Samma fast olika

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Socialt arbete/Institutionen för sociala och psykologiska studier

Patrik Bengtsson och Viktor Bergerus

Samma fast olika

En explorativ studie om hur undersköterskorna inom

hemtjänsten hanterar äldreomsorgens värdegrund och de

organisatoriska förutsättningarna

Same but different

An exploratory study on how nursing aides within the homecare

handle the values of elderly care and the organizational conditions

Examensarbete 15 hp

Socionomprogrammet

Termin: HT 2020

Handledare: Ulla Rantakeisu

Sammanfattning

Titel: Samma fast olika – En explorativ studie om hur undersköterskorna inom hemtjänsten

hanterar äldreomsorgens värdegrund och de organisatoriska förutsättningarna

Författare: Patrik Bengtsson och Viktor Bergerus

Uppsatsen syftade till att med en explorativ ansats, undersöka hur undersköterskor i hemtjänsten hanterar målen om självbestämmande, delaktighet och individanpassning samt vilka faktorer som möjliggör respektive begränsar implementeringen av målen. För att studiens syfte skulle uppnås, användes en kvalitativ metod. Fem intervjuer har genomförts med undersköterskor som arbetar inom hemtjänsten i fyra olika kommuner. Resultatet från intervjuerna tolkades utifrån grundad teori som valdes då syftet var explorativt. Under analysen genererades koder, underkategorier, kategorier som resulterade i en main concern. Det fanns olika faktorer som influerade när det kom till vad som främjade respektive hämmade införandet av värdegrunden i det dagliga arbetet. Det begrepp eller main concern som framkom var normdiskrepans, vilket i korthet innebär att arbetet som utförs ska vara flexibelt men genomförs inom en rigid inramning. Nyinstitutionell användes för att diskutera resultatet, slutsatsen var att undersköterskornas förmåga att anpassa sig är det som får hemtjänstens arbete att fungera trots motstridiga mål och krav.

Abstract

Title: Same but different - An exploratory study on how nursing aides within the homecare handle the values of elderly care and the organizational conditions

Authors: Patrik Bengtsson och Viktor Bergerus

The thesis aimed to, with an exploratory approach, examine how nursing aides in the home care service manage the goals of self-determination, participation, and individualization, as well as which factors enable and limit the implementation of these goals. To achieve the purpose of the study, a qualitative method was used. Five interviews have been conducted with nurses working in home care in four different municipalities. The results of the interviews were interpreted based on grounded theory which was chosen when the purpose was exploratory. During the analysis, codes, subcategories and categories were generated that resulted in a main concern. There were various factors that influenced when it comes to what promotes and inhibits the introduction of the values in daily work. The concept or main concern that emerged was the norm discrepancy, which in short means that the work performed must be flexible but be carried out within a rigid framework. Neo-institutional theory was used to discuss the results, the conclusion was that the nursing aides’ ability to adapt is what makes the home care service's work despite conflicting goals and requirements.

Förord

Vi vill tacka alla som funnits för oss under arbetets gång. Ett särskilt tack vill vi rikta till vår handledare Ulla Rantakeisu för tips, råd och givande diskussioner, utan dessa hade denna uppsats aldrig blivit av. Vi vill även tacka våra respondenter som bidragit med kunskap om ämnet och delat med sig av erfarenheter som de dragit i det dagliga arbetet inom hemtjänsten. Det är just nu en svår tid och samhället har behövt anpassa sig, detta har medfört att arbetet har genomförts på ett sätt som vi inte önskat, men tack vare tekniken och vår anpassningsförmåga har arbetet blivit lyckat. Med detta vill vi även tacka oss för ett bra arbete samt att vi stått ut med varandra. Vi har skrivit denna uppsats tillsammans och tar därmed ett gemensamt ansvar för samtliga delar.

Värmland, 2021-01-03

Innehåll

1.5. Koppling till socialt arbete 10

1.6. Uppsatsens avgränsningar 10 1.7. Definitioner 11 1.7.1. Självbestämmanderätt 11 1.7.2. Delaktighet 11 1.7.3. Individanpassning 11 1.8. Disposition 12 2. Kunskapsöversikt 13

2.1. Målet om självbestämmanderätt i hemtjänstarbetet 13

2.2. Målet om delaktighet i hemtjänstarbetet 15

2.3. Målet om individanpassning i hemtjänstarbetet 16

3. Teoretisk referensram 18

4. Metod 20

4.1. Metodologiska utgångspunkter 20

4.2. Urval 20

4.3. Presentation av respondenterna 21

4.4. Informationsbrev och intervjuguide 21

4.5. Datainsamling 22

4.6. Databearbetning och analysmetod 22

4.7. Trovärdighet 25

4.8. Tillförlitlighet 25

4.9. Etiska överväganden 26

5. Resultat och analys 27

5.1. Main concern 27

5.2. Normbundenhet 28

5.2.1. I förhållande till organisationen 28

5.2.1.2. Arbetsuppgifter 30

5.2.1.3. Teknikens påverkan 31

5.2.2. I förhållande till kollegor 32

5.2.2.1. Arbetsgruppens gränser 32

5.2.2.2. Professionalisering genom avpersonifiering 33

5.2.2.3. Hjälp till självhjälp 33 5.3. Samspel 34 5.3.1. Omsorgstagarens unicitet 34 5.3.1.1. Önskemål 34 5.3.1.2. Behov 35 5.3.1.3. Motivation 36 5.3.2. Undersköterskornas handlingsutrymme 36 5.3.2.1. Kameleonten 37 5.3.2.2. Prioriteringar 37 5.3.2.3. Arbetsglädje 38 6. Diskussion 40 6.1. Sammanfattning av resultatet 40 6.2. Resultatdiskussion 40 6.2.1. Slutsats 42 6.3. Metoddiskussion 43

6.4. Förslag till vidare forskning 44

Referenslista

Bilaga 1. Informationsbrev Bilaga 2. Intervjuguide

7

1. Inledning

Att bo och åldras i sitt eget hem är en rättighet i Sverige, vilket stadgas i 5 kap. 4§ Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Socialtjänsten ska arbeta för att äldre personer i samhället ska kunna leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Historiskt har det inte sett ut på det här viset i Sverige, innan Ädelreformen 1992 dominerades äldreomsorgen av en institutionaliseringstanke. Då långtidsvårdades personer i större utsträckning på ålderdomshem än idag (Storm & Stranz 2018). Ålderdom har tidigare setts som en sjukdom där den enskilde behöver vård från det allmänna. I takt med samhällets utveckling har synen på äldreomsorgen förändrats. Den moderna äldreomsorgen har sina grunder i den enskildes självbestämmanderätt och individualitet (Elmersjö 2020). Vidare präglas den moderna äldreomsorgen av det som kallas New Public Management [NPM], vilket har resulterat i en välfärdspluralism (Dahlberg 2013). Det vanligaste inom dagens äldreomsorg är att omsorgstagaren bor i sitt hem med stöd av hemtjänstinsatser. Detta syftar till att individen fortsatt ska ha inflytande över sitt liv samt ges möjlighet att leva aktivt (Strandell 2019). I Sverige 2019 var det 243 088 personer som hade beslut om insatser i form av hemtjänst i ordinärt boende (Socialstyrelsen 2020). De senaste åren har andelen omsorgstagare på äldreboende minskat drastiskt (Strandell 2019). De som tar emot hemtjänstinsatser idag, har ett större behov av vård och omsorg än tidigare generationer. Detta beror på att de som tidigare ansetts vara i behov av ett vårdboende, i dagsläget bor hemma med hemtjänst. En annan faktor som ökar belastningen på hemtjänsten är den ökande medellivslängden. Människor överlever de sjukdomar som tidigare varit dödliga och det är troligt att dagens äldre klarar av att leva med nedsatt hälsotillstånd och hemtjänstinsatser länge (Jönsson & Harnett 2015).

