Förändringsarbetet fortsätter 3-5 Järnvägen och framtiden 6-8

• •

• •

INNEHÅLL.

Koncernen i siffror 2

Förändringsarbetet fortsätter 3-5 Järnvägen och framtiden 6-8

Profilen 9

Detta är SJ-koncernen 10-11

Personal 12-13

Person trafik 14-21

Godstransporter 22-29

Fastighetsverksamheten 30-31

Fä~etrafiken 32-35

Fordonsunderhåll 36-39

TGOJAB 40-41

SwedeRail AB 42-43

Finansförvaltningen 44-45

SJ Invest AB 46-48

Årsredovisning för år 1991 49-52

Bokslut 53-56

Bokslutskommentarer 57-58

Noter 59-66

Revisionsberättelse 67-68

Dotterbolag 69

Styrelse 70

Ledning 71

KONCERNEN I SIFFROR

KONCERNEN AFFÄRSVERKET

1991 1990 1989 1991 1990 1989

Balansomslutning, Mkr 19 734 17 682 15 131 14 402 11 837 10 226

soliditet,

29 34 31 34 43 35

Överskottsgrad,

4,6 5,0 3,4 7,7 5,6 1,6

Kapitalomsättningshastighet 1,9 1,9 2,0 1,1 1,3 1,6

skuldsättningsgrad 1,1 0,8 0,8 1,1 0,5 0,8

Avkastning eget kapital,% 8,5 9,4 5,7 7,7 8,3 0,8

A v kastning totalt kapital, % 5,5 6,2 4,3 5,7 4,9 1,8

Avkastning sysselsatt kapital,

8,8 9,9 6,8 8,5 7,4 2,7

Årsanställda,

genomsnittligt antal 34 025 35 017 36 587 18 436* 20 816 25 638

Rörelseintäkt

per årsanställd, tkr 655 575 524 526 468 405

Investeringar, Mkr 2 798 2 040 l 485

250 880 866

*)Exklusive av TGOJ AB och SweFerry AB (l 671) disponerad personal.

ST A TISTISK ÖVERSIKT

AFFÄRSVERKET 1991 1990

JÄRNVÄGsTRAFIK, GODS (miljoner enheter)

Tongods 53,2 55,1

Godstonkm 18 569 19 274

Tåg km 38,4 39,8

Vagnaxelkm 2 831 2 679

JÄRNV ÄGSTRAFIK, RESANDE (miljoner enheter)

Resor 77,7 77,4

varav egen trafik (exkl entreprenad) 22,5 26,3

Person km 5 500 6 076

varav egen trafik (exkl entreprenad) 4 320 5 035

Tågkm 57,5 58,9

Vagnaxelkm 1270 1277

RUllANDE MATERIEL (antal) 1991-12-31 1990-12-31

Eli ok Y53 629

Diesellok och lokmotorer 357 386

Elmo torvagnset (enheter) 210 189

Dieselmotorvagnset (enheter) 6

Dieselmotorvagnar 100 100

sittvagnar, ink! restaurangvagnar 908 964

Sovvagnar 142 147

Liggvagnar 102 103

Post- och resgodsvagnar 189 198

Godsvagnar 20 571 23 276

2

l l _i

F ÖRÄNDRIN·GSARBETET FORTSATTER. ••

"Det övergripande målet för trafikpolitiken skall vara att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfreds- ställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning tilllägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader".

Detta fastslogs i 1988-års trafikpolitiska beslut som mål för 1990-talet.

tt genomgripande förändrings- arbete inleddes inom SJ som följd av det trafikpolitiska be- slutet 1988 för att göra SJ till ett effektivt, kundinriktat och lön- samt transportföretag. Den affärsmässighet som införts är nu också förebild för många järnvägar i Europa.

Ett viktigt mål är i enlighet med ovanstå- ende beslut, att resultatet i affärsverket, d v s järnvägsrörelsen, skall förbättras med l mil- jard kronor till och med 1992. Resultatför- bättringsplanerna har hittills kunnat hållas trots den rådande lågkonjunkturen och den negativa påverkan av den 25-procentiga momsen på persontrafik under 1991. Det innebär att årets resultat efter finansnetto i affärsverket uppgår till 386 Mkr mot 372 Mkr föregående år. Om resultatet i affarsverket justeras med avyttring av verksamheter under perioden 1988-1991 är den sammanlagda operativa resultatförbättringen 940 Mkr för kvarvarande verksamheter. Då har vinster från fastighetsförsäljningar inte medräknats.

Omstruktureringsarbetet följer den plan som lades upp i slutet av 1988. Förändring- arna rör samtliga områden inom koncernen.

Genom att införa moderna ekonomi- styrningsprinciper i den decentraliserade or-

3

ganisationen, kan styrning och uppföljning nu ske som i ett modernt industriföretag.

Inom persontrafikdivisionen har ett antal förändringar skett sedan 1988. Nya produkter har lanserats på marknaden såsom snabbtåget X2000, regionaltåg, familjevagnar med lekutrymme, kontorsvagnar, konferensvagnar, sovvagnar med dusch och toalett i kupen, biovagnar och nya restaurangvagnar.

Vidare har nytt datasystem tagits fram för att underlätta för kunden att boka biljetter och nya centraler för telefonförsäljning och upp- lysning har etablerats.

Prissystemet har förändrats och en stark satsning på kundservice och service~änster

har skett.

Inom godstransportdivisionen har föränd- ringar sedan 1988 bland annat omfattat ratio- naliseringar med bibehållen transportvolym.

Detinnebärtill exempel att antaletväxlingslok reducerats från 640 till 400 och att antalet godsvagnar reducerats från 34 000 till20 000.

Vidare har nya combivagnar och vagnar för trailertransporter anskaffats samt tekniska för- sök med trailertågsystem gjorts.

En omfattande förstärkning och utbild- ning av försäljningsorganisationen har också skett.

Under 1991 har omfattande studier ge-

nomförts för fortsatt effektivisering och ut- veckling av verksamheten. Detta har resulterat i att ett flertal pilotprojekt startats. Exempelvis bedrivs viss systemtågtrafik som separata resultatenheter. Matarbanor har etablerats för framdragning av gods till de stora stråken.

Inom den traditionella vagnslasttrafiken sker en koncentration till 11 tågbildningspunkter under 1992. Resultatförbättringspotentialen bedöms genom dessa åtgärder som avsevärd.

Upprustningen av fastighetsbeståndet, sär- skilt större stationer, personallokaler och verk- städer, fortsätter. Planeringen och genomför- andet av angelägna resecentra pågår liksom förberedelser för framtida fastighetsutveckling så snart marknadssituationen så medger.

För hela SJ-koncernen, d v s affärsverket och dotterbolagen sammantaget, blev årets resultat efterfinansnetto 556Mkr mot681 Mkr föregående år. Lågkonjunkturen har varit kännbar framför allt för ASG AB.

Under året har all fårjeverksamhet över- förts till SweFerry AB. Underhållsverkstäderna, som utför större reparationer och tyngre un- derhåll på lok och vagnar, har överförts till TGOJ AB. Väsentliga lönsamhetsförbättringar uppnås nu inom respektive verksamhetsgren.

Dessutom har under 1989 och 1990 resebyråverksamheten sålts och busstrafiken samordnats i Swebusgruppen AB. Genom dessa förändringar har en renodling skett till enbart järnvägstrafik i affärsverket.

I det genomförda och pågående omstrukturerings- och moderniseringspro- grammet har för 1991 kostnader nedlagts med 666 Mkr hänförliga till 1990 och 1988 års avsättningar för omstrukturering .

Under verksamhetsåret togs ett antal poli- tiska beslut som påverkat SJ och koncernen negativt. Det årliga utvecklingsbidraget för godstrafik på ca 450 Mkr upphörde den l juli 1991. Det har allvarligt försämrat de finansiella förutsättningarna för de nödvändiga och mycket omfattande rationaliseringar som nu

4

pågår och som behövs för att kunna utveckla godstrafiken. Mervärdeskattens införande på persontrafik från l januari 1991 fick tyvärr den negativa effekt på privatresandet som bedöm- des under hösten 1990. Enligt tillgänglig branschstatistik har det kollektiva inrikes re- sandet minskat med mer än 15%. För SJ Persontrafiks del är minskningen i resevolym påtagligt mindre än för branschen som helhet.

