Detta är Posten 2

Innehåll

1993 i sammandrag

^l

Detta är Posten 2

Koncernchefens kommentar 4

Affärsförutsättningar 6

Postens tre långsiktiga mål 9

Från affärsverk till bolag 10

Postens personal 12

Miljöarbete 14

Total Kvalitet 15

Koncernöversikt 16

Affärsområden:

Postgirot 20

Posten Bank och Kassa 23

Posten Brev 26

Posten Lättgods 29

Posten Utrikes 32

Centrala enheter 35

Finansrörelsen 36

Bokslut:

Resul raträkningar 39

Balansräkningar 40

Finansieringsanal

y

ser 42

Kommentarer till balansräkningar

och finansieringsanalyser 43

Bokslutsko mmentarer 44

Noter 46

Revision s berättelse 50

Femårsöversikt 52

Definitioner 53

Styrelse och ledning 54

Adresser 56

Postbolagenkoncernen ger ut egen årsredovisning.

1993 i sammandrag

POSTKONCERNEN

Rörelseintäkter (Mkr)

Resultat efter finansiella poster (Mkr) Vinstmarginal

(%)

Räntabilitet

pi

eget kapital (%) Investeringar i anläggningar (Mkr) Balansomslutning (Mkr) Nöjd Kund Index (NK l) Medelantal anställda Personal som trivs

(%)

(Definitioner sid 53)

RESULTAT

Postens resultat efter finansiella poster minskade jämfört med 1992 och uppgi ck till l 363 Mkr (l 413). 1992 års resultat påverkades dock av ex- tremt höga marknadsräntor under vissa perioder.

Minskade ränteintäkter tillsammans med konjunk- turellt och strukturellt minskade paket- och kassa- volymer ledde under 1993 till vikande rörelse- intäkter, 21 644 Mkr (22 096).

OMSTRUKTURERINGAR

Posten utvecklas, förnyas och omstruktureras för att möta de ändrade förutsättningar som avregle- ring, ny teknik och internationalisering medför.

Under 1993 har nya produktionssystem införts för företags- och ekonomipaket. Avvecklingskostnader och engångskostnader om 467 Mkr för de gamla systemen har 1993 belastat resultatet för Posten Lättgods. De särskilda arbetstidsavtal som gällt för brevbärarna upphörde den l juli och därmed har förutsättningar skapats för omorganisation och ef- fektivisering av utdelningsorganisationen inom Posten Brev. Fortsatta rationaliseringar innebar att totalproduktiviteten förbättrades med tre procent.

Medelantalet anställda minskade under året med 3 132 eller med sex procent.

1993

1992 1991

21 644

22 096 21 032

l 363 l

41 3 l 168

6,3

6,4 5 ,6

13,4

15,9 15,4

917

l 693 l 700

48 709

46 197 53 211

73

72 76

so

213

53 345 56415

75 84 87

BREVMONOPOLET UPPHÖRDE Den l januari 1993 upphörde Postens ensamrätt till brevbefordran. I februari 1994 beslöt riksdagen om 12 procents moms på befordran av brev och tidningar från och med den

l

mars 1994.

BOLAGISERIN G

Den 17 december 1993 beslöt riksdagen att den l mars 1994 ska

• affärsverket Posten ombildas till ett av staten helägt aktiebolag;

• Postgirot ombildas till ett bankaktiebolag, Postgirot Bank, helägt av Posten AB. Postgirot Bank far, jämfört med tidigare, en vidgad men begränsad rätt att lämna kredit och ge ränta till alla postgiro innehavare. Samtidigt ska Postgirots kvarvarande ensamrätt till vissa statliga betal- ningar upphöra;

• en ny postlag träda i kraft som fastställer grunden

för post- och kassaservice åt allmänheten på en

avreglerad postmarknad.

Detta är Posten

Postens a./fdrside:

Genom Posten ska alla kunna nå alla med meddelanden, varor och betalningar.

Posten ska också kunna utfora

andra finansiella tjänster än betalningar.

Postens strategier

Posten ska utnyttja alla tillgängliga media. Det ska vara möjligt för en avsändare att lämna meddelanden eller betalningar på det sätt som pas- sar bäst: genom brev, stordator, per- sondator, telefax eller över disk på postkontoret. Avsändaren ska veta att meddelandet eller betalningen når

2

mottagaren oavsett var denne befin- ner sig eller har för mottagnings- möjligheter.

Posten ska uppfattas som säker, det vill säga stå för kvalitet och pålit- lighet. Posten ska vara nära, det vill säga även fortsättningsvis kunna nå alla överallt genom det unika riks-

täckande och globala servicenätet.

Nära står också för att Posten ska vara enkel att ha att göra med och tilläm- par decentraliserade arbetsformer.

Posten ska också uppfattas som

offensiv och aktivt inriktad på för-

ändring.

Organisation

Posten är Sveriges största tjänsteforetagfor service och kommunikation.

Posten säljer vmje dag i genomsnitt tjänster for 90 miljoner kronor och tar hand om 17 miljoner forsändelser. l&rye arbetsdag kommer 580 000 kunder till postkontor en, åker lantbrevbärarna 22 000 mil, töms landets 40 000 brevlådor och bokfor Postgirot 24 miljarder kronor.

PO$tgirot

Koncernchef Koncernledning

I----~

¹

~Koncenmaber l

l · · -·-

-·····~-~---~·r-<-·-·

- -r---·-- · · ---,

Posten Bankoch

Kassa

Posten Brev

Posten Lättgods

Posten Utrikes

ÖVriga enheter

Posten har fem affärsområden:

Postgirot, Posten Bank och Kassa, Posten Brev, Posten Lättgods samt Posten Utrikes. Varje affärsområde har ansvar för produkter, försäljning,

produktion och lönsamhet inom sitt ansvarsområde, vilket även omfattar bolag inom Postbolagenkoncernen.

Uppdelningen av Posten i affärs- områden syftar till att skapa en effek-

rivare styrning av Posten. Det bety- der inte att affärsområdena är obero- ende av varandra. De interna köpen mellan affärsområdena uppgick 1993 till över sex miljarder kronor.

Postgirot

Posten Bank och Kassa Posten Brev

Posten Lättgods

Posten Utrikes

Övriga enheter

Förmedlar beraJnjngar och ansvarar för den rikstäckande kassaservicen.

Postgiror är landers ledande beralningsförmedlare med en mral marknads- andel på cirka 50 procenr av betalningsmarknaden. T oral omsärming 1993 var 4 673 Mkr (5 325), varav 3 980 Mkr (4 830) var exrern omsättning.

Svarar för Postens kassanät, tillhandahåller Postens samlade utbud till privat- personer och smllföretag samt erbjuder banktjänster. Näret består av ca 2 000 serviceställen. Total omsättning 1993 var 5 857 Mkr (5 874), varav l 430 Mkr (l 456) var extern omsättning.

Förmedlar individuella och massproducerade meddelanden, tidnjngar och tidskrifter inom landet. Förmedlingen sker genom trarutionella brev, genom elektronik eller genom en kombinarion. Posten Brev förmedlar även lärrare varor, upp till ett kg inom landet. Total omsättning 1993 var 14 648 Mkr (14 927), varav 11 530 Mkr (11 154) var extern omsättning.

Svarar för srandardiserade och rikstäckande transporrtjänster för kollin upp till 35 kg. Posten Lättgods erbjuder även transport av tyngre gods om det efterfrågas av kunden. Posten Lärtgods är en av de tre största godstianspor·

törerna i Sverige. Total omsättnillg 1993 var 2 489 Mkr (2 631), varav 2 383 Mkr ( 2 554) var extern omsättning.

Svarar för försäljning och distribution av brev och paket med destination utanför Sveriges gränser liksom för tullhantering och distribution av alla från utlandet ankommande brev och paket. Total omsättning 1993 var l 606 Mkr (l 554), varav l 563 Mkr (l 422) var extern omsättning.

I organjsationen ingår även de centrala enheter som beskrivs på sidan 3 5 och P~sten Finans som beskrivs på sidan 37.

*Andel beräknad exklusive enheter med förlust.

3

ANDEL AV POSTKONCERNENS extema resultat medel- Intäkter efter antal

,

7%

4%

r

finansiella anställda poster•

,

7%

1% 1%

r r

Koncernchefens kommentar

1993 blev ett historiskt år:

Beslut fattades om att omvandla Postverket till Posten AB.

