Arsredovisning 2003

Arsredovisning o 2003

~Apoteket

Apoteket har en ny Strategisk plan för 2004-2007.

l den lanseras en ny vision: Vi gör Sverige friskarel Syftet med den nya visionen är att tydliggöra Apot ekets uppgifter och underlätta förståelsen för företagets inriktning - att ge en blid av det önskade framtida läget. Apoteket ska

utveckla sin roll som förmedlare av läkemedelskompetens och

hälsokunskap till alla sina kundgrupper. Genom medarbetar-

nas kunnande och förebyggande insatser ska Apoteket inte

bara distribuera läkemedel utan också göra Sverige f riskare!

Ekonomi 2003

Apotekets utveckling under åren 1990-2003

m n kr %

35000 - - - -- - - -- -- - - -- -- -- - - -- -- - - -- - - -- -- -- - -35 30000

25000

20000 15000 10000-

5000-

o

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03

Bruttovinstmarginal, Försäljning, • Bruttovinst, mnkr

Under perioden 199Q--2003 ökade Apotekets försäljning från 11 981 miljoner kronor till 33 120 miljoner kronor, motsvarande 176 procent Den del av försäljningen som tillfaller Apoteket för att driva verksamheten, det vill säga bruttovinsten, har under perioden ökat från 3 21 9 miljoner kronor till 6 235 miljoner kronor, motsvarande 93 procent Bruttovinstmarginalen har samtidigt sjunkit från '27,7 procenl till 18,8 procent

Ekonomiska data

Rörelsens intäkter, mnkr Rörelseresultat, mnkr

Resultat efter finansiella poster, m n kr

Resultat efter finansiella poster exklusive realisationsvins~ mnkr Resultat efter skatt, mnkr

Kassaflöde i den löpande verksamheten, mnkr

. .

~a.ssaf!öde .~ i~v.~.s.teringsverksamheten, mnkr Kassaflöde i den finansiella verksamheten, mnkr soliditeten per 31 l 12, o/o

. . .

Bruttovinstmarginal, % Medelantal anställda Resullat per aktie, kr

2003

33 120 19 197 50 351 591 604 -1 049

23,4 18,8 11 124 2 006

2002 32 088 20 31 31

12 41 - 229 269 19,0 18,3 10827 69 5

o

styrelsen och verkställande d i rektöre n får härmed avge årsredovisningen och kon- cern redovisningen för räkenskapsåret 2003. Förvaltningsberättelsen omfattar sidorna 6-62 och 64-67 exklusive res u 1- taträkningar, balansräkningar, kassaflödes- analyser, eget kapitalrapporter och noter.

2 Samtal med VD

6 Verksamhet

1 O Verksamhetsförutsättningar 1 /,. :-\.u r.~ar

46 Resultaträkningar

47 Kassaflödesanalyser

48 Balansräkningar

50

Eget kapital 51 Noter 62 Vinsid isposition 63 Revisionsberättelse

64 styrelse och revisorer 66 Företagsledning

68 Verksamhetsavtal

4

Apoteket vill skapa bästa nytta för sina kunder.

Genom att anpassa service till de olika kundgrup- perna och samarbeta med sjukvård och omsorg, ska ändamålsenlig läkemedelsanvändning uppnås.

.i\p;./'z.:-:c/" \;i!! bv~-:·ci·r. ~'aror och tj3not~:-som

~iaL~;-;..:;?s::;;--~.-Jr.(ifi ·s c. r:;;·, irr:.·-g.~sentan.; kr&v

· ·--: .... =-~·;:·;·-~ ~:-p ... ;,·:·~r:s ~:rav o c ·

. . . ~ .... _~, = ~.' -~-:1-!Jr;:• i ~a~ans.

Läsanvisningar

Apotekets årsredov1sn1ng ar till stora delar strukturerad efter företagets styrkort- ett hjälpmedel för att genomföra den strategiska planen.

Metoden tar fasta på att tillgångar utöver de som redovisas i balans- räkningen lyfts fram. Dessa tillgångar grupperas 1 Apotel-;et enligt Kunder, Medarbetare, Processer samt Samhälle och finans.

På fliken längst bak f1nns definitioner, sökordsindex samt diagram- och tabellförteckning.

På Apotekets hemsida finner du årsredov1sn1ngen 1 elektronisK form på svenska och engelska

Året i korthet

• Rörelsens intäkter uppgick till 33 120 miljo- ner kronor (32 088). Ökningen är hänförlig till en positiv utveckling inom tjänste- och

egenvårdsområdet För den dominerande försäljningen av receptbelagda läkemedel är ökningen svag till följd av låg volymtill- växt och lägre medelpriser.

~ Resultatet efter finansiella poster uppgick till 1 97 miljoner kronor (31 ). Resultatet har påverkats positivt av en realisationsvinst på 147 miljoner kronor till följd av en avytt- ring av aktierna i intressebolaget Tamro.

Exkluderat den uppgick resultatet till 50 miijoner kronor.

" soliditeten har under året förbättrats från l 9,0 procent till 23,4 procent.

·~ Ett nytt avtal med staten, där förutsättning- arna för Apotekets verksamhet slås fast, trädde

l

kraft l februari.

• Apotekets 900 apotek har under året haft närmare 90 miljoner kundbesök och expe- dierat 69 miljoner receptorderrader. Åtta nya apotek och en Apoteket Shop har invigts.

• Det första hela året med den nya generi-

karetormen (byte till billigaste likvärdiga receptbelagda läkemedel) där Apoteket spelar en viktig roll, har medfört stora eko- nomiska vinster för kunder och samhälle.

Konsekvensen för Apoteket är lägre för- säljningsintäkter.

• l Ternos Corporate Image-undersökning, som mäter attityd och kännedom, rankades Apoteket av allmänheten som trea bland de 40 deltagande företagen.