Ökade marknadsandelar har tagits på en vi- kande marknad.

Genom effektiviseringsarbetet har under året antalet anställda inom affärsverket mins- kat med totalt l 126 personer. Sedan januari 1988 har antalet anställda i affärsverket mins- katmed 10 OOOpersoner, varavungefår hälften har tillhört enheter som övergått till dotterbo- lag eller sålts.

SJ har på uppdrag av kommunikationsde- partementet utrett förutsättningar för och konsekvenser av en bolagisering av SJ. Denna utredning visar att inga finansiella eller andra tekniska problem nu föreligger som hindrar en bolagisering av SJ.

Frågan om konkurrens på järnvägsnätet inom länderna har fått liten uppmärksamhet i Europa. Den stora europeiska frågan är ut- vecklingen av det europeiska bannätet och hur internationella trafiken utförd av de nationella järnvägsföretagen löses bäst. En EG-anslut- ning kommer att öka den interna . tionella tra- fiken. Det är därför nödvändigt att den svenska järnvägsverksamheten anpassas till de normer och riktlinjer som kommer attgälla inom EG.

Inom den gemensamma järnvägsunionen, UIC, pågår nu ett arbete som SJ är starkt involverat i. Det omfattar bland annat upp- läggning av den internationella tågtrafiken, framtagning av datasystem för internationella biljetter och transporter av gods samt teknisk standardisering för att möjliggöra trafik över gränserna.

SJ h ar i svaret på uppdraget från kommuni-

kationsdepart ementet redovisat fö rutsätt-

ningarna för och konsekvenser av ökad kon- kurrens på järnvägsnätet i Sverige. Konse- kvenserna av detta blir att basen för SJs interregionala person- och godstraftknät kan minska drastiskt om en avreglering av järn- vägstrafiken görs på ett felaktigt sätt. För persontrafiken skulle kombinationen av bussavreglering och konkurrens på spåret tvinga järnvägen till nedläggning av betydande delar av trafiken påstomnätet. För godstrafiken finns betydande risk för nedläggning av en stor del av vagnslasttrafiken.

Om järnvägen skall kunna utvecklas och försvarasin marknadsandel krävs fortsatta stora investeringar. Röster i den allmänna debatten gör ibland gällande att inte tillräckligt investe- ras i ny järnvägsmaterieL Sedan 1988 har S}

koncernen totalt investerat 8 500 Mkr varav 5 500 Mkr i rullande järnvägsmateriel eller fasta anläggningar med anknytning till denna.

Enligt de planer SJ nu arbetar med kommer ca

2 500 Mkr att behöva investeras i

järnvägstrafikrörelsen per år de närmaste åren

och ca 3 500 Mkr totalt i koncernen. Det

innebär att resultatnivån successivt måste hö-

jas med ytterligare 500 Mkr i bara järnvägs-

rörelsen. För att klara detta krävs emellertid

att pågående förändringsarbete får ske i enlig-

het med de planer som nu finns.

jÄRNVÄGEN OCH FRAMTIDEN.

Kravet på SJ att utveckla tågprodukter som är långsiktigt kon- kurrenskraftiga ökar kontinuerligt. SJ arbetar därför för att skapa förutsättningar för en framtida utveckling. Under 1991 har SJ främst genom UIC (den internationella järnvägsunionen) och CER ( Community of European Railways) påverkat EGs

satsningar inom järnvägsområdet.

nder 1991 har SJs engagemang i den internationella järn- vägsunionen, UIC, varit bety- dande. Bland annat innehar SJ ordförandeposten i kommis- sionen för strategiska frågor.

Järnvägsutvecklingen i Europa.

Under 1991 publicerades en gemensam upp- fattning beträffande utvecklingen av järnvä- garna i Europa i form av en "vitbok". Den innehåller en samlad strategi och ett antal projekt för utvecklingen av Europas järnvägs- trafik.

6

Nordiska utvecklingsarbetet i CNR.

SJ har även engagerat sig i gemensamt ut-

vecklingsarbete tillsammans med de övriga

nordiska järnvägsföretagen och med dessa

bildat en samarbetsorganisation, CNR ( Com-

munity ofNordic R.ailways ). CNRs uppgift är

att göra Nordens järnvägstrafikföretag bättre

rustade i konkurrensen om de europeiska kun-

dernas rese- och transportbehov. Det handlar

om målinriktade, gemensamma transport-

lösningar, som stärker det nordiska näringsli-

vets konkurrenskraft. Arbetet inriktas nu på

att förbättra dagens tågprodukter och utveckla

nya. Exempel på projekt är nattåg Norden-

Kontinenten, höghastighetsförbindelser i Norden, nordisk kombitrafik, framtida nya nordiska transportkorridorer och borttagan- det av gränshinder av olika slag. En harmoni- sering sker med sikte på att integrera den nordiska järnvägstrafiken med den på konti- nenten.

Utbyggnad av infrastrukturen.

Under året har flera viktiga beslut fattats i syfte att förbättra Sveriges infrastruktur som tyvärr släpat efter i ett antal år. De dansk-svenska

besluten om en förbindelse över Öresund kommer att få avgörande betydelse för ut- vecklingen av trafiken mellan Malmö och Kö- penhamn, inte minst för tågtrafiken till och från kontinenten. Utöver ordinarie anslag för utbyggnad av infrastrukturen har riksdagen beviljat regeringen cirka tio miljarder kronor för återstoden av 1990-talet. Detta beslut togs 1991. Pengarna fördelas av delegationen för infrastrukturinvesteringar och har resulterat i att flera planerade projekt nu kan sättas igång tidigare. Detgäller bland annat Västkustbanan, Svealandsbanan, Mälarbanan och Arlanda- projektet. Men det kommer ändå att dröja

7

flera år innan de nya länkarna i järnvägsnätet kan utnyt~as för effektiv järnvägstrafik.

Forskning och utveckling.

Forskning och utveckling, F o U, syftar både till att stärka järnvägens konkurrenskraft och att öka effektiviteten. SJ initierar och stödjer forskningsprojekt inom järnvägsområdet på universitet och högskolor. Vidare sker ett FoU-arbete i Europa inom ERRI, organisatio- nen som är ett gemensamt tekniskt utveck- lingsbolag för Europas järnvägar.

Inom SJ bedrivs betydande utvecklings- projekt t ex vidareutveckling av snabbtåget X2000, trafiken över Öresund, metoder för bättre resursstyrning och ett stort antal produktutvecklingsaktiviteter.

Järnvägen och miljön.

Sedan 1970 har trafiksektorn ökat sina utsläpp

av den viktigaste växthusgasen, koldioxid,

med omkring 40 %. Ökningen faller uteslu-

tande på de trafikslag som använder fossila

bränslen, nämligen vägtrafiken och flyget. Den

svenska järnvägstrafiken bidrar obetydligt till

utsläppen av växthusgaser. Ä ven när det gäller

sådana utsläpp som ökar försurning och över- gödning är järnvägens bidrag helt försum- bara, eftersom den svenska elkraftsproduk- tionen endast till några procent baseras på förbränningsteknik

Faktum är att trafikens bidrag till försur- ning, övergödning och växthuseffekt skulle öka med ca 20 % om alla järnvägstransporter lades över till landsväg och flyg. Självfallet skulle då också trafikolyckor, vägslitage och köbildning öka kraftigt. En ökad järnvägstra- fik skulle i motsvarande grad minska dessa problem. En kraftfull satsning på järnvägen blir därmed också en miljösatsning.

8

SJ har via sitt in tern a miljöarbete ytterligare minskat järnvägens egna miljöproblem. En inledande miljörevision har genomförts vid samtliga verkstäder. Detta har bland annat lett till en omfattande modernisering av tank- ningsanläggningarna, nya målningsanlägg- ningar har tagits i drift och vattenbaserad färg har i de flesta fall ersatt de lösningsmedels- baserade fårgsystemen. Dessutom minskar nu SJ radikalt användningen av rengöringsmedel som baseras på organiska lösningsmedel.