För sjätte året i rad kunde Posten under 1993 överträffa ägarens, sven- ska statens, avkastningskrav på före- taget, trots minskande volymer i rö- relsen. Efter finansiella poster blev resultatet

l

363 Mkr

(l

413).

Den avgörande förklaringen till den goda lönsamheten är ettintensivt arbete med produktivitetsförbätt- ringar. T otalproduktiviteten ökade med tre procent under 1993.Vi har fortsatt att strukturomvandla Posten, samtidigt som stora resurser har in- vesterats i utvecklingen av nya tjäns- ter och produkter.

INTERNATIONELLT PRIS Fortfarande står sig Posten mycket väl

i

en internationell jämförelse, inte bara inom de traditionella områdena utan även de framtidsinriktade. I bör- jan av 1994 belönades en av Postens produkter med ett prestigefyllt pris-

"Innovator of The Y ear" - vid en teknisk mässa i Denver, USA. Det var

4

Postens system för elektronisk post, ePOST, som därmed fick sitt inter- nationella erkännande.

OMVANDLING

I december fattade Sveriges riksdag beslutet att den l mars 1994 om- vandla Postverket till ett statligt ägt aktiebolag, Posten AB. Samtidigt be- slöts att Postgirot skulle omvandlas till bank - Postgirot Bank - med Posten AB som ägare. Efter 358 år som verk och myndighet öppnas n u möjligheter för Posten att gå in i nya kompletterande affärsverksamheter, samtidigt som konkurrensen inom alla våra verksamhetsområden in t ens i- fieras. Nydaningen av Posten måste därför fortsätta i hög takt.

Riksdagen slog också fast att post- och kassaservice även

i

fortsättningen ska ges normalt fem dagar i veckan över hela landet. Dessa tjänster ska utföras med hög kvalitet och till en- hetspris för enstaka försändelser och betalningar. Åtagandena regleras i ett·

avtal mellan staten och Posten AB, vilket kom mer att utvärderas om tre år.

KONKURRENS- BEGRÄNSNING

Postgirots mål är att bibehålla sin position som Sveriges ledande före- tag inom

betalningsförmedling~

Som stöd för betalningsverksamhet en Bir Postgirot, i likhet med konkurren- terna, ge ränta på innestående medel och läm na krediter på högst ett år.

Däremot f'ar Postgirot inte utveckla en mer fullständig bankrörelse som även inkluderar sparande. Ett tak har införts för total räntebärande in- och utlåning.

Dessa begränsningar för Post- girots verksamhet kan temporärt accepteras. Utan att föregripa en ut- värdering som ska ske 1995 är det ändå min uppfattning att systemet med tak för in- och utlåning är kon-

kurrensbegränsande och bör slopas.

En annan föga motiverad be-

gränsning i Postens utveckling som en ledande aktör på de finansiella marknaderna, är regeln att Posten inte flr äga fondbol ag. Det är min förhoppning att detta korrigeras vid utvärderingen om något år.

DET FJÄRDE STEGET Posten har under de senaste åren ge- nomgått fyra strategiska steg, posi- tionsförflyttningar i en naturlig och nödvändig utveckling från produk- tionsorienterad myndighet till ett mo- dernt och resultatorienterat företag.

Det första steget, affärso rien- teringen, togs 1984. Det andra steget genomfördes 1989 och gällde en kon- sekvent affärsplanering med fokus på resultat samt kundernas och persona- lens tillfredsställelse. Samtidigt orga- niserades hela koncernen i små mål- styrda res ultatenheter.

Det tredje steget innebar en divi- sionalisering av Posten i logiska och tydliga affärsområden.

Omvandlingen till bolag har vi kallat för det fjärde steget.

VIKTIGA HÄNDELSER 1993

• Två omfattande produktionsom- läggningar genomfördes inom Lätt- godsrörelsen. Kostnaderna för dessa omläggningar blev något högre och kvalitetsstörningarna mer omfat- tande än väntat. Styckekostnaderna i de nya systemen följer dock inves- teringskalkylen.

• Beslur t ogs om att helautomatisera brevsorteringen. Detta innebär att 98 procent av alla brev kommer att sorteras maskinellt från och med våren 1996.

• Beslut fattades om att organisera brevbäringen i små resultatenheter och det gamla detaljreglerade arbets- tidsavtalet har avskaffats. Produk- tiviteten ökade därmed väsentligt.

• 350 postkontor har omvandlats till postkontor på entrepr enad, flerta- let i samarbete med dagligvaru- butiker. YtterligareZOO postkontor kommer att omvandlas under 1994.

• Antalet anställda fortsatte att minska som en följd av lägre volymer och rationaliseringar. Som mest hade Posten under 1990 cirka 58 500 helårsanställda. Medelantal anställ- da under januari månad 1994 var färre än 48 000. Eftersom personal- omsättningen minskat som en följd av den ekonomiska recessionen, har närmare 2 000 medarbetare sagts upp. Detta har, tillsammans med oro om personalens villkor, lett till minskad trivsel, vilket är mycket otillfredsställande. N u har emeller- tid anställningsvillkoren klarlagts och allt fler enheter arbetar i enlig- het med principerna om 2000-ta- lets arbetsplats.

• Ett nytt kundvänligare system för adressändringar och eftersändning- ar ska genomföras i samverkan med City Mail AB.

KUNDEN I CENTRUM Posten har sat t upp målet att 1997 ha Sveriges mest nöjdakunder inom varje enskild marknad so m vi arbetar på.

Trots att de flesta kunder redan i dag

5

är nöjda med samarbetet med P osten finns det utrymme för förbättringar.

All produktutveckling kommer att ske ur kundperspektiv. Utveck- lingen fortsät ter mot ett heltäckande och tydligt utbud av tjänster fö r med- delanden, betalningar och varudistri- bution. Posten ska utnyttja såväl fy- siska som elektroniska kommunika- tionsmedel. Kundsegmenteringen ska förfinas och den interna samord- ningen bli ännu bättre. I målet ingår också att Posten ska tillhandahålla fin ansiella tjänster på postkontoren med marknadens bästa villkor.

UTSIKTER FÖR 1994 U n der den senaste sj uårsperioden har de t egna kapitaletinomPosten byggts upp - från 2.5 till nära 11 miljarder kronor. soliditeten i Posten påverkas dock mycket negativt i samband med att Posten blir aktiebolag, samtidigt som rörelsens resulcat minskar. Detta beror på att Posten övertar det fulla ansvaret för såväl historiska som ak- tuella pensionsåtaganden, vilka sam- mantaget uppgår till ca l O miljarder kronor varav 7, 7 miljarder skuldförs.

Vi bedömer att Postgirorörelsens soliditet under 1994 kommer att uppgå till ca 5 procent, vilket är en tillfredsställande nivå för en bank.

Moderbolaget Posten AB f'ar inled- ningsvis en soliditet på ca 15 procent - vilket långsiktigt är otillräckligt.

Resultatet för 1994 bör ändå kunna tillfredsställa ägarens, statens, krav på avkastning om 11-13 pro- cent på det egna kapitalet, även om resultatet förväntas bli lägre än för 1993.

Stockholm i mars 1994

~l~t:U iAJ(

ULF DAHISfEN

Mfärsföru tsättningar

Postens huvuda.lforer, att formedla meddelanden, varor och betalningar, befinner sig i kraftig strukturell foränd- ring. Mångfalden på Postens marknader ökar alltmera.

Nya aktörer uppträder och nya kommunikationsformer utvecklas.

POSTENS KUNDER Posten har alla personer, företag och organisationer i Sverige som kunder.

Den mest lönsamma delen i Postens försändelseverksamhet är den mellan företag och organisationer, särskilt i städerna. Ekonomiskt viktigast är de kunder som vill kunna nå många mottagare med försändelser, utbetal- ningar och paket eller som vill ta

MARKNADER

KOMMUNIKATION/MEDDELANDEN Skriftliga företagsmeddelanden Skriftlig marknadskommunikation Privat skriftlig kommunikation Dagstidningar

Medlemstidningar Övriga tidskrifter SUMMA

YARUSÄNDNING/LOGISTI K Inrikes lättgodsprodukter, sändningar Utrikes lättgodsprodukter SUMMA

BET ALNINGARIFINANSIELLA TJÄNSTER Gireringar

Bankservice SUMMA Övrigt TOTALT

*

Av Posten förmedlad inlåning i Nordbanken

6

emot information eller betalningar från många avsändare. Stora och me- delstora kunder svarar för närmare 80 procent av Postens intäkter.