• Sedan hösten 2003 är Apotekets kund- centrum i drift. Kundcentrum besvarar cirka 11 000 samtal dagligen och har därmed förbättrat tillgängligheten för Apotekets kunder. Här får allmänheten rådgivning dygnet runt, årets alla dagar, till priset av ett lokalsamtal.

Apotekets monopol ger lägre priser

Det har varit ett händelserikt år för Apoteket. Detta var det första hela året med den nya generika- reform en, byte av dyrare läkemedel till ett likvärdigt billigare, och Apoteket fick också ett nytt avtal med staten. Apotekets VD, Stefan Carlsson sammanfattar 2003 och talar om f ramtiden.

Hur skulle du vilja sammanfatta det gångna året?

- Det har varit ett intensivt år som prä- glats av arbetet med generikareformen.

Byten till billigare läkemedel har medfört mycket arbete i form av information till kunderna och återrapportering till förskri- varna. Trots att reformen får vår egen del inneburit både minskade intäkter och merarbete har vi lyckats väl med genom- förandet och det har vi också fatt mycket uppskattning för från kunderna, regering- en, Läkemedelsförmånsnämnden och läkemedelsindustrin.

Vilket har varit viktigast under 2003?

- Att

a

ekonomin i balans och arbetet med generikareformen. Vi har samtidigt fortsatt att öka tillgängligheten, på olika

2 Apoteket AB Arsredovisning 2003

sätt arbetat med att förbättra läkernedels- användningen och utvecklat företaget ur ett hälsoperspektiv genom satsningar pa egenvård och förebyggande hälsovård.

Med tanke på att Apoteket har tappat betydande intäkter till följd av generikare- formen är det mycket glädjande att vi ända kan redovisa en resultatförbättring i vår ordinarie verksamhet. Det har inneburit mycket arbete för oss att dämpa kostna- derna. Tillsammans med den vinstvi gjor- de på försäljningen av aktierna i Taroro överträffar vi ägarnas avkastningskrav och når även det långsiktiga soliditetsmålet.

-Jag är mycket stolt över det arbete våra medarbetare gör inom hela organisatio- nen och som har lett till att vi förutom att klara de ekonomiska målen också vidare- utvecklar våra goda värden hos kunderna.

Vilka är nu Apotekets viktigaste utmaningar?

- Att fullfölja våra utveddingsambitio- ner vad gäller ökad tillgänglighet och bygga vidare pa bland annat de IT-sats- ningar vi gjort.

Hur förändrar det nya

verksamhetsavtalet med staten Apotekets förutsättningar?

-Avtalet tydliggör vad som ryms inom receptmarginalen och vad som ska finan- sieras via avtal med landstingen. På så sätt blir också verksamheten mer kundorien- terad och därmed mer behovsstyrd.

J

Fakta

Namn: Stefan CJ.rlsson Född: ~2 ;,:.m: i 954 Familj: H•Jstru och två barn Vad gör du för att må bra?

Mottonscyklar regelbundet, går långa prornenader med hunden och laser en hel del.

Nu är det mer än ett år sedan

generikareformen infördes, vad är din syn på resultatet av reformen?

- Reformen kan betecknas som en succe och i denna har också den nya Läke- medelsförmånsnämnden en stor del. För samhället har den inneburit en vinst på över en miljard kronor.

En liknande reform genomfördes l Norge, men utan några större effekter. Hur kommer det sig att effektema blivit så stora i Sverige?

- De norska resultaten visar att det är svårt att f.1 några större besparingar utan ett sammanhållet apotekssystem. Det är intressant att det i Sverige blivit så att monopolet faktiskt skapat större priskon- kurrens än vad man lyckats med på en avreglerad marknad.

Vad har reformen inneburit för Apoteket?

- Rent ekonomiskt har vi tappat stora värden i fOrm av lägre bruttovinst. De minskade försäljningsintäkterna innebar att vi rvingades ta fram ett sparpaket med

en anpassning av antalet medarbetare, minskade TT-investeringar och andra spar- åtgärder.

Hur kan Apotekets ekonomi förbättras på längre sikt?

- Vi måste se till att ha en fortsatt god kostnadskontroll och samtidigt f.1 fart på satsningar som vi gjort exempelvis kom- pletterande kundkanaler som pi längre sikt är bra for effektiviteten.

Kostnaderna för felaktig och in- effektiv användning av läkemedel har angetts vara omkring tio miljarder varje år. Hur kan

Apoteket bidra till en bättre läke·

medelsanvändning?

- Apoteket har närmare 90 miljoner kundbesök per ir

skap och kompetens som finns samlad inom Apoteket göra mycket för att för- bättra läkemedelsanvändningen och ocksi uppnå stora besparingar. Genom läkemedelsgenomgångar inom slutenvår- den, äldrevården och på vårdcentraler samt läkemedelsprofiler för privatkunder på apoteken, kan felaktig användning och skadliga kombinationer av läkemedel undvikas.

Hur anpassar sig Apoteket till trenderna i samhället med kunder- nas ökade krav på tillgänglighet både i tid och rum och användan·

det av nya kanaler för informa·

tionssökning?

