13 fa;; 08-604 5-H2 www.tellasn,er3.s.c.

lrwesl!lr ~OIOIII)!:s.

TeliaSonera är det ledande telekommunikations- företaget i Norden och Baltikum. Kunderbjudandet består av tjänster inom mobil kommun ikation, Internet, datakommunikation och fast telefoni.

TeliaSonera är den ledande mobiloperatören i Sverige och Finland, den näst största i Norge och den fjärde största i Danmark. TeliaSonera har en stark ställning även i Estland, Lettland och Litauen genom delägande i ledande mobiloperatörer. Därutöver har TeliaSonera ägarandelar i mobiloperatörer även i Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan och Moldavien .

TeliaSonera är i Sverige och Finland den största leverantören av röst- och datakommunikation baserad på fasta nät och har en betydande ställning även i Dan- mark. TeliaSonera har en stark ställning även i Baltikum genom delägande i ledande fastnätsoperatörer i Estland, Lettland och Litauen.

TeliaSonera erbjuder även internationella carriertjän- ster i eget högkapacitetsnät TeliaSonera har en stark ställning på carriermarknaden i Europa och är marknads- ledande i Norden och Baltikum.

TeliaSonera har närmare 30 000 anställda och omsatte 80 979 MSEK 2002 (pro forma).

TeliaSonera-aktien är noterad på Stockholmsbörsen, Helsingfors Börs och Nasdaq.

Finansiell information

Bolagsstämma

Delårsrapport januari-mars

-·~·---·---

Halvårsrapport januari-juni

8 maj 2003 8 maj 2003 31 juli 2003

~----~--.. ----.. ·- - - 1 Delårsrapport januari-september 29 oktober 2003

Bolagsstämma 2003

För information om bolagsstämman 2003 och hur man anmäler sig, se sidan 42.

l

l

m van

till ku

o

Aret i l<orthe

Samgåendet mellan Telia och Sonera genomfördes den 9 december efter att aktieägare motsvarande

95 procent av aktiern<l och teckningsoptionerna i

Sonera accepterat Te lias erbjudande om byte av

Sonera-aktier rnot Telia-aktier. Koncernen bytte

narnn till T eliasonera och noterades, utöver den befintliga noteringen på Stockholrnsbörsen. ocksil på Helsin~1fors Börs och Nasdaq. Direkt efter

samgåendet pabö~jades arbetet med att ltegrera de två företagen.

Resultatutveckling 2002. pro forma

• Nettoomsättningen var i nivå med föregående år. För Telia och Sonera ökade nettoomsättningen 5 procent respektive 6 procent för jämförbar verksamhet

• Underliggande EBITDA ökade.till25 457 MSEK (21 768) och marginalen stärktes till 31,4 procent (26,9)

• starkt fritt kassaflöde om 9 534 MSEK (-7 008)

- - - -

l_ - -~-- ^{- - - . •}

l

1

_o/,

i l

i ..

• l

<,

• l

.. l

..

• _l

...

., \

• l

.. ..

..

•

l l

•

l

...

• ..

•

•

•

•

•

...

..

"'

.. l

• Stark tillväxt inom mobilverksamheten och ökad lönsamhet på samtliga nordiska marknader. Rekordhöga marginaler om 50 procent i den svenska (kvartal4) och finska mobilverksamheten (helår). Stark tillväxt l mobilverksamheterna i Fintur, Turkcell och MegaFon

• Hög underliggande EBITDA-marginal om 37,4 procent (36,5} i den svenska fast- nätsverksamheten, trots minskade intäkter

• Kostnader om totalt 53 278 MSEK för omstrukturering och effektivisering inom främst den internationella 3G-verksamheten, International Carrier och danska fast- nätsverksamheten påverkade rörelseresultatet som minskade till -45 958 MSEK (9 586). Underliggande rörelseresultat ökade till 7 320 MSEK (-1 514). Nettoresultatet uppgick till-32 890 MSEK (2 143) och resultatet per aktie blev -7,03 SEK (0,46)

• Utdelningen föreslås öka till 0,40 SEK per aktie (2001 totalt 0,20 SEK), i linje med ny policy om årlig ökning av utdelningen

TeliaS one r'l ·- Resu l tc.ttoverstkt . pro fo rma

~===~-==~=~-=~=-== -==~=-=====:=::::r:~=-~==~.:...M§lK -=._-:=.~.=~I-=·~==~~-:~--~Ri! ~==·~~-~-.:~1

N;tt~~~ti~~i---··--·---· ·---· ·-- --···· - - · f- .... 80?-~~-·-··-·- äö~~!-- t·- ·---~~6~·-·-···-··--}~}-·--j

Omsä~ingstöråndring

^{(%) 1 0,1 9,3}

l

^{0,1 9,3 ;}

Underliggande EBITDA ! 25 457 21 768 i 2 769 2 368 l

Undertiggande EBITDA-marg1naJ (%) . 1

. 31

.4

26,9

i

31 ,4 26,9 ;

Rorelsaresultat -45 958 9 586 · -5 000 1 043

Underliggande törelsaresultat ₁ ^• 7 320 -1 514 796 -165

Resultat efter finansiella poster : 1

-46 791 5 253 -6 090 571

Nettoresultat -32 890 2 143 -3 578 233

Resultat per aktie (SEKIEUR) ₁ -7,03 0,46 -0,76 0,05 .

Fritt kassaflöde

1

9 534 -7 008 1 1 037 -762

l

CAPEX . .

i

^{11183 21189 l 1 216 2 305} !

·---·---· - ·--- ---·--- ·--··---·- ···-L· - - --· .. -· · -·-·-· .. --·---...l

• PT(I form:i vtSBr TeliaSooe;as r9SU!tat 001 san·.g~ndet skstt "'d nlQå~ av 2001 OefnttC.oller av beglt'l)j) och nyckeltal. se S!dan 92

- -

1 • . .

.

^{- - - - ~}

______ ____. .

Koncernchefen har ordet

Efter många års tal om konsolidering och fusioner mellan teleoperatörer i olika

länder blev förra året det ~l r då vi visade att detta är ~ öjligt i verkligheten. Fusionen mellan · relia och Sonera innebär att två

s arka ver s · rnheter med spetskompetens från några av världens mest avancerade telekommarknader nu har blivit ett.

2002 var året då TeliaSonera gick från ord till handling.

Aret präglades mycket av arbetet med att planera samgåendet, vilket också en st or del av det som rapporterats både internt och i media har kretsat kring. Utöver detta l:(ar ingen möda sparats när det gäller att utveckla den operativa verksamheten. Ett

kvitto på det är den goda marginalutveckling vi visade under förra året. Särskilt gläd- jande är den positiva utvecklingen inom mobilverksamheten såväl på hemmamarknaden i Norden och Baltikum som i Ryssland, Eurasien och Turkiet.

Glädjande är också att vi i det nya T eliasonera kunnat inleda 2003 med en tydlig strate- gisk inriktning, klar ansvarsfördelning på plats och ansvariga för verksamheten utsedda.

Om T eliasonera hade varit ett bOlag under hela förra året hade vi visat en stor förlust i rörelsen. Men även detta är ett tec .ken på handling. Vi h()r under förra året, både i Telia och i Sanera, tagit tag i problemområdena; Soneras internationella satsningar på 3G.

och Business Services samt Telias satsning på internationella earriartjänster och fast- nätsverksamhet i Danmark. Detta förklarar det negativa nettoresultatet

TELIASONERA ÅASREDOVISNING 2002

Koncernchefen har ordet

Åtgärderna visar den beslutsamhet som ska prägla TeliaSonera när det gäller att göra det som behövs för att förbättra lönsamheten. Framtida satsningar kommer att ske utifrån en affärsmässig men försiktig utgångspunkt och riskerna ska vara kända och avspeglas i den möjliga avkastningen.

H andling är något som även ska känneteckna 2003.

Först och främst gäller det att förbättra vår affärsverksamhet. T eliasonera verkar l en bransch med goda framtidsutsikter. Möjligheterna är långt ifrån uttömda med dagens teknik. Framtidens teknikutveckling kommer att möjliggöra fler och bättre kundlösningar för både nytta och nöje.