POSTENS MARKNADER Posten arbetar huvudsakligen på tre marknader: kommunikation/ medde- landen, varusändning/logistik samt betalningar

l

finansiella tjänster.

Postens marknads·

andel%

90 55 95 35 100 75

62 lO

50 Il*

Andel av Postens intäkter%

32 12 6 2

54

Il l 12

18 7 25

9 100

Ko mmunikation/me ddelanden

Antalet brevförsändelser har ökat med i genomsnitt ca tre procent per år under 1900-talet. Periodenfrån 1970 fram till idag karaktäriseras av en stabil om än avtagande ökningstakt.

Bakom utvecklingen ligger ett antal faktorer som har att göra med den allmänna samhällsutvecklingen.

Övergången från varu- till tjänste- produktion ger en positiv påverkan.

Annons- och direktreklam samt re- klam i TV och radio, liksom olika typer av spel i media (t ex Bingolotto) påverkar brevvolymerna positivt.

Den pågående teknologiska för- ändringen med ökad användning av tele- och datakommunikation leder dock till en minskad brevkommu- nikation. Telekommunikationen har vuxit snabbare än brevkommunika- tionen under de senaste decennierna.

Framförallt under den senaste fem- årsperioden har utvecklingen varit

mycket expansiv inom områdena te- lefax och mobiltelefoni. Uppskatt- ningsvis ersätter vart tredje telefax- meddelande ett brev.

Datorkommunikation är en an- nan konkurrent till det traditionella brevet. En överströmning till Postens hybridtjänst ePOST

är

trolig. Med hybridtjänst menas en kombination av elektronisk överföring från av- sändaren till ePOST centraler och - efter brevutskrift och kuvertering hos Posten - traditionell utdelning av brevbärare.

Den samlade effekten av de olika faktorerna

är

svår att förutse. Antalet vanliga brev minskar sedan ett par år.

Samtidigt ökar volymen brev med längre distributionstid till rabatterat pris. Under 1993 har volymen oadresserad direktreklam haft en be-

Radiotjänst l Kiruna är ett av de företag som använder ePOST vid utsändning av räkningar. Pä Klaraterminalen i Stockholm sker utskrift av de räkningar som ska till Stockholmsregionen.

tydande ökning. Av Posten Brevs in- täkter kommer hela 90 procent från företag och organisationer och reste- rande l O procent från privatperso- ner.

På marknaden för utrikes med- delanden är konkurrensen stor från internationella kurir- och express- företag. En alltmer utbredd remailing- verksamhethotardenlönsammabrev- exporten. Remailing innebär att kon- kurrenterna kommersiellt utnyttjar bristerria i de internationella avräk- ningssystemen mellan postverken genom att posta mängdforsändelser i länder med lägre porto.

Varusändning/logistik Marknadenför distribution och varu- sändning är utsatt för hård konkur- rens. Postens huvudkonkurrenter är

ASG och Bilspedition. Inom paket- marknaden, dvs gods upp till35 kg, är Posten Lättgods det dominerande företaget, medan man har en mindre andel av det tyngre godset. Bran- schen har länge präglats av otillfreds- ställande lönsamhet. Under lågkon- junkturen h ar detta accentuerats yt- terligare. Av intäkterna från Posten Lättgods kommer endast ca två pro- cent från privatpersoner.

Även inom den internationella transportmarknaden är lönsamheten generellt låg. Företagsförvärv och al- lianser gör att konkurrenssituationen ständigt förändras. På grund av över- etablering väntas omstruktureringen av den internationella frakt- och kurir- marknaden fortsätta i en snabbare takt än vad som nu sker.

Betalningar/

finansiella tjänster

Postgirot har haft en svag ökning av antalet förmedlade betalningar un- der en rad år. Konkurrensen mellan Postgirot och bankerna/Bankgirot är hård och kommer att hårdna ytterli- gare till följd av att Postgirots ensam- rätt till statliga betalningar försvinner under 1994. Av framtida strategisk betydelse är resultatet av de förhand- lingar som Postgirot bedriver med de andra bankerna om att fa autogiro- anslutning till andra bankers löneko n- ton.

Under de senaste tio åren har transaktionerna i postkontorsnätet minskat med en tredjedel. Minsk- ningen väntas fortsätta. Orsaken är en ökad automatisering av betalnings- förmedlingen och kontantuttagen. Ett ökatutnyttjande av elektronisk kom- munikation bedöms leda till att be- hovet av traditionella banktjänster kommer att fortsätta att minska.

7

ÄNDRADE VERKSAMHETS- FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningarna för Postens verk- samhet ändras fortlöpande i en allt snabbare takt. De viktigaste föränd- ringarna är:

• kraftigt ökad konkurrens och änd- rade kundbeteenden genom den tekniska utvecklingen;

• nationella och internationella av- regleringar och teknisk utveckling som ger konkurrenterna möjlighet att sortera

ur

de mest intressanta postvolymerna och erbjuda skräd- darsyddalösningar, till exempel för storföretagens lokala post inom större städer;

• ökad volym gireringar och automa- tiska kontoöverföringarvilket med- för fortsatt minskat utnyttjande av postkassorna;

• krav på an passning av verksamhets- form och villkor till det övriga nä- ringslivet som innebär korrekt re- dovisade pensionsförpliktelser, marknadsmässiga avkastnings- och utdelningskrav samt likarrade löne- och anställningsvillkor som i jäm- förbara branscher.

Förändringarna innebär sammanta- get att föruts ättningarna för Posten

att upprätthålla en daglig rikstäck- ande postservice till ett i hela landet enhetligt pris kommer att kräva allt större insatser i form av produktut- veckling, försäljning och rationalise- nng.

sTRUKTURFÖRÄNDRINGAR INOMPOSTEN

Den tekniska utvecklingen innebär samtidigt nya möjligheter till pro- duktutveckling och effektivisering av betalningsförmedling och posthan- tering. Posten bedriver offensivt ut- vecklingsarbete inom en rad områ- den och genomför för närvarande en rad stora omstruktureringar.

För att till rimliga kostnader er- bjuda ett rikstäckande kassaservice- nät utvecklas och omstruktureras postkontorsnätet. Det samordnas med annan service och kompletteras med nya uppgifter med olika part- ners, främst butiker och banker.

Ett nytt högautomatiskt produk- tionssystem för Företagspaket togs i drift undervåren 1993. Systemet be- står av 27 områdesterminaler och två storterminaler. Produktionssystemet, som är Europas modernaste, använ- der sig av streckkoder på försändel- sernas adresskort, vilket möjliggör

automatisk sortering, vikt- och volym-

Användningen av elektroniska meddelandetjänster ökar alltmer. l dag går t ex vart 25:e brev via ePOST.

8

mätning samt "track and trace". Det senare möjliggör att varje paket kan spåras genom transportkedjan.

Under sommaren 1993 startade ett nytt produktionssystem för Före- tagspaket Ekonomi samt för produk- terna SverigePaketet, Postorderpaket och Utrikespaket/GreenPAC. Syste- met bygger på ett liknande koncept som Företagspaketsystemet, d v s automatiserad sortering baserad på streckkodsteknik Sortering sker vid fYra sorteringsterminaler och tio omlastningsterminaler på lämpliga platser i landet.

Betydande förändringar av distri- butionsnätet för brevförsändelser ska genomföras. Nytt Brevnät är namnet på ett nytt produktionskoncept som innebär att brevsorteringen helau- tomatiseras och att antalet sorterings- terminaler kommer att minska från 56 till18. Syftet med förändringen är att skapa ett mer kostnadseffektivt brevnät som bättre utnyttjar ny tek- nik och blir mer flexibelt samtidigt som servicenivån bibehålls. Omlägg- ningen ska vara genomförd i början av 1996.

Tillsammans beräknas de nya

näten medföra besparingar om ca

l

,2

miljarder kronor årligen, när de är i

full drift.