- Vi har etablerat Kundcentrum med telefonridgivning dygnet runt och distans-

apotek som tar och har genom de

täta kundkontak- terna unika möjlig- heter att praktiskt

~'G~nerika.reformen.

kan betecknas som.

hand om vissa leve- ranser. Tillsammans med vår e-handels- plattform har vi nu

en su.cce"

kunna förbättra

läkemedelsanvändningen for privatkun- derna. Inom slutenvieden kan den kun-

ocksi alla förutsätt- ningar vi behöver for att vidareurveckla kompletterande kundkanaler. Tanken är

Effekter av genenkaretormen och patentutgångat Pns per dygnsdos (exkl moms) 1 honor

4 Apoteket AB Arsredovisning 2003

l ^l

Omeprazot'' Simvastatiro~ C1lalopram•

• dec 2002 dec2003

0 Substansen verkar mot magsår och 1ngår bl a 1 Losec '~Substansen är blodfettsankande och 1ngår bl a i Zocord

"Subsl:ansen verkar mot depre~s1or. och 1ngår bl a 1 C1pramtl Substanserna mg år 1 de tre lal\en1edel dar pnsf6randnroga1 har haft s·torst effekt på lakemedelsl:ostnade1 n a Dessa tre substanser stud for 1 .9 mdkr av läh:emedelskostnaderna 1nnan reformen trädde 1 kraft 1 oktober 2002.

au vi med dessa ska kunna erbjuda samma service som på de vanliga apoteken. I vän- tan på en lagändring som möjliggör lag- ring av recept i ett nationellt receptregister pågir försöksverksamhet med e-handel av b:\de receptfria och receptbelagda läkeme- del i Stockholm. Men vi vill se en kund- sryrd utveckling

där

kunderna bestämmer hur man vill inhandla sina läkemedel och var man vill ha dem levererade.

Apoteket har formulerat en strate- gisk plan och en ny vision. Vad innebär dessa?

- Seraregiska planen for :U 2004- 2007 utg:lr från vår nya vision "Vi gör Sverige friskare". Redan i den tidigare framtagna planen for åren 2001-2004 angavs samma inriktning och vi fullföljer nu planen genom att

gå

från ord till handling.

Vilka är de viktigaste prioritering- arna inför 2004?

-Att i enlighet med den strategiska pla- nen fortsätta arbetet med att öka tillgäng- ligheten, fortsätta förbättra läkemedelsan- vändningen och att utveckla företaget ur ett hälsoperpektiv.

Apoteket har för första gången gjort ett hälsobokslut Vad betyder detta?

- Hälsan bland medarbetarna är viktig inre minst for ett företag som arbetar for en bättre folkhälsa. Medarbetarna har uppmuntrats och getts stöd för au arbeta med sin egen hälsa

och

bland annat detta arbete redovisar vi i hälsobokslutet. Temat fur det år som nu inleds är "Bättre hälsa"

och satsningen på medarbetarnas hälsa är en viktig del i arbetet

och

ett sätt att öka hälsomedvetenheten inom organisationen.

Under året har frågan om svenska statens monopol på rätten att sälja receptfria läkemedel hamnat i EG- domstolen. Vad skulle ett ifråga- sättande av monopolet betyda för Apotekets del?

- Regeringen har tydligt uttryck viljan att behålla det svenska systemet och arbe- tar aktivt fur detta inom EU. Oavsett hur det går, står Apoteket väl rustat för framti- den.

Vad finns det för anledningar till att receptfria läkemedel inte ska säl- jas på andra ställen än på apotek?

- Det finns framförallt två risker med försäljning av receptfria läkemedel på andra ställen än på apotek och det är att kunderna upplever läkemedlen soin min- dre potenta än de faktiskt är vilket

kan

leda till ökad konsumtion, felaktig användning med risk for sv:lra biverk- ningar som konsekvens och att kunderna har för låg kännedom om hur de ska använda receptfria

läkemedel. Exempel-

Apoteket rankades tillsammans med två andra företag högst i Temos corporete-imageundersök- ning och 81 procent av allmänhe- ten är positivt Inställda till Apote- ket. Varför tror du att Apoteket har så högt anseende?

- Jag tror att genom att handla på det sätt vi gör, ärligt och utan att styras av direkta vinstintressen, skapar vi trygghet och säkerhet. Jag vet att kunderna upp- skattar den kompetens som vira medarbe- rare besitter och som de gärna bidrar med.

Nu måste vi se till att bevara dessa värden samtidigt som vi ocksiska arbeta med för- nyelsen av verksamheten. Nya kundgrup- per har andra krav pi tillgänglighet, infor- mation och distribution som det också är viktigt att vi lever upp till.

På vilket sätt har mediernas skri- verier kring mutor Inom statligt ägda bolag påverkat Apoteket?

- Jag är överygad om att vi i grunden har goda kontakter med leverantörerna.

vis kan både paraeeca- mol och acetylsalicyl- syra ge allvarliga biverkningar om de andvänds pi fel sätt

~:Temat for det år som nu inlc(ls f ir Hätt.t't:

hä.ls::~.o~'

Vi är producentobe- roende, vi har ett system och en kul- tur i företaget som

och ingen gynnas av att läkemedel som

kan

ge allvarliga biverkningar eller pro- blem säljs uran tillräcklig kompetens.

motverkar de bero- endeförhållanden som kan finnas i andra företag. Förskrivarna styr vilka läkemedel vi expedierar och sammantaget gör detta att utrymmet for osunda leverantörskon- takter är mycket begränsat. Men ett fira!

fall som inre följer Apotekets policy och riktlinjer har uppmärksammats och

där-

för lät vi göra en fordjupad granskning kring årssidner som presenterades inte bara för styrdsen utan också för media.

5

Visste du att

1970 fattade Riksdagen beslutet att bilda Apoteksbolaget Genom ett avtal med sta- ten gavs bolaget ensamrätt till detaljhandel med läkemedel. 1970 bildades även APL, Apotekets Produktions-och Laboratone- enhet, där läkemedel och andra egna pro- dukter tillverkas. 1971 införlivades samtliga apotek och distriktslaboratorier med före- taget Företaget fick ensamrätt att för- handla om läkemedelspriser. Redan 1974 införde Apoteket datorbaserade informa- tionssystem.

S Apoteket AB Årsredovisning 2003

D e ^t .:ta ^- ar ^{.. A} p o · ^t eK ^' ei ^·

Aporeker AB bildades 1970 som ett stat- ligt aktiebolag med ensamrätt att sälja läkemedel till allmänheten. Apotekets uppgift är att verka för en god läkemedels- användning och för act läkemedelsförsörj- ningen genomförs tilllägsta möjliga kost- nad. Alla läkemedel som godkänts för den svenska marknaden ska tillhandahållas, i alla delar av landec och till samma pris.