Miljöutbildningen av de anställda fortsätter och SJ utarbetar miljöbaserade inköpskriterier för såväl nya fordon som nya byggnader.

'

PROFILEN.

SJs förändringsprogram på temat "På tre år ochlOOpunkter ska SJ bli bättre" genomförs enligt plan. Vid årsskiftet hade 71 av de 100 punkterna åtgärdats. Programmet går nu in i sin slutfas.

enom JOO-punktsprogram- met har SJ bl a via extern annonsering kontinuerligt redovisat vilka förändringar som genomförts. Program- met har rönt stor uppmärksamhet och även haft påtaglig betydelse för SJs image både internt och externt.

SJs profilprogram ligger nu fast till alla delar. Den nya symbolen och SJs nya profil-

fårger pryder lok, vagnar, stationer och andra profilbärare i allt större omfattning. Likaså har olika detaljer inom verksamheten successivt fått ny SJ-identitet, som till exempel viss ut- rustning i tågen, tidtabeller, broschyrer och reklamartiklar.

Den visuella proflien har dokumenterats i en heltäckande manual med specialutgåvor för exempelvis skyltprogrammet, märknings- och ommålningsregler samt viss annonsering.

i,., - - -- - ---- --- - ---=,_,._.,_. _ . _-- - --- - - - ---- - - ---.. - - - --.,

De här punkterna har vi hittills bockat av i vårt stora

för ändringsprogram.

Nu går vi vidare.

·i

!

'

DETTA AR ^•• SJ - KONCERNEN .

SJ-koncernen består av affarsverket SJ och dotterbolag, av vilka de flesta ingår i Swedcarriergruppen.

Affarsverket, som är indelat i divisioner för persontrafik, godstransporter, fordonsunderhåll och fastigheter, fungerar också som moderbolag i koncernen.

asen i SJ-koncernens affarsverk- samhet utgörs av järnvägstrafi- ken. Verksamheten i dotterbo- lagen är naturliga komplement och stöd till tågverksamheten.

lO

PERSONTRAFIKDIVISIONEN bedriver trafik på stomnä.tet och entreprenadtrafik åt läns- trafikhuvudmännen och staten. Totalt trans- porterades 78miljonerpassagerareunder 1991, vilket motsvarar 5,5 miljarder personkilome- ter. Divisionen omsatte under året 5 098 Mkr och har 8 819 anställda.

. - - _{... ~}

^... _-.\ · --- ... ^{-"'. -}

^-. _.

.

. ^.

'

GoDSTRANSPORTDIVISIONEN transporterade un- f)

der 1991 totalt 53 miljoner ton. Det motsvarar 18,6 miljarder tonkilometer. Divisionen ut- vecklar och tillhandahåller tunga, frekventa

transporter över långa avstånd och kund- f

anpassade transportlösningar. Antal anställda ä.r 4 299 personer.

l • _ _ _ , - •

-- ^{- - -··....} ..

·t •J : rn - ' . . , ""

. .. .... ;: ·

.,, : f •

f • •

! .:. ' ---·

- '

fASTIGHETSDIVISIONEN ansvarar för förvaltning,

uthyrning, exploatering och försäljning av SJs

mark- och fastighetsbestånd. De totala ex-

terna hyresintäkterna uppgick under året till

316 Mkr. Antalet anställda ä.r 323 personer.

4~- . ·\ 41 ' .

- J- - - ~ . ;

----~ ~

- - k

MAsKINDIVIsiONEN levererarunderhålls~änster

till Persontrafik- och Godstransportdivi- sionerna. Antalet anställda är 2 807 personer.

ASG AB arbetar med transport, spedition och lagring av gods på den nordiska marknaden och i Europa. Omsättningen var under 1991 totalt 7 700 Mkr på S 403 anställda. Under året har ASG transporterat 7,9 miljoner ton i Sverige. SJ äger 45 % av kapitalet och har 62 % av rösterna i ASG.

CoMBITRANs SwEDEN AB är ett speditionsfö- retag specialiserat på internationella transpor- ter. Omsättningen uppgick 1991 till449 Mkr.

SJ äger 40 % av aktiekapitalet och har S l % av rösterna.

SWEBUSGRUPPEN AB omfattar bl a Swebus AB som bedriver persontrafik med buss i egen regi och i samarbete med länstrafikh uvudmän.

Omsättningen i Swebus var 2 620 Mkr 1991 och antalet anställda totalt 4 671 personer.

' '

AB SvELAST har totalt 500 fordon. Företaget är till stor del ett supportföretag åt SJGo<Js och omsatte under 1991 totalt 369 Mkr och har 794 anställda.

11

AB TRAFIKREsTAURANGER tillhandahåller ser- vice i anslutning till tågresor, både på tåg och i stationer. Företaget har 81 restaurangvagnar och 4 konferensvagnar. Omsättningen var under 1991 totalt S6S Mkr och antalet anställda är 1 147 personer.

"

' \

. ^'

:.· ., . II -

_j_ -- -

- . --

.

SwEFERRY AB driver SJs samlade fårjerörelse, såväl gods- som persontrafik, på 4 linjer till Danmark och Tyskland, dels med egna fartyg men också i partnerskap med andra intressen- ter. Trafiken drivs med 12 fartyg och omsatte l 818 Mkr 1991. SweFerry har totalt 2 300 anställda.

SJ lNvEsT AB hanterar vissa finansiella tjänster inom koncernen.

TGOJ AB bedriver verkstadsrörelse för spårbundna fordon samt viss gods- och per- sontrafik. Omsättningen var l 234 Mkr med totalt l 783 anställda. Under 1991 sammanför- des SJs underhållsverkstäder med TGOJ.

- _- ... ^{····~· - - -}

SwEDERAIL AB marknadsför på konsultbasis

SJs och Banverkets samlade kompetens inter-

nationellt.

PERSON AL.

Stora resurser har under de senaste åren lagts på att vidare- utbilda och utveckla personalen inom SJ-koncernen.

Förändringar har inneburit att många personer under de senaste åren har omplacerats eller fått lämna företaget. Genom projektet Effektivitet Genom Samverkan har de anställda fått större ansvar och möjlighet att påverka det egna arbetet.

ationaliseringarna har lett till omfattande personalöver- skott Detta har lösts genom naturlig avgång och ompla- cering men har också med- fört uppsägning av personal. Parallellt med omställningsarbetet har en rad aktiviteter ge- nomförts för att utveckla och eff ektivisera organisationen.

Ett omfattande projekt för att öka samver- kan inom företaget har genomförts under året.

Projektet Effektivitet Genom Samverkan (EGS) har gett de anställda på alla nivåer utökade möjligheter att p å verka verksamhe- ten på den egna arbetsplatsen genom regel- bundna arbetsplatsträffar och arbete i sam- verkansgrupper. Sådana arbetsplatsträffar och samverkansgrupper finns nu över hela företa- get och är det naturliga sättet för cheferna att utveckla verksamheten. Samverkansformen har i väsentlig grad ersatt MBL-förhandlingar.

Nytt löneavtal.

Fr o m 1991 gäller ett nytt kollektivavtal för affårsverket. Det nya avtalet har anpassats till övriga avtal i branschen. Bl a har det gamla löneplansystemet avskaffats och ersatts av ett modernt tarifflönesystem och individuella lö- ner som på ett bättre sätt kan premiera kvali- fikati oner och goda arbetsprestationer. Avta-

13

let har kompletterats med möjligheter att in- föra resultatbonus. Förutsättningarna för att införa bonus också i dotterbolagen under- söks.

I anslutning till att verksamhet överförts till bolag inom koncernen har nya bransch- anpassade kollektivavtal träffats.

Övriga utvecklingsområden.

Andra områden där särskilda utvecklingsin-

satser genomförts under året är bl a

ledarutveckling, jämställdhet, rehabilitering

och friskvård samt arbetsmiljö . Omskolning

och kompletterande utbildning har genomförts

ute i verks amheten i an slutning till

förändringsarbetet.

PERsONTRAFIK.