Ökad kundorientering med förenklade produkter och förbättrad service kommer att underlättas av att vi nu har erfarenhet från fler välutvecklade marknader att falla tillbaka på. Inom strategiskt viktiga produkt- och tjänsteområden samlas kunskapen från samt- liga marknader i kompetenscentra, som ska styra den långsiktiga utvecklingen. Vi ska bättre utnyttja vår konkurrensfördel genom att utnyttja hela bredden i produktutbudet;

fast, mobilt och Internet. Vi ska slipa vår kommersiella skicklighet i framtagandet av konkurrenskraftiga erbjudanden. Detta innebär att vi stärker våra möjligheter att ta marknadsandelar i utvalda segment på hemmamarknaden. l grunden handlar det om att ha nöjda kunder. Tillsammans med nöjda medarbetare är det grunden för att kunna skapa lönsamhet i affärsverksamheten.

Framtagandet av synergier är i full gång. Vi har redan bland annat beslutat om en gemensam MMS-plattform, skapat roamingmöjligheter mellan Telias och Soneras tråd- lösa bredbandstjänster; HomeRun och wGate; samt lanserat en nordisk IP-VPN -tjänst för företag som vill knyta ihop sina datanät. Dessutom har vi tagit ett antal prestige- kontrakt för kunder med nordisk verksamhet. Vår nordiska produktportfölj och möjlig- heten att betjäna kunder på nordisk basis har starkt bidragit till att dessa kunder valt

TeliaSonera.

.~.

Ytterligare ett prioriterat område är kostnaderna. Konkurrensen är intensiv. Därför gäller det att skapa en konkurrenskraftig kostnadsnivå, självklart ställd

1

relation till den service- nivå och det mervärde företaget förväntas leverera till kunderna.

TeliaSonera är ett kunskapsföretag som är starkt beroende av personalen. Gensvaret på budskapet att det är kunder och lönsamhet som gäller har varit mycket positivt. l

tider av förändring kan dock osäkerheten kring framtiden kännas större än normalt.

6 HUASONERA ÅRSREDOVISNING 2002

Koncernchefen har ordet

Vi står inför stora förändringar och kommer inte att kunna undvika att dessa även berör personalen. TeliaSonera kan drivas effektivare som ett integrerat bolag framöver och det finns dessutom betydande effektiviseringsmöjligheter i bland annat T eliasonera Sverige och TeliaSonera Finland enskilt. l ett kunskapsföretag vet medarbetarna oftast vad som krävs för att göra en viss förbättring. Därför är det viktigt att ge möjlighet till såväl tidig medverkan som genuin påverkan både för att kunna hitta bra lösningar och för att kunna ge så många som möjligt en chans att vara med i planeringen av föränd- ringar som kan beröra personalen.

Vi kommer att fortsätta arbetet med att ytterligare mejsla ut vår strategi på lång sikt och den vision vi har för TeliaSonera. Arbetet har startat och engagerar åt skilliga i företaget.

En tydlig vision är en förutsättning för att kunna skapa ett gemensamt och sammanhållet TeliaSonera med en gemensam inriktning.

Det TeliaSonera vi bygger vilar på tre fundament; nöjda kunder genom kundorientering, nöjda medarbetare genom aktiv medverkan i arbetet för att skapa TeliaSonera och för- bättrad lönsamhet genom ett hängivet arbete för att ta hem synergier, öka vår kostnads- effektivitet, åtgärda våra problemområden och att skapa lönsam tillväxt. Jag är övertygad om att det T eliasonera vi håller på att bygga kommer att visa sig vara en värdefull tillgång i samband med en framtida konsolidering av den europeiska telekommarknaden.

Vi kommer att ha problem på vägen. Men vi kommer int e att väja för lösningarna. Vi kommer att utmanas. Men vi kommer att bjuda på en match. Och vi kommer t illsam- mans att kunna bygga ett TeliaSonera som är ett telekomföretag av världsklass.

Slutligen vill jag tacka dels våra anställda för tålmodigt arbete under ett tufft år och dels mina aktieägarkollegor för det tålamod ni visat l väntan på förbättrade resultat.

Stockholm i april 2003

~~

Anders Igel

Koncernchef och verkställande direktör

TEUASONEAA ÅRSAEOOVISNING 2002

Öka kund- och

aktieägarvärdet

strategisk inriktning och bakgrund till samgåendet

· relia och Sonera har- var för sig- varit ledande på sina respektive hemma-

rTlarknader Sverige och Finland, två av de mest utvecklade telekommarknaderna i världen. Den nya koncernen blir nu det ledande ele ommuni ationsföretage i Norden och Baltikum.

Det yttersta motivet bakom bildandet av T eliasonera var att skapa ett företag som bättre än de två ursprungliga bolagen kan skapa värde för sina aktieägare och kunder.

Samgåendet har lett till det ledande telekommunikationsföretaget i Norden och Baltikum med ökad tillväxtpotential och förbättrade framtidsutsikter. Bolagens mark- nadspositioner och det faktum att företagen kompletterar varandra väl strategiskt, var starka motiv bakom samgåendet och bildandet av TeliaSonera.

Strat~9izk

in?":ktning

TeliaSoneras huvudinriktning är att på bästa sätt betjäna sina kunder och skapa värde för sina aktieägare genom starkare resultat och kassaflöden. TeliaSonera ska f rämst inrikta sig på att vidareutveckla verksamheten på sin hemmamarknad , som består av

"

Norden och Baltikum. TeliaSonera ska också sträva efter att utveckla och skapa värde i sina internationella mobilverksamheter i Ryssland, Turkiet och Eurasien. Den nya koncernen kommer även att eftersträva förbättrad lönsamhet

1

den omstrukturerade internationella earriarverksamheten.

TeliaSonera ska vara en leverantör av telekomtjänster, som skapar värde för kunderna) snarare än att erbjuda tekniska lösningar eller anslutningar till nät. TeliaSonera kommer därför att påskynda omställningen från ett teknikorienterat till ett kundorienterat förhåll- ningssätt.

TELIASONERA ARSREOOVISNING 2002 9

strategisk inriktning och bakgrund till samgåendet

Mari<naås~eda:1de

i Nerden

Efter samgåendet är TeliaSonera den klart ledande mobiloperatören i Sverige och Finland, den näst största i Norge och fjärde största i Danmark. Sammanlagt uppgick antalet mobilkunder i Norden till 7,9 miljoner i slutet av 2002. TeliaSonera är även den största leverantören i Norden av röst- och datatjänster baserade på fasta nät med ledande marknadspositioner i Sverige och Finland och med marknadsnärvaro även i Danmark.

KonS{Jiid~ring

i Battikum

Samgåendet har stärkt positionen också i Baltikum där de två bolagen hade gemen- samma intressen i både mobil- och fastnätsoperatörer. Genom samgåendet ökade koncernens ägarandel i fastnätsoperatören Lietuvas Telekomas i Litauen till 60 procent och i mobiloperatören Omnitel till 55 procent medan ägarandelen i den lettiska mobil- operatören Latvijas Mobilais Telefons steg till 60 procent. Det innebär att T eliasonera har kontroll över bolagen, som nu konsolideras som dotterbolag. Ägandet i vardera fastnäts- och mobiloperatörsbolaget Eesti Telekom (Estland) och fastnätsbolaget Lattelekom (Lettland) är efter sammanslagningen 49 procent.

Operatörsbolagen i Baltikum hade 1 ,8 miljoner mobilkunder och 2,1 miljoner fastnäts- anslutningar vid slutet av året.

St-'lrkt PtiS it ion l

Ry:-f~;snd o~h

Eun t si3:;'l

Samgåendet har stärkt positionen även

t

Ryssland och Eurasien. TeliaSonera äger 43,8 procent i den ryska mobiloperatören MegaFon och 37 ,1 procent i den turkiska mobiloperatören Turkcell samt 58,55 procent i Fintur. Bolagen hade vid slutet av året sammanlagt 20,4 miljoner mobilkunder .

