SJ Förvaltningsberättelse 5

QQ&ctransport 15 Persontrafik 19 Marknadsregioner 22 SJ Resebyrå (SJR) 23 Bokslut 24

Resultaträkning 24 Balansråkning 25 Finansieringsanalys 26 Kommentarer till bokslutet Noter 27

Revisionsbenittelse 30 statistisk översikt 31 Dotterbolag 32

Ledning och organisation 36

SJ-KONCERNEN 1985

• En omfattande trafikkoncern

• Förutom tåg-, buss-, lastbils- och färjetrafik även t ex godsspedition, resebyrå- verksamhet och restaurangrörelse

• Sammanlagda rörelseintäkterna kalenderåret 1985 var 17 miljarder kr.

Affärsverket 9,6 miljarder och dotterbolagen 7,4 miljarder kr

• Totalt antal anställda 48 660

• Ej formellt koncernförhållande, koncernbokslut upprättas inte (se sid 26).

Fr o m l januari 1986 bildar SJ och dotterbolagen en sammanhållen företags- grupp med gemensam strategi

AFFÄRSVERKET SJ JULI 1984-DECEMBER 1985 (18 ^mån)

Sid 4-31

• För andra året

i

rad redovisar SJ ett överskott. Nu på 125 milj kr, vilket är 16 milj kr bättre

än

föregående

år

• Resultatet hade varit ytterligare 100 milj kr bättre om inte SJ drabbats av den extremt hårda vintern 1984/85 , arbetskonflikten våren 1985 samt prisstoppet del av 1985

• Godstransporterna ökar och vinner marknadsandel

• Persontrafikens volym är i stort oförändrad. Entreprenadtrafik med både buss och tåg expanderar

• Antalet anställda minskade med ca 600 till 36 500

• Staten direktavskriver nu 20 % av baninvesteringarna. Med avgifter liknande vägtrafikens skulle SJ få likvärdiga konkurrensvillkor

DOTTERBOLAGEN 1985

Sid 32-35

• Dotterbolagens sammanlagda intäkter ökade med 800 miljoner kr till 7,4 miljårder kr

Fr o m 1986 samordnas dotterbolagen i det nya förvaltningsbolaget Swedcarrier

Transportarbete på järnväg Index

sJ-koncernens rörelseintäkter 1985 150

100

50

o

J

^{~ i~ ~}

..__ ....;;;;;=: _~

-

-

79/80 80/81 81182 82/83 83/84 1985

Persontrafik (person km) Godstransporter (godstonkm) Index (1978/79=100)

- T R3o/o , - - Swedcarrier 7%

::::::::::::::. Landtransport 0,5%

::::---_ AG EVE l o/o ..._ ~GDG6%

-...._ SJ lnvest 0,5%

-ASG25%

SJ 57%

storiten

Y'>iad

2

. ^-~

... ,··

Bannät 1985-12-31·,

affärsbanenät . } .• . . . ~rsättning.ratti,ade. ^riksnat

jarnvqsllnjer som · . . tillhör riksnätet . . ·

. ·: .

övri&a ersattningsberllttigade .

jarnvllgslinjer · ·

TGOJ AB (hälftenägt)

. ·(a-~ ,.

)

)

)

F

ör att anpassa oss till branschen i övrigt och för att möjlig- göra koncernredovisning övergår SJ fr o m 1986 till kalen- derå:rsredovisning. Bokslut och årsredovisning har nu gjorts för 18-månadersperioden juli 1984-december 1985.

SJ redovisadör denna period ett överskott på 125 Mkr. Jäm- fört med budgetåret 1983/84 (12 mån) förbättrades resultatet med 16 Mkr. ·

Periodens trafik och ekonomi påverkades av den extremt kalla r ·jntern 1984/85, arbetskonflikten våren 1985 samt det allmänna -,frisstoppet under del av 1985. Resultatet beräknas härigenom ha

försämrats med mer än 100 Mkr.

Inom godstrafiken har utfallet påverkats positivt av konjunk- turen för basindustrierna. Genom intensifierad bearbetning av c -larknaden och ökad anpassning till kundernas behov har mark- J/adsandelen ökat något. Trots hård konkurrens har den av SJ transporterade godsvolymen (exkl lapplandsmalm) ökat med 3% till 32 milj ton mellan 1984 och 1985.

Även inom persontrafikområdet är konkurrensen mycket hård. Fjärrtågsresandet har ökat med ca 2% mellan 1984 och 1985. Även det kortväga resandet har ökat, främst genom ut- byggd entreprenadtrafik åt länstrafikbolagen. ··

Genom allmänna marknadsföringsinsatser, satsning på spe- ciella resor - typ City Express, In ter City-tåg och chartertåg - samt prisåtgärder har intäktsökningen kompenserat kostnads- ökningarna under perioden.

satsningarna på intäktssidan har på kostnadssidan motsvarats av ett omfattande åtgärdsprogram för att förbättra resultatut- vecklingen. Programmet har syftat dels till att minska personal-

·antalet genom bl a nyanställningsstopp inom huvudkontoretoch genom i övrigt mycket restriktiv nyanställning, dels till att skära

L -

^·-·-yd kostnaderna för material m m.

'I detta sammanhang kan det vara värt att erinra om att SJ vid jämförelse av produktivitet och ekonomi vid Västeuropas järn- vägar intar en topplacering.

Den minskade statliga detaljplanering av SJ s verksamhet, som f· •

1

^~ett under de senaste åren, har varit positiv för affärsföretaget

~ . Följden har blivit ökad aktivitet inom samtliga SJs verksam- hetsområden och en klar vilja hos de anställda att utveckla SJ till ett effektivt och konkurrenskraftigt affärsföretag.

Riksdagens järnvägspolitiska beslut 1985 innebär dels en mar- kering av koncernfrågorna med bl a skapandet av ett förvalt- ningsbolag för SJs dotterbolag, dels ett viktigt första steg mot en s k vägtrafikmodell för SJ. Staten har nu tagit ett något ökat an- svar för infrastrukturens kostnader- 20% av investeringarna i infrastrukturen skrivs av direkt.

Det är SJs förhoppning att staten skall ta ett nästa steg mot en fullvärdig s k "vägtrafikmodell", där staten tar på sig ip.fra- strukturkostnaderna, på 8amma sätt som staten gör då det gäller investeringar i vägar och gator. Trafikföretaget SJ betalar då avgifter till staten på motsvarande sätt som landsvägstrafiken betalar fordons- och kilometerskatt.

Om SJ får långsiktiga förutsättningar att konkurrera med andra trafikföretag på så likvärdiga villkor som möjligt ser SJ positivt på framtiden. För det talar också det ökade intresset för järnvägstrafik p g a bl a skärpta miljö-, energi- och säkerhetskrav på trafiksektorn.