I takt med att hemtjänstens arbete ökat har kraven på hemtjänsten blivit fler. Vidare har utbudet av utförare ökat vilket också medfört flera krav som reglerar arbetet (Evertsson & Johansson 2017). Kommuner i Sverige har förändrat sättet att organisera hemtjänsten. Förr var det vanligt att organisationerna bestod av både biståndsbedömningen samt hemtjänstutföraren. I dag har de flesta kommuner delat organisationen i två delar, beställare och utförare (Gunnarsson 2013). Tanken är att beställaren genom biståndsbedömningen beställer hemtjänstinsatserna av utföraren. En viktig del av de krav som ställs på hemtjänsten är de regler som tar sikte på effektivitet och kontroll över resursanvändningen. De kraven har sin grund i NPM som i stort sett präglar hela den offentliga sektorn. NPM är ett samlingsbegrepp för nationalekonomiska organisationsteorier hämtade från näringslivet (Strandell 2018; Erlandsson 2018). NPM syftar till att effektivisera samt utveckla den offentliga sektorn genom målstyrning, konkurrens och decentralisering etc. (Karlsson 2017; Strandell 2018). I de bästa av världar ska NPM bidra till att kvaliteten på hemtjänsten förbättras, resurserna används mer effektivt och omsorgstagaren får ökad valfrihet (Strandell 2019). NPM har fått ett stort genombrott på grund av att det är enkelt och lättförståeligt att mäta resultat utifrån ekonomiska termer (Wällstedt 2019). Detta har format hemtjänstens arbete, som gått från att vara relativt flexibelt till mer standardiserat och kostnadseffektivt (Strandell 2019). Eftersom hemtjänstinsatserna blivit standardiserade minskar utrymmet för individuellt utformade insatser, vilket i sin tur påverkar omsorgstagaren möjlighet att utforma innehållet i insatserna. I den moderna hemtjänsten prioriteras insatser som

8

är ekonomiskt effektiva i högre utsträckning än individuellt anpassade insatser. Således utformas hemtjänstens arbete till att först och främst uppnå kostnadseffektivitet och i andra hand tillgodose den enskildes individuella behov (Wällstedt 2019).

Oavsett om vården bedrivs inom hemtjänst eller särskilt boende medför den förändrade demografin ett ökat behov av personal inom äldreomsorgen. Det finns flera olika yrkeskategorier som arbetar inom äldreomsorgen, där undersköterskorna utgör grundbulten (Evertsson & Johansson 2017). År 2018 var det vanligaste yrket i Sverige undersköterskor som arbetar inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreomsorg. Det var 135 300 personer som arbetade inom vård och omsorg som undersköterskor och av dessa var 91 procent kvinnor (Statistiska centralbyrån [SCB] 2020). I arbetet som undersköterska inom hemtjänsten kan arbetstagaren förvänta sig tuffa arbetsförhållanden samt svag löneutveckling (Jönsson & Harnett 2015). Undersköterskorna genomför i snitt 15 hembesök per arbetsdag och flera hembesök varar mindre än 15 minuter. Vidare är det svårt för undersköterskorna att bilda relationer till omsorgstagaren som tar emot insatserna, vilket beror på att undersköterskorna har ett stort antal individer som de ska besöka. Således kan det gå flera veckor innan den enskilde undersköterskorna besöker en och samma omsorgstagare igen (Szebehely & Trydegård 2018). Undersköterskorna har oregelbundna arbetstider och det medför att de som arbetar inom hemtjänsten måste vara flexibla (Ede & Rantakeisu 2015). Det är en hög andel som arbetar deltid och det är vanligt att personalen går kort om folk, vilket innebär att undersköterskorna får utföra fler arbetsuppgifter än vad som är planerat då de är för få i personalgruppen (Strandell 2019).

Samtidigt som arbetsförhållandena är ansträngda för undersköterskor inom hemtjänsten, ställs det krav på att hemtjänstens insatser ska ske utifrån Socialtjänstlagens värdegrund (Jönsson & Harnett 2015). Värdegrunden gällande äldreomsorgen stadgas i Socialstyrelsens (SOSFS 2012:3) allmänna råd och författningssamling. Där tar Socialstyrelsen upp åtta olika mål som ska genomsyra insatserna. Målen i värdegrunden ska tillsammans verka för att hemtjänstinsatserna är av god kvalitet. Värdegrunden tar sikte på den enskildes självbestämmanderätt, individualitet, välbefinnande och delaktighet etc. (SOSFS 2012:3). Flera studier visar på svårigheter för undersköterskorna att uppnå värdegrundsmålen i arbetet. Jönsson och Harnett (2015) är frågande till om värdegrunden efterföljs och påpekar att det snarare är verksamheters rutiner och organisation som sätter ramarna för hur insatserna ska utformas. Enligt Blennberger och Johansson (2010) har flera inom äldreomsorgen uttryckt negativa synpunkter om värdegrundstexter. Kritiken grundar sig i en övertro angående att väl utformade värdegrundsdokument automatiskt ska undanröja organisatoriska problem. Flera studier visar hur värdegrunden medför motstridigheter i undersköterskornas arbete (Elmersjö 2020; Wällstedt 2019). Det kan dels vara motstridigheter mellan de olika målen inom värdegrunden, dels motstridigheter mellan värdegrunden och andra organisatoriska krav, exempelvis krav om effektivitet. För undersköterskorna medför denna motstridighet att det dagliga arbetet blir än mer ansträngt och problematiskt. Undersköterskorna ska å ena sidan tillgodose omsorgstagarens behov utifrån äldreomsorgens värdegrund och å andra sidan ska detta ske utifrån krav om kostnadseffektivitet (Wällstedt 2019).

9

1.1. Problemformulering

Forskning visar att undersköterskornas arbetssituation är ansträngd, det dagliga arbetet formas av mål som grundar sig i Socialstyrelsens värdegrund (Jönsson & Harnett 2015). En viktig del i värdegrunden är att insatser som hemtjänsten utför ska bygga på den enskildes självbestämmanderätt, delaktighet och individanpassning (Lundgren & Sunesson 2020). Målen är svåra att mäta och det finns en risk att undersköterskorna och omsorgstagaren uppfattar målen på olika sätt (Elmersjö 2020). Detta kan bero på att värdegrunden utgörs av subjektiva mål som riktar sig mot omsorgstagarens uppfattning, vilket medför en problematik för undersköterskor i hemtjänsten när de arbetar för att uppfylla målen (Wällstedt 2019). Undersköterskorna torde ha en uppfattning om hur omsorgstagarens självbestämmanderätt, delaktighet och individanpassning ska tillgodoses, samtidigt upplever vi i likhet med Jönsson och Harnett (2015) att undersköterskor inte tillhör de röststarka i den här typen av frågor. Vi menar att det är viktigt att utgå från undersköterskornas perspektiv på arbetet, då de själva som arbetskraft utgör medel för att uppfylla målen i värdegrunden. För att undersköterskorna ska ges möjlighet att uppfylla målen i Socialstyrelsens värdegrund bör de organisatoriska förutsättningarna anpassas för detta syfte. Det är därför av stor vikt att undersöka vad som kan främja respektive hämma undersköterskorna i arbetet med omsorgstagarens självbestämmanderätt, delaktighet och individanpassning.

1.2. Förförståelse

Vi har en förförståelse som präglas av flera olika perspektiv på det valda ämnet. En av oss arbetar som biståndsbedömare, den andre har tidigare arbetat inom hemtjänsten som vårdbiträde samt har kunskap utifrån ett anhörigperspektiv. Vi har båda därutöver fått teoretisk kunskap inom området under utbildningen på socionomprogrammet och har tagit del av tidigare forskning samt av den litteratur som vi funnit angående hemtjänstens arbete. Båda har vi sett problemen som uppstår inom hemtjänsten då det ska vara kostnadseffektivt och minutstyrt samtidigt som det ska bygga på den enskildes individuella behov samt självbestämmanderätt. Vi upplever att hemtjänstinsatsernas mål kan motarbeta varandra och arbetet som undersköterska inom hemtjänsten kan därmed vara mycket komplext. Det är en komplexitet som vi vill ge röst åt genom att studera detta från undersköterskornas perspektiv, det vill säga hur de som finns närmast omsorgstagarna i vardagen erfar sitt arbete. Förförståelsen redogörs initialt för att vi i den mån det är möjligt, avser att sätta den inom parentes. Detta då vi vill vara öppna för den insamlade empirin, dels för att kunna hålla fokus på hur undersköterskorna erfar arbetet, dels för att vi vill studera detta med en explorativ ansats, det vill säga med förhoppningen om att bryta ny mark inom området.

1.3. Syfte

Uppsatsen syftar till att med en explorativ ansats, undersöka hur undersköterskorna i hemtjänsten hanterar målen om självbestämmande, delaktighet och individanpassning samt vilka faktorer som möjliggör respektive begränsar implementeringen av målen.

10

1.4. Forskningsfrågor

a) I vilka sammanhang talar undersköterskorna om självbestämmande, delaktighet och individanpassning?

b) Hur konkretiseras målen i deras omsorgspraktik?

c) Vad hindrar respektive främjar möjligheterna att tillgodose målen i det vardagliga arbetet?