Fu!~·t i3~rt1ment

på h1:.1mmam :arkrmden

TeliaSoneras hemmamarknad omfattar Norden och Baltikum. l Sverige, Finland och de tre baltiska länderna erbjuder TeliaSonera ett fullt sortiment a'\.delekomtjänster. l Norge och Danmark erbjuder T eliasonera inledningsvis ett urval av tjänster. Ambitionen är att ha ett komplett sortiment av telekomtjänster på hela hemmamarknaden. Vidgningen av kunderbjudet kommer dock endast att ske under förutsättning att lönsamhet kan uppnås.

Storleken gör att Tel iaSonera kan betjäna sina kunder på hemmamarknaden bättre genom att bland annat erbjuda pannordiska kommunikationstjänster samtidigt som den stora kundbasen skyndar på utvecklingen av nya erbjudanden, till exempel tjänster som integrerar fast och mobil kommunikation.

1 0 TELIASONEAA ÅASREDOVISNI NG 2002

strategisk inriktning och bakgrund till samgåendet

För att öka lönsamheten och skapa tillväxt på hemmamarknaden har ansvarsf ördel- ningen ställts om från ett teknikorienterat till ett mera kundorienterat förh ållningssätt.

För att säkra kundvärdet och sätta kunden i centrum har de enheter som arbetar närmast kunderna organiserats i kundseg ment, istället fö r i produktdimension.

För att tillgodose kundernas behov av lättanvända och ändamålsenliga tjänster ska TeliaSonera sträva efter nytänkande vid utveckling av olika erbjudanden och involvera kunderna tidigt i utvecklingsprocessen. Tellasoneras samtliga produkter och tjänster ska vara enkla att förstå, enkla att köpa och enkla att använda.

Tellasoneras breda utbud av produkter och tjänster, i kombination med den omfattande kundbasen, skapar förutsättningar för effektiv paketering och ökad korsförsäljning.

Med TeliaSoneras omfattande resurser vad gäller nät och teknikplattformar skapas också möjligheter att utveckla integrerade erbjudanden som kombinerar det mobila nätets, det fasta nätets och lnternets alla möjligheter. TeliaSonera kommer även att utvidga erbjudandet till företagskunderna med telekomrelaterade !T -tjänster som erbjuds i samarbete med partners.

Uhrzckh ;;len

~ntem:ltione!la •1-rkS~'lit!hZti::'rt

T ellaSonera ska sträva efter tillväxt även i de internationella mobilverksamheterna under förutsättning att avkastningskrav och andra villkor kan uppfyllas.

Tellasonera är

vi~_?elägda

bolag verksamt på snabbt växande mobilmarknader med stora utvecklingspotentialer i Ryssland, Turkiet och Eurasien. TeliaSoneras samlade kompetens på mobilområdet kommer att väsentligt stärka b olagens förmåga att skapa tillväxt. Ambitionen är att den ryska marknaden på sikt ska utgöra en del av T ellaSoneras hemmamarknad. Den delägda turkiska mobiloperatören Turkcell (37,1 procent) betraktas dock som en finansiell placering.

TeliaSonera har ett konkurrenskraftigt erbjudande på den internationella carrier- marknaden, baserat på ett eget högkapacitetsnät i Europa och över Atla n t en. Carrier- marknaden präglas dock fortfarande av turbulens och överkapacitet. Efterfrågan på internationella carrriertjänster är starkt beroende av tillväxten för bredbandstjänster på slutkundmarknaden, en marknad som haft en svagare utvecklig än förvän t a t. Den pågående omstruktureringen av T ellaSoneras internationella carrierverksamhet skapar dock förutsättningar för förbättrad lönsamhet.

TEUASONERA ÅRSREDOVISNING 2002 11

strategisk inriktning och bakgrund till samgåendet

Betyda;-:de

samordningsvins~ei"'

Samgåendet mellan Telia och Sonera beräknas ge betydande samordningsvinster främst vad gäller kostnader och investeringar i den helägda nordiska verksamheten.

Besparingsmöjligheterna bedöms vara störst inom produktutveckling, !T-system, nät och teknikplattformar, men besparingar kan även göras inom administrationen.

Samgåendet möjliggör synergier både i utvecklingsledet och i förvaltningen och driften av nät och !T-system. TeliaSoneras storlek innebär också ökad förhandlingsstyrka och möjligheter till mer fördelaktiga leverantörskontrakt vid inköp av varor och tjänster.

Samgåendet beräknas också ge intäktssynergier då TeliaSonera har ett bredare och attraktivare utbud av produkter och tjänster och en större kundbas än vad Telia och Sonera hade var för sig. Även när det gäller kompetens finns tydliga synergier, när spjutspetskompetens inom respektive bolag kommer hela TeliaSonera till del.

Kostnads· och mv s.erinassvnero er

ieHuSo~..,s;a råkr,ar f\'t~d at. t u;.;~.,r~·l vasr:!nt!1ga s~.-.n,c.:rrJnJtig~:-;:rJ«;t(~r oc~1 nar ~:;~nl:fi;Jrat (',c~l c KV<:'tf1t!l~P.r::~r k!.:stn.-1cjc~-cc h ;nvesier·,;q::~vnt~rgiE:!l Ulurn e~ t :-~ntnt !)J!"'!r<''J&n, ~

h'

iV;_,d~:;K

mc-rr, ue r1~1!:~rxia ncrriisi.(<:J vr;. ;.,~arnhE:tsr<"r<l.

Förvt:r~\i~gandst :;~; s::-,:nord~"'Jir;g·3\/tr~;..)l.8rne ar fören~~ rned kc_(~s:~,sder nv r:lng:::\nu~i<fH-~lt:~~lr ber~\.k.nade 1iii 2 miljarder 1<-rcnor br per;,;:~d~::; 2003·200!'::.

Kostnadssynergter 2005

D~ år11ga kostnadS::.)'nerg!ema, VId utgången ~

2005, baraknas uppgå ttl! 2.3 mil)8rder kronor {250 mtljoner euro}

-

u,.,..Jdll~ ~·, PIO<.'!!Ji<tor och ljansle.-. ::2'1!:>

-.:..,;;..---- Neotdur.·och poe>dtJkhor, 14%

1 2 TELIASONERA ÅRSREOOVISNING 2002

tnvestenngssynergier 2005

Årliga tnvesteringsbespanngar vantas uppgå till Cirka 640 miljoner kr0nor (70 mtlioner euro) vtd utgången av 2005

strategisk inriktning och bakgrund till samgåendet

Samordningsvinster kommer att kunna utvinnas även i Baltikum och Ryssland.

Samgåendet innebär en större marknadsnärvaro och möjligheter att utvinna synergier

1

marknadsledet, produktionen och infrastrukturerna. Ett ökat ägande l dessa bolag skulle möjliggöra ytterligare samordningsvinster.

Kostnads- och investeringsbesparingarna kommer att öka successivt. l den nordiska verksamheten räknar företagsledningen med att kostnadssynergierna uppgår till 2,3 miljarder kronor på årsbasis vid slutet av 2005. Beräknat på månadsbasis väntas TeliaSonera uppnå ungefär 20 procent av detta årliga belopp vid utgången av 2003 och 50 procent vid utgången av 2004. De årliga investeringsbesparingarna förväntas uppgå till 640 miljoner kronor vid slutet av 2005. Beräknat på månadsbasis väntas TeliaSonera uppnå cirka 30 procent av detta årliga belopp vid utgången av 2003 och 60 procent vid utgången av 2004. Totalt beräknas synergierna etter 2005 ge ett kassa- flöde före skatt på cirka 2, 7 miljarder kronor årligen. l synergierna har intäktssynergier och synergier i Baltikum ej medräknats.

Att förverkliga synergierna är förenat med kostnader bland annat därför att överlappande verksamheter ska awecklas. Kostnaderna, som är av engångskaraktär, beräknas till 2 miljarder kronor sammantaget under perioden 2003-2005.