Persontrafiken har under året starkt fått känna av rådande lågkonjunktur. Införandet av resemoms har också bidragit till ett kraftigt minskat resandeunderlag för alla i person-

trafikbranschen. Trots detta har SJ-koncernen fortsatt satsningarna på en förbättrad totalservice och tagit mark- nadsandelar på den vikande marknaden.

uccen med snabbtåget X2000 fort- sätter. Under året har X2000-trafi- ken på sträckan Stockholm-Göte- borg utökats kraftigt. Redan under första året har 210 000 resenärer provat X2000. Därigenom har betydande marknadsandelar tagits från flyget.

Framgångar trots hårdare marknad.

Tågresan skall inte enbart vara en transport- sträcka. Kunden skall ges en meningsfull res - tid. Därför utvecklas i snabb takt nya produk- ter för att ge tågresan ett bra innehåll.

Den nya resemomsen på 25% som infördes 1991 förorsakade kraftiga avbräck för rese- industrin. I kombination med lågkonjunktu- ren har resandet påverkats negativt. Det totala kollektiva långväga inrikesresandet minskade under 1991 med mer än 15 procent. Genom offensiva marknadsåtgärder, t ex Reslustkort- kampanjen med kraftiga rabatter för fritids- resandet under sommaren, i kombination med framgångsrika produkter och tjänster, be- gränsades bortfallet av resenärer för SJ Person- trafik i förhållaode till marknaden i övrigt. Det innebär således ökade marknadsandelar på en vikande marknad.

Svag marknad även 1992.

Den rådande lågkonjunkturen innebär med

14

stor sannolikhet en forsatt svag marknad för hela resebranschen även 1992. Den sänkta resemomsen från 25 till 18% kan möjligen stoppa nedgången i privatresandet En tillväxt i affärsresandet förutsätter en ökad allmän aktivitetsnivå inom näringsliv och offentlig förvaltning.

Det finns goda förutsättningar för SJ Per- sontrafik att fortsätta ta ökade marknads- andelar. Tillgång till fler X2000-tågsätt gör det möjligt att fortsätta den starka inbrytningen på affärsresemarknaden. Produktutvecklingen i övrigt skapar en bra grund för att ta ökade marknadsandelar även inom privatresandet.

Produktutveckling i världsklass.

Samarbetet med länstrafiken har under året resulterat i det så kallade T ågplus, som innebär att resenärer nu kan kombinera resor med SJ och länstrafik på samma biljett. Detta system som är rikstäckande är unikt för Sverige. För att förbättra och underlätta kollektivresandet utvecklas också en ny Rikstidtabell för all tåg- och busstrafik i landet.

En helt ny produkt, "Bio på tåg", lanserades under året. Det är en unik satsning som hittills inte har sin motsvarighet någonstans i värl- den.

Sammanf attningsvis har SJ fr o m 1988 byggt om personvagnar, infört barnfarnilje-

t)

vagnar, kontorsvagnar, konferensvagnar, biovagnar, sovvagnar med dusch - allt för att erbjuda en innehållsrik och meningsfull restid för alla kunder.

Nya trafiklösningar.

SJ Persontrafik arbetar nära länstrafik- huvudmännen för att utveckla nya regionala trafiklösningar som också kan kopplas effek- tivt till fjärrtrafiken. Ett exempel är det avtal som slutits mellan berörda intressenter i re- gionerna om att starta en ny regionaltrafik med snabba motorvagnar mellan Sundsvall och Östersund.

Under året introducerades också ett nytt City-Expresståg mellan Falun och Stockholm.

Restiden reduceras med en halvtimme och servicen ombord har väsentligt förbättrats.

Lockar fram reslusten.

Den största och mest framgångsrika mark- nadssatsningen under året var rabattkortet Reslust, som gav en kraftig rabatt på resor i andra klass under semesterperioden.

Kortet som såldes i hela 250 000 exemplar medförde också rabatter i restaurangvagnen, på hotell och på serveringar på stationerna.

Reslustkortet resulterade i en ökad andel för tåget av det totala sommarresandet Många resenärer lockades också genom SJs tidigare- läggning av momssänkningen. Den innebar att priset i andra klass redan den l december, före momssänkningen, sänktes med 8,5%, vil- ket ökade jul-och nyårsresandet

Effektivare bokning och försäljning.

Det skall nu bli lättare och snabbare för rese- närerna att få information om resor och att boka biljetter genom ett helt nytt datoriserat försäljningssystem som successivt tas i bruk.

Under året infördes ett 020-nummer för hela landet där s~talen automatiskt kopplas till någon av de nya regionala telefonförsälj- ningsenheterna. Det innebär att kunderna nu

16

endast behöver betala avgiften för ett lokal- samtal. En ny generation dataterminaler har installerats på egna försäljningsställen och på resebyråer för att effektivisera försäljningsar- betet. Att boka resan per telefon och få biljetter och inbetalningskort direkt hemskickade per post, är en ny service som erbjuds kunderna.

Samarbete med Posten om Expressgods.

Under året träffades ett avtal med Posten om samgående mellan SJExpressgods och Posten Lättgods. SJ Expressgods arbetar från l juli som entreprenör till Posten.

SWEBUS AB.

År 1991 var Swebus ABs andra verksamhetsår.

Resultatet förbättrades markant och uppgick till 89 Mkr mot 27 Mkr 1990.

Koncentration på busstrafiken.

Swebuskoncernen ändrade organisation 1991.

All rörelsedrivande verksamhet samlades i ett bolag, Swebus AB. Samtidigt flyttades hu- vudkontoret från Göteborg till Stockholm för att förenkla administrationen och öka effekti- viteten. Under 1990 inleddes ett omstruktu- reringsarbete. Syftet är att öka lönsamheten genom att koncentrera verksamheten på kärnaffären som är busstrafik. En del verk- samheter har avyttrats eller avvecklats samti- digt som förvärv har skett av andra företag.

Swebus AB är Nordens största bussföretag med en omsättning om 2 620 Mkr, 4 671 anställda och 2 473 bussar.

Årets största förvärv.

Årets största förvärv var Postens Diligenstrafik

ochMalmfåltens Omnibus AB. Köpet av dessa

företag gav Swebus täckning även i Norrbot-

ten och Västerbotten. De båda bolagen, vars

verksamhet främst omfattade lokal och regional

• •

• •

•

17

;

l '

l

l ' .

busstrafik på entreprenad, hade tillsammans en omsättning som uppgick till238 Mkr 1990 och en fordonspark på 280 bussar. De båda enheterna har integrerats i Swebus ABs orga- nisation och bildar Swebus Lyckseleregion.

Mindre, men viktiga förvärv har varit AB Kristinehamns Omnibus och Gunnarssons Buss AB. Entreprenadtrafiken i Nya Vadstena Buss AB har också förvärvats. Dessa uppköp har ökat Swebus fordonspark med totalt 30 bussar.

Nya affårsmöjligheter.

Många kommuner och flera län bedriver all busstrafik i egen regi. Under de närmaste åren kommer en stor del av den trafiken att lämnas ut på anbud. Det kan handla om trafikuppdrag för 4 000 bussar inom den närmaste femårsperioden.

AB TRAFIKRESTAURANGER.

Utvecklingen inom hotell- och restaurang- branschen har varit negativ under året med många konkurser. Ä ven AB Trafikrestauranger (TR) har påverkats negativt.

stationsrestaurangerna och Fast Faod-en- heterna ( cafeer, hamburgerier o dyl) mins- kade försäljningen med ca 10% med an försälj- ningen ombord på tågen minskade med ca 5%.

Stora förändringar.

För att förbättra situationen har nya produkter lanserats på stationerna. Exempel pi detta är

"hämtmat" i form av Express Meny och andra

20

enklare menyer på restaurangerna.

I andra fall har nedskärningar fått göras, som i Göteborg där restaurangen på central- stationen stängts och endast barserveringen ftnns kvar.

En ny restaurangvagn, bistrovagnen, har utvecklats och de första exemplaren har leve- rerats.

Krävande kostnader.

För att minska de administrativa kostnaderna har TR gått samman med AB Svelast i en gemensam administration.