Bengt Furbäck Koncernchef

3

\ \

\

Förvaltningsberättelse

Ekonomiskt mål och indelning av bannätet

SJ är ett affärsverk, som skall arbeta på transportmarknaden i konkurrens med andra trafikmedel och transportföretag.

I 1979 års trafikpolitiska beslut formu- lerade riksdagen ekonomiska mål för SJ, som sedan kompletterats i riksdagsbeslut 1980 (strukturplan), 1983 (finansiell re- konstruktion) och 1985. (riktlinjer för (pvägspolitiken). Innebörden av 1985

··ars järnvägspolitiska beslut är att staten fr o m den l juli 1985 svarar för en större del än tidigare av kostnaderna för infra- strukturen, d v s bannätet

( 1 Verksamhete~ skall . be~rivas efter t6retagsekonomtska prmctper. staten skall ersätta SJ för olönsamma verksam- heter och andra ekonomiska belast- ningar, som SJ åläggs och som saknar motsvarighet hos konkurrerande före- tag. statsbanenätet uppdelas från ekono- misk utgångspunkt i ett affärsbanenät och ett ersättningsberättigat nät.

Affärsbanenätet

För affärsbanenätet gäller att intäkterna varje år skall täcka kostnaderna inklusive avskrivningar inom ramen för det kost-

nadsansvar som statsmakterna faststäl- ler. Intäkterna skall därutöver medge .överskott, som möjliggör den förränt- ( , hg av. statskapitalet som statsmakte~na 't'öresknver. Med tanke på de kraftiga

konjunkturvariationer som präglar SJs

trafik gäller detta avkastningskrav som ett genomsnitt för en konjunkturcykel.

statskapitalet utgör statens ackumule- rade finansiella tillskott och kan närmast liknas vid en långfristig skuld. Den del av investeringarna som finansieras av stats- maktema och ej direktavskrivs ökar stats- kapitalet.

Affärsbanenätet utgör ungefär en tred- jedel av hela nätet, men det svarar för 90% av järnvägens totala transportar- bete.

Det ersättningsberättigade bannätet A v olika samhällsskäl har staten ålagt SJ att trafikera ett antal trafiksvaga järn- vägslinjer. De utgör ca två tredjedelar av nätet men har bara 10% av det totala transportarbetet. SJ skall kompenseras för driftunderskott på det ersättnings- berättigade bannätet

Nora Bergslags Järnväg (NBJ) införli- vades med SJ den l januari 1985 och till- fördes det ersättningsberättigade nätet.

Riksnätet

1979 års trafikpolitiska beslut innehöll en funktionell indelning av bannätet Den- na gäller bara banor med persontrafik.

Affärsbanenätet och en del förhållande- vis trafikstarka bandelar, inom det ersätt- ningsberättigade bannätet utgör ett riks- nät, på vilket persontrafiken tills vidare skall behållas.

Persontrafik utanför riksnätet

Den av riksdagen år 1979 beslutade pröv- ningen av den fortsatta persontrafiken på de trafiksvaga järnvägslinjerna slut- fördes i allt väsentligt under budgetåret 1984/85. Prövningen haromfattatett 30- tal bandelar. Av dessa har åtta (ca 85 mil) förts till riksnätet, vilket innebär att fort- satt persontrafik i statens regi är tryggad.

På tre bandelar (ca 15 mil) fortsätter per- sontrafiken i länstrafikbolagens regi. För övriga bandelar (ca 125 mil) har beslut fattats om att föra över trafiken till buss, också i trafikbolagens regi. I de flesta fall har omläggningarna genomförts, men för vissa kortare bansträckor avvaktas vägupprustningar m m.

Prövningen av persontrafiken på de bandelar av inlandsbanan som inte ingår i riksnätet, nämligen Gällivare-Arvids·

jaur-Storuman och Brunflo-Sveg- Mora, samt på bandelen Arvidsjaur- Jörn sker tidigast om 4-5 år.

Procentuell andel av banlängd och transportarbete 1985

63%

Ersättnings- berättigade nätet 7.487 km

Banlängd

Hela bannätet 37%

Affärs- banenätet 4.448 km

10%

Ersättnings- berättigade nätet

90%

Affärs- banenätet

Gods- och person- transportarbete

88%

Riksnätet 8.427 km

Banor med persontrafik

12% Banor utanför riksnätet

1.112 km

Banlängd

99%

Riksnätet

l o/o Banor utanför riksnätet

Persontransport·

arbete

5

1985 års järnvägspolitiska beslut Riksdagen antog på våren 1985 nya rikt- linjer för järnvägspolitiken. De två vikti- gaste förändringarna för SJ är beslutet om en ny investeringsmodell för järn- vägstrafiken samt åtgärderna för att ska- pa en slagkraftigare koncern av SJ och dotterbolagen.

Riksdagsbeslutet innebär i huvudsak föl- jande:

• De grundläggande målen för järn- vägspolitiken enligt 1979 års trafik- politiska beslut ligger fast. Dessa mål utvecklas, konkretiseras och förtydli- gas. Så likvärdiga konkurrensförut- sättningar som möjligt bör skapas mellan olika trafikgrenar för att åstad- komma samhällsekonomiskt effekti- va transportlösningar, vilket är ett a v huvudmålen med trafikpolitiken.

• Staten tar ett ökat ansvar för järnvä- gens infrastrukturkostnader. Inom SJ redovisas •infrastruktur• och •trafik- företag' var för sig. Person-och gods- trafikavdelningarna debiteras med interna avgifter för utnyttjandet av infrastrukturen.

• Ett nytt anslag, Investeringar i järn- vägens infrastruktur, tas upp på stats- budgeten. Ingående statskapital i infra- strukturen avskrivs. Av sådana inves- teringar som hör till affärsbanenätet förs 80% till statskapitalet med krav.

på full förräntning. Räntan på sådana investeringar skall emellertid inte be- lasta SJs resultat under byggnadsti- den. Avskrivningar görs i fortsätt- ningen på historiska värden i stället för på återanskaffningsvärden. Samt- liga investeringar i det ersättningsbe- rättigade bannätet direktavskrivs så- som i dag.

• Ett nytt anslag, Investeringar i trafik- rörelsens fasta anläggningar vid sta- tens järnvägar, tas upp på statsbudge- ten för finansiering av investeringar i sådana anläggningar som inte hör till infrastrukturen. Kravet är full för- räntning. Avskrivningar görs på histo- riska värden. Räntan belastar inte SJs resultat under byggnadstiden.

• Investeringar i rullande materiel m m finansieras genom att SJ lånar erfor-

derliga medel i riksgäldskontoret på marknadsmässiga villkor.