Postens tre

långsiktiga mål

Posten arbetar i den interna styrningen mot tre huvud- mål: Nöjda kunder; Lönsamhet och Personal som trivs.

Målen samverkar och är alla en forutsättningfor att kundernas behov av Postens tjänster ska kunna tillgodo- ses under god lönsamhet.

NÖJDA KUNDER

Posten har alla i Sverige som kunder.

Nöjdakunder är en viktigkonkurrens- faktor men även på de marknader där konkurrensen är svag är det viktigt att veta vad kunderna tycker om Posten.

Nöjd Kundindex (NKI)*, mäter kun- dernas upplevelse av Postens service och ska ligga till grund för förbätt- ringar av Postens verksamhet. NKI är Postens viktigaste kvalitetsmått. In- dex för 1993 för Posten totalt var 73 (72). Målet är att index ska öka till 77 senast år 1997.

*se definition sid 53

NÖJDA KUNDER

Index

D Företa&

- M" Posten totalt: 77

LÖNSAMHET

Posten måste vara lönsamt för att finansiera nödvändiga investeringar och överleva av egen

kraft.

^Postens

resultat efter finansiella poster ska över tiden vara minst fem procent av rörelsens intäkter. Totalproduktivi- teten * ska förbättras med två procent årligen. För 1993 uppgårvinstmargi- nalen till 6,3 procent och total- produktivitetsökningen till tre pro- cent.

VINSTMARGINAL

"

_l_ ..

· ~--~--~~--~--~-

1989 1998 1991 1992 1993

D Vinstm"''inal - Mi~ 5 procent

9

PERSONAL SOM TRIVS Nöjda kunder kan i ett tjänsteföretag endast erhållas genom en engagerad och kompetent personal. Därför har Posten satt upp ett långsiktigt mål för detta, "Personal som trivs".* Varje år genomför Posten undersökningar som mäter medarbetarnas attityder till bland annat arbetsuppgifterna, cheferna och arbetsmiljön. Vid mätningen under 1993 svarade 75 procent (84) att de trivdes

i

Posten.

Skälet till att andelen personal som trivs har minskat är de stora rationa- liseringar som pågår inom Posten för närvarande och en osäkerhet inför framtiden.

PERSONAL SOM TRIVS

"

O Penonal som trivs - Mål: 85 procent

Från affärsverk till bolag

Huvudlinjen har under ett antal år varit att utveckla Posten till ett modernt kund- och resultatinriktat foretag med hög kvalitet och kostnadseffektivitet.

POSTEN AB

AfRirsverksformen skapades 1911 och har begränsat Postens affärsmässiga agerande då affärsverket är en integ- rerad del av staten och fungerar som förvaltare av statlig egendom. Som en följd av detta ska investeringar och finansiering ytterst beslutas av riks- dagen. För affärsverken gäller också särskilda bestämmelser vid bildande av bolag samt vid förvärv och försälj- ning av fast egendom och bolag.

Postverksamheten har under de senaste åren varit föremål för en om- fattande översyn. Anledningen till ägarens beslut om ändrad organisa- tionsform för Posten är att det nu råder konkurrens inom samtliga oro- rådendär Posten agerar. Postenmåste då ha förutsättningar som till alla delar ·är likvärdiga konkurrenternas.

Aktiebolagsformen är en normalt an- vänd associationsform för att bedriva konkurrensutsatt verksamhet.

I

och med bolagiseringen kan Posten AB genom ändamålsenliga former, i Sverige och internationellt, etablera nya tjänster genom kon- sortier, allianser och företagsförvärv etc.

Genom bolagiseringen av Posten tydliggörs statens roller som ägare respektive som beställare av Postens tjänster. Utgångspunkten för ägaren av Posten AB är att erhålla avkastning på det egna kapitalet. Utgångspunk- ten för staten som beställare är att det ska finnas en grundläggande postser- vice och betalningsförmedling Sverige i enlighet med postlagen.

POSTLAGEN

Ansvaret för en rikstäckande post- och kassaservice vilar på staten och de övergripande målen för post- och kassaservice i Sverige har fastställts i postlagen.

I

lagen slås fast att det ska finnas en rikstäckande postservice som innebär att brev och paket ska kunna nå alla oavsett adressort. Breven ska befordras till rimliga och enhetliga priser. Privatpersoner ska också ha möjlighet att få paket befordrade till enhetliga priser. Det ska också finnas en rikstäckande kassaservice som inne- bär att alla kan verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser.

10

En särskild tillsynsmyndighet, Post- och telestyrelsen, har inrättats för att bland annat övervaka att

post~

lagen efterlevs och verka för att kon- kurrensneutralitet uppnås på post- marknaden.

AVTALMED STATEN Postlagen gör det möjligt för staten att uppdra åt flera företag att med- verka till att en grundläggande post- och kassaservice finns. Regeringen har inledningsvis slutit avtal med Posten AB. Avtalet löper till den 31 decem- ber 1996. I avtalet sägs att alla i normalfallet ska ha tillgång till post- och kassaservice fem dagar i veckan.

Posten AB kommer inlednings- vis inte att erhålla någon ersättning för att upprätthålla en postservice som motsvarar de krav som ställs i post- lagen, eftersom Posten genom sin dominerande ställning, stordrifts- fördelar och samverkarisfördelar för- utsätts kunna bära dessa kostnader ändå. Merkostnaden för en rikstäck- ande distribution av brev till enhets- porto, som inte motsvaras av intäk- ter, har beräknats uppgå till ca 1,3 111iljarder kronor per år.

Posten har dessutom väsentliga

merkostnader fö r betalnings- och

kassaservice i glesbygden. De kostna-

Den 17 december 1993 beslöt riksdagen att omvandla Posten till aktiebolag.

der som inte kan motiveras affärs- mässigt har beräknats uppgå till ca 300 Mkr per år. För 1993 har Posten erhållit ersättning för detta. Även under 1994 kommer Posten AB att fl ersättning för merkostnaderna för ett rikstäckande kassanät.

Kravet på rikstäckande service finns även angivet i bolagsordningen för Posten AB.

I avtalet mellan staten och Posten AB är även överenskommet ett pris- tak avseende inrikes brevporto för privatpersoner. Avgiften för privat- personers befordran av brevför- sändelser upp till 500 gram får högst höjas med den genomsnittliga för- ändringen av nettoprisindex under en treårsperiod.

SAMHÄLLSÅTAGANDEN Posten har som affärsverk haft vissa särskilda samhällsåtaganden. Kostna- derna för dessa uppgick 1993 till ca 400 Mkr (580) och avsåg underskott vid distribution av vissa tidningar,

LEGAL ORGANISATION FRÅN l MARS 1994

r

l'os-Dtstnb- A8 .

AO AO AO

.. _ ^.. ... _{.... ·} '*"""'M

^h-rA8

^_,... ..

fl(: Al&

~ ~

...

&"'Ö -

·;-.-·

s,_...

r:;.

Ka.a --~--

s-n.. HK.

^.._ - ^...

i T

rabatterat pris för föreningsbrev, be- fordran av portofria blindskrifter, för- svarsplanering samt anpassning av glesbygdsservice med hänsyn till äldre och handikappade. Under 1993 har Posten stått för kostnaderna. I sam- band med bolagiseringen har staten tagit över kostnaderna för blindskrift, försvarsplanering och glesbygds- service. Däremot utgår ingen ersätt- ning för tidningsunderskottet och ra- battering av föreningsbrev.

POSTGIROT BANK Postgirot blev bank i och med bolagi- seringen av Posten. Samtidigt upp- hörde den kvarvarande ensamrätten till de statliga betalningarna. Riksda- gen har velat säkerställa faresatt kon- kurrens på betalningsmarknaden för att kunna upprätthålla de internatio- nellt sett mycket effektiva betalnings- systemen i Sverige. För att kunna överleva på betalningsmarknaden har Postgirot Bank därför fltt utökade befogenheter. Postgirot Banktar möj- lighet att lämna såväl ränta som kre- dit till både fysiska o~h juridiska per- soner upp till 360 dagar. Tidigare hade man enbart möjlighet att ge ränta eller kredit till juridiska perso- ner och i högst 30 dagar. Postgirot Bank har också rätt att tillhandahålla betalningsmedel till exempel i form av checkar och kontokort samt att driva valutahandel.