1.5. Koppling till socialt arbete

Då äldreomsorgen växer innebär det att antalet socionomer som är yrkesverksamma inom äldreomsorgen ökar. För en socionom går det att vara yrkesverksam som exempelvis biståndsbedömare eller enhetschef inom äldreomsorgen (Jönsson & Harnett 2015). För de yrkesverksamma är denna uppsats värdefull utifrån att den inbringar kunskap om hemtjänstens arbete. Som enhetschef är det av stor vikt att vara medveten om undersköterskornas arbetsförhållanden vilket denna uppsats delvis kommer att beröra. Vidare bidrar uppsatsen med kunskap som kan ge den yrkesverksamma en ökad möjlighet att utforma och påverka insatserna så att de i slutändan gynnar omsorgstagaren.

Det är viktigt att äldreomsorgen bygger på den enskildes individualitet (SOSFS 2012:3). Samtidigt visar forskningen på att äldre som målgrupp tenderar att uttryckas i generella termer. För målgruppen finns det en risk att insatserna därmed blir generella och inte individuella (Jönsson & Harnett 2015). Det sociala arbetet i förhållande till äldre bör därför beforska vilka faktorer som främjar och hämmar den enskildes individualitet. Med kunskap om detta kan det sociala arbetet förändras för att i större utsträckning tillgodose enskilda individers behov. Studien kan förhoppningsvis bidra med kunskap som möjliggör att detta sker.

Forskningen visar att arbetet som undersköterska inte anses vara högprofilerat i samhället. Arbetsförhållandena är ansträngda och löneutvecklingen är dålig i förhållande till andra yrken. Det medför bland annat att det är en stor utmaning att rekrytera personal i den utsträckning som den ökande andelen omsorgstagare kräver (Jönsson & Harnett 2015). En avgörande fråga för utvecklingen av äldreomsorgen i framtiden är således hur undersköterskorna uppfattar möjligheterna att nå målen i verksamheten – god kvalitet i omsorg och de tre målen i kombination med undersköterskornas rätt till goda arbetsvillkor. Denna studie syftar därmed att bidra med kunskap om detta.

1.6. Uppsatsens avgränsningar

I uppsatsen har vi valt att avgränsa oss till omsorgsarbetare inom äldreomsorg. Det finns två yrkestitlar som arbetar vårdnära inom hemtjänsten, den ena är undersköterska och den andre är vårdbiträde. Vi har valt att ytterligare avgränsa oss till undersköterskor som är yrkesaktiva i hemtjänsten. Undersköterskor är en av de yrkeskategorier som möter omsorgstagaren med hemtjänstinsatser i det vardagliga livet. Det vill säga där målen om självbestämmanderätt, delaktighet och individanpassning konkretiseras. Målen är tagna från värdegrunden för äldreomsorg (SOSFS 2012:3), värdegrunden innehåller flera mål som hanterar hela det

11

spektrum som finns inom äldreomsorgen. Vi har valt att avgränsa oss till de tre ovannämnda målen då vi finner dem intressanta och då de kan tänkas påverka varandra.

1.7. Definitioner

Självbestämmanderätt, delaktighet och individanpassning är tre centrala begrepp i uppsatsens syfte, dessa tre begrepp definieras nedan.

1.7.1. Självbestämmanderätt

Självbestämmanderätt bygger på den enskildes suveränitet gentemot staten och rätten att självständigt fatta beslut (Lundgren & Sunesson 2020). I det moderna samhället begränsas den enskildes självbestämmanderätt främst genom lagar. Självbestämmanderätt i dess mest begränsade form innebär en människa utan rättskapacitet (Lundberg et al. 2019). När självbestämmanderätten är som störst innebär det samma sak som ett samhälle i anarki (Fineman 2019). Den svenska sociallagstiftningen bygger på den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Hemtjänstinsatser är således helt frivilliga och omsorgstagaren kan inte bli tvingad att ta emot insatser (Lundgren & Sunesson 2020). I uppsatsen avser vi emellertid att vara öppna gällande definitionen av självbestämmanderätt. Detta för att inte inskränka på undersköterskornas uppfattning av vad det är.

1.7.2. Delaktighet

Delaktighet är ett återkommande begrepp i denna uppsats. Delaktighet innebär att omsorgstagaren ges möjlighet att i samråd med hemtjänsten utforma hemtjänstinsatserna. För att omsorgstagaren ska ha en möjlighet att vara delaktig bör omsorgstagaren ges den information som är nödvändig för att kunna delta och påverka (Lundgren & Sunesson 2020). Delaktighet kan ske på individ-, verksamhets- och samhällsnivå (Ahnlund & Sauer 2016). I uppsatsen kommer vi definiera delaktighet utifrån individnivå. Anledning till att utesluta verksamhetsnivå och samhällsnivå är på grund av att uppsatsen fokuserar på den enskildes nivå. På individnivå går det vara delaktig utifrån flera olika aspekter. Det går att aktivt delta under hemtjänstinsatserna (Elmersjö 2020) och det går att delta vid utformningen av insatserna (Ahnlund & Sauer 2016). I uppsatsen kommer vi använda denna definition, skälet till att skilja på två olika former av delaktighet är att karaktären av dessa två skiljer sig åt. Den ena tar sikte på att fysiskt delta vid hemtjänstinsatserna och den andra tar sikte på att delta vid utformningen av insatserna. Att sammanslå begreppen skulle ge en för generaliserande bild av hur omsorgstagarens delaktighet kan se ut. Förutom att skilja på olika former av delaktighet avser vi att vara öppna för hur undersköterskorna uppfattar, konkretiserar och praktiserar begreppet.

1.7.3. Individanpassning

Individanpassning i enlighet med socialtjänstlagens värdegrund, innebär att insatser som beviljats med stöd av lagen ska bygga på omsorgstagarens individuella önskemål, behov och förutsättningar. För omsorgstagaren betyder det att dennes kulturella och etniska förhållanden ska tas i beaktande vid utformandet av insatser. Vidare är könstillhörigheten,

12

religionstillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder och ålder, faktorer som ska påverka insatserna som omsorgstagaren tar del av (Lundgren & Sunesson 2020). I uppsatsen är vi öppna för undersköterskornas uppfattning om vad individanpassning innebär och hur det konkretiseras i arbetet.

1.8. Disposition

Uppsatsens disposition är följande. I kapitel ett ges en inledning till ämnesområde och val av studie. Där beskrivs även studiens syfte, frågeställning, koppling till socialt arbete och avgränsningar. I kapitel två presenteras en kunskapsöversikt inom området. I kapitel tre presenteras studiens teoretiska utgångspunkt. Kapitel fyra är ett metodkapitel där studiens metodologi beskrivs samt dess tillförlitlighet och trovärdighet. I kapitel fem presenteras resultat och analys av undersökningen. I kapitel sex presenteras diskussion kring metod, studiens resultat och förslag till vidare forskning.

13

2.

Kunskapsöversikt

Kunskapsöversikten kommer presenteras utifrån självbestämmanderätt, delaktighet och individanpassning samt de tre målens koppling till hemtjänstarbete, då det är konkretiseringen av de tre målen som fokuseras i uppsatsen. Kunskapsöversikten syftar till att kartlägga forskning kring målen utifrån undersköterskornas perspektiv. Vi är medvetna om att det är problematiskt att skilja målen åt, då forskning visar att de är sammanknutna och påverkar varandra. Skälet till att målen redogörs under separata rubriker är att det medför en tydligare struktur i uppsatsen.