P~ entreprenad ansvarar Apoteket också för upphandlingen och försörjning- en av läkemedel till sjukvården.

Med drygt 12 600 medarbetare, mot- svarande 11 124 medelantal anställda, och

cirka 900 apotek ska Aporeket svara för en trygg och säker läkemedelsanvändning i hela Sverige.

Detta gör Apoteket. ..

.. .för en bättre folkhälsa

För att uppn~ bästa möjliga läkemedels- användningoch bidratill en bänrehälsaär information

och

ridgivning i mötet med kunden en av Aporekets viktigasee uppgif- ter. I nära samarbete med vhden erbjuder Apoteket farmaceutiska tjänster för att för- bättra läkemedelsanvändningen. Genom

Ar 1980 introducerades ATS, Apotekens Terminal System, ett system som sedan dess utvecklats till ett betydande affärssys- tem. Apoteket övertog driften av sjukhusa- poteken j stockhol m 1987, och därmed ficl< företaget driva samtliga sjukhusapotek j landet. Aret därpå, 1988, tog Apoteket över driften av Giftinformationscentralen och förvärvade IHE, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi AB.

--

läkernedelsgenomg!lngar och läkemedels- profiler, en förteckning över kundens läkemedel, kan felaktig användning och skadliga kombinationer av läkemedel undvikas. Samarbete med vården sker också inom landstingens läkemedelskom-

mitteer för att ta ftam de bästa läkemedel- salternaciven.

l böqan av 1990-talet förvärvades Apote-.

karnas Droghandelsaktiebolag (ADA).

Bolaget fusionerades under 1 99Q-talet med Läkemedelsdistnbutören Tamro 1993 fick RFV, Rr~.sförsäkringsverke~ rollen att förhandla om läkemedelspriserna på de läkemedel som ingår i läkemedelsförmå- nen. Samma år bolagrserades enheten för kemi och mrljökunskap i företaget och blev ett helagt dotterbolag, Kemi & Miljö Konsulterna AB.

Apoteket har en viktig uppgift att hjäl- pa kunderna att själv vårda enklare åkom- mor genom rådgivingen av egenvårdsläke- medel och ett kvalitetssäkrat sortiment av handelsvaror. Apoteket arbetat också för en bättre folkhälsa genom satsning på hälsodialog och "Hälsotorg", där medar- betare från apotek, primärvården och kommunen i samarbete ger råd och infor- mation

till

kunderna. Apotekets hemsida (www.apoteket.se) är ytterligare en kanal för infamatian om läkemedel liksom Läkemedelsupplysningen och Gifrinfor- mationscentralen. En annan stor satsning är Infomedica, hälso-och sjukvårdsinfor- mation på nätet som ägs av Sveriges lands- ring och Apoteket tillsammans. Infamedi- ca är flerfåldigt prisbelönt och har under 2003 vunnit både Kunskapspriset av Nationalencyklopedin och tidningen Internetwarids utnämning "Sveriges bästa hälsosajt, 2003".

Apoteket tar också fram statistik och forskat med syftet att nå en förbättrad läkemedelsbehandling och läkemedelsan- vändning.

Under 1997 infördes nya regler kring läke- medelsförmånen och samtidigt fick Apote- ket ett nytt verksamhetsavtal med staten.

De första elektroniska recepten skickades i Norrbotten. 1998 blev staten företagets enda ägare. Tidigare var Apotekets Pen- sionsstiftelse delägare i Apoteksbolaget Samtidigt ändrade företaget namn till Apoteket AB. Samma år beslutades att läkemedelskostnaderna ska bäras av landstingen och inte av staten genom en successiv överfasning fram till 2004.

.. .för en rationellläke- medelsförsörjning

Att forse Apotekets kunder med läkeme- del på ett rationellt sätt är en av Apotekets viktigaste uppgifrer.Arbetet med att effek- tivisera verksamheten pågår ständigt. Med rationellläkemedelsförsörjning menas så- väl tillgängligheten till apotek som den ekonomiska effektiviteten. Inför renove- ringar och nyetableringar av apotek analy- seras kundströmmar, åldersstruktur hos befolkningen i närområdet med mera.

Apotek lokaliseras främst till närsjukvår- den eller till citykärnor och handelscen- trum.

.. .för en bra tillgänglighet

Förutom försäljningen på apotek och genom apoteksombud levererat Apoteket också patientförpackade läkemedel direkt till sjukvården och doserade läkemedel till kunden. För att nå god effektivitet hante- ras leveranserna av särskilda distansapo- tek. I strävan efter att uppnä en rationell läkemedelsförsörjning arbetar Apoteket också med elektroniska recept och elek- troniska beställningar.

2001 verkställdes beslutet att omorganise- ra Apoteket till en affärsområdesbaserad organisation. Målet var att leva upp till nya kundkrav och de förväntningar som sam- hället ställer på Apotekets verksamhet 2002 infördes en ny läkemedelsreform där Apoteket fick en uttalad roll att om möjligt byta ut dyrare läkemedel till ett billigare alternativ. Ansvaret för förhandling av läke- medelspriser och Apotekets marginal för receptexpedierade läkemedel inom läke- medelsförmånen övergick från RFV till

Apoteket fortsätter att fårbäma servi- cen till Apotekets kunder via Internet och

telefon. Tanken är att samma service som kan erbjudas på ett vanligt öppenvårdsa- potek också ska kunna erbjudas via de nya kanalerna, dygnet runt

och

med samma kvalitet. På sikt kommer även recept- belagda läkemedel att kunna expedieras via Internet och läkemedlen levereras till hemmet eller var man önskar via Apotekets distansapotek

LFN, Läkemedelsförmåns nämnden.

l februari 2003 tecknade staten och Apoteket ett nytt verksamhetsavtal.

l oktober avyttrade Apoteket samtliga aktier i Tamro.