Ök.:?.d v;r"(~t oeh kass::;flcdH

TeliaSonera räknar med att på sikt kunna uppnå en betydande ökning a v såväl vi nst som kassaflöde. Detta ska ske genom lönsam tillväxt, genom att synergierna mellan Telia och Sonera förverkligas och genom att de effektiviseringar och rationaliseringar som pågår separat i Telia och Sonera fullföljs. Att skapa lönsamhe t i earn erverksamhet en och i fastnätsverksamheten

1

Danmark är också en viktig del i arbetet med att förbättra vinsten och kassaflödet

TeliaSonera har en stark finansiell ställning, skuldsättningsgraden var i slutet av året väsentligt lägre än för flertalet europeiska teleoperatörer.

S~ctrk.ar~ ~csrtlon

på

hemm~rr;=::t!·madl3n

TeliaSonera har för avsikt att ytterligare stärka sin position på hemmamarknaden, Norden och Baltikum, och därmed utveckla verksamheten till en alltmer värdefull till..:

gång i bolaget. Eventuella förvärv eller samgåenden kommer att aktualiseras endast om det förbättrar möjligheten att betjäna kunderna och ökar företagets v ärde. På längre sikt är intentionen att delta i en europeisk konsolidering genom att utnyttja en allt starkare hemmamarknadsbas i Norden och Baltikum.

TEUASONERA ÅRSREOOVISNING 2002 1 3

TeliaSonera Sverige

TeliaSonera Sverige

TeliaSonera har marknadens bredaste utbud av produkter och tjänster i Sverige. Samtidigt finns en kundrelation med i princip samtliga företag och privatpersoner. Kombinationen skapar unika möjligheter att utveckla den svenska affären.

Den svenska marknaden för telekommunikation är en av

"

världens mest utvecklade. En liberal lagstiftning, världens högsta !T-mognad och en stark inhemsk telekomindustri är faktorer som bidragit till den snabba utvecklingen.

Den höga !T-mognaden och låga etableringströsklar har attraherat ett brett spektrum av aktörer alltifrån multi- nationella teleoperatörer till inhemska teleoperatörer, data- företag, systemintegratörer och nischaktörer.

Konkurrensen är väl utvecklad inom samtliga produkt- områden. Kunderna kan när som helst byta leverantör och behålla sitt telefonnummer. Det betyder att T eliasonera nu kommer att agera och konkurrera på samma villkor som andra leverantörer och erbjuda produkter och tjänster på affärsmässiga grunder och med kundernas bästa för ögonen.

TeliaSonera är en fullsortimentsleverantör i Sverige, och agerar i huvudsak under varumärket Telia. Huvudproduk- terna är mobil kommunikation, fast telefoni, Internet och datakommunikation samt mervärdestjänster, service och support.

Den svenska marknaden omfattar nära 9 miljoner invånare. Det svenska näringslivet präglas av en stor andel multinationella företag jämfört med de flesta europeiska · länder. Många av dessa företag har ett stort behov av avancerade kommunikationslösningar, och TeliaSonera har en mycket stark position i detta segment.

Mobil ~{omm-.r.ikat:on

Inom mobil kommunikation finns idag tre operatörer med

egna nät, TeliaSonera, Tele2 och Vodafone. Därtill kommer ett antal tjänsteleverantörer som köper kapacitet men agerar mot kund under eget varumärke.

TeliaSonera har ett brett utbud av mobila tjänster.

Snabbare mobila datatjänster (GPRS) lanserades 2001 och mobila multimediatjänster (MMS) lanserades 2002.

Vid slutet av året hade T ellaSonera 3 604 000 mobilkunder i Sverige och en marknadsandel på cirka 50 procent.

Konkurrensfördelarna är nätets goda täckning, hög service- grad och det stora utbudet av mervärdestjänster.

Ucenser för tredje generationens mobila nät, 3G, har delats ut till fyra operatörer. TeliaSonera har ingen egen licens i Sverige utan bygger nät tillsammans med Tele2.

TeliaSonera erbjuder redan 3G-Iiknande tjänster via sitt GSM-nät i Sverige, till exempel MMS, positioneringstjanster och spel. Kommersiell lansering av tjänster i 3G-nätet sker när telefoner finns tillängliga i tillräcklig omfattning och när det är möjligt att koppla samtal mellan de olika mobilnäten.

l Sverige uppskattas det totala antalet Internetanslutningar till fem miljoner, vilket motsvarar en penetrationsgrad på cirka 56 procent, en av de högsta i världen. Sverige är ledande i Europa även inom bredband med en penetrations- grad på 13 procent vid slutet av 2002. ,.

TeliaSonera har ett stort utbud av lnternetaccesser, vilket bidragit till företagets starka ställning på marknaden.

Vid slutet av året hade TeliaSonera

1

156 000 Internet-

TELIASONEAA ÅASREDOVISNING 2002 1 5

TeliaSonera Sverige

accesskunder och en marknadsandel på 45 procent. Den främsta konkurrenten på uppringt Internet är Tele2. Inom bredbandsaccess finns ett flertal leverantörer, varav Bredbandsbolaget Bostream och UPC tillhör de större.

TeliaSonera är ledande även på bredband både inom privat- och företagssegmentet

TeliaSonera har ett brett utbud av nationella och inter- nationella datanätverkstjänster avsedda för företag och marknadsandelen beräknas till närmare 60 procent. De främsta konkurrenterna är Utfors!Telenor, WorldGom och Song Networks.

Merparten av nätverkstjänsterna bygger på traditionella dataplattformar, men stora satsningar görs nu för att utveckla datanätverkstjänster baserade på Internet (lP).

Under 90-talet har stora investeringar gjorts i fasta nät och i dagsläget finns fem större nät i Sverige vid sidan av TeliaSoneras. Därtill kommer ett antal regionala nät, som ägs av främst energibolag och kommuner.

TeliaSonera är den ledande nätoperatören i Sverige.

T eliasoneras nationella fibernät når 95 procent av företa- gen i Sverige. Samtidigt har stora satsningar gjorts på utbyggnaden av ADSL och TeliaSonera kan idag leverera

Fortsatttlllvaxtvant.f1s trots hoqa JJenetratlon:•r

bredband via ADSL till 75 procent av hushållen l Sverige.

T eliasonera har ett stort utbud av tjänster baserade på fasta nät i Sverige. Bastjänsten, telefoni, är starkt konkur- rensutsatt. Prispressen har varit stor under 90-talet men dämpats väsentligt de senaste två åren.

Marknadsandelen på telefonitrafik beräknades till 54 procent vid slutet av 2002. Positionen är allra starkast inom nationell telefoni. De främsta konkurrenterna är Tele2, WorldCom, Song Networks, Utfors/Telenor och ACN. Vid utgången av året hade TeliaSonera 6 441 000 telefonianslutningar i Sverige, inklusive ISDN.

For.sgtt marknadsUiv~t

Totalmarknaden 1 Sverige förväntas uppvisa fortsatt tillväxt trots höga penetrationer. Det är främst efterfrågan på mobila tjänster, Internet, bredband och datanätverkslös- ningar som driver tillväxten. TeliaSoneras mål är att växa och nå ökad lönsamhet i Sverige.

TeliaSonera har en unik ställning på den svenska mark- naden då företaget har en relation med i princip samtliga privatpersoner och företag. Tillsammans med det breda utbudet av produkter och tjänster skapar detta goda möjligheter att för varje enskild kund erbjuda en attraktiv lösning.

Qqq ~~V(;:·:;ska r~~ai :<:lade:) för te~e~,C~TirT1Uf~thation df ir.y::~~e1 lltVe~~k!ctd, lf-;H:~SOG~r3 (1~1r tst un1h st8Hrin~ dh f(\r(~t8~0t. t·"Jor P.i"J r:::·k~t~on rneC ~ pdnc;p "-i;:;!rp!,::g;,;., r;riv8.t-

Antal mobdkur1der Antal Internetaccesskunder Antal fasttelefonikunder

1C1)~tiJ. 100:!-!ol

4000--- -- - - 12!10 - - - -- - - 1 OQO - - - · - - · - - ---

Affären i Sverige var tidigare organiserad 1 produktdimension och den produktansvarige arbetade mot samtliga kundseg- ment inom sitt produktområde. Med den nya indelningen i kundsegment, blir det möjligt att utveckla anpassade lös- ningar för varje kundgrupp och varje individ då segmenten har tillgång till koncernens hela utbud av produkter och tjänster. Att varje segment har fullt lönsamhetsansvar sätter ytterligare fokus på kunden och affären.