Avsikten är inte att Postgirot Bank ska utveckla en fullständig bankrö- relse. Därför har begränsningar in- förts när det gäller de sammanlagda utestående krediterna och den ränte- bärande inlåningsvolymen. T raditio- nell kreditgivning till företag eller hushåll f"ar inte bedrivas och villkoren för kontona rar inte utformas så att en

11

sparkontorörelse utvecklas. En utvär- dering av befogenheterna kommer att ske före utgången av 1995.

MERVÄRDESKA TT I och med omvandlingen till bolag upphörde undantaget från mervärde- skatteplikt för befordran av brev och tidningar. Genom detta undanröjdes snedvridningen i konkurrensen gent- emot företag som konkurrerar med Posten AB och vars tjänster är skatte- pliktiga. För att mildra effekterna av momsen för privatpersoner och ide- ella föreningar har momssatsen be- gränsats till 12 procent. Posten AB har även infört ett särskilt förenings- porto för ideella föreningar.

ÄGARENSRESULTATKRAV Kravet från ägarens sida är att Posten AB ska arbeta under affärsmässiga villkoroch uppvisa en avkastningjäm- förbar med större svenska välskötta företag i motsvarande branscher. Äga- rens primäraekonomiskamål förverk- samheten i Posten AB beskrivs i av- kastning på

eget

kapital, utdelning och soliditet. Ägaren har fastställt det långsiktiga avkastningskravet till 11-

13 procent efter schablonskatt. soli- diteten på koncernnivå ska på sikt vara ca 15 procent. Utdelning ska inte ske förrän soliditeten bedöms

tillfredsställande.

NY LEGAL ORGANISATION I och med bolagiseringen har Postens legala struktur ändrats. I moderbola- get ingår VD/koncernch ef, staberoch

Posten Finans. Unde r moderbolaget

finns fyra dotterbolagskoncerner: Pos-

ten Distribut ion AB, Postgirot Bank,

Postbolagen AB och Postfastigheter

AB (se ovan).

Postens personal

Under 1993 minskade antalet anställda med ca 7 000 personer varav ca l 850 sades upp på grund av arbetsbrist.

Kompetensutvecklingen har varit intensiv under året.

Personalarbetet i Posten har under 1993 präglats av övertalighet, av- vecklingsarbete och förberedelser in- för bolagiseringen. Lägre ökningstakt av brevvolymer och en kontinuerlig minskning av kassatransaktionerna kombinerat med lägre sjukfrånvaro har accentuerat kraven på personal-

neddragningar. Situationen har varit ny för såväl chefer som övriga medar- betare. U n deråret har skapats en med personalorganisationerna gemensam syn på avveckling av personal och utarbetats metoder till stöd för avveck- lingsarbetet.

Posten är Sveriges geografiskt mest spridda företag och är på många orter en viktig arbetsgivare. Posten har därför utvecklat en policy för samhällsansvar vid strukturföränd- ringar. Detta innebär att det i vissa fall prövas om det är nödvändigt med extraordinära åtgärder i syfte att mildra effekterna av förändringarna.

12

ANTAL MEDARBET ARE Under 1993 minskade antalet an- ställda med ca 7 000 personervarav ca

l

850 sades upp på grund av arbets- brist. Antalet anställda den 31 de- cembervar 55 385 (62 100) varav46 procent var män. Medelantal års- anställda under 1993 var 50 213 (53 345).

ÅLDERSFÖRDELNING Under hela året har Posten haft an- ställningsstopp i fråga om extern re- krytering. Tillsammans med de perso- nalreduceringar som genomförts har detta lett till en komprimerad ålders- struktur och att andelen yngre med- arbetare har minskat. Medelål- dern är idag 41

år

(39).

Antalet anställda under 25 år har under 1993 minskat med 46 procent till följd av uppsägning på grund av arbetsbrist.

KOMPETENSPROFIL Generellt sett gäller att flertalet med- arbetare i Posten börjat sin anställ- ning med relativt kort skolutbildning som grund. Härutöver har de i regel genomgått olika typer av verksam- hetsrelaterad grund- och vidare- utbildning av varierande längd.

Många har också skaffat sig en kompletterande teoretisk utbildning genom enstaka kurser på såväl gym- nasie- som högskolenivå. En fullstän- dig examen är dock fortfarande rela- tivt ovanlig och andelen anställdamed treårigt gymnasium eller högre ut- bildning är cirka 13 procent.

KOMPETENSUTVECKLING Den koncerngemensamma kompe- tensutvecklingen för chefer och spe- cialister har under året varit inten- . siv. Omfattande utbildningar i såväl

bolagsfrågor som EU-frågor har ge-

nomföns. Sedan 1990 har Post-

l en förnyad arbetsorganisation ska 2000-talets arbetsplats realiseras genom delegering, självstyr- ning och lagarbete.

högskolan tillsammans med Handels- högskolan i Stockholm drivit en ekonomiutbildning. I januari 1994 har Posthögskoleprogrammet komp- letterats med en informacikutbildning*

i samarbete med Stockholms univer- sitetoch Tekniska Högskolan i Stock- holm, Både interna och externa chefs- utvecklingsinsatser har genomförts under året, t ex affärsinriktat ledar- skap för postmästare, mellanchefs- program och chefsaspirantprogram.

PERSONAL SOM TRIVS Ett av Postens tre grundläggande mål är personal som trivs. Under 1993 genomfördes den största mätningen någonsin av målet Personal som trivs -ViP (Vi i Posten). Samtliga medar- betare fick besvara en enkät och svars- frekvensen var hög; 75 procent sva-

rade. Resultaten ska användas som stomme för förbättringsarbetet vid samtliga arbetsplatser.

JÄMST ÄLLDHETSARBETE Av Postens högre chefer är 33 procent kvinnor. Fördelningen av män och kvinnor är ojämn inom Postens olika verksamhetsområden. Det finns så- väl mans- som kvinnadominerade arbetsplatser. Under 1993 antogs en ny jämställdhetspolicy vars huvud- syfte är att åstadkomma en jämnare fördelning mellan män och kvinnor på alla nivåer inom samtliga verksam-

ANSTÄLLDA

D Medelantal anställda Antal anstlilllda den 31 december

ÅLDERS- OCH KÖNsFÖRDELNING

Ålder

hetsområden. Det långsiktiga målet är att det ska finnas högst 60 procent

Kv~o•

av endera könet inom varje större yrkesområde. Dessutom ska lönedif- ferenser utjämnas mellan män och kvinnor som utför jämförbart arbete

Män l 885

6207

7l45

och med likvärdig kompetens.

2000-T ALETS ARBETSPLA TS Posten arbetar med att förnya arbets- organisationen enligt ett koncept som internt har namnet "2000-talets ar- betsplats". Målet är arbetsplatser som består av små enheter med egna resultatmål. Genom en långtgående decentralisering och delegering ska beslut kunna tas så nära kunden som möjligt. Målet är också att öka moti- vationen och engagemanget hos med- arbetarna genom att Postens le- dare prioriterar arbetet med att skapa möjlighetföralla att göraett bra jobb.

Enligt planerna ska 2000-talets ar- betsplats vara genomförd 1997.

LÖN-PULS

Under året har samtliga regioner och resultatenheter fltt ett nytt löne- och personalplaneringssystem, totalt 40 installationer på 17 olika datorer.

Driftsättningen har efter premiär- regionen Göteborg gått mycket smi- digt. LÖN, som är ett standard- lönesystem, producerar ca 650 000 lönespecifikationer per

år

och perso- nalplaneringssystemet PULS är et t

6 595

l 811

-

ANTAL ANSTÄLLDA PERSON ER PER PERSONALKATEGORI

Postbehandlingspersonal Kassapersonal

Administration och kontor Lantbrevbärare Lokalvård Data och teknik Övriga alfarsverket Postbolagen AB Summa

- = -=

Minskning från 94-01-01 93-01-01

26 974 -11,6%

lO 959 -15,3%

7 801 -10,2%

3589 -7,0% 950 -22,4% l 045 -3,8%

95 -21,5%

3 710 -2,1% 55 123 -11,3%

företagsspecifikt och decentraliserat hjälpmedel där arbetsledaren direkt kan registrera olika händelser på da- taterminal.