2.1. Målet om självbestämmanderätt i hemtjänstarbetet

Hemtjänstinsatser som är beviljade med stöd av sociallagstiftningen ska bygga på den enskildes självbestämmanderätt (Lundgren & Sunesson 2020). Breitholtz et al. (2013) kopplar samman ett flexibelt hemtjänstarbete med en hög grad av möjlighet till självbestämmande hos omsorgstagaren. Det flexibla arbetet bygger på att hemtjänsten bildar en god relation med omsorgstagaren. En god relation främjar undersköterskorna att uppmärksamma omsorgstagarens önskemål, således kan undersköterskorna flexibelt anpassa insatserna efter önskemålen (ibid). En god relation och medvetenhet om omsorgstagarens önskemål tar lång tid att bygga upp för undersköterskorna (Ede & Rantakeisu 2015). Vid skapandet av en relation är kontinuitet mellan undersköterskorna och omsorgstagarna viktig. De som tar emot hemtjänstinsatserna upplever en klar försämring av insatserna när den ordinarie personalen byts ut mot vikarier. Detta då den ordinarie personalen under en längre tid haft möjlighet att skapa en relation till omsorgstagaren, något som vikarierna inte haft möjlighet till. Här uppkommer en skillnad mellan den ordinarie personalens och vikariernas kännedom gällande omsorgstagarens önskemål om insatsens utförande (Ernsth-Bravell et al. 2020). Fram till 1980-talet organiserades hemtjänsten på ett sätt som främjar kontinuitet mellan undersköterskorna och omsorgstagaren. Då var omsorgstagarna tydligt uppdelade mellan undersköterskorna och det var relativt få ur personalen som besökte omsorgstagaren, vilket den moderna hemtjänsten frångått. Idag delar inte undersköterskorna upp omsorgstagarna inom personalgruppen, istället besöker alla från personalgruppen de som bor inom enhetens område (Evertsson & Johansson 2017). Undersköterskorna inom hemtjänsten får ofta arbeta inom nya hemtjänstområden och inom nya personalgrupper (Ede & Rantakeisu 2015). Låg kontinuitet mellan undersköterskorna och omsorgstagare, hämmar undersköterskornas möjlighet att uppfatta omsorgstagarens önskemål samt arbeta utifrån omsorgstagarens självbestämmanderätt (Breitholtz et al. 2013; Ernsth-Bravell et al. 2020).

Att arbeta flexibelt utifrån omsorgstagarens självbestämmande bygger inte enbart på undersköterskornas relation till omsorgstagaren. En avgörande faktor är undersköterskornas faktiska tid hos omsorgstagaren. Tidsaspekten avgör hur mycket hemtjänsten kan anpassa insatserna efter omsorgstagarens önskemål. Har undersköterskorna gott om tid främjar det omsorgstagarens självbestämmanderätt, har undersköterskorna ont om tid hämmar det omsorgstagarens självbestämmanderätt (Breitholtz et al. 2013). Undersköterskornas tid hos omsorgstagaren avgörs främst av dennes bedömda behov samt undersköterskornas

14

arbetsförhållanden (Breitholtz et al. 2013; Andersson 2016; Wällstedt 2019). Bedömningen av omsorgstagarens behov utförs av biståndsbedömare, bedömningen bygger på att bryta ner omsorgstagarens behov till minuter, för att sedan utforma standardiserade uppdrag som hemtjänsten ska utföra (Andersson 2016; Wällstedt 2019). De standardiserade uppdragen utgörs av generella antaganden om att ett visst behov ska ges en viss tid. För hemtjänsten är det på förhand bestämt hur lång tid varje hembesök ska ta (Andersson 2016). Detta hämmar undersköterskornas möjlighet att låta omsorgstagaren bestämma över hur insatserna ska utformas. Undersköterskorna kan inte tillgodose omsorgstagarens önskemål gällande insatsens utförande, om det faller utanför besökets tidsram (Breitholtz et al. 2013). Anledningen till att äldreomsorgen i Sverige präglas av en standardisering är de effektivitetskrav som åligger kommuner (Wällstedt 2019). Kraven om effektivitet har fått ett ökat inflytande inom äldreomsorgen i takt med att demografin förändrats och kostnaderna för äldreomsorgen ökat (Evertsson & Johansson 2017). Detta medför en motstridighet inom undersköterskornas arbete. Å ena sidan ska undersköterskorna arbeta flexibelt för att ge omsorgstagaren möjlighet att självständigt bestämma, å andra sidan ska undersköterskornas arbete standardiseras för att uppnå kostnadseffektivitet (Evertsson & Johansson 2017; Wällstedt 2019). Denna motstridighet hämmar undersköterskornas arbete med omsorgstagarens självbestämmanderätt. Kraven på effektivitet är viktigare än undersköterskornas arbete för omsorgstagarens självbestämmande. Detta beror på att det är lättare att mäta hemtjänstens kostnader än omsorgstagarens uppfattning om självbestämmande. Kostnader görs om till kronor och anses vara hårddata. Uppfattningen om självbestämmande är subjektivt och anses därför vara mjukdata vilket bortprioriteras i samhället (Wällstedt 2019).

Omsorgstagarens uppfattning om vad och hur undersköterskorna ska hjälpa till, är en viktig faktor när det gäller omsorgstagarens självbestämmanderätt. Om omsorgstagarens förväntningar på hemtjänstinsatserna, skiljer sig från undersköterskornas arbetsuppgifter, då hämmas omsorgstagarens självbestämmanderätt. Ur ett historiskt perspektiv har undersköterskorna hjälpt omsorgstagarna med både hushållssysslor och personlig omvårdnad. Förr utgjorde hushållssysslorna en stor del av hemtjänstens vardagliga arbete (Evertsson & Johansson 2017). Detta har förändrats i den moderna hemtjänsten. I dagsläget är personlig omvårdnad fortfarande en viktig arbetsuppgift för undersköterskorna, däremot bortprioriteras hushållssysslorna. Detta beror på att undersköterskornas arbetsuppgifter förändrats vilket omfattar att hjälpa omsorgstagarna med medicin samt dokumentera insatserna. Undersköterskornas arbete syftar enbart till att tillgodose omsorgstagarens mest basala behov (Strandell 2019). Det som faller utom ramen för det mest basala, det kan omsorgstagaren inte få hjälp med (Evertsson & Johansson 2017; Elmersjö 2020). Undersköterskornas förändrade arbetsuppgifter medför en motstridighet för omsorgstagaren och undersköterskorna. Å ena sidan möjliggörs för omsorgstagaren att bo kvar i hemmet då hemtjänsten hjälper till med de basala behoven, å andra sidan hjälper inte undersköterskorna omsorgstagarna att ta hand om hemmet och denne riskerar då att få se sitt hem förfalla (Evertsson & Johansson 2017). Då hushållssysslor är viktiga utifrån omsorgstagarens perspektiv, medför denna motstridighet att det blir svårt för undersköterskorna att tillgodose omsorgstagarens självbestämmanderätt i en stor utsträckning (Evertsson & Johansson 2017; Elmersjö 2020; Ernsth-Bravell 2020). Detta beror på att omsorgstagaren vill att undersköterskorna ska hjälpa till med hushållssysslor, men

15

det har undersköterskorna inte möjlighet att göra, då tiden inte räcker till (Evertsson & Johansson 2017).

Bortsett från tidsaspekten är även undersköterskornas attityd till hushållssysslor avgörande för omsorgstagarens självbestämmanderätt. Undersköterskorna tenderar till att uppfatta hushållssysslor som omoderna arbetsuppgifter och det ökar sannolikheten att sysslorna bortprioriteras för andra arbetsuppgifter. Undersköterskornas attityd är viktig när det kommer till omsorgstagarens rätt att själv bestämma. Detta gäller inte enbart vid utförandet av hushållssysslor utan insatser överlag. Om undersköterskorna anser att den omsorgstagaren inte vet vad som är bäst för denne, då tenderar undersköterskorna att bortprioritera dennes önskemål Elmersjö 2020). Därför kan undersköterskorna genom sin attityd främja och hämma omsorgstagarens självbestämmande (Breitholtz et al. 2013).

2.2. Målet om delaktighet i hemtjänstarbetet

Målet om delaktighet är en del av värdegrunden som hemtjänstinsatser ska bygga på (SOSFS 2012:3). Hur delaktiga omsorgstagarna vill vara skiljer sig åt, en del vill delta i stor utsträckning och andra vill inte delta alls (Breitholtz et al. 2013; Elmersjö 2020). Den svenska hemtjänstpersonalen har sedan 1980-talet, arbetat för att göra omsorgstagaren delaktig i insatserna genom att aktivera denne, förhållningssättet kallas för hjälp till självhjälp. Hjälp till självhjälp kan definieras genom att undersköterskorna ska agera den äldres förlängda arm, alternativt att undersköterskorna ska arbeta med händerna på ryggen. Detta förhållningssätt syftar till att öka omsorgstagarens självkänsla samt känslan av att leva ett normalt liv (Elmersjö 2020). För att omsorgstagaren ska kunna aktiveras i insatserna krävs det att undersköterskorna arbetar flexibelt och i ett tempo som tillåter omsorgstagaren att delta (Breitholtz et al. 2013). Detta är en problematisk del inom den moderna hemtjänsten då insatserna bygger på standardiserade uppdrag (Andersson 2016). Uppdragen medför att hembesöken har en förutbestämd tid vilket motverkar undersköterskornas möjlighet till flexibilitet i arbetet (Evertsson & Johansson 2017). Det är svårt för de omsorgstagare som inte klarar av att hålla samma tempo som undersköterskornas tidsschema kräver. För omsorgstagaren kan det leda till en känsla av att undersköterskorna inte tillåter denne att aktivt delta (Breitholtz et al. 2013). Vidare kan det medföra en känsla av att undersköterskorna stressar under besöket och skyndar iväg till nästa omsorgstagare (Evertsson & Johansson 2017). Det finns en risk att omsorgstagarens upplevda stress hämmar dennes motivation att aktivt delta. Det i sin tur kan leda till att omsorgstagaren blir passiv och försämras i sitt hälsotillstånd då denne inte längre vill aktivera sig (Breitholtz et al. 2013).