• Samordningen mellan SJ och andra transportföretagsåväl inomsom utom den egna koncernen bör ökas för att järnvägens fördelar skall kunna till- varatas och för att en tillfredsställan- de transportförsörjning tilllägsta sam- hällsekonomiska kostnad skall kunna åstadkommas. statsmakterna lägger fast en långsiktig strategi för det fort- satta samarbetet inom SJ-koncernen såväl mellan SJ och dotterbolagen som mellan de olika dotterbolagen.

Ett särskilt förvaltningsbolag bildas 'mellan' SJ och dotterbolagen med uppgift att vara ett instrument för ver- ket och SJs styrelse vid samordningen av verksamheten inom koncernen.

• En målinriktad satsning på kombitra- fiken bör utgöra ett viktigt inslag i trafikpolitiken. Målet är att denna trafik år 1990 skall ha en omfattning på 3 milj ton per år. Ett särskilt kombi- bolag bildas.

• Resultatansvaret inom SJ bör byggas ut på samtliga nivåer. SJ får fortsätt- ningsvis helt besluta om sin egen orga- nisation. Frågor om förändringar av SJs indelning i regioner som med nu- varande regler skall underställas riks- dagens prövning får följaktligen av- göras av SJ.

• Samordningen mellan det lokala/r(}) gionala bussresandet och SJs tågtrafik måste förbättras. Särskilda samråds- grupper mellan SJ och länstrafikbola- gen kommer att bildas i varje län.

l)

• Det järnvägsorienterade forsknings- och utvecklingsarbetet bör få en stör- re andel av de totala forsknings- och utvecklingsresurserna inom transport- sektorn. Statens väg- och trafikinstitut (VTI) ges möjlighet att bedriva FoU- verksamhet på järnvägsområdet

Ekonomisk översikt

Intäkter

Rörelseintäkterna uppgick 1984/85 (18 månader) till 14121 Mkr. De direkta frakt· och biljettintäkterna svarade för 10 750 Mkr, varav godstransporterna in·

klusive posttransporter och färjetrafik bi- drog med 5 386 Mkr och persontrafiken inklusive busstrafik med 5 364 Mkr.

r

^l Som tidigare nämnts skall statsmakter- --rla ersätta SJ för den resultatförsämring

som orsakas av olönsamma verksamhe- ter och andra ekonomiska belastningar utan motsvarighet hos konkurrerande (-)retag. Den viktigaste kompensationen

ir

driftersättningen, som skall täcka un- derskottet på det ersättningsberättigade bannätet

Med utgångspunkt från trafikintäkter- na och kostnadsstrukturen på detta ban- nät beräknas 40% av driftersättningen avse ersättning för godstransporter och 60% för persontrafik. Uppdelas drifter- sättningen om l 846 Mkr på detta sätt kan 738 Mkr hänföras till godstransport och 1108 Mkr till persontrafik.

SJ kompenseras även för den resultat-

försämring som orsakas av vissa sam- hällsekonomiskt och socialt motiverade rabatter i persontrafik, såsom lågpris- satsningar och pensionärs- och studeran- derabatter. Även vissa kostnader för väg- korsningar kompenseras av staten.

åtgärder samt beräknade andelar av drift- ersättningen m m och en del övriga in·

täkter från exempelvis hyresverksamhet uppgick de totala godstransportintäk- terna till6 417 Mkr och de totala person- trafikintäkterna till 6 877 Mkr.

Inkluderas kompensationen för rabatt-

Resultaträkning Mkr

1984/85 1983184 (18 mån) (12 mån) Rörelseintäkter

Godstransport 6417 3853

Persontrafik 6877 3885

Gemensamt godstransport och persontrafik 340 897

Speciella verksamheter .487 262

14121 8897

Rörelsekostnader - 12944 -7983

-- - - · - - -------·-------· .. ···--·

Rorelseresuttat töre avskrlvninpr 1177 913

Avskrivningar enligt plan - ⁶³⁴ - ⁴³⁵

Rörelseresultat etter avskrivnll'llar enli&t plan 543 478

Finansiella intäkter och kostnader - 21 8

-·-·--· -- ··-···-------

Resultat efter finMSietla intikter och kostnader 522 486

Extraordinära intäkter och kostnader 39 64

---~-~--~-·-···.

Resultat fore avskrivningar utöver plan 561 550

Avskrivningar utöver plan - ⁴³⁶ - ⁴⁴¹

Budptjrets resultat 125 ^IQ'i;

Produktöversikt 1984/85 Gods- Person- Gemensamt Speciella SJ (18 mån) Mkr transport trafik god st r verksam- totalt

o persontr heter

Rörelseintäkter 6417 6877 340 487 14121

Resultatbidrag 600 1200 -1760 85 125

Det finansiella sambandet mellan SJ och staten Mkr

1984/85 1983184 (18 mAn) (12 mån) Ersättning för av staten kOpta tjänster samt underskottstäckning

Driftersättning för det ersättningsberättigade nätet m m 1849 1172

Rabattkompensation i persontrafik 285 240

Bidrag till järnvägskorsningar 62 46

2196 1458

-

^{---- ·}

^{- - - ··}

Avkastning pA statskapitalet

Avkastningskrav 597 384

Bidrag till SJ från staten (direktavskrivningar) för icke

företagsekonomiskt motiverade investeringar (Se vidare Investeringar) Inom ersättningsberättigade nätet samt

för försvarsberedskap m m . 518 258

För projekt motiverade av arbetsmarknadspolitiska skäl 124 118

·-------- ------·-· ~--~-~----~···~-- ----~'

642 376

Fbrlndril'll av statskapital -747 --66

7

l

l

l l;

l l

De gemensamma intäkterna inklude- rar hyresintäkter m m samt ersättning för försvarskostnader.

Intäkterna av speciella verksamheter inkluderar ersättning för olika slag av arbeten åt SJs kunder, t ex underhåll av industrispår samt SJ Resebyrås provi- sionsintäkter om 241 Mkr.

Tågets Dag den 17 nov. 1984 samlade mycket folk till olika arrangemang över hela landet.

Kostnader

Rörelsekostnaderna uppgick 1984/85 (18 månader) till12 944 Mkr. Härav utgjorde löner och sociala avgifter 8183 Mkr eller 63%. SJs energikostnader uppgick till 500 Mkr för el till tåg och 386 Mkr för olja till tåg, bussar och färjor.

Avskrivningarna enligt plan baseras på anskaffningsvärdet och beräknad ekono- misk livslängd hos fasta anläggningar, rullande materiel m m. Dessa avskriv- ningar uppgick till 634 Mkr. Avskriv- ningarna utöver plan baseras på skillnaden mellan de olika avskrivningsobjektens beräknade nuvärde och anskaffnings- värde.