Sag~r.e~·: Stcr fö:etag

T eliasonera har en mycket stark position inom segmentet storföretag, som omfattar de 1 000 största företagskun- derna och organisationerna i Sverige.

Många av företagen och organisationerna befinner sig i en förändringsfas, där de är starkt beroende av effektiva kommunikationslösningar, både för den inre effektiviteten och i kontakten med marknaden, partners och leverantörer.

Valet av leverantör är av stor strategisk betydelse. Telia- Sonera kommer att bearbeta dess~ kunder med särskilt

l

anpassade säljresurser och med nya målgruppsanpassade erbjudanden.

För TeliaSonera är det ett prioriterat område att utveckla lösningar som integrerar fast och mobil kommunikation, röst och data. Kunderna ska kunna använda alla typer av tjänster, men slippa investera i flera olika infrastrukturer.

Setment 1=C.~,c;;tsg

Segmentet Företag ansvarar för de små- och medelstora företagskunderna, som i Sverige uppgår till nära 900 000.

TeliaSonera har en stark position i segmentet, men mark- nadsandelarna har minskat de senaste åren. Utmaningen är nu att ta tillbaka marknadsandelar, utan att försämra lönsamheten i segmentet.

TeliaSonera har i segmentet, utöver den egna säljorga- nisationen, ett starkt nätverk av återförsäljare och partners.

Det krävs dock ökade satsningar på förstärkt lokal och regional närvaro för att TeliaSonera ska kunna möta det stora behov av telekom och IT som många små- och medelstora företag har.

Förutom den förbättrade närvaron ska TeliaSonera satsa på att utveckla både anpassade och paketerade, standardiserade lösningar. För att åstadkomma detta krävs en ytterligare segmentering av kundgrupperna.

TeliaSonera Sverige

segment ?ri\lat

TeliaSonera har en stark position inom privatkundsegmen- tet i Sverige. Ambitionen är nu att utnyttja den ledande positionen till att utveckla värdeadderande och prisvärda tjänster som gynnar privatkundernas kommunikations- mönster och användningen av telekommunikation.

Enkelhet, lättillgänglighet och trygghet är nyckelbe- grepp i utvecklingen av erbjudandet till privatkunderna.

Sammantaget bedöms förutsättningarna att stärka ställ- ningen i segmentet som goda. Redan under våren kommer TeliaSonera att öka säljinsatserna och erbjuda nya pakete- rade lösningar till privatkunderna. Samtidigt fortsätter arbetet med att förbättra servicen. TeliaSonera har idag 1 002 000 privatkunder med lnternetaccess, 2 51 O 000 med mobil kommunikation och 3 890 000 med fast telefoni.

Segme;-:t Cperct~crsr

TeliaSonera säljer i Sverige under varumärket Skanova nättjänster på grossistbasis till andra operatörer inom fyra områden: telefoni, nätkapacitet, Internetaccess och sam- lokalisering. Skanova har i dagsläget relation med 150 grossistkunder.

Vissa grossistprodukter är reglerade, exempelvis samtrafik och kopparaccess, vilket betyder att TeliaSonera enligt telelagen är skyldig att tillhandahålla tjänsten till kost- nadsbaserade priser. Andra tjänster är kommersiellt utveck- lade och erbjuds på marknadsmässiga villkor. Det mest omfattande erbjudandet är ADSL-Iösningar till operatörer.

TELIASONERA ÅRSREOOVISNING 2002 1 7

TeliaSonera Finland ·

- - -

TeliaSonera Finland

TeliaSonera ska i Finland tär a sin s ållning genom att använda det kompletta produkt- och tjänsteutbudet till att ta fram nya, mer integrerad kunderbjudanden .

Finland präglas av ett mycket utvecklat näringsliv, med grund i den traditionella skogs-, verkstads-och metall- industrin. Den snabbväxande inhemska telekom- och elektronikindustrin har dock fått en allt mer framskjuten roll det senaste årtiondet, och har kommit att sysselsätta en allt större del av landets 5 miljoner invånare.

Den finska telekommarknaden är mycket utvecklad.

Bidragande orsaker till detta är bland annat den starka inhemska industrin, den relatM höga !T-mognaden, och den tidiga avregleringen av telemarknaden.

l Finland agerar TeliaSonera som en fullsortiments- leverantör, till övervägande del under varumärket Son era.

l produktsortimentet ingår mobil kommunikation, fast tele- foni, Internet och datakommunikation samt meNärdes- tjänster, seNice och support.

~'.obil ~<ommu:1ik~.~km

l Finland finns tre mobiloperatörer med egna nät. Penetra- tionen är mycket hög, hela 85 procent, och rösttrafiken tenderar att alltmer flyttas över från de fasta till de mobila näten. Karaktäristiskt för den finska mobilmarknaden är den låga andelen kontantkortskunder.

T eliasonera är den ledande mobiloperatören i Finland med en marknadsandel på närmare 60 procent. Nätets goda täckning och höga kvalitet utgör, tillsammans med en framskjuten position inom tjänsteutvecklingen och ett omfattande tjänsteutbud, några av konkurrensfördelarna.

T ellaSonera Finland har ett brett utbud av mobila tjänster där telefoni och meddelandetjänster är de dominerande tjänsterna. Sedan 2001 erbjuds snabbare mobila data-

tjänster (GPRS) och 2002 introducerades även mobila multimediatjänster (MMS) på marknaden.

Av konkurrenterna med egna nät är Radiolinja störst med ungefär en tredjedel av marknaden, medan DNA, som ingår i Finnet-gruppen, har en relativt liten men väx- ande marknadsandel jämfört med de övriga två. På mark- naden finns också ett antal tjänsteleverantörer varav två, Saunalahden SeNeri och RSLCom, köper kapacitet i TeliaSoneras nät och agerar under egna varumärken.

Intresset för rnaNärdestjänster bland T eliasoneras 2,5

miljoner finska mobilkunder blir allt starkare i takt med att

telefoner och tjänster blir allt mer avancerade. TeliaSonera har en 3G-Iicens i Finland, och utbyggnad sker nu till ett GSM/3G dual-band-nät. Nätet kommer att byggas ut vartefter tillgången på mobilterminaler och efterfrågan på tjänster ökar. T eliasonera planerar att lansera de första 3G-tjänsterna under 2003.

Andelen hushåll anslutna tillinternat är relativt hög 1 Finland, drygt 40 procent. TeliaSoneras marknadsandel för privat- kunder är omkring 25 procent vilket motsvarar 234 000 anslutningar. Av dessa har ungefär 71 000 en bredbands- anslutning. Penetrationen för Internetaccess bland hus- hållen bedöms öka i takt med att bredbandskapaciteten 1 Finland byggs ut.

T ellaSonera har möjlighet att erbjuda Internet-och bredbandstjänster till kunder över hela landet. även i de områden där T ellaSonera saknar egna nät. Bredbands- erbjudandet är dock koncentrerat huvudsakligen till de

TELIASONERA ÅRSREDOVISNING 2002 1 9

TeliaSonera Finland

områden där TeliaSonera har egna nät samt till Helsingfors- området. Efterfrågan på bredband är stor även i företags- segmentet.

TeliaSonera har ett brett utbud av Internet- och data-

'i

kommunikationstjänster på den finska marknaden. Tella- Sonera äger också Finlands ledande lnternetportal, genom vilken ett stort antal portaltjänster erbjuds. Av tjänsterna riktade mot privatpersoner är det dock uppringt Internet och bredbandsuppkopplingar som genererar de största intäkterna.

Mot företagskunderna marknadsförs ett fullt sortiment av datatjänster, volymmässigt främst bastjänster som datalinjer till nätverkslösningar, men även så kallade tele- komrelaterade \T-tjänster, exempelvis säkerhetslösningar.

TeliaSoneras datatjänster är i huvudsak baserade på etablerade teknologier, men utvecklingen går mot mer sofistikerade lösningar baserade på lP-nät.