Kostnadsminskningarna har inte helt kun- nat kompensera den uppkomna minskningen av försäljningsvolymen på 10% . Personalkostnader, råvarukostnader och an- dra tillhörande omkostnader har visserligen minskat, men detta har motverkats av andra kostnadshöjningar.

TR arbetar inte bara på restaurang- marknaden utan äger även hotell, bland annat Royal Viking Hotel i Stockholm. Detta hotell har under 1992 överförts till moderbolaget AB Swedcarrier. I bö~an av 1992 har Hotell Resi- dens i Malmö avyttrats.

Rationaliseringar ger bättre resultat.

Genom ovanstående åtgärder har TR nu en betydligt effektivare organisation. Åtgärderna under 1991 får nu genomslag fullt ut och planerade rationaliseringar under 1992 för:- bättrar resultatet.

Omfattande projekt för att öka servicen och effektiviteten har också genomförts, bland annat satsningen på Fast Faod-enheterna i Stockholm, som kommer att leda till kvalitets- förbättring och förhoppningsvis också till ökad försäljning.

~r

l l

i

l i

l1 l

i ^l

::

)

l l !

: l

l

l

J

.. l

GansTRAN SPORTER.

Genom en fortsatt aktiv kundanpassning av godshanteringen stärker SJ-koncernen sin ställning som den naturliga samarbets- partnern för svensk industri. Den snabba utvecklingen~ Euro~a

innebär intressanta framtidsvyer och SJ tar även här akttv del1 utvecklingen av de internationella transporterna.

odstransporter på järnväg skall vara ett starkt och självklart transportalternativ för svensk industri såväl avseende inrikes som utri- kes transporter. SJ Gods har under de senaste åren utvecklat ett samarbete med svenskindu- stri för att få en grund för rätt utveckling av transportsystem, vagnmateriel, kundservice och transportkvalitet

Kundanpassade transportlösningar är kär- nan i SJ Gods utveckling. En breddning av marknadsföringen har inletts tillsammans med omfattande rationaliseringar. Detta innebär att en stark utveckling av de stora kundernas transporter genomförs samtidigt som mark- nadsföring och försäljning av enstaka vagnslaster till såväl stora som små kunder intensifieras. SJ Gods breddar marknadsfö- ringen för att återta marknader för transport av högvärdigt gods, särskilt inom livs- medelstransporter, transporter av farligt gods och specialtransporter. Järnvägens naturliga förutsättningar ligger i första hand i att produ- cera tunga frekventa transporter över länga avstånd.

För att skapa förutsättningar för en långsik- tig och stabil utveckling av godstransporter på järnväg är det viktigt att endast transporter som är lönsamma genomförs. Den inriktning som finns inom många europeiska järnvägs-

22

företag att endast sträva efter volym är för SJ ingen framkomlig väg på sikt.

Vagnslasttrafiken.

Den traditionella vagnslasttrafiken svarar för merparten av SJ Gods transportvolym. Ge- nom omfattande rationaliseringar och kostnadsreduktioner under den senaste treårsperioden, har grunden lagts för utveck- lingen av vagnslasttrafiken. Nu trimmas den ytterligare genom att sk koncentrerad tåg- bildning införs. Den innebär en omfattande decentralisering av verksamheten till elva produktionsområden och skapar förutsättning för lokal anpassning av verksamheten. Ge- nom fördelning av resurser i personal, lok och vagnar öppnas möjligheter för en fullständig delegering och resultatstyrning. Produkt- utvecklingen inom divisionen omfattar bland annat anpassning av tidtabeller, kvalitets- styrning, utveckling av vagnmaterial samtlast- nings-och lossningsteknik För att kunna sälja dörr till dörrtransporter har samarbetet med Svelastutvecklats kraftigt. Genom detta kan SJ Gods nu erbjuda totallösningar över hela Sverige, även där järnvägsspåren inte når fram.

~ ^'"'

l'

..

i

i l1

i:

_j

Kontinenttrafiken.

Kontinenttransporterna har utvecklats så att nu 4 500 direkttåg från Sverige till kontinenten finns inlagda i tidtabeller i Europa. U n der 1991 har arbete inletts med att fä mer returlaster från kontinenten till Sverige. Ett sådant "Tur och retur-" system finns sedan november mellan Sverige och Frankrike (Helsingborg-W oippy ).

Projekt har startats för att fortsätta utveck- lingen där distribution och lagerhållning skall fullständiga transportsystemen. Genom detta skall de växande transportbehoven för svensk industri säkerställas. Vagnbehovet för konti- nenttrafiken tillgodoses genom samarbete med fristående vagnbolag bland annat det av SJ hälftenägda Nordwaggon AB.

Genom att kontinenttrafiken nu har fyra fårjeleder att välja på har det skapats goda förutsättningar till flexibilitet och konkurrens.

Därmed tillgodoses marknadens ökade krav på kvalitet och effektivitet. För att förbättra transporterna och marknadsföringen för trafi- ken mellan Tyskland och Sverige utvecklas samarbetet med den tyska järnvägen (DB).

Diskussioner har inletts om att etablera ett gemensamägt (DBISJ) marknadsföringsbolag för transporterna mellan Sverige och Tysk- land.

Försäljning av utrikestransporter sker även via speditörer.

Systemtrans porter.

Kännetecknande för de sk systemtran- sporterna är att SJ Gods tillsammans med m

kund bygger upp ett avgränsat transportsys- tem. Under 1991 har detta ytterligare utveck- lats då ett system, det så kallade Töva-syste- met, drivs för SCA som egen resultatenhet där även lokförare och linjelok avdelats till detta system. Erfarenheterna från T öva-projektet är så positiva att övriga systemtransporter troli- gen kommer att utvecklas enligt samma prin- ciper. Nya systemtransporter i form av egna resultatenheter utvecklas också.

24

Kombitrafiken.

Kombitrafiken koncentreras nu till tretton terminaler (Luleå, Umeå, Sundsvall, Gävle, Borlänge, Örebro, Norrköping, Stockholm, Göteborg,Jönköping, Älmhult, Helsingborg och Malmö). Därmed skapas förutsättningar fören lönsamframtid för kombitrafiken. Detta är ett villkor för överlevnad och utveckling då alla subventioner nu är borta. Kombitrafikens kunder är åkerier, speditörer och rederier som har egna lösa lastbärare. I grunden är kombikunderna konkurrenter till vagnslast- trafiken. SJ avser därför att, under 1992, separera kombitrafiken från godstransportdivisionen och överföra kombiverksamheten till ett fri- stående bolag inom AB Swedcarrier.

SJ Gods effektivast i Europa.

SJ Gods har utvecklats mycket starkt och visar i flera jämförelsetal att man ligger i täten i Europa vad gäller tonkilometer per vagn, tonkilometer+personkilometer per anställd och tonkilometer i förhållande till BNP.

AB SVELAST.

AB Svelast har allt mer utvecklats till ett s k supportföretag till SJ Gods och är ett av Sve- riges största åkerier, med drygt 500 fordon.

Svelastgruppens basverksamhet är transporttjänster och kringtjänster som riktar sig till industri- och handelsföretag.

Detta har utvecklats positivt under 1991 och trenden bedöms hålla i sig även under 1992.

I Svelastgruppen ingår TIS AB i Norrkö- ping, vars viktigaste verksamhet är distribu- tion av apoteksvaror i Östergötland samt TransMigro AB som nu ansvarar för SJs pallhan tering.

GDG Transport såldes.

Under året sålqes en del av verksamheten i

GDG Transport. Denna del utgjordes av den

trafik som bedrevs åt ASG AB. I uppgörelsen

• •

• •

ffil

, 1 Il

! _l Il _!

r

l

i l

l l

ingick totalt 225 fordon och cirka 275 perso- ner. Genom denna försäljning koncentreras och renodlas verksamheten.

Service och kringtjänster.

Som stödföretag till SJ Gods erbjuder Svelast en mängd kringtjänster som bland annat for- sling, pallhantering, vagnrengöring, medver- kan i marknadsföring, distributionslagring, tangerbilservice m m.

Samarbetet med SJ Gods går ut på att komplettera järnvägstransporterna för att kunna utföra totala transportuppdrag. Hel- hetslösningar ökar framförallt effektiviteten och kundservicen.