Resultat

Rörelseresulla tet före avskrivningar upp- gick 1984/85 (18 månader) til11177 Mkr - en ökning med 263 Mkr i jämförelse med 1983/84 (12 månader). Resultatet före avskrivningar utöver plan blev ett överskott om 561 Mkr.

Efter avdrag för avskrivningar utöver plan redovisade SJ 1984/85 (18 månad(l,_~

ett överskott om 125 Mkr, en förbättring med 16 Mkr jämfört med 1983/84 (12 månader).

From 1986 kommer produkterna Godstransport och Persontrafik att

t()

föras avgifter för nyttjandet av infra- · strukturen. Produkterna kommer även att påföras vissa avgifter för gemensam- ma resurser i trafikrörelsen (ellok mm).

Härigenom kommer ca 85% av kostna- derna att påföras de olika produkterna.

Samma principer som gäller fr o m 1986 har tillämpats vid framtagning av pro- duktresultatet för 1984/85.

Bidraget till täckande av de gemen- samma kostnaderna uppgick till ca 600 Mkr för godstransport och ca l 200 Mkr för persontrafik.

Som nämnts i avsnittet om SJs ekono- miska mål skall intäkterna utöver kost-

Resultat Mkr

+ 1200 -1----+---+---H----+- + 1000 +---+-- -+---n-- - + - + 800 +---+--- -+----1 t---+-

+ 600+--+----t---; t-- - + - + 400 -1----+---+---H---+-

+ 200-+---+---+----i t-- -+-

o

- 200+-- + - --+----H---t- - 400 +-- - 1 - - - t -- -H- --t-

- 600+-- + - -- t - - - H - --t- 80/81 81/82 82/83 83/84 84/85 Rörelseresultat före avskrivningar08 mån) Resultat före avskrivningar utöver plan Resultat efter avskrivningar utöver plan

nadstäckning möjliggöra överskott som i genomsnitt under en konjunkturcykel motsvarar räntan på statskapitalet Detta avkastningskrav beräknas med statens avkastningsränta 13,0% för 1984/85 och 12,25% för 1985/86 och uppgick till 597 Mkr.

Om staten skulle ta över ansvaret för

C

...,Js infrastrukturkostnader på motsva- tände sätt som man gjort på vägsidan och SJ i stället skulle betala samma avgifter per bruttotonkm för utnyttjande av infra- strukturen som den tunga lands v ägstrafi- ( ' ~n, skulle SJs resultat förbättras avse- lärt. En beräkning för redovisningspe- rioden 1984/85 (18 månader) visar att SJs kostnader skulle minska med ca 500 Mkr.

SJs entreprenadtrafik med tdg och buss för länstrafikbolagen ökar.

SJ-Buss omslitter nu mer än en miljard kronor på ett dr.

Här pendeltdg som går i Stockho/ms-, Skåne- och Göteborgsregionema.

9

Investeringar

Investeringsvolym

Investeringsbudgeten omfattar tills vida- re perioden juli- juni, d v s det statliga budgetåret. SJ undersöker möjligheterna att senare övergå till kalenderår även för in vesteringsbudgeten.

Genom riksdagens järnvägspolitiska beslut våren 1985 uppdelades SJs investe- ringar - med giltighet fr o m budgetåret 1985/86-i tre kategorier, nämligen infra- struktur, trafikrörelsens fasta anlägg- ningar och trafikrörelsens rullande mate- riel. Med infrastruktur avses spår«h sig- nalanläggningar samt anläggningar för trafikledning. Trafikrörelsens fasta an- läggningar omfattar terminal-och verks- tadsanläggningar och anläggningar för eldriften. För infrastrukturen och trafik- rörelsens fasta anläggningar fastställer riksdagen särsidida anslag med ledning av SJs anslagsframställning. Dessa anslag går således via statsbudgeten, me- dan SJ lånar medel i riksgäldskontoret för trafikrörelsens rullande materiel m m.

För den nu aktuella verksamhetsperio- den på 18 månader uppgår investerings- verksamheten, enligt den investerings- modell som gällde t o m budgetåret 1984/

85, d v s utan uppdelning i infrastruktur och trafikrörelse, till 2 667 Mkr.

Därutöver har SJ under senare år er- hållit bemyndigande att träffa finansie- ringsavtal med Eurofima (ett av de euro- peiska järnvägarna ägt finansieringsinsti- tut för inköp av rullande materiel). På

Total investeringsvolym Mkr

3000- - -- - -- -- - -

o- - - --- ----

80/81 81/82 82183 83/84 84185 (12 mån) Löpande priser

Prisnivå 1984/85

Investeringsobjekt M kr 1984/85

(12 mån) 1983/84 Järnvägslinjer,

bangårdar och hus 1360 1381

Lok och vagnar 506 855

Bussar 159 97

Tågfärjor 105 -

Maskiner och inventarier 103 106 Försvarsinvesteringar 8 12

Aktier - l

·- -

2241 2452

detta sätt anskaffades godsvagnar för 70 Mkr.

Investeringar via AMS eller särskilda anslag görs i syfte att främja sysselsätt- ningen. Investeringar utförsäven på upp- drag av kommuner, Vägverket m fl. To-

talt omfattar sådana investeringar 354 Mkr.

Den totala investeringsvolymen blev således 3 091 Mkr för verksamhetsperio- den.

From budgetåret 1984/85 står dotter- bolaget SJ Invest för vissa investeringar med lån på penningmarknaden. SJ leasar

~edan u~rustningen från SJ lnvesL ~

mvestermgar som berörs är huvudsak!U gen investeringar i bussar och bussan- läggningar samt anläggningar och rullan- de materiel avsedda för trafik enligt avtal med länstrafikbolag. Omfattningen av s.~~

Invests investeringar var 283 Mkr.

V/

Investeringarnas finansiering

SJ s investeringar finansieras genom ne- dan angivna finansieringskällor:

• SJs avskrivningsmedel

• Lån i riksgäldskontoret

• Låri hos Eurofima

• Finansiell leasing via SJ Invest

• Direktavskrivningar över statsbudge- ten vilka finansieras med anslagsme- . deJ som inte skall tillföras statskapi- talet De avser investeringarna i det ersättningsberättigade bannätet, 20%

C . -

av investeringarna i infrastrukturen på affärsbanenätet samt investeringar i försvarsberedskap och projekt som helt eller delvis är arbetsmarknads- politiskt motiverade

( ) ~ndra medel, t ex bidrag fr~n ~yn­

. digheter och kommuner samt mtäkter från försäljning av anläggningstill- gångar

• Ökning av statskapitalet som tillskjuts av staten. statskapitalet kan närmast betraktas som en långfristig skuld.

Allt fler korsningar väg-järnväg ..,..

byggs bort .