8 Apoteket AB Arsredovisning 2003

Vi gör Sverige friskare!

Apotekets vislon Vi gör Sverige friskare!

Apotekets affärside

Vi erbjuder, till våra kunder och som en del i vården, kunskaper och produkter som bidrar till bättre hälsa.

Vislon-en tydlig b1ld av Apotekets onskade framt1da läge

långsiktiga mål

Apoteket fortsätter att konsekvent och långsiktigt utveckla verksamheten inom ramen för den nya seraregiska planen. Ett långsiktigt mål är att ge kunderna bättre tillgänglighet genom valfrihet i beställ- ning, distribution och rådgivning. Apoteket ska också verka för bättre läkemedelsan- vändning, vara första länken i vårdkedjan och vidga verksamheten mot folkhälsa- arbete. I förhållandet till avtalskunder ska Apoteket bli en tydligare avtalspartner.

Dessa målsättningar ska uppfyllas med tillräckligt ekonomiskt resultat och under de förutsättningar som det nya verksam- hetsavtalet ger.

Affärside-en beskrivn1ng av vad Apoteke:t ger, för vem, varfor och på v1lket satt

strategisk plan -en djuparE' besknvnmg av hur Apoteket ska leva upp t1ll V'1s1onen med betomng på frågorna Var år •1i? Vart ska vi? och Hur ska VI ta oss d1t?

Apotekets verksamhet styrs och mäts med hjälp av ett så kallat styrkort styrkortet är ett hjälpmedel för att genomföra strategiska planen -att bryta ned de gemensamma målen till respektive verksam-

hetsnivå Styrkortet är också e11 verktyg för att mäta om målen uppnåtts. l styrkortet belyser Apoteket sin verksamhet ur olika perspektiv och kallar dessa för hörnstenar; kunder, processer, medarbetare samt samhälle och finans. Dessa hörnstenar är utgångspunkter för alla Apotekets mål och strateg1er.

Kunder

Apoteket vill skapa bästa nytta för sina kunder Genom att anpassa service till de olika kundgrupf)ema och samarbeta med sjukvård och omsorg, ska ändamålsenlig låke- medelsanvändning uppnås samtidigt som Apoteket forhåller sig prodOJcent- oberoende.

Mätetal: Antalet mycket nbjda kunder

Processer

Apoteketvillleverera varoroch tjänster som tillgodoser kunuers och intressenters krav och behov. Alla processer ska vara säkra effektiva och miljöanpassade. Apoteket ska arbeta kontmuerligt för att farbättra processerna ytterligare.

Matetai: Omkostnader per vågd volym.

Medarbetare

Apoteket vill vara en attraktiv arbetsgivare där företagets kultur skapar och ger enga- gemang, arbetsglädje och personlig utveckling hos samt11ga metjarbetare. Apotel<et ska bedriva aktiv kompetensutveckling och rekrytering. Varje medarbetare ska ges möJlighet att anvånda Sin kompetens så att det gagnar Apoteket oclo kunderna på båsta mOJliga sått

Genom att blivalata medarbetarnas engagemang och ideer samt C.ka viljan och formå~an till forå.ndnng fornyas och "idareutvecklas ~erksamheten. Apoteket ska bedriva tlilåmpad forskmng knng läkemedelsanvändnmg, utveckla nya serv1cefc·rmer samt utveckla en l&rande vrgamsaban.

Mätetal Antalet nöjda medarbetare

Samhälle och finans

Apoteketvill tillvarata resurserna för en Lra läkemedelsanvändning och därmed bidra till ökad samhällsnytta. Resultatet ska motsvara ägarens krav och möjliggara mveste- nngar och framtldssatsnmgar samt tillgodose. behovet av att ha en ekonomi i balans Mäte,'al: lmagemåtmng och Rantabilitet på eget kap1tal.

Kunder

• Högre upplevd kundnytta hos nya och befintliga avtalskunder

Högre upplevd kundnytta hos utvalda grupper av konsumenter

Processer

• Med kundorienten ng och lönsamhet öka försåljningen av ~änster till vården

• Kostnadseffektiva processer

• Utnyttja synergier och stordnftsfårdelar i hela företaget

• Effektivare marknadsföring och försäljning

• Utveckla roll och sort1ment inom egenvård och hälsa

• Båttre kundmöten

• Föra d1alog med de viktigaste intressenterna

Medarbetare

• Utveckla ledarskap som engagerar

Prem1era motiverade, delaktiga och målinriktade medarbetare

• Fordjupad kompetens och tydliga utvecklingsvägar

• Utveckl'l och utnyt~a systemstöd

Samhälle och flnans

Opt1mera l åkemedelsförsäljningen

• Uppl~vas och nyttjas som samhällets lakemedelsexperter och hälsorådgivare

• Uppnå bliräckligt ekonomiskt resultat for ägare och fortsatt utveckling

9

"Kvalitet och säkerhet är nyckelord när det gäller distributionen av läkeme- del. Alla ska garanteras läkemedel till låga priser, oberoende av var i landet vi bor. Vi ska också tillförsäkras information som är neutral i förhållande till läkemedelsindustrin. För detta krävs ett nationellt sammanhållet system för läkemedelsdistributionen, ett system som inte styrs av vinstintressen."

- Lars Engqvist, Socialminister 27 oktober 2003

Tydligare förutsättningar

i nytt avtal

Det svenska apotekssystemet

Enligt 4 §lagen (1996:1152) om handel med läkemedel rar detaljhandel med läke- medel till allmänheten bedrivas av staten eller av juridisk person. Regeringen bestämmer, vem och på vilka villkor sådan handel får bedrivas. Regeringen gav 1970 uppdraget åt Apoteksbolaget AB (numera Apoteket AB) att med ensamrätt driva detaljhandel med läkemedel.