Att omsorgstagaren aktivt ska delta vid hemtjänstinsatserna bör gå hand i hand med omsorgstagarens självbestämmanderätt (Lundgren & Sunesson 2020). Elmersjö (2020) visar i sin forskning att detta inte alltid är fallet. Den moderna hjälp till självhjälpen bygger inte på omsorgstagarens vilja, snarare på undersköterskornas uppfattning om vad omsorgstagaren klarar eller inte klarar av att göra. När undersköterskornas uppfattning om vad omsorgstagaren klarar eller inte klarar av att göra, skiljer sig från omsorgstagarens vilja att delta, hämmar det omsorgstagarens självbestämmanderätt. I hemtjänstens arbete bortprioriteras omsorgstagarens självbestämmanderätt för att göra omsorgstagaren aktiv. I dessa fall värdesätts omsorgstagarens

16

fysiska deltagande framför dennes rätt att bestämma över sitt liv. Detta fenomen visar hur mål inom socialtjänstlagens värdegrund kan vara motsättningsfyllda. I detta fall kan inte undersköterskorna uppfylla målet om omsorgstagarens delaktighet samtidigt som denne själv ska få bestämma, då det ena utesluter det andra. Vidare belyser Elmersjö (2020) att hjälp till självhjälp även är problematiskt utifrån målet om individanpassning. Om hemtjänsten arbetar för att alla som tar emot hjälp aktivt ska delta kan det knappast ses som något individuellt. Det bör istället ses som en generell idé av att alla, oavsett vilja, ska delta. Målet om att hemtjänstinsatserna ska syfta till att normalisera omsorgstagarens vardag motarbetas av delaktighet i form av aktivering. Insatserna kan inte anses verka för att normalisera omsorgstagarens vardag, om omsorgstagaren blir tvingad till att aktivt delta i utförandet av en tjänst som denne har köpt. Detta är onormalt ur ett samhällsperspektiv då det är osannolikt att en konsument som exempelvis köper städhjälp, tvingas till att själv delta vid städningen (Elmersjö 2020).

Inom sociallagstiftningen är det viktigt att omsorgstagaren ges möjlighet att utöva sitt inflytande vid utformningen av hemtjänstinsatser. För att omsorgstagaren ska ges en möjlighet att delta vid utformningen av insatser, bör således omsorgstagaren vara väl informerad om vart denne ska vända sig för att kunna delta (Lundgren & Sunesson 2020). Forskning visar att detta är en problematisk del för omsorgstagaren när det kommer till att delta. Flera studier visar att det är vanligt att omsorgstagaren saknar information som är avgörande för att kunna delta och påverka (Breitholtz et al. 2013; Ernsth-Bravell 2020). Det är biståndsbedömaren som sätter ramarna för vilka behov hemtjänsten ska hjälpa omsorgstagaren med (Jönsson & Harnett 2015). Enligt Andersson (2016) kan detta hämma undersköterskorna i deras arbete med att göra omsorgstagaren delaktig i utformningen av hemtjänstinsatserna. Omsorgstagarens delaktighet och påverkan av insatserna kan aldrig gå utöver vad hemtjänstens uppdrag tillåter. Dagens standardiserade uppdrag tillåter en låg grad av flexibilitet för undersköterskorna vilket i sin tur hämmar arbetet med att göra omsorgstagaren delaktig (Andersson 2016). Vidare sätter hemtjänstens arbetsförhållanden och organisation ramen för vad omsorgstagaren kan påverka gällande tider och vilken personal som ska komma. Omsorgstagaren kan önska tid och vilken personal som ska komma, men enbart i den utsträckning som det faller inom ramen för hemtjänstpersonalens tidsschema. Hemtjänstens arbetsförhållanden och organisation blir därmed avgörande faktorer för hur delaktig omsorgstagaren kan tillåtas att bli (Ahnlund & Saur 2016).

2.3. Målet om individanpassning i hemtjänstarbetet

Utifrån socialtjänstens värdegrund om äldreomsorg (SOSFS 2012:3) ska undersköterskornas arbete individanpassas efter omsorgstagarens behov. Ett individuellt behov kan grunda sig i omsorgstagarens fysiska och psykiska förmåga samt livsstil, kultur, etnicitet, kön, missbruksproblematik, funktionshinder etc. (Lundgren & Sunesson 2020). Fastän värdegrunden tar upp flera olika faktorer som ska ges utrymme att påverka omsorgstagarens insatser, visar forskning att sådant inte alltid är fallet. Det moderna sättet att bedöma omsorgstagarens behov grundar sig i generella och standardiserade bedömningsmallar. Individer som ställer krav på individuellt anpassade insatser ses som bråkiga och krävande av

17

biståndsbedömare (Andersson 2016). Generaliseringen och standardiseringen medför att omsorgstagarens behov av hjälp bryts ner till minuter. Det leder till att omsorgstagaren inte längre ses som en hel individ, snarare som en siffra i ett system eller ett vårdbehov (Wällstedt 2019). De standardiserade uppdragen är motsatsen till individualitet, då de bygger på antagandet av att olika individers liknande behov tar exakt lika lång tid att tillgodose (Andersson 2016). Standardiseringen medför problem för undersköterskorna när det gäller att tillgodose omsorgstagarens individuella behov. Studier visar att de standardiserade uppdragen begränsar hemtjänstens möjlighet att anpassa insatserna efter individens önskemål (Breitholtz et al. 2013; Wällstedt 2019; Elmersjö 2020). Underköterskorna kan inte tillgodose omsorgstagarens individuella önskemål i större utsträckning än vad insatsens tid tillåter (Elmersjö 2020; Breitholtz et al. 2013). De standardiserade uppdragen har sitt ursprung i de effektivitetskrav som åligger den offentliga sektorn. Individualiserade insatser anses vara ineffektiva ur ett kostnadsperspektiv och blir därmed bortprioriterade inom äldreomsorgen (Wällstedt 2019).

En annan aspekt som påverkar undersköterskornas möjlighet att bedriva ett individanpassat arbete är deras utbildning. Det finns möjlighet att specialisera sig inom äldreomsorgen och det vanligaste är att specialisera sig inom områden som är kopplade till medicin och åldersrelaterade sjukdomar, exempelvis demenssjukdom (Gunnarsson 2013). Det medför att undersköterskorna överlag har en god kompetens när det gäller att tillgodose omsorgstagarens fysiska och medicinska behov. När det kommer till andra behov som inte grundar sig i omsorgstagarens fysiska behov, då är det ovanligt med specialkompetens bland undersköterskorna (Jönsson & Harnett 2015). Gunnarsson (2013) belyser detta genom att undersöka hur undersköterskornas kompetens angående missbruk ser ut. Resultatet visar att det är få undersköterskor inom hemtjänsten som har kompetens när det kommer till missbruk bland omsorgstagarna. Samtidigt är det relativt vanligt att hemtjänsten kommer i kontakt med personer som har en missbruksproblematik. Wällstedt (2019) beskriver hur arbetsuppgifterna inom äldreomsorgen motverkar att undersköterskorna skaffar sig specialkompetens. Arbetsuppgifterna bygger på att undersköterskorna arbetar standardiserat och då finns inget utrymme att använda de specialkompetenser som finns inom personalgruppen (ibid).

18

3.

Teoretisk referensram

I detta kapitel kommer nyinstitutionell teori presenteras som uppsatsens teoretiska referensram. Notera att den teoretiska referensramen inte används vid analysen av den insamlade empirin då vi använder oss av grundad teori för att analysera resultatet. Den valda teorin användsför att diskutera och kontextualisera resultatet.