..,.. Asbestsanering i äldre personvagnar.

Nya bangdrden i Ange.'

II

j l

l

l ' Personal

A11mänt

Det ekonomiska läget har accentuerat kraven på rationalisering och effektivise- ring. Sålunda har det blivit nödvändigt med rekryteringsbegränsningar och andra besparingsåtgärder. Trots detta har det varit möjligt att på personalområdet dri- va utvecklingsarbete på en rad områden, vilket kan förväntas ge gott resultat i framtiden.

Med koppling till ett pågående arbete att finna lämpliga former för ökat med- inflytande har under året påbörjats ett projekt avseende resultatmätning och resultatbonus. De arbetsplatser som in- går i en försöksverksamhet är trafikom- rådena i Trelleborg, Hässleholm, Ystad, Trollhättan och Borlänge.

12

Antal årsarbetskrafter

Som en följd av de ovan nämnda rekryte- ringsbegränsande åtgärderna har antalet årsarbetskrafter år 1985 kunnat minskas med 679, d v s 1,8% i förhållande till 1984. Denna nedgång hänförde sig helt till järnvägs- och färjetrafiken, som mins- kade med 866. Däremot ökade busstrafi- ken och SJ Resebyrå med 139 respektive 48.

Mellan den 31 december 1980 och 31 december 1985 sjönk andelen personal över 50 år från 46% till 32%. Andelen personal under 30 år ökade samtidigt från 22 % till 27 %.

Andelen årsarbetskrafter uppgick un- der 1985 till 36 500, varav 34 839 för rörelsen och 1661 för investeringsarbe- ten o dyl, en minskning med 499 respek- tive 180.

Under 1985 slutade 3114 personer an- ställningen - det stora flertalet med ål- derspension eller liknande avgångsför- mån. Samtidigt började 2 233 personer i stadigvarande anställningar. Av dessa var 693 kvinnor. I diagram visas hur antalet avgångar förhållit sig till nyan- ställningarna samt i vilken utsträckning dessa utgjorts av kvinnor. I anslutnin,, därtill kan nämnas att andelen kvinnor ¹ det totala antalet anställda utgjort 13%.

Löner ocb sociala avgifter

Under 1985 var lönekostnaden 3 94tf)) Mkr. I medeltal per årsarbetskraft blif#

detta 108 000 kr. Inklusive sociala av- gifter var motsvarande belopp 160 100 kr (+7%).

Utbildning

Till följd av att nyanställningarna fort- farande ligger på en relativt· hög nivå präglas utbildningsverksamheten till vä- sentlig del av grundutbildning för olika SJ-yrken. På grund av att SJs verksamhet i många delar är speciell och det allmänna utbildningsväsendet inte ger den särskil·

cJ :a

^kom~te~ som krävs in?m SJ, ~tgör också utbtldmng av gymnas1ekaraktår en stor andel av den totala utbildningen vid SJ. Denna 'gymnasieutbildning" i SJs

-·~gen regi kostar ca 100 Mkr årligen.

l

¹ Den totala kostnaden för personalut·

hildning uppgick till ca 240 Mkr under 1985.

Under året har ett nytt ledarutveck- lingsprogram startats. Målsättningen är att i anslutning till SJs nya organisation förstärkachefsförsörjningen vid SJ. Mot-

svarande insatser planeras för arbets·

ledarfunktionen.

Bland övriga utbildningsåtgärder bör nämnas satsningar inom bla ADB-om·

rådet där breddutbildning påbörjats med hjälp av särskilda handledare. Fortsatta ansträngningar ägnas åt att genom ut- bildning- kurser och träffar- öka kva- litetsmedvetandet t ex vad avser punktli- gare tåg, färre godsskador,bättre service.

Antal årsarbetskrafter

1985 1984 Järnvägs och färjetrafik 32 295 33161

Busstrafik 3339 3200

SJ Resebyrå 866 818

36500 37179 f - -·- ·

Löner .. ^{-.;..~ 3941 ~7~}

Antal avgångar ocxh nyanställningar

Person<ll oc:tt toner

Tu~rttill Mkr

40 4000

0-· .. ···- - (j

81 82 83 84 85

1\Fltal årsarbetskraltel Jtbetald3 lön.-:r

4~--- r -

3000 ~ ^~

....---- ^{, . - -}

~ ..---

r--->~

l

lr-1

l·

, - ^l

^-

l

2~

__ _ l __ _

l ---

1000

0- -

-

^{··-·· -}

1981 1982 1983 1984 1985

Avgångar Nyanställda män Nyanställda· kvinnor

13

Godstransport

Marknadsöversikt

Transportarbetet i Sverige under 1984 uppgick till drygt 70 miljarder tonkilo- meter. Motsvarande tal för 1985 väntas bli ungefär 69 miljarder. Det mätta trans- portarbetet innefattar även transporter utförda av utländska lastbilar och in- rikesdelen av utrikestransporterna med ({~)öfart.

l. ·

Av transporterna över 100 km har järn- vägens marknadsandel fortsatt att öka.

Lastbilen har fått vidkännas relativ minskning. Järnvägens tillväxt har under

ll--."-'>enare år legat på ungefär en procenten-

~ 1iet per år. Marknadsandelen beräknas för 1985 ligga kring 29 %.

Huvudprodukten Godstransport be- står av ett antal delprodukter med indi- viduellt upplagd marknadsföring och in- riktning på sin delmarknads behov och möjligheter. Detta har medfört att nya transportuppdrag vunnits över hela lin- jen.

En omorganisation av ledningsfunk- tionen för SJ Godstransport inom huvud- kontoret from den l juli 1985 betonar ytterligare vikten av resultattänkande.

Branschindelning har slagit igenom till fullo i en marknadssektion som leder både vagnslasttrafik inom Norden och

:f

·~11 ~ch från kontinenten samt enhetslast-

~afiken.

Med tanke på den vikt som läggs vid kombitrafiken och dess framtida möjlig- heter inrättades en särskild kombisek- c~on.

Godstransportmarknaden 1984 Transportarbete över 100 km

Tåg28%

Lastbil28%

Båt, inrikes, in kl flottning 14%

Båt, utrikes, längs Sveriges kust 30%

Överhuvudtaget kännetecknas om- organisationen av en kvalitativ förstärk- ning av den rena marknadssidan samt av en satsning på teknik- och metodutveck- ling.

Det nära samarbetet med kunderna och deras syn på produkten har lett till allt intensivare insatser för att höja kvali- teten på den produkt/tjänst som erbjuds.