Med anledning av de förändringar som nyligen skett i läkemedelsförfattningarna och nya behov hos både privatkunder och inom vården var staten och Apoteket ense om att ett nytt verksamhetsavtal behövdes.

Nytt verksamhetsavtal

Den l februari 2003 trädde det nya avta- let med staten i kraft. Avtalet tydliggör vilka delar av verksamheten som ska

1 O Apoteket AB Arsredovisning 2003

finansieras inom marginalen får läkeme- del inom förmånen, vilka delar av verk- samheten som finansieras genom särskild ersättning från staten och vad Apoteket har möjlighet att göra om finansiering tas fram. Avtalet löper tillsvidare. I avtalet slås bland annat fast:

• att de

fYsiska

lokala apoteken är Apotekets bas, men att kompletterande kundka- naler som ombud, e-handel, med mera också ska erbjudas

en tydligare avgränsning för vad som ska rymmas inom marginalen och vad som ska finansieras via avtal med lands-

tingen vad gäller Apotekets informa- tionsskyldighet

• att Apoteket har stöd att utveckla folk- hälsoarbetet

• att delbetalningssystemet ska finnas.

(Avtalet återfinns i sin helhet på sidan 68.)

Tydligare ägardirektiv

Vid bolagsstämman den 10 april 2003 överlämnades de krav staten som ägare stäl- ler på Apoteket. Ägardirektivet tydliggör Apatekes mål avseende räntabilitet och soliditet liksom principerna för utdelning och krav på redovisning av effektivitets-, produktivitets-och cillgänglighetsförbätt- ringar. Avtalet säger att särredovisning ska ske för verksamhet som omfattas av ensam- rätten och konkurrensutsatt verksamhet.

Agardirektivet ger tillsammans med avtalet klara spelregler för Apotekets fort- satta verksamhet.

Finansieringssystemet Receptmarginalen

Huvuddelen,

cirka

75 procent av Apotekets verksamhet, finansieras via receptmargi- nalen. Marginalen på receptbelagda läke-

medel inom läkemedelsförmånen beslutas av en särskild myndighet, LFN, Läke- medelsförmånsnämnden. Marginalen ska täcka den grundläggande receptexpedie- ringen, åtföljande patientinformation och ett visst kompletterande tjänsreutbud.

LFN beslutade den 7 november 2003 att Apoteket rar en ny utformning av receptmarginalen frän årsskiftet 2003/

2004. Marginalen blir mindre känslig för prisförändringar och kommer att bättre spegla den arbetsinsats som Apoteket utför.

Cirka 12 procent av verksamheten avser receptfria läkemedel och andra varor.

Här sker finansieringen via en marginal som beslutas av Apoteket. Resterande del utgör efterfrågestyrda tjänster, där avtal finns framför allt med sjukvärdshuvud- männen.

Prissättningen av läkemedel

Frän 1993 är prissättningen på läkemedel fri, men om tillverkaren vill att läkemedlet ska kunna förskrivas inom läkemedelsfor- månen måste prisförhandling med LFN ske. LFNs uppgift är att beslura om ett

läkemedel, eller andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna, ska vara subven- tionerade. Läkemedel som tillverkaren valt att lägga uranför förmånen, betalas till

l 00 procent av patienten.

Ekonomiska förutsättningar Landsringen har sedan är 2002 successivt övertagit kostnadsansvaret för läkeme- delsformånen och är därmed kravställare på Apotekets verksamhet. Vissa tjänster som tidigare rymdes inom receptmargina- len finansieras nu av landstingen beroen- de på efterfrågan och behov.

Delbetalningssystemet är ett exempel på ett åtagande som idag utgör en ekono- misk belastning för Apoteket. Apoteket har under 2003 vidtagit åtgärder för att ra systemet självfinansierat i så stor utsträck- ning som möjligt och de delbetalnings- kunder som inte skött sin delbetalning, måste nu betala kontant för läkemedlen.

Läkemedelsförmånen

Sedan oktober år 2002 gäller nya läkeme- delsfårmåner. En ny myndighet, LFN,

= - - - -_- - .

• Från 1 993 är prissättningen på läkemedel fri, men om tillverkaren vill att läkemedlet ska kunna förskrivas inom läkemedelsförmånen måste prisförhandling med LFN ske.

• Läkemedel som tillverkaren valt att lägga utanför förmånen betalas till 1 00 procent av kunden.

• LFN beslutar om Apotekets marginal.

Prissättningen redovisas öppet.

inrättades samma år med uppgiften att bestämma vilka läkemedel som ska omfat- tas av högkostnadsskyddet och vad de ska kosta.

Högkostnadsskyddet gäller för de allra flesta läkemedel på recept, läkemedel for födelsekontroll, forbrukningsartiklar vid stomi samt förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel eller för egenkontroll av medicinering.

Högkostnadsskyddet gäller i tolv måna- der från det första inköpet och kunden betalar högst l 800 kronor under denna period.

Generisk substitution

Syftet med den nya lagen om generisk substitution är att försöka däntpa den snabba kostnadsökning för läkemedel.

Enligt den nya lagen ska läkemedel som skrivs ut på recept och som ingår i läke-

medelsförmånen bytas ut mot den billi- gaste utbytbara läkemedel som finns på det lokala apoteket. Detta gäller samtliga läkemedel som godkänts av Läkemedels- verket som utbytbara. Utbyte kan ske till

• 16,2%

Apotekets andel av läkemedelskronan

• 2,3%

Droghandelns andel av läkemedelskronan

81,5%

Läkemedelsindus- trins andel av läke- medelskronan

11

parallellimporterade, parallelldistribuera- de eller generiska läkemedel. Utbyte sker inte om fårskrivaren har angett att utbyte inte f.ir ske av medicinska skäl, om kun- den betalar mellanskillnaden eller om det lokala apoteket inte har ett billigare läke- medel i lager av dem som är likvärdiga det förskrivna läkemedlet.