Nyinstitutionell teori är en utveckling av tidig institutionell teori och växte fram i slutet av 1970-talet. Nyinstitutionell teori grundar sig i en kritik mot the economic man vilket innebär att “människan är ekonomiskt rationell” (Eriksson-Zetterquist 2009, ss. 6) och att organisationer enbart är ett redskap för ekonomisk vinning (Furusten 2007). I det moderna samhället tenderar organisationer att överskatta chefer och ledningsgruppers förmåga och möjlighet att styra organisationer i önskad riktning. Den nyinstitutionella teorin visar att det finns andra faktorer utanför en organisation som i stor uträckning kommer påverka hur organisationen presterar. Organisationers handlingar sker ofta för att skapa legitimitet gentemot andra organisationer och inte för att effektivisera den egna organisationen. Viktiga begrepp inom nyinstitutionell teori är organisationsfält, homogenisering och isomorfism (Eriksson-Zetterquist 2009).

Ett organisationsfält bör ses som en process där organisationer är kopplade till varandra genom leverantörskedjor eller genom att verka inom samma bransch. Inom fältet påverkar organisationer varandra genom kulturella och normativa processer. Vidare kan aktörer utanför organisationsfältet påverka organisationer inom fältet, exempelvis kan en myndighet besluta om gynnsamma eller betungande föreskrifter för fältets aktörer. De vanligaste organisatoriska fälten i västvärlden är offentliga förvaltningar, marknad och frivilliga föreningar. Genom att tillhöra ett fält skapar organisationer den legitimitet som krävs för att anställa personal, generera investeringar och överleva. De största organisationerna inom fältet sätter standarden för vilka normer som ska följas. Homogenisering innebär att de organisationer som ingår i ett fält, tenderar att inta samma form och struktur. Organisationerna strävar efter att bli lika varandra, på grund av att det stärker legitimiteten hos organisationerna. Det är homogeniseringsprocessen som är anledningen till att ett organisationsfält bör ses som en ständigt pågående process, då organisationerna inom ett fält aldrig slutar att ta efter varandra (Eriksson-Zetterquist 2009). Isomorfism är resultatet av homogeniseringsprocessen, vilket innebär att organisationer på olika sätt tvingas ta efter varandra inom ett fält. Inom forskningen delas isomorfism in i tre olika former, tvingande krafter, imiterande krafter och normativa krafter. Tvingande krafter är när starka organisationer tvingar svaga organisation att uppfylla vissa krav. Detta kan visa sig genom att staten beslutar om lagar som reglerar organisationsfältet och på så vis måste organisationer inom fältet ta efter. Vidare kan staten ställa krav om att organisationer ska använda en viss teknik för att minska miljöutsläpp, eller bestämma att organisationer ska vara transparenta när de redovisar sina ekonomiska resultat. Imiterande krafter är när organisationer väljer att imitera andra framgångsrika organisationer. Detta sker främst när en organisation är osäker på en teknik och därför väljer att vända sig till andra organisationer för att slippa lösa problemet självständigt. När organisationer imiterar andra organisationer bidrar det till att stärka sin egen organisations legitimitet. Normativa krafter kommer från olika professioner

19

samt utbildningars inflytande. De normativa krafterna sätter standarden för vad som anses vara det korrekta sättet att genomföra arbetet. Professionalism är ett begrepp som ryms inom normativa krafter, det innebär att medlemmar inom en yrkesgrupp strävar efter att använda samma arbetsmodeller och tillvägagångssätt. Detta syftar till att skapa en gemensam förståelse och legitimitet inom yrkesgruppen (Eriksson-Zetterquist 2009).

20

4.

Metod

I följande kapitel kommer uppsatsens metodologiska utgångspunkter, urval av respondenter, tillvägagångssätt vid datainsamling, databearbetning, analysmetod, trovärdighet, trovärdighet och etiska överväganden att presenteras.

4.1. Metodologiska utgångspunkter

Uppsatsens metodologiska utgångspunkt är inspirerad av grundad teori. Grundad teori kännetecknas av att användas vid småskaliga forskningsprojekt, vid kvalitativa undersökningar, explorativa studier samt i mänsklig interaktion. Tillvägagångssättet bygger på att forskaren närmar sig valt ämne med ett öppet sinne, vilket inte är detsamma som att påbörja arbetet med ett blankt sinne. Ett öppet sinne innebär att forskaren inte använder sig av en förutbestämd teori i undersökningen (Denscombe 2016). Vidare kännetecknas grundad teori av att forskaren är intresserad av aktörernas perspektiv (Thornberg & Forslund Frykedal 2016). Vi ansåg att grundad teori stämde väl överens med uppsatsens syfte. Detta då syftet är explorativt, bygger på aktörernas perspektiv samt erfarenheter av interaktionen mellan människor. För att besvara syftet använder vi en kvalitativ metod i form av telefonintervjuer. Enligt Denscombe (2016) används begreppet kvalitativ metod generellt och omfattar flera tillvägagångssätt. Kvalitativ forskning associeras med interpretivism där ord eller bilder används som analysenheter. Inom den kvalitativa forskningen har forskaren en viktig roll i konstruktionen av empirin. Inom grundad teori är den kvalitativa metoden i form av intervjuer ett vanligt tillvägagångssätt (ibid). För att analysera den insamlade empirin har vi valt att använda oss av det som Denscombe (2016) samt Thornberg och Forslund Frykedal (2016) kallar kodning. Kodning är vanligt inom grundad teori och innebär att forskaren bryter ner text för att skapa kategorier och begrepp. Kodning utförs i flera steg där författaren först anlägger ett öppet förhållningssätt. Där analyserar forskaren materialet grundligt, forskaren blir successivt mer selektiv i kodningen och slutligen väljer forskaren bort koder som är ointressanta (Denscombe 2016). Vi ansåg att grundad teori var fördelaktigt vid analysen av den insamlade empirin. Detta på grund av att vi ville arbeta induktivt utifrån data, dvs. vi hade inte någon förutbestämd teoretisk grund att analysera utifrån. Målet med analysen var att komma fram till en teori eller ett begrepp som kan förklara respondenternas verklighet, inom grundad teori kallas en sådan teori eller begrepp för main concern (Thornberg & Forslund Frykedal 2016).

4.2. Urval

Vid val av respondenter för vår uppsats gjorde vi ett icke-sannolikhetsurval. Detta bygger på att forskaren styr urvalet mot en viss målgrupp och frångår en slumpvald målgrupp som statistiskt ska kunna motsvara befolkningen (Denscombe 2016). Valet av respondenter har vi gjort utifrån tillgänglighet, det vill säga att de respondenter som ställde upp skulle vara lätta att komma i kontakt med via internet. För att få tag i respondenter mejlade vi enhetschefer inom hemtjänstorganisationer i länet. Enhetscheferna var yrkesverksamma både inom den kommunala och privata sektorn. Enhetscheferna frågade i sin tur undersköterskorna om någon var intresserade av att ställa upp på en intervju. Detta medför det som Denscombe (2016) kallar

21

ett urvalsfel, alternativt en selektionsbias. I vårt fall valde enhetschefer ut undersköterskorna, vilket kan ha medfört att cheferna valde ut undersköterskor som skulle förmedla en positiv bild av verksamheten.

4.3. Presentation av respondenterna

Vi nämner i inledningskapitlet att vi valt att avgränsa oss till undersköterskor inom hemtjänsten för att besvara forskningsfrågorna. Skälet till att vi valde undersköterskor är att vi bedömer dem som mest kunniga angående det vardagliga hemtjänstarbetet. Vi har därmed valt målgruppen undersköterskor utifrån ett subjektivt urval (Denscombe 2016). Det var sammanlagt fem respondenter som intervjuades, en arbetade inom den privata sektorn och resterande arbetade inom den kommunala sektorn. Vi är medvetna om att det är problematiskt att det inte var lika stort antal respondenter som arbetade inom privat kontra kommunal sektor. Detta gör att eventuella jämförelser och skillnader som hittas mellan undersköterskor, beroende på om de är anställda i en privat eller offentlig verksamhet endast kan ses som tentativa. Skälet till att vi inte fördelade respondenter lika mellan privat och kommunal sektor var att vi inte fick tag i fler respondenter från den privata sektorn.