*Med informatik avses informationstekno- logi och dess användning. Posten lägger en förhållandevis starkare betoning på använd- ningen än på tekniken i sig.

13

Mil ^{j öarbete}

Under en tid när miijöftågorna har kretsat kring de stora industrierna, har Posten levt ett undan- skymt liv i miijödebatten. Tjänsteforetagens miijö- påverkan har emellertid under senare tid alltmer

kommit i fokus.

Med början under 1992 vidtog Pos- ten en miljöinventering tillsammans med Avdelningen för industrieH miljöekonomi inom Lunds U niversi- tet för att klarlägga Postens miljöpå- verkan.

Under 1993 utarbetades Postens första affärsplan för miljöarbetet.

MILJÖPOLICY

Utifrån miljöinventeringen har Pos- ten fastställt ambitionsnivån i miljö- arbetet och utarbetat en miljöpolicy.

Vägledande för Postens miljö- arbete är att det ska bidraga till en varaktigt hållbar samhällsutveckling som har sin grund i kretsloppstanken:

"Miljöhänsyn ska beaktas i varje beslut - på aHa nivåer i organisatio- nen. Miljöarbetet ska vara en integre- rad del i verksamheten. Miljöarbetet ska, med beaktande av ny kunskap, ständigt utvecklas. Miljöarbetet an- går alla och bygger på delaktighet från anställdas, kunders och leveran- törers sida. Miljöarbetet ska stödja Postens huvudmål. Miljöarbetet ska kännetecknas av effektivitet i utnytt- jandet av energi- och miljöresurser samt av förebyggande insatser vad avser utsläpp, avfall och andra miljö- störningar."

14

FRÅN VISION TILL VERKLIGHET

Som ett första steg har Postens miljö- påverkan delats in i fem insatsom- råden:

Transporter- Posten är ett av Sveri- ges största transportföretag med en transportorganisation som täcker hela landet. Miljöpåverkan sker främst när fordonen är i drift men också i sanl- band med tillverkning, underhåH och skrotning.

Lokaler- Posten utnyttjar totalt stora lokalutrymmen genom ett omfat- tande kontorsnät, terminaler och an- dra utrymmen. Miljöpåverkan sker i samband med byggnation, uppvärm- ning, kylning och belysning.

Inköp - Posten är en mycket stor inköpare av bland annat papper, kontorsapparater, inredningar och annan kontorsmaterieL Miljömed- veten upphandling kan bidraga tiJI minskad miljöpåverkan.

Avfall- Allt materiel som Posten an- vänder blir förr eller senare avfall i någon form. Det uppstår i alla verk- samheter och är ofta det miljöpro- blem som de anställda är mest med- vetna om.

Individen - I första hand de anställda, men också kunder och leverantörer,

l ett utdelningsdistrikt l Karlstad testkörs för närvarande en elbil.

måste ingå i en intressegemenskap och känna förståelse för Postens miljö- mål. Dialogen med kunder och leve- rantö rer är en förutsättning inte minst för den långsiktiga utvecklingen av mil j öarbetet.

Arbete pågår nu för att ta fram åtgärdsplaner inom vart och ett av dessa insatsområden.

Posten har som uttryck för en långsiktig ambitionsnivå anslutit sig t ill Internationella Handelskamma- rens Näringslivsprogram förvaraktigt hållbar utveckling - "Principer för miljömedvetet ledarskap".

INTERNATIONELLT

MILJÖSAMARBETE

En gemensam miljöpolicy för värl-

dens postländer kommer att antas vid

Världspostkongressen i Söul 1994 .

Posten deltar i denna utveckling lik-

som

i

framtagandet av ISO:s miljö-

standarder.

Total Kvalitet

Kvaliteten i tjänster och kundbemötande är avgö- rande for kundernas uppfattning om Posten och

dannedforPoswnsko~ku"enskr~.

Postens kvalitetsarbete - Total Kvalitet - syftar till att leva upp till kundernas krav och förväntningar.

Postens viktigaste mått på kvaliteten utgår från kunden och mäts genom Nöjd Kund Index (NKI). För Posten i sin helhet visar index 73 för 1993.

NÖJD KUND INDEX NKI består av ett antal kvalitets- faktorer. Mätningen 1993 visar en positiv utveckling för kundernas be- tygsättning av:

• Tillförlidigheten

• Snabbheten i servicen på postkon- toren

Däremot uppvisas en negativ utveck- ling i &åga om:

• Bemötande och servicevilja .. Klagomåls- och reklamationshan-

teringen

Förutom NKI följs ett antal andra strategiska kvalitetsmått kontinuer- ligt. Bland annat mäts:

• Distributionskvalitet för brev och lättgods

• Väntetider på postkontoren

• Transaktions- och distributions- kvalitet för betalningsförmedling Under 1993 uppnåddes påvisbara förbättringar i kvaliteten för betal-

Dingsförmedling och sorteringsarbete.

Vidare har kvaliteten i produkt- utvecklingsarbetet förbättrats jämfört med tidigare år. Bidragande orsaker till detta är säkrare produktions- processer, ökad ekonomisk styrning vad gäller kvaliteten och nya, mer strukturerade arbetssätt.

KV ALITETSBRIST- KOSTNADER

Ett urval av Postens kvalitetsbrist- kostnader mäts också. Denna upp- följning har integrerats med den eko- nomiska styrningen och produk- tivitetsuppföljningen. Respektive verksamhets resultat påverkas av upp- nådd kvalitetsnivå. Felsorreringar innebär exempelvis att resultat- ansvariga sorteringsenheter får lägre interna intäkter för utfört arbete.

KV ALITETSUTBILDNING Posten

är

ett mycket personalintensivt företag och kvalitetsarbetet bygger på att samtliga medarbetare delar grund- synen om kvalitetens betydelse och aktivt deltar i förbättringsarbetet.

Genom ett omfattande kvalitets-

Enkla rutiner

l Nöjd Kund Index (NKI) mäts ett antal kvali- tetsfaktorer som sammantagetspeglar kundemas uppfattning om Posten.

träningsprogram, som intensifierades under 1993 och som de flesta medar- betare ska ha genomgått i slutet av 1994, skapas förutsättningar för att kvaliteten ständigt ska bli bättre.

FÖRBÄTTRINGAR De väsentligaste förbättringsområde- na för kvaliteten är:

• Tillförlitligheten i nya produktions- och distributionssystem

• Kundservice, inklusive klagomåls- och reklamationshantering

• Väntetiderna på postkontoren

Den stora utmaningen för Posten AB är att vidmakthålla, utveckla och för- bättra kvaliteten samtidigt som om- fattande rationaliseringar och föränd- ringar av produktions- och distribu- tionssystem genomförs. Det kräver ett systematiskt, uthålligt och kost- nadseffektivt kvalitetsarbete som fo- kuseras på kundernas krav och för- väntningar.

15

. TRANSAKTIONER. l POSTKASSA

LÄ TTGODSVOL YM ER

Il

#

,,,

..-/' /"" ^..

RÄNTANS PAVERKAN PÅ POSTENS INTÄKTER

RESUL TA TUTVECKLING

Under de senaste tio åren har trans ..

aktionerna i post- kassorna minskat med drygt 30 procent. Den nedåtgående trenden väntas fortsätta.

Lågkonjunkturen har slagit hårt mot lättgodsmarkna- den. Under 1993 minskade voly- merna med åtta procent. Positiva konjunktur- signaler ger dock en potential till förbättring.

En procents upp- eller nedgång av räntan påverkar Postens intäkter med 210 Mkr på årsbas is.

Bortsett frän extremåret

1990 med hög- konjunktur och bankkonflikt har Posten visat en stabil resultat-

~-=--='--.;::.

_ __ __,

O utveckling.

ltn 1993

t:J llh:tlllu.'l all•• ^c:::::::J -.tntlllbilitet p6.

Fm•nJ•II• -:Jaltcr a1n Wa,pital

Koncernöversikt

Styrelsens förvaltningsberättelse for 1993 omfattar denna koncernöversikt samt bokslutet på sidorna 39-49.