Firmabilsmarknaden, som ingår i Svelast- gruppens basverksamhet, utvecklades posi- tivt under det gångna året. Denna trend kom- mer sannolikt att hålla i sig under 1992. Kon- kurrenterna på marknaden är dels kundernas egna firmabilar, dels andra lokala åkerier.

ASG AB.

Expanderar och investerar i Norden och Tyskland.

ASG AB är ett av Europas största företag inom transport, spedition och lagring. Verksamhe- ten bedrivs i två divisioner, Sverige och Inter- national.

Verksamheten 1991 har präglats av svackor, men också av insatser som kan leda till goda framtidsresultat. Under året har ett åtgärds- program för att möta utvecklingen införts som bland annat medfört att antalet medarbe- tare minskat. Positivt är dock att det gjorts flera uppköp i Sverige som ytterligare breddat verksamheten. Dessutom har ASG förvärvat 30% i ett av Tysklands mest välkända trans- portföretag, ATEGE. Samtidigt stärker ASG nu sina positioner på den nordiska markna- den.

28

Satsar på terminaler och lager.

Under året har beslut om byggande av nya terminaler och lager tagits. En ny terminal har invigts i Karlstad. Ett lager på 35 000 kvadrat- meter har invigts i Jönköping, där bland andra Bosch och Siemens har lager och distribution av vitvaror för nordenmarknaden.

Under november slöts ett långsiktigt avtal med Ford som innebär att ASG övertar lag- ring och distribution av bilreservdelar i Nor- den. Därför investeras i ett nytt lager i Örebro på 18 000 kvadratmeter, som byggs under 1992.

I Göteborg byggs ou ett nytt lager på 16 000 kvadratmeter för nya uppdrag åt ICA, Braun och BP.

Dessa investeringar passar väl in i ASGs handlingsplaner, som innebär totalansvar för lagring och distribution inom Norden.

Specialister på möbeltransporter.

På hemmamarknaden förvärvades 1991 Tibro LBC AB, som arbetar med transport- förmedling, lagring och distribution. Företa- get är specialiserat på svenska och internatio- nella möbeltransporter. Genom uppköpet breddas verksamheten ytterligare. Företaget hade vid uppköpet en omsättning på 160 Mkr och 130 anställda.

ASG Exact.

Under hösten har produktionen startat för en ny transporttjänst som avser paket upp till35 kg i Norden. Tjänsten marknadsförs under namnet ASG Exact. Totalt har investerats 40 Mkr bland annat i sorteringsanläggningar på sex huvudterminaler i Sverige.

Expanderar inom Norden.

Att ASG nu fortsätter att expandera inom

N orden stärker inte bara h andeln inom Nor-

den utan även handeln med Tyskland. I Fin- land avslutades uppbyggnaden av ett dotter- bolag.

I Danmark förvärvade ASG aktie- majoriteten i Nord Transportkompagni A/S.

Tillsaromans med detta har nu bildats ett holdingbolag, som ägs till 65% av ASG.

Holdingbolaget äger i sin tur det rörelse- drivande företaget. Ytterligare ett dotterbolag i Danmark finns redan tidigare som arbetar med flyg- och sjöfrakt Den nya koncernen drivs under namnet ASG och är nu Danmarks fjärde största transportkoncern.

Köpte tyska ATEGE.

Ett av de viktigaste förvärven skedde i septem- ber 1991, då ASG förvärvade 30 procent i det tyska transportföretaget A TEG E. A TEG E hade då en omsättning på 600 Mkr, 600 anställda och har verksamhet både i västra och östra Tyskland.

I samma uppgörelse köpte AT EGEs ägare, schweiziska Goodrand AG, 30 procent av ASGs tyska dotterbolag. Genom dessa företagsköp stärks ASGs representation på den tyska marknaden. Detta är en nödvändig- het för att kunna behålla nuvarande ställning, eftersom Tyskland är den viktigaste markna- den inom EG. Köpet innebär att ASG och ATEGE kan samordna bl a produktutveck- ling, marknadsföring och ADB-utveckling, både för trafik mellan Norden och Tyskland och mellan Tyskland och övriga världen.

COMBI1'RANS SWEDEN AB.

CombiTrans Sweden AB är ett speditionsfö- retag som specialicerat sig på internationella transporter, bl a kombinerad trafik på järnväg och biL CombiTrans är agent för SJ och Deutsche Bundesbahn, DB. CombiTrans be- driver också verksamhet med privatvagnar,

29

trailers och containertrafik.

Omsättningen uppgick till449 Mkr.

Årets resultat har påverkats negativt med 6 Mkr genom ett förvärv av ett bolag som sedan ej visade sig kunna leva upp till de garantier som ställts på verksamheten.

CombiTranskoncernen har 65 anställda.

SJs ägarandel är 40 % av aktiekapitalet och 51%

av rösterna.

NORDWAGGON AB.

Nordwaggon ABs affårside är att hyra ut järnvägsvagnar för nationell och internatio- nell godstrafik både genom SJ och egen repre- sentation, på kontinenten och i Sverige. Nord- waggon ska också arbeta för en minimering av tomvagnar i syd-nordgående riktning och till- sammans med SJs kunder medverka till tek- nisk utveckling av privatvagnar. SJ och AB Electrolux äger 50% vardera av företaget.

Nordwaggon omsatte under sitt första

verksamhetsår 20 Mkr.

! 1' l ^j

'~

j

'

i l

l

_l

F ASTIGHETSVERKSAMHETEN .

Under året har SJ invigt 25 nyrenoverade och moderniserade stationer. I övrigt har fastighetsverksamheten inriktats på underhåll och upprustning med särskild satsning på personal- utrymmen. Ä ven övriga fastigheter som är uthyrda utvecklas kontinuerligt. Projekt för nyexploatering förbereds i väntan på gynnsammare marknadsläge.

Js fastighetsbestånd är omfattande, geografiskt mycket utspritt och i behov av upprustning och moder- nisering. satsningen på att rusta upp stationerna- både den inre och yttre miljön - har hittills varit mycket stor.

Fram till1991 harca60 stationerupprustats till en kostnad av 400 Mkr. Arbetet fortsätter med inriktning på att 100 stationer skall bli moder- niserade före utgången av 1993.

Ä ven för fastighetsbeståndet i övrigt vidtas åtgärder för att hinna ifatt det eftersatta under- hållet. Hittills har cirka hälften av detta program åtgärdats.

Ett särskilt program genomförs för att upp- rusta ca 200 personalutrymmen över hela lan- det. Detta går som planerat och kommer att vara genomfört vid årsskiftet 92-93.

Effektivare förvaltning.

För att få en effektivare förvaltning pågår försök med bonussystem i syfte att skapa incitament för lägre energiförbrukning och ökad externuthyrning.

Ett rapportsystem har byggts upp för att enklare kunna identifiera det ekonomiska resultatets utveckling för varje fastighet. Vi- dare har ett nytt hyresdebiteringssystem in- förts och ökad uppmärksamhet har ägnats åt

30

problem med ränteförluster och uteblivna hyres betalningar.

Dämpad fastighetsmarknad.

Fastighetsmarknaden har under 1980-talet präglats av att värdetillväxten varit mycket god. Stor efterfrågan på lokaler i bra lägen och förväntningar om framtida värdetillväxt har gjort att direktavkastningskravet kunnat sät-

tas lågt.

Marknaden har nu kraftigt avmattats. I synnerhet gäller detta för nya byggrätter.

Tecken på att denna trend skulle brytas under 1992 saknas.

Hittills har planeringsprocesserna för ex- ploatering satts igång för ett 30-tal projekt.

Fastighetsbeståndet har på lång sikt en stor potential. Med det förändrade läget på fastig- hetsmarknaden måste också sättet och tiden för att genomföra projekten förändras. Arbe- tet koncentreras i första hand kring angelägna resecentra. De delar som rör exploatering av SJ-mark indelas i mihdre etapper i avvaktan på ett gynnsammare marknadsläge. Projekttäv- lingar har under året genomförts bl a i Göte- borg, Malmö, Nässjö och Skövde.