Läkemedelsnotan sjönk med cirka en miljard kronor under året. Orsaken till besparingen är dels att läkemedelsindus- trin har sänkt priserna på sina produkter för att undvika attApoteket byter till kon- kurrentens billigare alternativ och dels att patentutgångar på vissaläkemedel med stor volym lett till prissänkningar. Apotekets ersättning har varit beräknad på en formel som innehåller en fast del och en procent- baserad del vilket inneburit att den nya reformen fttt stora ekonomiska konse- kvenser för Apotekets ekonomi. Samtidigt har införandet av generisk substitution medfört merarbete på apoteken. LFN har därför beslutat om en höjning av recept- marginalen från l januari 2004 med mot- svarande 200 miljoner kronor på årsbasis,

som främst ska kompensera för minskade

intäkter på grund av byte till billigare läke- medel. För att möta den svaga intäktsut- vecklingen har Apoteket även genomfört åtgärder för att anpassa verksamheten till de ändrade förutsättningarna.

Intressegrupper

De intressegrupper som påverkar Apote- kets verksamhet är

Kunderna som inhandlar läkemedel på apotek. och ställer krav på tillgänglighet, service och rådgivning

Ägaren staten som reglerar verksamheten via avtal och även ställer ekonomiska krav

Tillsymmyndigheterna Läkemedelsverket och Socialstyrelsen som formulerar krav på säkerhet och service kring läkemedels- försörjning

sjukvårdshuvudmännen somApoteket har ett nära samarbete med består av regioner, landsting och kommuner. Dessa har sedan år 2002 kostnadsansvaret för läkemedels- förmånen

Liikemedelsformånsnämnden som faststäl- ler Apotekets marginal för receptbelagda läkemedel och förhandlar med läkemedels- företagen om priserna

Förskrivart! idag cirka 25 000 läkare och övrig vårdpersonal, som

har

rätt att skriva ut recept, liksom de veterinärer som kan skriva ut läkemedel till djur

LäkemedelsdistributörernaTamro och Kro- nans Droghandel som tillhandahåller läke- medel inom ramen får det enkanaliga dis- tributionssystemet (innebär att ett visst läkemedel bara tillhandahålls genom en distributör)

Läkemedelsindustrin som är i ständig strukturomvandling med nya koncern- bildningar etc. Ny forskning och medicinska genombrott innebär en konti- nuerlig utveckling av nya behandlings- alternativ

Folkrört!lser, framför allt Handikapporga- nisationer, pensionärsorganisationer och andra rörelser som engagerar sig för frågor som gäller hälsa och omsorg.

Effekter av genankareformen och patentutgångat Pns per dygnsdos (ax kl moms) i krona•

16- 12-

8- r-..

1 -

4 - l

: r----i ' ;-- - -t .•--

0 _.._ ____ . a ____ ~L--

12 Apoteket AB Årsredovisning 2003

Omeprazol¹ Sirnva5.tatin~ Ci"i:alop1·ama)

dec 2002 dec 2003

':· SL' b stansen V'lrkar mot magsår och 1ngår bl a 1 l.osec

"Sub stansen ar blodfettsankande oe;h 1ngår bl a 1 Zocord

·~ Su h stansen verkar mot depress1or, och ingår bl a i Cip1·amil

Substanserna ir1går i de tre laktlmed~l dar pnsfcirandnngar har :1aft störst effekt pä lakemedelskostnaderna. Dessa tre substanser stod för 1,9 m d kr av lakemedelskostnaderna innan reformen tradde 1 kraft 1 oktober 2002

i l

F ör-ändri n{;Jar ^j orn v ädden och hur dt ~ påv erkar Apotekf ... t

Vissa förändringar och trender i samhället påvekar i mycket hög utsträckning förutsättningarna för Apotekets verksamhet. Nedan nämns några av de viktigaste som legat till grund för utformingen av Apotekets strategi fram till år 2007.

Förändringar inom vården

Den försämrade ekonomin inom landsting och kommuner och landstingens kostnads- ansvar för läkemedel har satt fokus på kost- naderna Detta innebär ett större intresse för de tjänster som Ap:• t eket kan erbjuda för att törbättra lakemedelsanvändningen. Vård och omsorg i hemmet ökar delvis som en följd av sämre ekonomi och detta kan komma attställa nya krav på Apotekets tjän- ster och på tillgängligheten till dessa

Högre kundkrav

Såväl pnvat- som avtalskunderna uttrycker högre krav på service, tillgänglighet, snabb- he~ kvalitet och mdivid•Jella kundlösningar E.tt allt större mtresse för halsa leder till ökad efterfrågan på ~änster och produkter för att bibehålla halsan. Därmed ökar kraven på producentobunden 1roformat.Jon, flex1b1hte~

Inflytande och delaktighet

Information alltmer tillgänglig

lnformabon om hälsa, sjukdom och lål<eme- d~l blir alltmer tillgänglig, bland annat via Internet, för såväl professionella som all- manhet 'nformat1onsmonopol' för profes- sioner inomhillso-och sjukvård bryis samti- digt som konsumenten kan ha svårt att vardera dP.n tillgängliga Informationen och omsätta den till dero egna s1tuationen. Kra- ven på tillforlithghet och kundnytta ökar nar flera aktörer tillhandahåller information mom samma område och här har Apoteket en v1kt1g funkt1on att fylla med producento- bunden 1nformat1on och rådg1vning.

Ökad e-handel

Utbud av varor och tjänster via e-handel ökar. Erfarenheter från apoteksbranschen finns framför allt i USA. De senaste åren har e-handeln med receptläkemedel ökat sta- digt i USA, aven om ökn1ngen är långsam.