Järnvägens förmåga att utgöra ett rullan- de lager är helt beroende på i vilken ut- sträckning en hög grad av regularitet kan utlovas. Kundens behov av hög kvalitet vad avser främst regularitet, i vissa fall också hög transporthastighet och bra in- formation, har därför gjorts levande för all berörd personal i samtal och konfe- renser. För nyanställda är detta ett givet

tema i grundutbildning och i det p rak- tiska livet ute på fältet. Allamåste känna sitt ansvar för att de produkter som leve- reras är av rätt kvalitet.

Inrikes vagnslaster

Under redovisningsperioden har SJ fort- satt att ta marknadsandelar, vilket fram- går av den statistik som Transportrådet

Godstransportarbete på SJ 1985

Malm 20%

Järn, ståll6%

Trä 19%

Massa och papper 16%

övriga varuslag 29%

tagit fram a v seende det inrikes godstrans- portarbetets fördelning.

Prognos 1983 1984 1985

% % %

Lastbil över 10 mil 27 28 26

Sjöfart 46 44 45

Järnväg 27 28 29

Ovanstående järnvägsandel innefattar allt som transporteras på järnväg i Sve- rige, således även kombitrafik. I sjöfart ingår utrikes trafik längs Sveriges kust.

Produktutveckling av vagnar och last- bärare av olika typer fortgår. Moderna maxilådor och jumbocontainrar med ter- moaggregat har inneburit att järnvägen åter blivit ett alternativ när det gäller transporter av frysvaror. Utbyggnad av företagets infrastruktur är viktig. Ett exempel härpå är den komplettering av Volvo Olofströmsverkens industrispår som påbörjats under verksamhetsperio- den. Utbyggnaden finansieras gemen- samt av SJ, Volvo och staten.

Fördelarna med en transportupplägg- ning på järnväg när det gäller stora frek- venta strömmar är välkända, inte minst gäller detta . råvaruleveranserna till massa- och pappersbruk. Hösten 1984 var upprustningen av bandelen Hoting- Forsmo klar och from 1985 går timmer- tåg från en nybyggd virkesterminal i Ho- ting till en mottagningsterminal i Örn- sköldsvik. Kvantiteten är över 400 000 ton per år.

Ton gods miljoner

1985 1983/84 Vagnslaster inkl

kombi 30,9 29,1

Lapplandsmalm 21,6 14,1

Express-och C-sam-gods 1,3 1,0 53,8 44,2

Godstonkm miljarder

1985 1983/84 Vagnslaster i n kl

kombi 13,9 13,4

Lapplandsmalm 3,2 2,4

Express-och C-sam-gods 0,5 0,4 17,6 16,2

15

i

. ;

Vagnslaster i kontinenttrafik

Under 1985 fortsatte SJs ökning i trafi- ken med kontinenten. Totala ökningen var ca 4%. Exportsändningarna ökade med 8%, främst gällde detta de traditio- nella varuslagen papper, järn och stål.

Importen ökade med endast l%. Impor- ten av massaved sjönk, vilket dock kom- penserades med importökningar av järn och stål. Riktade insatser på olika varu- slag har även givit positiva gensvar. Som exempel kan nämnas den överflyttning från båt tilljärnvägsom skettförvin från Turkiet, Bulgarien, Rumänien, Grekland och Italien. Ett privatbolag svarar för vagnmaterielen. Logistiska fördelar som lägre lagerkostnader och reducerat antal omlastningar är andra komponenter som inneburit 20 000 årston på järnväg fr o m augusti 1985.

Kvalitetsförbättringar innebär inte bara fullödig vagnmaterial och minskade ska- dor. Tillförlitligheten och i viss mån snabbheten kan ha avgörande betydelse för val av transportsätt. SJ och de euro- peiska förvaltningarna erbjuder alltmer kunderna transportupplägg med heltåg och vagnsgrupper från tunga industri- områden till större mottagningsområ- den. Exempelvis har under 1985 ett hundratal heltåg körts med skogsproduk- ter direkt på Italien.

1984/85 1983/84 Mkr _{(18 mån)} (12 mån) Intäkter

Vagnslaster in kl kombi . 3517 2165

Lapplandsmalm 501 500

C-sam-gods 812 466

Expressgods 180 119

Posttransporter 229 134

Färjetrafik (lokalt) 147 91

Övrigt ₂₅₉ 168

Andel av driftersättningen 772 210 6417 3853

Resultatbidrag 600 ⁹¹²

16

Vagnslaster inom Norden

Transporter i exportriktningen har en do- minerande ställning. Exporten till Dan- mark uppgick tex ti11550000 ton 1985, varav trävaror, massa, papper och järn uppgick till 500 000 ton. Importen där- emot låg på endast 150 000 ton.

Kombinerade transporter

Av transportarbetet med kombinerade transporter utfördes under 1985 1,3 mil·

jarder tonkm (

+

18 %) i inländsk trafik och 0,2 miljarder tonkm (

+

10%) i sam- trafik med utlandet. Den internationella containertrafiken i Intercontainers regi ökade under 1985 med 23%.

Av den samlade kombinerade inlands- trafiken svarar containertransporterna för drygt 60 % av transportarbetet. Res-

terande del utgöres av trailertransporter i s k kombi trafik. Utöver samarbetet med åkerier i renodlad inländsk trafik finns där - liksom på containersidan - ett starkt inslag av internationell trafik med sjöfarten som en länk i transportkedjan.

Under sista kvartalet 1985 har kombi- bolaget S-Combi bildats. Bolaget ägs till 45% av sJ-koncernen och till övrig del av transportförmedlingsbolagen och åke- risammanslutningar. Det har sitt säte i Stockholm och har av SJ lämnats ensam- rätt i Sverige att sälja transporter av på- hängsvagnar till förmedlingsföretag och åkerier. Verksamheten har snabbt kom- mit igång och medverkat till en positiv

Godstransportintäkter 1984/85 (18 mån)

Andel av drifters. 12%

övriga intäkter 4%

Färjetrafik 2%

Posttransporter 4%

Expressgods 3%

C-sam-gods 13%

Lapplandsmalm 8%

Vagnslaster inkl kombi 54%

utveckling av dessa transporter på järn- väg.

Malmbanedivisionen

I samband med 1978 års förhandlingar mellan SJ och LKAB om Malmfrakt- avtalet på svensk sida kom de båda före- tagen överens om samverkan för rationa- lisering och effektivisering av malmen~~~

hantering och transport till Narvik ochWJ/ Luleå.

Utredningen presenterades i färdigt skick i september månad 1984. De av ut- redningen initierade rationaliseringarnf2 \ som nu är genomförda innebär att Malm-.:/

banan numera hävdar sig bra interna- tionellt sett. Ett resultat av utredningen är bildandet av SJ Malmbanedivision 1984·06-01, med huvudkontor i Kiruna.