Framtidsutsikter.

Fastighetsutveckling av SJs komplicerade pro-

o

o

jekt är en i tiden utdragen process. Många av projekten befinner sig i inledande pla- neringsskeden. Detta arbete som bedrivs till- sammans med kommunerna väntas resultera i fler färdiga planer under den närmaste

31

treårsperioden. Därigenom finns förutsätt- ningar för att snabbt kunna genomföra projek- ten så snart marknadssituationen så medger.

·En stor styrka är därvid att SJs fastigheter ofta

befinner sig i centrala lägen på orten.

l

J •

i .

l

!

l

l

l l

i

i!

'

! l

l l .

FÄRJETRAFIKEN.

All fårjeverksamhet har under 1991 samlats inom SweFerry AB.

Trafik bedrivs mellan Sverige och Danmark samt mellan Sverige och Tyskland. Inom både persontrafiken och godstrafiken ^är inriktningen att öka kapaciteten, tillgängligheten och servicen.

A v den anledningen sker nu förändringar vad gäller färjor och hamnanläggningar.

weFerry AB övertog under 1991 färjetrafiken från affårsverket inom SJ samt de bolag inom AB Swedcarrier som hade anknytning till få~everksamhet. Därmed sam- lade SJ all f~ekompetens inom koncernen i ett bolag och skapade en bra bas för att vidareutveckla trafiken till de nya förutsätt- ningar som händelserna inom EG och Östeu- ropa medför.

SweFerrys färjetrafik drivs mellan Sverige och Danmarkfrysklan d, på de kortaste linjerna och med täta avgångar. Som ett led i omstruk- tureringen till denna affärside såldes i början av 1992 ägarandelen i TT-Line, Trelleborg - Travemi.inde. Återstående linjer, dvs Helsingborg - Helsingör, Limhamn - Dragör, Trelleborg - Sassnitz och Helsingborg - Köpenhamn lever upp till kraven korta avstånd och hög tillgänglighet. De närmaste åren kommer verksamheten att koncentreras på att utveckla nuvarande fårjelinjer vad avser till- gänglighet, kapacitet och service.

Miljövänlig färja tillleden Helsingborg-Helsingör.

Den 4 november 1991 invigdes ScandLines AIS, som är ett hälftenägt bolag mellan SweFerry och DSB, Danske Sta.tsbaner. Verk- samheten har haft initialproblem med bl a

32

kapacitetsbrist, men ett kraftfullt åtgärdspro- gram och insätta.ndet av ytterligare en ny färja har avhjälpt bristerna. ScandLines A/S, som tog över driften på HH-leden, disponerar under 1992 sex färjor, varav tre från SweFerry.

En av dessa är nybygget M/S Aurora af Helsingborg som sattes i trafik våren 1992.

Färjan är byggd med stor hänsyn tagen till miljön och bl a kommer man att för första.

gången i världen prova katalytisk avgasrening på en fårja.

Trafiken på leden Limhamn - Dragör har under året fungerat utan störningar och linjen har uppnått rekordhöga volymer på person- fordonssidan.

TS-Line förbättras.

Tysklands enande har inneburit ett ökat persontrafikresande med TS-Line dvs linjen Trelleborg-Sassnitz. För att bättre utnyttja färjornas kapacitet installerades under året ett satellitbaserat kommunikations- och datasys- tem, som gör trafiken oberoende av telefon- nätets brister i östra Tyskland.

Som ett andra steg i att öka kapaciteten och servicenivån på linjen byggs de två fraktfärjorna om till s k kombifärjor, vilket innebär att de kan ta fler personbilar och passagerare. I takt med att infrastrukturen i östra Tyskland blir bättre, kommer TS-Line att öka i attraktions-

o

o

l~

(

kraft, och leden kommer senare under 90-talet att behöva nya fartyg och hamnanläggningar för att klara den ökade efterfrågan.

Färjelinjen Trelleborg - Rostock avveckla- des 1991 efter att ha varit i drift under en kort period och visat otillfredstillande resultat.

Lastbilsfårjan Saga Skåne har därefter sålts.

TT-Line sålt.

För att koncentrera SweFerrys affärside till korta överfarter och hög tillgänglighet såldes andelen i TT- Line till Rederi AB Gotland i början av 1992. I samband därmed såldes också fraktfårjan Nils Dacke medan Nils Hol- gersson är uthyrd till den nya delägaren under

1992. Färjan är efter hyresperiodens slut såld till Brittany Ferries, Frankrike.

Kontinentgods på järnväg.

Två av SweFerrys linjer räknas till de riktigt stora vägarna för kontinentgods på järnväg.

Dels är det Trelleborg - Sassnitz och dels DanLink, dvs Helsingborg- Köpenhamn. Som en följd av att endast järnvägsgods kan trans- porteras via DanLink, kan fårjornas optimala kapacitet inte utnyttjas.

Ombordservice och reseservice stöder färjetrafiken.

Ombordservice omfattar all passagerarinriktad verksamhet, dvs restauranger, cafeterior, buti- ker, konferensservice och valutaväxling om- bord på de SweFerry-ägda fartygen. Inom divisionen finns också grossistföretaget Sundsservice AB med försäljning av tax-free produkter till egna och andras fårjelinjer.

Inom SweFerry bedrivs även produktion av researrangemang samt resebyråverksamhet i Sverige och Tyskland. Weekend-resorna har ökat starkt under de senaste åren och förvän- tas även ha en god utvecklingspotential framöver. För att komplettera verksamheten köpte SweFerry under 1990 White Resor i Växjö AB.

33

Koncentration förbättrar resultatet.

Den totala omsättningen 1991 på alla

fårjelinjerna var 3 192 Mkr. SweFerrys andel

av omsättningen uppgick till l 818 Mkr. Re-

sultatet före finansiella poster var 67 Mkr och

avkastningen påsysselsattkapital14,1 %. Den

omstrukturering och koncentration på korta

överfarter som skett under 1991 kommer att

påverka lönsamheten positivt.

'P' ! !

'

l

-'

FoRDONSUNDERHÅLL.

Genom ändrade underhållsrutiner och ökande andel nya fordon minskar efterfrågan på service och underhåll. Kravet på högre effektivitet har också inneburit att fordonsunderhållet måste skötas på tider då lok och vagnar inte används.

nder året har flera samver- kande faktorer minskat efter- frågan på service och under- håll. Ett effektivare utnytt- jande av fordonsparken har medfört att äldre lok och vagnar utrangerats.

Till detta kommer effekten av pågående effek- tiviseringsåtgärder.

Ökad effektivitet.

Organisationsförändringar pågår för att ytter- ligare decentralisera verksamheten och för att ge varje verkstadsenhet fullt resultatansvar.

Stora insatser görs för att effektivisera datasystemet för produktionsstyrning.

Vidare pågår arbete med att ge verkstä- derna större möjligheter till styrning av ma- terialförsörjningen. Bl a pågår framtagning av en ny version av materialredovisningssystemet.

Teknisk utveckling.

Snabbtågen X2000, som nu successivt sätts i drift, allteftersom de levereras, har krävt stora tekniska resurser. Förutom leveransbesikt- ningar pågår nu verifiering av de LCC-(Life Cycle Cost) åtaganden, som leverantören åta- git sig att uppfylla. X2000-upphandlingen är den första större järnvägsfordonsupphandling därdenna teknik använts. Upphandlingen har även av den anledningen väckt internationell uppmärksamhet.

Maskindivisionen har också givit teknisk support till Storstockholms Lokaltrafik och

36

Nordwaggon AB vid anskaffning av motor- vagnar och godsvagnar.

Tillsammans med persontrafikdivisionen och flertalet länshuvudmän uppgör maskindi- visionen kravspecifikationer för nästa genera- tion motorvagnar för regional- och lokaltrafik.

Arbetet har nu kommit så längt att beställning kan göras under hösten 1992, om trafikförut- sättningar finns.

I samarbete med Godstransportdivisionen har framtagits ett helt nytt underhållssystem för godsvagnar. Detta har satts i drift under 1992 och väntas ge höjd kvalitet, förbättrad arbetsmiljö och ökad produktivitet. Samtidigt har en helt ny datoriserad bromsprov- ningsutrustning för godsvagnar utvecklats.