4.4. Informationsbrev och intervjuguide

Vi utformade informationsbrevet (se bilaga 1) utifrån en mall som kursansvarig tillhandahöll oss. Brevet innehöll information angående uppsatsens syfte, frågeställningar, samtycke, intervjuns praktiska genomförande samt våra kontaktuppgifter. Vi mejlade informationsbrevet till enhetschefer för hemtjänstorganisationer, som i sin tur vidarebefordrade brevet till de undersköterskor som var intresserade av att delta i studien. Vid intervjutillfället gick vi igenom informationsbrevet med respondenterna, för att säkerställa att respondenterna tagit del av informationen. För inhämtande av samtycke var grundtanken att respondenterna skulle signera en samtyckesblankett. På grund av rådande läge i samhället var detta omöjligt då intervjuerna inte kunde hållas i fysisk form. Istället lämnade respondenterna muntligt samtycke som spelades in av oss.

Inför intervjuerna utformade vi en intervjuguide (se bilaga 2). En intervjuguide är förberedda frågor som ska guida intervjupersonen genom intervjun. En intervju kan vara strukturerad, semistrukturerad samt ostrukturerad (Denscombe 2016). Vi använde oss av en semistrukturerad intervjuguide. Semistrukturerad intervju innebär enligt Denscombe (2016) att forskaren har en färdig lista med ämnen som ska behandlas under intervjun samtidigt som respondenten svarar på frågorna flexibelt och själv styr ordningsföljden. Vår intervju utgjordes av fyra områden vilka var bakgrund, självbestämmanderätt, delaktighet och individanpassning. Under dessa områden skrev vi upp vissa följdfrågor som användes för att respondenterna skulle utveckla sina svar. Vidare formulerade vi elva ord vilka fungerade som ett stöd för oss i genomförandet av intervjun. Vi använde främst orden för att bedöma om intervjun täckt de områden vi bedömde som viktiga, men även för att formulera eventuella följdfrågor. Det var begrepp som återkom regelbundet i tidigare forskning vi tagit del av.

22

4.5. Datainsamling

Som tidigare nämnts genomförde vi intervjuer över telefon med yrkesverksamma undersköterskor inom hemtjänsten för att besvara uppsatsens syfte samt frågeställningar. Vi båda deltog vid alla intervjuerna och vid intervjutillfällena var det en av oss som höll i intervjun och den andre lyssnade. Den som inte deltog i intervjun gavs möjlighet att ställa frågor i slutet av intervjutillfället, om denne upplevde att någon fråga missats. Denscombe (2016) uppger att det är av stor vikt att informanten är uppmärksam på vad respondenten svarar, för att ställa de rätta följdfrågorna. Därför var det fördelaktigt att en av oss enbart lyssnade under intervjutillfällena för att komplettera med frågor om något område inte behandlades. Skälet till att vi valde att genomföra intervjuerna per telefon var att det på grund av rådande pandemi inte gick att genomföra fysiska möten. Vi hade som grundtanke att genomföra intervjuerna via programmen Microsoft teams eller Zoom, vilket inte blev fallet, då det var enklast för respondenterna att genomföra intervjuerna per telefon. Intervjuerna varade mellan 30 till 45 minuter och spelades in efter att respondenterna lämnat samtycke till det. Efter att intervjuerna var genomförda transkriberade vi dem i sin helhet.

4.6. Databearbetning och analysmetod

Under analysprocessen har vi använt oss av grundad teori och en konstant jämförelsemetod. Metoden bygger på att forskaren löpande under analysprocessen skapar och jämför koder samt kategorier som successivt träder fram ur empirin. Den vanligaste metoden för att bearbeta den insamlade empirin, är att bryta ner denna i koder. Koderna bildar underkategorier, som i sin tur bildar kategorier, slutligen leder detta till ett begrepp eller en teori, med andra ord en main concern (Denscombe 2016; Thornberg & Forslund Frykedal 2016). Databearbetningen presenteras utifrån fyra steg som analysprocessen inom grundad teori bygger på. Detta kan vara missvisande för läsaren då koderna, underkategorierna, kategorierna och begreppet inte skapades i en kronologisk ordning, de har skapats successivt och ändrats under analysprocessen. Det första steget i databearbetningen är den öppna kodningen. I den öppna kodningen ska forskaren ställa öppna frågor till materialet och etikettera innehållet efter vad forskaren anser att innehållet betyder, forskaren kan etikettera stycken, ord, meningar m.m. (Denscombe 2016). Då vi på grund av rådande pandemi var tvungna att sitta på olika platser, försvårades databearbetningen. Det försvårande var att vi inte kunde skriva ut texten och göra den öppna kodningen för hand, vilket vi hade föredragit, istället genomförde vi hela databearbetningen i molntjänsten Box. Första steget i den öppna kodningen var att vi översiktligt läste igenom den transkriberade empirin. Efter att vi båda läst igenom alla intervjuerna en gång, valde vi att diskutera den spontana reaktionen med varandra, diskussionen skedde via telefon. Efter detta läste vi igenom materialet en gång till, detta för att bilda oss en helhetsuppfattning av empirin. Sedan gick vi vidare till att börja koda det insamlade materialet. I detta steg av kodningen markerade vi ord, meningar, och stycken som vi ansåg tog upp liknande eller samma fenomen. I detta steg av kodningen var vi enbart intresserade av att etikettera data.

Nästa steg av analysprocessen är axiell kodning, vilket innebär att forskaren letar samband eller olikheter mellan koderna. Detta syftar till att skapa bredare termer som täcker in flera koder. I

23

denna fas väljer forskaren ut vissa koder som viktigare än andra (Denscombe 2016). I detta steg började vi leta efter likheter och olikheter mellan de koder som skapats. Frågor ställdes till den etiketterade empirin, exempel på frågor som vi använde oss av: Vad händer här? Finns det några likheter mellan koderna? Finns det några olikheter mellan koderna? Vad säger empirin om det vi vill undersöka? Allt eftersom dessa frågor ställdes till empirin sammanslogs koder som bedömdes höra ihop. Under processens gång bortprioriteras vissa koder, då vi fann dem överflödiga och irrelevanta gällande uppsatsens syfte samt frågeställningar. Det blev sammanlagt tolv koder som skapades i analysen av empirin, koderna visas i figur 4.1. Koderna var att hålla tiden, arbetsuppgifter, teknikens påverkan, arbetsgruppens gränser, professionalisering genom avpersonifiering, hjälp till självhjälp, önskemål, behov, motivation, kameleonten, prioriteringar och arbetsglädje.

Figur 4.1. De tolv koderna som skapades vid analysen av den insamlade empirin.

Efter att koder skapades utvecklade vi analysen och började para ihop olika koder med varandra, här var vi intresserade av att undersöka vilka koder som hörde ihop. Detta är det andra steget inom axiell kodning och det är här underkategorier konstrueras, en underkategori är en sammanslagning av flera koder (Denscombe 2016; Thornberg & Forslund Frykedal 2016). Sammanlagt skapades fyra underkategorier utifrån de tolv koderna, vilket figur 4.2. visar. Den första var i förhållande till organisation och utgjordes av att hålla tiden, arbetsuppgifter och teknikens påverkan. Den andra var i förhållande till kollegor och utgjordes av arbetsgruppens gränser, professionalisering genom avpersonifiering och hjälp till självhjälp. Den tredje var omsorgstagarens unicitet och utgjordes av önskemål, behov och motivation. Den fjärde och sista var undersköterskornas handlingsutrymme och utgjordes av kameleonten, prioriteringar och arbetsglädje.

24

Efter den axiala kodningen påbörjades den selektiva kodningen, vilket innebär att koderna samt underkategorierna som valts ut, undersöks djupare (Denscombe 2016). Här intresserade vi oss för hur underkategorierna fungerar tillsammans och i enlighet med metodlitteraturen om det finns något begrepp som kan förklara underkategorierna (ibid). I detta steg skapades två kategorier som utgjordes av de fyra underkategorierna, något som figur 4.3. visar. Dessa två kategorier var normbundenhet och samspel. Normbundenhet är ett resultat av underkategorierna i förhållande till organisationen och i förhållande till kollegor. Samspel är ett resultat av underkategorierna omsorgstagarens unicitet och undersköterskornas handlingsutrymme.

Figur 4.3. Visar den hierarkiska ordningen mellan kategorier, underkategorier samt koder.

Det fjärde och sista steget inom databearbetningen är att producera ett begrepp som förklarar den insamlade empirin. Inom grundad teori kallas detta begrepp main concern. Main concern ska fånga respondenternas huvudsakliga åsikt, fråga eller problem (Denscombe 2016; Thornberg & Forslund Frykedal 2016). Genom databearbetningen genererade vi begreppet

normdiskrepans vilket är uppsatsens main concern. Nedan visar figur 4.4. den slutliga ordningen mellan koder, underkategorier, kategorier samt uppsatsens main concer.