Jämfört med tidigare har härigenom bättre förutsättningar skapats för gemen- sam planering och samordnad ledning av berörda verksamheter vid LKAB, NSB och SJ. Divisionen är ekonomiskt resul- tatansvarig för all verksamhet vid Malm- banan, d v s även för person- och gods- trafik exklusive resebyrå- och stycke- godsverksamheterna.

I Malmbanedivisionen innefattas ban- sträckorna Boden-Riksgränsen med sidabanorna Svappavaara-Kiruna oc•\

Vitåfors-Gällivare. .O

Godstransportarbete på SJ Miljarder godston km

20

16

-

12 ^~

·-

'

8

4

o

~

81182 82183 83/84 1985 Lapplandsmalm

Vagnslaster inkl kombi Express- och C-sam-gods

f))

Under divisionens första verksamhets- år har mycket tid ägnats åt att organisera, profliera och rationalisera verksamheten.

Den nya organisationen har intrimmats samtidigt som produktionen har varit mycket hög. Godstrafiken har ökat kraf- tigt. Mängden transporterad malm har överträffat de mest optimistiska förvänt- ir ':ingar, vilket medfört att utnyttjandet av

\l_ .ök och vagnar har varit mycket högt.

Det faktiska utfallet 1984/85 (18 måna- der) blev 29,4 milj ton inklusive Svappa- vaara med 2,0 milj ton. Övrig godstrafik { ·gger på den nivå som budgeterats. Järn-

~ Öalmen svarar för närvarande för 82 % av intäkterna, varför konjunktursväng- ningar inom malmhanteringen omedel- bart påverkar Malmbanans resultat.

Persontrafiken har minskat främst be- roende på tillkomsten av Norgevägen och konkurrensen från flyget.

C-samgod.s

Under 1985 ökade godsmängden med 200 000 ton till ca 1,4 milj ton. Den fort- satta starka trafikökningen visar att C- sam utgör ett attraktivt alternativ på partigodsmarknaden. Verksamheten in- riktas successivt allt mer mot gods som lämpar sig för transport i C-samcontainer :r-rh som därigenom medför minskad ter-

~inalhantering.

Enligt 1985 års riktlinjer för järnvägs- politiken skall nuvarande samarbetsform mellan SJ styckegodsdivision och AB

( ;

Järnvägsgods på färjor Miljoner ton

7 -.---.---r----, r - - T "

6 -1---+-----+--...-..41---+

5 -1-- ...,r--- -t----! 1---+

4 -1--...,r--- - + ---! 1---+

3 -t-- -t----+-...-..4 f---+

2 - t - - - t - - - t - - - - ; ! - - - +

o

-+----11----+---! t - - - + 81/82 82/83 83/84 1985

Från Sverige Till Sverige

Svelast ombildas till ett bolag, AB C-sam, som skall överta totalansvaret för verk- samheten. Terminalarbetet skall dock lig- ga kvar i en särskild entreprenadorgani- sation inom SJ.

Som ett steg mot den nya organisa·

tiansformen bar verksamheten organise- rats om fr o m 1985-10-01. Ansvaret för den totala transportplaneringen bar flyt- tats över från SJ till Svelast. Samtidigt har den tidigare dubbla, jämställda orga- nisationen ombildats till en operativ organisation, som styrs av Svelast, och en entreprenadorganisation, som styrs av SJ och 'säljer' tjänster till Svelast, främst godsexpeditions- och magasinstjänster.

All personal behåller hittillsvarande an- ställningsform.

Expressgods

SJ expressgods har utvecklats enligt upp·

gjorda planer. Trots att stora intäkter för- svunnit genom förlorade tidningstrans- porter bar övrigt expressgods ökat så kraftigt att vår ställning på marknaden kunnat hållas.

Från den l september 1984 har taxan en ny konstruktion. Avståndsdifferentie- ringen har slopats och taxan är nu upp- byggd enligt samma principer som gäller för snabbgodsmarlrnaden i övrigt i lan- det.

Posttransporter

Resurser som tidigare använts för tid- ningstransporter har satts in för postens räkning för att möta postens befogade krav på förbättrad transportkvalitet

Ett större regionalt ansvar har medfört att ett fördjupat samarbete SJ-Posten på regional nivå har inletts. Samarbets·

grupper SJ-Posten har bildats på alla viktiga postorter. Program för förbättrad tågföring har utarbetats för att höja kva- liteten på de viktiga posttågen.

Färjetrafik

Den växande utiandstrafiken medförde betydande volymökningar på tågfärjor- na. Den totala mängden järnvägsgods uppgick under 1985 till närmare 7 milj ton. Exporten ökade med 215 000 ton medan däremot importen minskade nå- got. Det på tågfärjorna överskeppade lastbilsgodset ökade till totalt drygt 1,6 milj ton ( + 5% ). Här var ökningen i rikt-

ning till Sverige något större än i riktning från landet. Lastbilsgodset överfördes i närmare 134 000 fordonsekipage (

+

6% ).

Sammanlagt överfördes 800 000 motor·

fordon, d v s lastbilar, bussar, personbilar och motorcyklar ( + 3 % ). På lederna Helsingborg-Helsingör och Trelleborg -Sassnitz befordrades tillsammans när- mare 8,5 milj passagerare (

+

9 %).

1984 träffade SJ, Danske Statsbaner och Deutsche Bundesbahn en princip- överenskommelse om förbättring av tra- fiken med kontinenten via Danmark, be- nämnd DanLink.

Denna överenskommelse innebär bl a öppnandet av en ny färjeled för järnvägs- gods mellan Helsingborg och Köpen- hamn. Avtal har träffats med Helsing- borgs kommun om ett nytt godsfärjeläge i Sydhamnen. Inklusive spåranläggningar investerar SJ och Helsingborgs kommun ca 125 Mkr.

På den nya godsleden Helsingborg- Köpenhamn skall SJ sätta in en ny färja, som byggs på Moss Verft i Norge för en kostnad av ca 210 Mkr. Färjan, som har stor spårkapacitet, är i första hand av- sedd för järnvägsvagnar.

Särskilt lastbilsdäck för trailers finns för framtida behov. Trafiken på leden beräknas komma igång hösten 1986.

17

Persontrafik

Marknadsöversikt

Det totala inrikes transportarbetet under 1984 beräknas ha uppgått till 97 miljar- der personkm. Personbilarna svarade för drygt 73%. Järnvägen hade en andel på knappt 7%. Prognos för 1985 visar nära 100 miljarder personkm och oförändrad andel för järnvägen.

'( : Av långväga resor (över 100 km) som

· iåg runt 31 miljarder personkm, svarade järnvägen för 16% och personbilen för 70%, flyget 8% och buss 6%. Av det långväga kollektiva transportarbetet

,i~)ker runt 55% på järnväg. Flyget har

\,_,15% och buss 20%.