Den ger effektivare provning, möjligheter att följa kvaliteten samt möjlighet till vidareut- veckling av bromssystemet.

Internationellt samarbete.

Mellan de tekniska enheterna hos de nordiska järnvägarna har ett fördjupat samarbete på- bö~ats. Samarbetet omfattar standardisering, anskaffning, underhållsfrågor och bättre ut- nyttjande av gemensamma resurser.

Nya direktiv för offentlig upphandling av

järnvägsmateriel inom EG träder i kraft ^l

januari 1993. Maskindivisionen engagerar sig

för närvarande i arbetet med att utforma de

tekniska interpationella normer, som måste

följas.

r ; l

l' i

. l! ^'

l l

l '

. l

il

l i l

i

l' l

l _l

l

Framtidsutsikter.

I nära samarbete med persontrafik- och godstransportdivisionerna kan totalkostnad för anskaffning, underhåll och drift ytterligare reduceras bl a genom gemensamt utnyt~ande av resurser, effektivare utnyttjande av fordon och underhållsresurser. Arbete med detta på - går nu i ett flertal projekt.

3 8

ABB Maintenance AB.

SJ äger 40 % i ABB Maintenance AB. Bolaget har under året reducerat sin verksamhet ge- nom att verkstaden i Östersund avvecklats.

Det innebär att godsvagnsunderhåll nu be- drivs i verkstäderna i Gävle och Göteborg.

~­ v..'

OJ

l

l

l

l

!

r·

l

l k

l

i:

l i

'l

l '

! .

l ;

! i

l !

TGOJ AB.

GO] AB bedriver tungt fordonsunderhåll i form av förebyggande underhåll och större akuta reparationer. Vi- dare utförs ombyggnader av fordon samt underhåll av utbytes-moduler för lokalt montage vid trafikverkstäderna.

Verksamheten bedrivs i verkstäder i Öre- bro, Åmål, Tillberga, Malmö och Eskilstuna.

En mindre del av verksamheten är trafik- rörelsen som utgör en integrerad del av det svenska järnvägsnätet genom nära samarbete med SJ.

Omorganisation.

Även TGOJ rationaliseras och omstrukture- ras.

Verksamheten förändras såväl inom områ- dena reparation och underhåll som ombygg- nader och renoveringar av tekniskt komplice- rad järnvägs- och industriutrustning.

40

Det gäller också verksamhetsgrenarna re- novering av reservdelar och materialförsö~ning

till egna verkstäder och SJ trafikverkstäder.

Konsultverksamhet.

I kombination med huvudverksamheten skall TGOJs samlade kunnande också säljas på konsultbasis. Avsikten är att med hjälp av TGOJs policy ge kunden lägsta möjliga under- hållskostnad till högsta kvalitet och samtidigt ge maximal säkerhet och tillförlitlighet.

Rationalisering och effektivisering.

Från och med 1991 togs ett datasystem, för materiel- och produktionsstyrning samt eko- nomi- och personalrutiner, i drift.

Genom förbättrade underhållssystem och standardförbättringar av alla fordon minskar personalbehovet drastiskt för TGOJ.

De närmaste åren kommer personalen att

minska med 30% eller ca 500 personer.

41

SwEDERAIL AB.

wedeRail AB bildades 1981 i syfte att sprida kunskap om järnvägs- verksamhet på ett lönsamt sätt.

SwedeRails utbud av ~änster är idag konsulttjänster, som t ex tek- niskt bistånd och projektledning, utbildning, som t ex specialkurser vid SJ eller hos kunder samt informationsteknik, som består av datorstöd och installationer.

Heltäckande kompetens.

Genom tillgång till SJs och Banverkets sam- lade kompetens säkerställs ett gott resultat även för omfattande projekt.

SwedeRails verksamhet finns idag inom följande huvudområden:

l. Uppdrag i Mrika finansierade av SIDA

2. Rail Tech som finansieras av BITS 3. Projekt finansierade av Världs-

banken

4. Informationsteknik

5. Uppdrag för SJ och Banverket 6. Utbildning

43

, .

l

l

i

l'

l

i'

l

i l

' l l .

,l

j

l

l

FINANsFÖRVALTNINGEN.

Aret som gick innebar ytterligare ett steg i effektiviseringen av

koncernens finansiella aktiviteter. De helägda dotterbolagens kassaflöden (in- och utbetalningar) samordnades med

affårsverkets i ett gemensamt centralkontosystem.

Flera andra betydelsefulla projekt avslutades också. Bland annat affårsverkets stora Cash Management projekt, som nu beräknas ha givit ett resultattillskott på cirka 70 miljoner kronor.

)s finansiella policy medförde även under 1991 att upplåning och place- ring skedde till bra villkor. Riskpro- filen innebar att SJ inte heller under 1991 hade några kreditförluster.

Möjligheterna att finansiera verksamheten utomlands har också förbättrats. Genom kro- nans koppling till korgvalutan ECU, har valutarisken vid betalningar till utländska järnvägsförvaltningar radikalt minskat.

Finansfunktionen samordnar.

Finansfunktionen är en del av Stab Ekonomi och Finans inom affärsverket. Verksamheten övervakar koncernens finansiella aktiviteter och totala riskexponering.

Verksamheten regleras genom den fast- lagda finanspolicyn som är gemensam för moderbolaget och de helägda dotterbolagen.

Internbanken hanterar likvida medel.

En annan viktig uppgift för finansfunktionen är att balansera in- och utlåningsbehov hos koncern bolagen. Via dotterbolagens och divi- sionernas likviditetsrapportering samordnas koncernens likviditetshantering hos intern- banken.

Likvida medel, placeringar, upplåning och valutahandel kan då hanteras på ett optimalt

44

sätt, genom samordning av valutaflöden och kapitalanskaffning.

Hög vinstnivå.

Förutom att finansfunktionen även ansvarar för samordning av kapitalrationaliseringsfrågor följer man kontinuerligt utvecklingen på de olika finansiella marknaderna. Genom denna uppföljning kan divisioner och dotterbolag alltid få aktuell prisinformation. När det gäller samordningen av kapitalrationaliseringen i koncernen har ett omfattande CashManage- mentprogram genomförts. Programmet, d v s effektiviseringen av inbetalningsrutiner, ut- betalningsrutiner och lagerhantering beräknas nu ge ett positivt resultattillskott på drygt 70 Mkr per år i affärsverket. Arbetet fortsätter nu inom dotterbolagen.

Lån till förmånliga villkor.

S)s möjligheter att finansiera verksamheten är för närvarande goda. Upplåning får ske hos Riksgäldskontoret eller på marknaden till de villkor som SJ bedömer förmånligast.

För att säkerställa ett framtida planerat likviditetsbehov har 2 000 Mkr lånats upp under 1991. I avvaktan på framtida investe- ringar har ~pitalet placerats i enlighet med fastställd finanspolicy. Avlyft sker enligt en

o

plan med 970 Mkr 1992 , 580 Mkr 1993 och 450 Mkr 1994.

Från halvårsskiftet 1991 har affärs- verksdelen av koncernen möjlighet att finan- siera verksamheten i utländsk valuta, dock inom en ram som bestäms av regeringen . SJ har ansökt om en ram på l 000 Mkr, vilket också beviljats i februari 1992.

Förbättrat finansnetto.

Den genomsnittliga placeringsräntan för affärsverket under 1991 uppgick tilll2% { 1990 13,5%) och den genomsnittliga upplånings-

45

räntan till11,7% {1990 12,1%).

Affärsverkets räntebärande lån uppgick vid årsskiftet till 5 343 Mkr med en genomsnittlig löptid på 2,4 år.

Placeringarna uppgår till4 699 Mkr med en genomsnittlig löptid på 9 mån, varav 2 517 Mkr är utlåning till dotterbolag.

Koncernens räntebärande lån uppgår till 6 465 Mkr (1990 3 896 ::Mkr).

För koncernen uppgick de likvida medlen

och kortfristiga placeringarna till l 9 07 Mkr

( 1990 2 922 Mkr).