TeliaSoneras främsta konkurrenter inom Internet- och datatjänster är bland annat Elisa (uppringt Internet och bredband}, Sanoma WSOY Group (bredband via kabel-tv i Helsingforsområdet) och MTV3 (uppringt Internet).

Fast telef::>ni och fa:;;ta nät

Den finska marknaden för fast telefoni är geografiskt frag- menterad med många lokala operatörer som agerar i olika geografiska områden och med tre operatörer som har landstäckande transportnät och erbjuder nationell lång- distanstelefoni och internationell telefoni. TelJasoneras nät är det mest omfattande fasta nätet i Finland.

TeliaSoneras marknadsandel för nationell långdistans- telefoni uppskattas till 38 procent. Inom internationell telefoni är T ellaSonera marknadsledande med omkring 50 procents marknadsandel. På nationelllångdistanstelefoni och internationell telefoni är Elisa och Finnet de främsta konkurrenterna. T ellaSonera är också en stor leverantör av trafik och nätkapacitet på den finska grossistmarknaden, med en marknadsandel på cirka 25 procent.

TeliaSoneras fasta, lokala nät täcker i huvudsak östra och norra Finland. l dessa regioner, som motsvarar upp- skattningsvis 27 procent av befolkningen, har T ellaSonera en klart ledande ställning inom fast telefoni. Finnet-gruppen är marknadsledande i mellersta och västra Finland, medan E lisa, den största lokala operatören, är verksam bland

20 TELIASONERA ÅRSREDOVISNING 2002

annat i Helsingforsområdet

Räknat i antalet telefonanslutningar motsvarar T elia- Soneras omkring 721 000 anslutningar en marknadsandel på knappt 30 procent. Räknat i värde har dock TeliaSonera närmare 35 procent av marknaden för fasta nät i Finland.

Rösttelefonin i

T

eliasoneras fasta nät har minskat under ett antal år. Utvecklingen är dock densamma för de allra flesta operatörer. Volymerna för andra tjänster baserade på det fasta nätet, exempelvis ADSL, ökar dock år för år.

Goda ri'töjHgl"ater till i'ortsar.: till•!ä>-:t

TeliaSonera avser att försvara den ledande positionen inom mobil kommunikation och att fortsätta växa inom Internet- och datatjänster.

Genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster ska TeliaSonera tillgodose kundernas behov av komplettatelekom-och telekomrelaterade \T-lösningar. För att uppnå ett mer kundorienterat arbetssätt gjordes under 2002 stora förändringar i ansvarsfördelningen. Idag arbetar marknadsförings-och försäljningsorganisationen mot tre kundsegment Privat, Företag och storföretag. Varje seg- ment har egna försäljnings- och supportresurser och fullt ansvar för såväl kundnöjdhet som lönsamhet. Organisa- tionens ökade fokus på slutkunden skapar bättre förutsätt- ningar att skapa kundvärde, nya kundrelationer och stärkt kundlojal itet.

Segmar:t St.::-riöretag

Marknadssegmentet storföretag innefattar omkring 400 företag, och TeliaSonera är idag en av de ledande leveran- törerna av mobil kommunikation, fast telefoni och telekom- relaterade \T-tjänster i segmentet.

För kunderna i segment storföretag är valet av leve- rantör av stor strategisk betydelse. För att komma ifråga som huvudleverantör krävs bland annat ett brett utbud, möjlighet att skapa anpassade lösningar, samt en flexibel kostnadsstruktur. Generellt ökar också efterfrågan på outsourcing-lösningar. TeliaSonera avser att bygga vidare på sin etablerade position i segmentet genom satsningar på försäljning och fördjupad dialog med kunderna.

3e~mer.t :=öretag

Segment Företag innefattar cirka 120 000 finska företag.

T eliasonera har idag en ledande position i segmentet.

TeliaSonera har en klar ambi- tion att

växa

inom segmentet och framförallt öka försäljningen

av

Internet-och datatjänster. Efter- frågan på denna typ

av

tjänster är stark och växande bland Finlands små och medelstora företag.

Uksom i segmentet Storföretag ska TeliaSonera öka fokuseringen på försäljningsprocessen och dialogen med kunden i syfte att skapa förutsättningar för mer anpassade och flexibla standard- lösningar med utgångspunkt i TeliaSoneras breda utbud

av

produkter och tjänster.

FulisorUm ntslcv rant rm d

m ket star k marknadsposition

finlan~l tif rnyckE'i• ~~(',~\ hGta B5 pr:a;eot.

Fl·j:;tva.f:k~n tendr.;:r;,r Dt al!tr>";r;>r il>f.tas Ö,;Or fr,b

~0rG·, .. ~jrJ sir: t~~,:--.de p:.JS~to:--, •ocu11 rnot-::

i,orJ<::;uniKr.,tion r;ch att tor tsf.ltl& \~ixa ;pon:

ne~!nen·! p~·;v~t

TeliaSonera har en mycket stark position inom privatsegmentet i Rnland. Inom mobil kommunika- tion och bredband är T eliasonera marknadsledande. Inom fast telefoni har T eliasonera starka positioner i de regioner där T elia- Sonera har egna nät. Konkurren-

sen är dock mycket hård inom mobil kommunikation, Internetaccess och fast telefoni.

TeliaSoneras ambition i segmentet är att vara den leverantör som har den bästa och närmaste relationen till kunden. TeliaSoneras mål är att all kundkontakt sker i en gemensam kanal, oavsett om det gäller fast telefoni, mobil kommunikation, eller Internet- och datatjänster.

Antal Internetaccesskunder

1()00-d

- - ----·- - - -

TeliaSonera Finland

Anta! mobilkunder

i()"~l

$000--- · - - - - -

Antr.ll fasttelefontkltnder

.:JO- -- - - - -- -

TEUASONERA ARSREDOVISNING 2002 21

l

f,

TeliaSonera Norge, Danmark och Baltikum

Sarnqåendet n1ellan · relia och Sonera innebär

"-

v~1sentligt f rarnflyttade positioner i de bal · is a länderna, marknader med stor iiJväxtpotential, framförallt inom mobil kommunikation, men också inom Internetaccess och bredband.

l Norge och Danmark drivs T eliasoneras verksamhet

genom helägda dotterbolag, medan den i Baltikum huvud- sakligen drivs via majoritets-och minoritetsägda bolag.

l de baltiska länderna erbjuder TeliaSonera ett fullt sortiment av telekommunikationstjänster medan erbjudan- det i Norge är begränsat till mobila tjänster. l Danmark erbjuds, förutom mobila tjänster och kabel-tv, även ett begränsat antal fastnätstjänster.

TeliaSonera är marknadsledare i de baltiska länderna och marknadstvåa respektive marknadsfyra i Norge och Danmark inom mobil kommunikation. TeliaSonera har där- utöver en betydande position inom fast telefoni på slut- kundmarknaden i Danmark.

Telemarknaderna i Norge och Danmark är mycket utvecklade med hög penetration inom fast och mobil kommunikation. l de baltiska länderna är penetrationen betydligt lägre, vilket skapar möjligheter för framtida tillväxt.

Cve:;:;·if)"nda rr.~!särinlilgar

Det övergripande målet för TeliaSonera Norge, Danmark och Ba!tikum är att ytterligare stärka marknadspositionen, skapa tillväxt och förbättrad lönsamhet genom att utnyttja den samlade marknadsnärvaron i regionen och utvinna synergier i såväl marknadsledet som i produktion och infrastrukturer. Samgåendet mellan Te!ia och Sonera har medfört att T ellaSonera nu konsoliderar de baltiska mobil- operatörerna Omnitel och Latvijas Mobilais Telefons och fastnätsoperatören Lietuvos Telekomas, vilket väsentligt ökar möjligheterna till samordningsvinster.

l Norge, Danmark och de baltiska länderna bedöms ut-

vecklingspotentialen inom det mobila området vara fortsatt god. l Estland, Lettland och Litauen finns dessutom stor tillväxtpotential inom Internet och bredband. TeliaSoneras starka position inom fastnätsverksamheten i de baltiska länderna gör det möjligt att ta tillvara denna potential.