Figur 4.4. Figuren sammanställer den hierarkiska ordningen mellan begreppet, kategorierna, underkategorierna

25

4.7. Trovärdighet

Trovärdighet innebär hur väl en studie undersöker det denne syftar till att undersöka (Kvale & Brinkman 2017). En forskare kan inte på ett absolut sätt visa att resultatet är till 100 procent trovärdigt. För en forskare inom kvalitativa studier handlar det snarare om att övertyga läsaren att resultatet är inom ramen för studiens syfte (Denscombe 2016). Denna studie har en explorativ ansats, vi anlade ett induktivt samt öppet förhållningssätt vid insamlingen av empirin. Vi har anpassat syftet samt frågeställningarna efter vad vi ansett att empirin besvarat, vilket främjar uppsatsens trovärdighet. Vidare stämmer studiens resultat relativt väl överens med tidigare forskning, vilket enligt (Ahrne & Svensson 2018) styrker studiens trovärdighet. En försvårande aspekt gällande studiens trovärdighet är de tre olika målen som legat till grund för studien. Dessa tre mål kan ha uppfattats diffusa samt svårförståeliga av respondenterna. Då vi använde en explorativ ansats vill vi inte definiera begreppen åt respondenterna, då det riskerade att begränsa respondenternas svar. Detta kan ha medfört att respondenterna missuppfattat frågorna och därav lämnat svar utifrån missuppfattningen av frågan, vilket kan ha resulterat i en missvisande bild av deras vardag.

4.8. Tillförlitlighet

För att en kvalitativ studie ska anses ha god tillförlitlighet bör studiens resultat kunna reproduceras vid andra tillfällen av andra forskare genom samma metod (Kvale & Brinkman 2017). Flera källor uppger dock att det är svårt att mäta tillförlitlighet gällande en kvalitativ studie genom att en annan forskare återupprepar studien. Det fungerar väl i kvantitativa studier då kvantitativ metod är mer anpassad för att upprepas vid flera tillfällen. Om två forskare genomför samma kvalitativa studie är det sannolikt att resultatet kommer se olika ut, vilket beror på att forskaren är en central del av analysprocessen samt informationsskapandet. En forskare bör därför inom kvalitativa studier vara väl medveten om på vilket sätt denne kan påverka resultatet. Vidare är det av stor vikt att forskaren redogör hur denne gått tillväga för att inhämta och analysera empirin (Denscombe 2016; Thornberg & Fejes 2016). I denna studie har vi som tidigare nämnt använt oss av grundad teori, vilket innebär att vi som forskare teoretiserar samt skapar begrepp utifrån den insamlade empirin. Utifrån detta går det att konstatera att vi som forskare haft stor möjlighet att påverka resultatet, vilket vi i ett tidigt skede var medvetna om. För att resultatet skulle återge en korrekt samt rättvis bild av respondenternas åsikter, har vi försökt att undvika övertolkningar av empirin. För att undvika övertolkningar har vi diskuterat de skapade koderna, underkategorierna, kategorierna samt begreppet löpande under analysprocessen och jämfört dem med empirin. För att koderna ska återspegla respondenternas åsikter har vi, i den utsträckningen det varit möjligt, använt oss av respondenternas egna ord när vi skapat koderna.

Det finns flera faktorer som påverkar tillförlitligheten gällande en kvalitativ studie, exempelvis vilket urval som gjorts gällande studiens respondenter, hur intervjun genomförts, hur forskaren ställde frågorna under intervjun samt hur maktbalansen ser ut mellan respondent och informant (Denscombe 2016). Ett problem som uppdagades gällande denna studies tillförlitlighet är hur vi fick tag i studiens respondenter. Vi kom i kontakt med respondenterna genom deras chefer, vilket kan ha medfört att undersköterskorna valdes utifrån att de var lojala och förväntades svara

26

utifrån vad chefen eller organisationen förväntade sig. Det kan även varit så att undersköterskorna inte vågade uttrycka sig fritt då de var rädda för att cheferna skulle får reda på något de sagt. Detta är negativt för denna studies tillförlitlighet då det till viss del går att ifrågasätta respondenternas trovärdighet. Det kan vara på det viset att respondenterna ger en överdrivet positiv bild av hemtjänstens arbete.

4.9. Etiska överväganden

I uppsatsen har vi förhållit oss till Vetenskapsrådets forskningsetiska regler, dessa regler grundar sig i fyra huvudrubriker; tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar (Vetenskapsrådet [VR] 2020). I uppsatsarbetet kunde vi inte motverka att cheferna valde ut respondenterna, dock hade vi möjlighet att garantera att respondenterna utifrån våra insamlade data, förblev anonyma. Vidare har vi läst på om undersköterskors arbete inom hemtjänsten och Socialstyrelsens värdegrund, detta för att förhålla oss till Vetenskapsrådets forskningsetiska regler. Under uppsatsen har vi haft återkommande diskussioner om hur vi ska kunna förhålla oss etiskt korrekt till valt ämne. Vidare har vi under uppsatsen förhållit oss till GDPR-lagen och hanterat personuppgifter på ett etiskt och lagenligt sätt.

Vi har arbetat med studiens datainhämtning utifrån fyra forskningsetiska principer. Principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (VR 2017; Kvale & Brinkman 2017; Denscombe 2016). Informationskravet innebär att “Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.” (VR 2002, s. 7), samtyckeskravet innebär att “Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.” (VR 2002, s. 9), konfidentialitetskravet innebär att “Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.” (VR 2002, s. 12) och nyttjandekravet innebär att “Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.” (VR 2002, s. 14). I uppsatsen har vi använt oss av de forskningsetiska kraven för att skydda respondenten utifrån kravens olika områden. För att tillgodose informationskravet valde vi att mejla ett informationsbrev (se bilaga 1) till respondentens enhetschef, som i sin tur vidarebefordrade brevet till respondenten. Brevet beskriver syftet med vår uppsats samt att respondenten ska lämna ett samtycke att delta innan intervjun påbörjas. Vidare framgick det av brevet att vi hade som avsikt att spela in intervjun samt att intervjun var helt frivillig. Brevet tog även upp att vi som författare till studien har tystnadsplikt och kommer att anonymisera all data som vi inhämtar, samt hur vi kommer att arbeta med GDPR-lagen. Till sist beskriver vi att den data som insamlats endast kommer att användas till denna studie och att den data som vi samlat in kommer att raderas när studien är avslutad och vårt examensarbete är godkänt. Därmed uppnår vi nyttjandekravet och konfidentialitetskravet i studien. För att uppfylla samtyckeskravet inhämtade vi ett muntligt samtycke från respondenterna vid respektive intervju. Vidare informerade vi respondenterna i samband med intervjun att intervjun kunde avbrytas när som helst om respondenten önskade det.

27

5.

Resultat och analys

I detta kapitel presenteras resultatet samt analysen av de intervjuer vi genomfört med undersköterskor inom hemtjänsten. Resultatet och analysen presenteras utifrån begreppet, kategorier, underkategorier samt koder som skapats under bearbetningen av empirin. Resultatet och analysen presenteras under huvudrubriker med underrubriker.

5.1. Main concern

Med begreppet normdiskrepans avser vi hur undersköterskorna hanterar motstridiga normer som uppstår i det dagliga arbetet. Denna motstridighet har sin grund i att undersköterskorna arbetar efter värdegrunden, samtidigt som arbetet sker i samspel med omsorgstagaren och med en normbundenhet till kollegor samt organisation. Begreppet tar sikte på när och hur självbestämmande, delaktighet och individanpassning konkretiseras i undersköterskornas arbete och vad som påverkar detta. Normdiskrepans uppstår i samspelet mellan omsorgstagarens unicitet och undersköterskornas handlingsutrymme inom ramen för den normbundenhet som finns i arbetet. Normdiskrepans uppstår på grund av att det finns motstridiga mål inom arbetet som undersköterskorna måste följa.

Figur 5.1. Modell för ramverket som normbundenheten utgör samt det flexibla samspelet mellan

undersköterskorna och omsorgstagare, vilket sammantaget hanteras som normdiskrepans.

Figuren beskriver hur normdiskrepans fungerar i övergripande termer. I undersköterskornas arbete utgörs den yttersta ramen av normbundenhet i förhållande till organisationen.