MARKNADSUTVECKLING Postgirot

D e sänkta marknadsräntorna har medfört att förräntningen på Postens placerade medel sjunkit med nära fYra procentenheterunder 1993 jäm- fört med 1992. Den första juli 1992 fic k de statliga betalningsflödena marknadsmässiga villkor, vilket mins- kat den genomsnittligt placerade vo- lymenjämförtmed1992. Under 1993 har Postgirots betalningsflöden ökat med tre procent på inrikessidan och med nio procent på utrikessidan. Även transaktionsersättningarna har ut- vecklats positivt.

Posten Bank och Kassa Transaktionerna på postkontoren fortsätter att minska. Under 1993 blev volymnedgången sju procent, dvs samma nedgång som under såväl 1991 som 1992. Nedgången väntas fortsätta, då ny teknik och ändrade kundvanor minskar efterfrågan på be-

talningar över disk. Det omfattande kontorsnätet ska istället utnyttjas till lansering av icke traditionella postpro- dukter, främst inom det finansiella området. Ett antal intressenter finns för att etablera samarbete med Posten inom detta område.

Posten Brev

Under 1993 ökade inrikes brev- volymer med 4,5 procent efter att ha

minskat under 1991 och 1992. Till- växten finns dock framför allt inom lågprissegmentet, främst grupp- reklam, medan det dyrare normal- brevet och tidningsdistributionen stagnerar. Intäkter i fast pris ökade med 0,6 procent (-2,9) under året.

Det avskaffade monopolet och den ökade konkurrensen har pressat pri- serna, speciellt på de lönsamma seg- menten i storstadsregionerna.

Brev~

16

marknaden kännetecknas även av ett accentuerat teknologiskifte där elek- tronisk post ökar kraftigt. Tillväxten för ePOST har varit 66 procent un- der året och utgör idag ca fyra procent av den totala brevvolymen.

Posten Lättgods

T ransportmarknaden har under 199 3 varit hårt pressad av sjunkande voly- meroch fortsatt pressade priser. Detta har under året med full kraft drabbat Lättgodsverksamheten. Volymerna minskade med åtta procent ( -2) un- der 1993. T rots bibehållnamarknads- andelar och något högre försäljnings- volymer mot slutet av året har de negativa marknadsfaktorerna givit ett starkt utslag på resultatet. Markna- den har varit extremt pressad inom postorderbranschen och sällanköps- handeln. Den något förbättrade för- säljningen mot slutet av året och po- sitiva konjunktursignaler ger dock en potential till förbättring under 1994.

Posten Utrike s

Stark konkurrens från främst kurir-

företagen och ökad användning av

elektroniska medium medförde att

brevvolymerna till utlandet minskade

med 1,7 procent medan paket-

volymerna ökade med tre procent

under 1993. Framför allt paket-

marknaden har pressade priser och

konkurremer som har fördel av egna

integrerade system. Brevmarknaden

kännetecknas av ökande användning

av remailing där kurirf öretag tar stora

mängder post till länder med lågt

porto och därifrån rar in breven i det

internationella post,'>ystemet. Därige-

nom utnyttjas brister i det internatio-

nella avgifi:ssystemet. Elektroniska

medium beräknas nu ha ca 55 pro-

cent av den internationella med-

delandemarknaden.

RESULTATÖVERSIKT OCHANALYS

Postkoncernens resultat efter finan- siella poster minskade till l 363 Mkr (l 413). Vinstmarginalen u p p gick till 6,3 procent ( 6,4). Postens långsiktiga mål om fem procents vinstmarginal överträffades därmed för sjätte året i följd. Totalproduktiviteten ökade med tre procent, vilket motsvarar en resultatförbättring på ca 600 Mkr.

Avkastningen på eget kapital efter skatt blev 13,4 procent (15,9). För- ändringen av resultatet jämfört med föregående år förklaras av:

Fortsatta rationaliseringar Fortsatta rationaliseringar har inne- burit att medelantalet anställda mins- kade med 3 132 till 50 213. Minsk- ningen motsvarar 81 O Mkr i lägre löne- och lönebikostnader. sakkost- naderna minskadevolymmässigt med 220 Mkr medan kosmaderna för av- skrivningar och räntekostnaderna i det finansiella nettot volymmässigt ökade med 240 Mkr. Netto således 790 Mkr i lägre kostnader.

Inverkan av int äktsvolym Försäljningsintäkter i fast pns har minskat med 210 Mkr.

Lägre räntenivå

På grund av lägre marknadsräntor var den genomsnittliga förränmingen på placerade medel nära fyra procent- enheter lägre 1993 än under 1992.

Det motsvarar en resultatförsämring på 830 Mkr.

Prisökningar

Prisökningar och övriga priseffekter på Postens produkter och tjänster var i genomsnitt 3,0 procent, vilket inne- bar 550 Mkr i intäktstillskott. Kon- sumentprisindex ökade under 1993 med 4, 7 procent.

Marknadsmässiga villkor for statens betalningar Villkoren för statens betalningar marknadsanpassadesden l juli 1992.

Effekten är ett räntebortfall på 400 Mkr samt tillkommande ersättning för rikstäckande kassaservice på 300 Mkr. Nettot fördelas med -50 Mkr på vardera 1992 och 1993.

Kostnadsprisökningar På grund av prisökningar på Postens resurser ökade kostnaderna med 480 Mkr, vilket motsvarar 2,4 procent i årstakt. Dessa kosmadsökningar för- delade sig med 170 Mkr på personal- kostnader och 31 O Mkr på övriga kostnader. Kostnadsprisökningarna kompenseras resultatmässigt av de t idigare nämnda rationaliseringarna.

Valutaeffekter

Valutaeffekter vid avräkning av utri- kes terminalavgifter har påverkat re- sultatet positivt med 20 Mkr.

Kostnad avseende tidigare år Kostnaden för kompletterande ålders- pension avseende 1991 bokfördes under 1992 med 160 Mkr.

INTÄKTER

Postkoncernens rörelseintäkter upp- gick till21 644 Mkr (22 096). Intäkts- strukturen framgår av diagrammet på nästa sida. Dotterbolagens intäkter redovisas under posten övrigt.

Försändelseintäkterna ökade med 2 procent i löpande pris till 13 398 Mkr (13 155). I fast pris minskade försändelseintäkterna med 0,8 procent (-2,0).

Räntenettot, till den del detta ingår i rörelsens intäkter, minskade med25 procentoch uppgicktill

l

449 Mkr (3 274). Postens placerade medel, i huvudsak genererade genom Post- girot, ökade trots tidigare nämnda

17

RESUL TATÖVERSIKT,

FÖRÄNDRING MELLAN ÅREN, MKR

1992 och 1993 1991 och 1992

Rationaliseringar

(fast pris) 790 650

Minskade intäkter

(fast pris) -210 -500

Ränteeffekt -830 400

Prisökningar 550 850

Marknadsmässiga villkor,

staten

.so

-50

Kostnadsprisökningar -480 -950 Valutaeffekt i utrikes

avräkningar 20

Kosmad avseende

tidigare år 160 ·160

Resultatförändring -50 240

:::

- -

KONCERNENs RESUL lATRÄKNINGAR l SAMMANDRAG, MKR

1993 Rörelsens intäkter 21 644 Rörelsens kostnader ·19 Il B

Rörelseresultat före avskrivningar 2 526 Avskrivningar enligt plan ·l 049

Rörelseresultat efter avskrivningar l 477 Finansiella poster, netto ·114

Resultat efter finansiella poster l 363

Skatt 4

Årets nettovinst l 367

1992

22 096 -19 817

2 279 -777

l 502 -89

1413 -2

1411

INTÄKTSSTRUKTUR Totala intäkter 21 644 Mkr

KOSTNADSSTRUKTUR Totala kostnader 20 28 l Mkr

Finansnetto

"'

KONCERNENs BALANSRÄKNINGAR l SAMMANDRAG, MKR

1993 1992 Tillgångar

Likvida medel 28291 26 052

Övriga omsättningstillgångar 4 163 4 099 Anläggningstillgångar 16 255 16 046 Summa tillgångar 48 709 46 197

Skulder och eget kapital

Inlåning i postgirorörelsen 27 929 25 527 Kortfristiga skulder exkl inlåning 8 696 9 698

Statslån 411 411

ÖVriga långfristiga skulder 846 l 055

Eget kapital lO 827 9 506

Summa skulder

och eget kapital 48 709 46 197

18

marknadsanpassning av villkoren för de statliga betalningarna och uppgick i genomsnitt till23 900 Mkr (23 600).