Sis persontrafik består dels av egen trafik, dels av trafik som SJ utför åt läns- trafikbolag för lokal och regional kollek · tivtrafik (entreprenadtrafik).

EGENTRAFIK Allmänt

Egen trafik på järnväg svarade under åren 1984 och 1985 för 29% av resorna och för 81% av transportarbetet. Detta innebär en minskning med drygt 3 resp knappt 2 procentenheter jämfört med 83/

84. Minskningen motsvaras av samma ökning i absoluta tal för entreprenadtra- fiken.

( 1 För att på bästa sätt kunna tillgodose

· de olika kundgruppernas önskemål på den mycket heterogena persontrafik- marknaden har SJ delat upp trafiken i privatresor, specialresor och affärsresor.

' (r

Persontransportmarknaden 1984 Transportarbete över 100 km

Tåg 16%

Flyg 8%

Buss 6%

Personbil 70%

Stora ansträngningar har gjorts under verksamhetsåret för att uppfylla baskra- ven för kvalite vad gäller information, miljö, komfort, service, punktlighet och servering. Vagnparken har förnyats ge- nom köp av nya vagnar och en fortsatt modernisering av gamla.

Anbud har infordrats från ett antal tågtillverkare på snabbtåg för prov och med optionsrätt på ytterligare ett antal tågsätt. SJ är nu inne i slutfasen av granskningen av inkomna offerter.

I övrigt sker ett omfattande utveck- lingsarbete för att möta framtidens krav på snabba och bekväma persontranspor- ter.

Privatresor

Privatresemarknaden är den största och viktigaste marknaden för persontrafi- ken, samtidigt som den i ökad grad är den mest varierande beroende på sin olik·

artade sammansättning. Målgruppen är i sin vidare definition stora delar av svens- ka folket.

Under verksamhetsperioden har ett nytt prissystem tagits i bruk. Det nya systemet skall bättre än tidigare styra efterfrågan till tider med ledig kapacitet, förenkla rabattstrukturen samt koppla pris till servicenivå och kvalitet.

Inter-City-tågen

Den 2 juni 1985 introducerades de första Inter-City-tågen. Dessa har enhetlig sam-

Persontransportarbete på järnväg Miljarder personkm

lO 8 6 4

2

o

l ^{- ~~!-}

l

-,--·

- -l-

- ^{:~-r-- .} · · -

l

l

81/82 82/83 83/84 1985

Entreprenadtrafik Egen trafik

(12 mån)

Resor järnväg miljoner

1985 1983/84

Egen trafik 22,2 23,1

Entreprenadtrafik 54,7 54,6 76.9 77,7

Personkm järnvag miljarder

1985 1983/84

Egen trafik 5,3 5,3

Entreprenadtrafik 1,3 1,2

6,6 6,5

Mkr

1984/85 1983/84 (18 mån) (12 mån) Intäkter

Järnväg

Egen trafik 2891 1788

1022 608

~ntreprenadtrafi k

övriga rörelseintäkter 89 51

Rabattkompensation 285 240 Andel av drift·

ersättningen 1139 320

Summa ;arnvag 5426 3007 Buss

Egen trafik 144 91

Entreprenadtrafik 1306 782

övrigt l 5

Summabuss ¹⁴⁵¹ 878 Summa lnUkter 6877 3EW

Resultatbidrag 1200 1060

Persontrafikintäkter 1984/85 (18 mån) Buss, egen trafik 2%

Buss, entreprenad 19%

J

Järnväg, övrigt l% Järnväg, rabatt- kompensation 4%

Järnväg, drift- ersättning 17%

Järnväg, entreprenad 15%

Järnväg, egen trafik 42%

19

·Ii

Persontrafik

mansättning och standard. Resenärerna skall alltid veta vilken standard och kom·

fort de köper. Högtalare finns i alla vagnar och tågen har restaurangvagn med hög standard. Man har möjlighet att ringa från tågen. Inter-City-tåg finns på följande linjer: Sundsvall-Stockholm- Göteborg och Stockholm-Malmö. Vagn- parken byggs successivt om för re-stan- dard.

Veckoslutstågen

Veckoslutstågen får ses som en kapaci- tetsförstärkning vid veckosluten samti- digt som de utgör ett billigare resealterna·

tiv. Endast 2 klass vagnar av äldre modell framförs. Efter en introduktion på sträc- kan Uppsala-stockholm-Göteborg ut·

ökades trafiken till Stockholm-Mora och Stockholm-Malmö. Veckoslutstå- gen har varit väl bokade fredag och sön- dag. Ett försök att köra Stockholm-Gö- teborg-Stockholm på lördagar har inte fallit så väl ut.

Biltågen

Biltågen kördes under sommaren 1985 på tre linjer: Malmö-Umeå, Göteborg-

20

Luleå och Stockholm-Kiruna. Biltågen norrut har varit bättre bokade än söder·

ut. Allt fler upptäcker fördelen med att ta bilen på tåget.

Sittresandet har 1985 i stort sett varit oförändrat jämfört med närmast före- gående period_ Under hösten 1985 har dock en markant ökning av resandet skett på linjen Sundsvall-Stockholm_

Främsta anledningen till detta var intro- duktionen av IC-tåg.

Ä ven ökningen på linjen Stockholm- Göteborg har varit betydande. Utveck- lingen på västkustbanan har också varit gynnsam från våren 1985.

Nattresandet var 1985 i stort sett oför- ändrat jämfört med 1984, liggvagnsre- sandet fortsatte dock att öka. Det tidigare sommarnattåget tilJJfrån Hamburg ut- ökades till att gå hela året. Tåget har inne- burit ett väsentligt ökat tågresande mel·

lan Sverige och Tyskland. Tåget består av sov- och liggvagnar från DB med tysk be·

manning.

Specialresor

Denna marknad är expansiv och SJ har en växande andel.

Utvecklingen sker i samarbete med tu·

ristorganisationerna, Sveriges Turistråd, researrangörer, rederier, hotell, konfe- rensarrangörer, mässor m fl.

Specialresor är SJs bästa möjlighet att sälja tomma stolar i befintliga tåg oc~)l

att utnyttja lediga vagnar. Konferens-~~/

vagnarna - som också används som clubvagnar- hade en fortsatt hög efter·

frågan.

Affärsresor

f)}

Affärsresemarknaden svarade för 27%

av intäkterna 1985. Denna marknad be- står a v resenärer med mer enhetliga krav på reseprodukten än privatresenärerna.

Den har dessutom fördelen att bidra till god beläggning måndag-torsdag då ef·

terfrågan från privatresenärer är låg.

Affärsresenären har specifika behov av service och komfort. SJ har en viktig uppgift genom att erbjuda resealternativ för denna grupp, både vad gäller dag- trafik och nattrafik.