På sikt-och under förutsättning att möjligheten tilllön- sam expansion uppstår - kommer TeliaSonera att erbjuda ett fullt sortiment av tjänster på samtliga marknader i regionen.

No;;:;:e -1ramgå~gsrilta satsningar !nom mooi! kcm;nunHtc:>tion

Marknaden för mobil kommunikation Norge är, liksom 1 övriga Norden, mycket utvecklad med en penetration på 85 procent. Specifikt för landet är den mycket utbredda användningen av SMS.

l Norge erbjuder TeliaSonera mobila tjänster via opera- tören NetCom, som förvärvades under 2000. NetCom marknadsför ett brett utbud av mobila tjänster till företag och privatpersoner. Under 2001 lanserade NetCom snabbare mobila datatjänster (GPRS} och i bö~an av 2003 lanserades mobila multimediatjänster (MMS). Den stora användningen av SMS på den norska marknaden skapar goda förutsättningar för lansering av mobila datatjänster.

NetComs marknadsandel uppgår till nänmare 30 procent och antalet kunder var 1 088 000 vid slutet av 2002. En fortsatt stark kund- och trafikutveckling ger NetCom en utmärkt position för att vidareutveckla den mobila affären.

Huvudkonkurrenten på den norska marknaden är Telenor.

TELIASONERA .I.RSREOOVISNING 2002 23

TeliaSonera Norge, Danmark och Baltikum

På marknaden finns också ett antal tjänsteleverantörer och innehållsleverantörer.

En stadigt ökande intäkt per kund (ARPU) har varit en bidragande orsak till NetComs starka utveckling. Förbätt- ringen av ARPU har uppnåtts dels genom att andelen abonnemangskunder ökat, dels genom en kraftig ökning av antalet skickade SMS. Abonnemangskunderna utgjorde i slutet av året 50 procent av NetComs kundstock.

Fyra 3G-Iicenser är utdelade i Norge. NetCom och Telenor har en licens var. De två övriga licenserna är indragna. Den norska regeringen beslutade i början av 2003 att Telenor och NetCom ska få uppskov med 3G- utbyggnaden. De två företagen kommer att få ytterligare 15 månader på sig att klara utbyggnaden av det nya nätet.

i:.>a~mcrl\ ·- egei ieP.dstäc~tantis GSfv1-:-:ä:i

~i~i"ke~ stä!lP.i~g&n

T eliasonera erbjuder i Danmark mobila tjänster och fast telefoni till företag och privatpersoner och nätkapacitet till operatörer och tjänsteleverantörer. Tjänsterna erbjuds under varumärket Telia. Dessutom erbjuds bredbands- internat och kabel-tv via helägda Telia Stofa.

Mobilmarknaden är mycket hårt konkurrensutsatt. De största konkurrenterna är Tele Danmark (TDC), Sonofon och Orange, varav TDC är störst. TeliaSoneras marknads- andel beräknades till cirka 1 O procent vid slutet av året.

1998 öppnade TeliaSonera sitt GSM 1800-nät för kom- mersiell lansering. 2002 färdigställdes ett landstäckande GSM-900-nät, vilket innebär att TeliaSonera kan erbjuda

Frmnflvttadt-. ^{pos1t10n ··r}

attraktivare tjänster och bättre priser. Utbudet av tjänster är stort, och snabbare mobila datatjänster (GPRS) och mobila multimediaijänster (MMS) lanserades 2001 respek- tive 2002.

Under 2002 ökade antalet mobilkunder med drygt 60 procent till 466 000. l takt med att antalet kunder ökat har även lönsamheten förbättrats. .

Fyra 3G-Iicenser är utdelade för den danska markna- den. TeliaSonera har en, och de övriga licenstagarna är TDC, Orange och Hi3G.

TeliaSonera har ungefär 13 procent av kabel-tv-mark- naden genom Telia Stofa, som även erbjuder bredbands- anslutningar till Internet över kabel-tv-nätet. Telia Stofa är den näst största leverantören av kabel-tv och den största leverantören av bredbandsinternat via kabel-tv i Danmark.

TeliaSonera erbjuder även tjänster baserade på fasta nät. Verksamheten har hatt en otillfredsställande utveckling och under 2002 har åtgärder vidtagits för att vända utveck- lingen. Olönsamma produkter har säljstoppats och försälj- ningen koncentreras nu till fast telefoni för företag och privatkunder och till nätkapacitet för operatörer och tjänste- leverantörer. TeliaSonera är den tredje största leverantören av fast telefoni på slutkundmarknaden och den näst största leverantören av nätkapacitet i Danmark. Den dominerande aktören är TDC.

O:::stl;;.nd - 3tar!< ut\reckHr.~ tör mobi~a tj9nster

Med cirka 1 ,4 miljoner invånare är Estland det minsta landet 1 Baltikum. Landet har utvecklats snabbt mot marknads-

ekonomi och bedöms ha goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. l Estland

tjt\.l~';k:i095POtf;nli-:~:!f'!i'1 r~t3dbrns '>iOr8 for!S3tt gC~<1 incJifl O~t tli·)bilc~ {.lffi(~idet. !ik8f.:;rn ir.Cil:

lnMrnF:t Of:~' t1redb:x1d. G1agn:l!-nrnon rY.>da.ol 3vB~'· (:en ~;arnlarJe i· unrJstocker: for No;qr::,

erbjuder TeliaSonera mobila ljänster via Eesti Mobiiltele- for. som ägs till49 procent, samt fast telefoni, Internet Anta! mobilkunder

~500---

3000

uoo- - -

2000-

uoo-

1000-

500 · -

Antal Jnternetaccssskunder

J(X.X}.(o:}l

Antal fastteleton!kunder

och datakommunikation via Eesti Telefon, äg} till49 procent.

l Est1and upphörde monopolet på fast telefoni den 1 januari 2001. Pene- trationen inom fast kommu-

l

-

nikation har under ett antal år varit oförändrad på cirka 35 procent medan penetrationen på det mobila området beräknades till drygt 60 procent vid årsskiftet. Internet- penetrationen är låg, men efterfrågan på Internetaccess ökar kraftigt.

Eesti Mabiiitelefon marknadsför ett brett utbud av mobila tjänster. Användningen av mobila tjänster är utbredd i Estland. Betalning av parkeringsavgifter sker till exempel ' stor utsträckning via mobiltelefon. Snabbare mobila data- tjänster (GPRS) lanserades under 2001 och mobila multi- mediatjänster (MMS) är planerade till2003. Eesti Mabiii- telefon hade vid slutet av året 428 000 kunder och en marknadsandel på drygt 50 procent. Huvudkonkurrenterna är Radiolinja Eesti och Tele2 Eesti.

Under 2002 fastställdes reglerna för utdelning av 3G- Iicenser i Estland. Fyra licenser ska delas ut och kostnaden för va~e licens har beräknats till 3,19 miljoner euro.

TeliaSonera erbjuder fast telefoni, Internet och datakom- munikation via Eesti Telefon, som ägs till 49 procent. Eesti Telefon är marknadsledare med en marknadsandel inom fast telefoni på ungefär 80 procent. Huvudkonkurrenterna är Tele2 och Uninet.

Inom Internetaccess är tillväxten mycket stark. Antalet kunder med ADSL uppgick till cirka 30 000 vid slutet av året.

Lsttl~i!d ~· !:5 procani mari.:r.:ldsa~~;e; !r.<.-m mcbil !~omm;.m'l(aticn

Lettland har en population på cirka 2,3 miljoner, och landet har en god ekonomisk tillväxt. T eliasonera erbjuder i Lettland mobil kommunikation via delägda Latvijas Mobilais Telefons, och fast kommunikation genom delägda Lattelekom.

Penetrationen inom mobil kommunikation har de senaste åren ökat kraftigt och uppgick vid slutet av 2002 till cirka 37 procent. Efterfrågan på Internetaccesser har tagit fart på senare år och penetrationen beräknas öka de närmaste åren.