Förräntningen på placerade medel uppgick i genomsnitt till 10,2 pro- cent ( 14, l). Långsiktig påverkan på intäkterna vid en procents ränte- nedgång är cirka 21 O Mkr på årbasis om hänsyn tas till kostnadsräntor.

Bankuppdragen, som huvudsak- ligen avser ersättning från Nord- banken för utförda uppdrag, mins- kade med l procent till l 581 Mkr (l 604).

T ransaktionsersättningarna i Postgirot ökade med 2 procent till l 176 Mkr (1153).

Övriga intäkter ökade med 4 pro- cent till3 040 Mkr (2 910).

KOSTNADER

P ostkoncernens totala kostnader upp- gick till20 281 Mkr (20 683). Kost- nadsstrukturen framgår av vidstående diagram.

Personalkostnaderna minskade med 6 procent till 13

O

13 Mkr (13 774). (Se även not 3 till resultat- räkningen.)

Övriga rörelsekostnader ökade med l procent och uppgick till6 l 05 Mkr(6 043).

Avskrivningarna ökade med 35 procent till l 049 Mkr (777). En orsak är engångsavskrivningar på goodwill mm med l 00 Mkr inom Posten Lättgods.

Nettot av finansiella poster för- sämrades med 28 procent och upp- gick till -114 Mkr (-89). Av nettot avser 49 Mkr räntekostnader på ett amorteringsfritt statslån.

Av årets nettovinst på l 367 Mkr (I 411) lämnar Posten 50 Mkr (50) i utdelning till ägaren, varav 37 är be- talt på balansdagen.

FINANSIELL STÄLLNING Koncernens balansomslutning per den 31 december uppgick till48 709 Mkr (46 197).

Postkoncernens likvida medel uppgick till28 291 Mkr (26 052). I de likvida medlen ingår kassa och bank samt de obligationer och andra värdepapper som utgör omsättnings-

tillgångar. De likvida medlen sam- varierar med postgiroinlåningen och påverkas i hög grad av kalender- effekter. Sett som ett genomsnitt över året uppgick balansomslutningen till ca 38 miljarder kronor. Den låga balanslikvidi tersnivån (omsättnings- tillgångar /kortfrist iga skulder) förkla- ras av att ca åtta miljarder kronor av Postens finansiella placeringar finns redovisade som anläggningstillgång.

Anläggningstillgångarna ökade tilll6 255 Mkr (16 046). Posten har i samband med bokslutet låtit utföra en extern värdering av fastighets- beståndet. F as tigheterna har värde- rats på individuell basis, med utgångs- punkt från marknadsmässiga av kast- ningskrav på orten. Marknadsvärdet uppskattas t ill6,5 miljarder kronor. I november 1991 beräknades fastig- heternas marknadsvärde till 7 miljar- der kronor. Fastigheternas bokförda värde per 31 december var drygt 5 miljarder kronor. Med värderingen som grund har upp- och nedskriv- ning skett av vissa enskilda fastighe- ter.

De kortfristiga skulderna ökade till36 625 Mkr (35 225) på grund av en ökning av postgiroinlåningen per 31 december 1993. Kortfristigaskul- der exklusive postgiroinlåningen minskade med

l

002 Mkr.

Långfristiga skulder minskade med209 Mkrtill1.257 Mkr (1466).

Koncernens egna kapital ökade med l 321 Mkr till 10 827 Mkr (9 506). soliditeten per 31 december 1993 uppg ick till22,2 procent (20,6).

Dock bör noteras att affärsverkets pensionsförpliktelser inte är skuld- förda i balansräkningen per den 31 december 1993 (med undantag för kompletterande ålderspension, KÅ- PAN) . Värdet av aktuell pensions- förpliktelse exklusive KÅPAN upp- gick till lO 141 Mkr (9 533). I sam- band med att Posten övergick till att bli bolag per den l mars 1994 skuld- fördes 7 700 Mkr.

Balansräkningen och finansie- ringsanalysen kommenteras ytterli- gare på sid 43.

f

t

INVESTERINGAR Nettoinvesteringar inklusive föränd- ringar av långsiktigt innehav i obliga- tioner och andra marknadspapper, uppgick till l 264 Mkr (l 617). Pos- tens bruttoinvesteringar, exklusive obligationer och andra marknads- papper, uppgick till917 Mkr

(l

693).

Bland större investeringar märks kassaterminalutrustning och inred- ningar till postkontoren, färdigstäl- landet av nya produktionssystem för Posten Lättgods och ombyggnader av brevterminaler. Dessutom har ett antal fordon bytts ut. Investeringar i materiella anläggningstillgångar u p p- gick till 878 Mkr

(l

348).

sTRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR Som ett led i divisionaliseringen och effektiviseringen av produktionen har ett antal strukturella förändringar skett inom Posten under 1993:

• Posten Lättgods har successivt över- tagit produktionen av sina tjänster från Posten Brev. Medelantal an- ställda inom Posten Lättgods har sedan 1991 ökat från 44 till l O 10, varav 448 under 1993.

• Posten Utrikes har övertagit ut- växlingspostkontoren från Posten Brev. Medelantal anställda inom

POSTKONCERNEN l SAMMANDRAG 1993

Posten Utrikes har därmed ökat från 92 till 706.

• Poståkeriet har brutits ut ur Posten Brev. Under 1993 redovisas dock pe!sonalen inom Posten Brev (ca 3 300 medelantal anställda).

För att undvika konkurrens med vik- tiga kunder till Posten Brev har 75 procent av DM-bolaget sålts.

HÄNDELSER INTRÄFFADE EFTER RÄKENSKAPS.ÅRETS

UTGÅNG

Det samarbete som Posten Lättgods inledde med SJ under 1991 om expresstjänster med Postens produkt Företagspaket Express fortsatte un- der 1993. Avtalet upphörde dock i december. Parterna har inlett skilje- domsförfarande i ersätmingsfrågoma.

UTSIKTER INFÖR 1994 Postens vinstnivå väntas sjunka un- de r 1994. Ändrade redovisningsprin- ciper för pensioner, sjunkande mark- nadsräntor och lägre genomsnitts- priser på försändelser leder till ert försämrat resultat . Resultatetf ör 1994 bör ändå kunna tillfredsställa ägarens krav om en avkastning på eget kapital på

t

1-13 procent.

Resultat efter

Rörelseintäkter finansiella poster Medelantal

Mkr Mkr anställda

Postgirot 1l 4673 703 3 237

Posten Bank och Kassa 'l 5 857 191 12 556

Posten Brev 14 648 l 131 31853

Posten Lättgods 2 489 -916 l 010

Posten Utrikes l 606 28 706

Posten Finans Il 312 281 15

Centrala enheter och bolag 2 176 14 691

Gemensamt ll 673 -69 145

Elimineringar -lO 790

Summa 21 644 l 363

so

213

l) Skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader redovisas som ett räntenetto under rörelsens intäkter enligt gällande praxis för banker.

2) Avser ej utfördelade intäkter och kostnader.

19

-

-

KONCERNENs FINANSIERINGSANAL YS l SAMMANDRAG, MKR

1993 1992

Medel tillförda från rörelsen 2444 2 256 Förändring av medel

bundna i rörelsen 1336

.a

795 Nettoinvesteringar ·l 264 -1 617 Netto av finansiell verksamhet ·277 821

Förändring av likvida medel 2 239 -7 335

-

EGET KAPITAL OCH EJ BOKFÖRDA PENSIONS·

FÖRPLI KTELSEft

Ej bokförda pens1onsforpldctelser per 31 december 1993 uppgiCk aM lO 141 Mkr VId omvandlingen <iii bola« skuldfordes 7 700 Mkr medan resterande belopp redovosas som ansyarsförbinde)se

INVESTERINGAR OCH AVSKRIVNINGAR

Mkr

1989 1990 1" 1 lt9J tt iJ

O lnvesterin1ar- c:::::::J Avtknvntnpr

Postens bruttoinvestenngar, exlduSNe obhgattO·

ner och andra marknadspapper, under 1993 ""r 917 Mkr. Avskrivntngarna okade bl a på grund av engingsavskrivningar pa go<>dwlU onom Posten l.ätq:ods.