Latvijas Mobilais Telefons, som ägs av TeliaSonera till 60,3 procent (49 procent direkt ägande och 11.3 procent indirekt ägande via Lattelekom). erbjuder ett brett utbud av mobila tjänster. Snabbare mobila datatjänster (GPRS) introducerades under 2002. Latvijas Mobilais Telefons hade vid slutet av året 474 000 kunder och en marknads- andel på omkring 55 procent. Den enda konkurrerande

TeliaSonera Norge, Danmark och Baltikum

operatören är Tele2. På marknaden finns också ett antal tjänsteleverantörer.

latvijas Mobilals Telefons och Tele2 har förvärvat en 3G-Iicens vardera.

TeliaSonera erbjuder fast telefoni, Internet och data- kommunikation via Lattelekom, som ägs till 49 procent.

Den 1 januari 2003 upphörde monopolet på fast kommu- nikation i Lettland, vilket betyder att ett antal nya operatörer förväntas etablera sig på marknaden. Efterfrågan på Internet- access har börjat ta fart i Lettland.

;J!a~~m

-

000 OCC m.:>ti!kl!r.Cer

ocr.

god ~i!!växt Litauen har cirka 3,5 miljoner invånare, och en stark eko- nomisk utveckling. Mobilmarknaden är fullt konkurrens- utsatt medan monopolet på fast telefoni upphörde den 1 januari 2003. Liksom i de övriga baltiska länderna är tillväxten kraftig inom mobila tjänster medan fast telefoni har låg penetration och svag tillväxt. Användandet av Internet har hitintills varit lågt inom landet men tillväxten har nu börjat ta fart. Penetrationen för mobiltelefoni var i slutet av året 45 procent.

TeliaSonera erbjuder ett brett utbud av mobila tjänster via Omnitel, som ägs till 55 procent. Snabbare mobila data- tjänster (GPRS) lanserades 2001 och mobila multimedia- tjänster (MMS) 2002. Omnitel är den ledande mobilopera- tören i Litauen och hade vid slutet av året 850 000 kunder och en marknadsandel på cirka 54 procent. Konkurrenterna är Bite och Tele2.

Fasta tjänster erbjuds via Lietuvas Telekomas, ägt av TeliaSonera till 60 procent. Tjänsterna innefattar fast tele- foni, Internet och datakommunikation.

Intematpenetrationen i Litauen är låg, mycket beroende på att en mycket begränsad del av hushållen har tillgång till egen PC. Tillväxten inom Internetaccess började dock ta fart under 2002 och antalet kunder med uppringt Inter- net (inklusive ISDN) uppgick vid årets slut till 40 000 och antalet bredbandskunder via ADSL till drygt 1 O 000.

TELIASONERA ÄRSREDOVISNING 2002

-

TeliaSonera International

TeliaSonera International söker illväxtmöjligh te i utvalda regioner utanfår hemmamarknaderna, i hu· vudsak inom mobil kommunikation.

Megafon - e!'l av Ryss:ar:ds :sdc:ndc :-•~C'~i:cj:er~.tö;·er TeliaSonera är i Ryssland 43,8-procentig delägare i Mega- Fon, en av Rysslands ledande mobiloperatörer. Den ryska marknaden är en av de marknader där T eliasonera fram- över ser en stor tillväxtpotential på det mobila området.

Ambitionen är att Ryssland på sikt ska bli en del av T elia- Soneras hemmamarknad.

Marknaden för mobil kommunikation växer snabbt i Ryssland. Penetrationen är fortfarande låg, cirka 12 pro- cent vid slutet av 2002. l de större städerna är den dock betydligt högre, i Moskva och S:t Petersburg är penetra- tionen exempelvis 50, respektive 30 procent.

Megafon bildades 2002 genom att North West GSM, där Telia och Sonera hade ägarintressen, slogs ihop med det av Sonera delägda Sonic Duo och ett antal andra regionala ryska operatörer. T eliasonera äger idag, direkt och indirekt, 43,8 procent av MegaFon. ÖVriga ägare är det ryska telekomkonglomeratet Telecominvest samt CT-Mobile.

MegaFon är idag verksamt i Moskva, S:t Petersburg- regionen, Volgaområdet, Kaukasus och Ural. MegaFon har dock licenser för Rysslands samtliga 89 regioner med totalt 150 miljoner invånare.

MegaFon erbjuder ett brett utbud av mobila tjänster. l Moskva och S:t Petersburg har MegaFon lanserat mobila multimediatjänster (MMS) och andra avancerade tjänster, bland annat positioneringsljänster. Snabbare mobila datatjänster (GPRS) kommer att lanseras under 2083.

Sett till antalet kunder är MegaFon Rysslands tredje största operatör med cirka 3 miljoner kunder vid slutet av 2002. l Moskva är marknadsandelen förhållandevis låg

(4 procent) medan marknadsandelarna är betydligt högre t

S:t Petersburg (65 procent), Volga och Kaukasus (25-30 procent) och i Ural (15 procent). Den totala marknads- andelen uppgick vid årsskiftet till cirka 16 procent. Utveck- lingen under året har varit stark och antalet kunder ökade med omkring 230 procent.

MegaFon har ambitionen att bli en av de ledande pan- ryska mobiloperatörerna med tonvikt på de tätbefolkade områdena. De två huvudkonkurrenterna är MTS och Vimpelcom, där de största utländska ägarna är Deutsche

Me Fon- kraftt Llll\'aXtl Rvssl nd

Antal mobllk•mder

3SI'O · · - - -- - ·- ·- ·-

2500- - -

2QOO-- -

1 500 -- - · - -··-- -- - -

- --- ---

TELIASONERA ÅRSREOOVISNING 2002 2 7

Tellasonera International

Telekom respektive Telenor. MegaFon kommer att lansera alltmer avancerade tjänster i takt med att marknaden mognar. Idag ligger huvudfokus på att öka kundbasen genom att utnyttja den konkurrensfördel som företaget har genom sina landstäckande GSM-Iicenser.

fintur agei8.7 pä tillväxt:na;::.r.~der

i

~urasisn

T eliasonera utökade under 2002 ägarandelen i Fintur från 35,1 procent till 58,55 procent, vilket betyder att Fintur konsolideras som dotterbolag. Turkcell är den andra stora ägaren med 41 ,45 procent.

Fintur agerar på marknader där penetrationen inom fast och mobil kommunikation är låg och tillväxtpotentialen hög. Idag är Fintur delägare i mobiloperatörer i Azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan och Moldavien. Rntur har också en ännu outnyttjad GSM 1800-licens i Ukraina.

Länderna, som är tidigare republiker i före detta Sovjet- unionen, har genomgående låg BNP per capita, men den ekonomiska utvecklingen är snabb, främst i Kazakstan.

Fintur ska växa ytterligare genom att öka antalet kunder, lansera alltmer avancerade tjänster i takt med efterfrågan och successivt - i takt med att penetrationen ökar - foku- sera allt hårdare på de stora konsumenterna av mobil kommunikation. Fintur kommer också att sträva efter att utvinna synergier mellan Fintur-bolagen, bland annat inom tjänsteutvecklingen.

!(aza:~sta;o - snai::b e~cono:nis:< w:växt

Kazakstan har närmare 15 miljoner invånare och är till ytan drygt sex gånger så stort som Sverige. Landet är mycket glest befolkat och 9 procent av befolkningen bor i den största staden Almaty. Penetrationen är 5,6 procent inom mobil kommunikation och 13 procent inom fast telefoni.

Ekonomin växer mycket snabbt och BNP per capita är den högsta i de länder där Fintur bedriver verksamhet.

Kazakstan är en betydande oljeexportör.

Kazakstan är Finturs största marknad och stod för 47 procent av Finturs intäkter under 2002. Kazakstan är också

RYSSLAND

MOLOAVIEN

e chistnau

Moskva Kazan

• •

e

^Volgograd

•

^.

·. Rostov • •

~ -- . ^{GEORG l §_N ·e ~st}

KAZAKS TAN

Istanbul

e

Ankar& .

e

^Baku

· ÄZI:RBAJDZJAN

TURK I ET

2 8 TELIASONEAA ÅASAEDOVISNI NG 2002

Novcsibtrsk

•

e Aimaty