Med det höga användandet av Internet i Sverige och ökande krav på t1llgänglig:1et är Internet en vikt1g kompletterande kundkanaL

Vällevnadssjukdomarna ökar

Vällevnadssjukdomarna drabbar allt fler och kostnaderna för ohalsan ökar i samhället.

Fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar ökar bland annat beroende på stillasittande, stress, dåliga kostvanor, rökn1ng, alkohol och andra droger. Kv1nnor får typ1ska mans- sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar. l takt med att dessa sjukdomar blir allt vanligare okar även läkemedelskon'3umtionen Alko- holkonsumtionen har de senaste fem åren okat med c1rka 20 procent och kv1nnornas andel av der, totala konsumtionen -~tiger kraftigt

Ökad segregatlon av hälso- och vårdkonsumtionen

Skillnaderna mellan befolkningsgrupper avseende konsumbon av hälso-och sjuk- vård blir större. Sl<1llnaderna kan exempelvis ligga mellan nk och fattig, kvinna uch man, valutbildad och outbildad, storstad och gles- bygd, eller invandrare och infödd.

Marknadstrender

• Totalt beräknas läkemedelsmarknaden enligt Läkemedelsindustriföreningen öka.

De receptförskrivna läkemedelen domi- nerar Apotekets forsäljn1ng och patentut- gångar och medföljande priskonkurrens kan reducera påverkan på företagets resultat.

• Marknaden för receptfria läkemedel (OTC) bedöms bli större de närmaste åren. Det finns intresse att kunna behand- la fler åkommor med receptfria läkemedel hos ~åväl sjukvård som privatkunder.

• Goda möjligheter finns att öka volymer för handelsvaror trots hård konkurrP.ns från dagligvaru-och detaljhandeln. Utbudet av nya produkter och ~änster inom hälsa ökar från både svenska och utländska leverantörer. Naturläkemedelsbranschens tillvaxtär exempel på denna trend.

13

Telefonservice dygnet runt för ökad tillgänglighet

Apoteket vill skapa bästa nytta för sina kunder. Genom att anpassa service till de olika kundgrupper- na och samarbeta med sjukvård och omsorg, ska ändamålsenlig läkemedelsanvändning uppnås sam- tidigt som Apoteket förhåller sig producentoberoende.

Måluppfyllelse

Mycket nöjda kunder

Mål Uppnätt resulta:i 2002

14 Apoteket AB Arsredovisning 2003

Apotekets huvudsakliga uppgift är att till- handahålla läkemedel och att ge råd om läkemedel så att de gör störstamöjliga nytta.

Enskilda kunder som behöver läkemedel är därfur Apotekets viktigaste kundgrupp.

Apoteket har närmare 90 miljoner kund- besök om året och blir därigenom även en naturlig mötesplats för förebyggande hälso- arbete och den första länken i vårdkedjan innan hälso-och sjukvården kontaktas.

För att kunna förbättra och urveckla kundmötet ytterligare är det viktigt för Apoteket att inhämta kundens synpunkter gällande bland annat rådgivning, tillgäng- lighet, kötider etc. Apoteket använder sig av rvå olika mätningar för detta. Stytkorts- mätningen - Mycket Nöjd Kund är en enkätundersökning som genomfors kvar- talvis. Den innehåller ert raral mätetal.

Apotekets större kundundersökning - Nöjd Kund Index genomfordes under februari 2003 och beräknas som ett index för året. Nöjd Kund Index belyser ett fler- tal områden med underliggande ftågor.

Apoteket väljer också art mäta kund- nöjdheten enligt SKI, Svenskt Kvalitets- index. Den mätningen möjliggör också en benehmaricing med jämförelsebara företag.

Måluppfyllelse styrkortsmätning - Mycket Nöjd Kund

Styrkorcsmätning genomförs varje kvar- tal. Under året har rotalt 175 000 svar lämnats in till apoteken. Den procentuella andelen mycket nöjda kunder ligger vid årets slut på 72 procent (71). Kunderna är mest nöjda med Apotekets personal och den rådgivning de ger. De är minst nöjda med de upplevda väntetiderna. När det gäller köridsmätning visar resultaten från de apotek som gjort köridsmätning au 82 procent av apotekens kunder expedieras inom rio minuter, vilket är en ökning i

jämförelse med föregående år. Företagets övergripande mål är art 85 procent ska vänta mindre än tio minuter.

Resultaten från de apotek som delat ut enkäter till vården visar att drygt 90 pro- cent av de l 700 sjuksköterskorna som rekvirerar läkemedel från Apoteket är nöjda med servicen.

Nöjd Kund Index

Under 2003 svarade drygt 18 000 kunder på Apotekets kundenkät. NKI, Nöjd Kund Index, for Aporeker har minskat till 79,5 vilket ändå är en hög nivå. Det beror ftärnst på ett lägre betyg for köer och öppettider. Index för egenvårdskunder var 78 (80) och för receptkunder 81 (81).

Apotekets personal rar ett gorc betyg och framför allt uppskattas informationen om hur läkemedel ska användas. Kunderna värdesätter apotekens centrala lägen och aporekslokalen uppfattas som en plats med mycket god ordning. Au dec är enkelt att lämna in recept för hämtning senare och att medicinen är färdig på utlovad tid upplevs ocks~ som mycket positivt. Vär- det på Apotekets receptfria sortimene indikerar att kunderna är nöjda med varornas kvalitet, att sortimentet motsva- rar deras krav och att varorna finns till- gängliga.

Svenskt Kvalitetsindex

Apoteket har även under år 2003 deltagit i undersökningen inom SKI, Svenske Kva- litetsindex. Aptoeket har förstärkt kund- nöjdheten, och överlag förbättrat betygen i kundernas ögon. Jämfört med föregåen- de års mätning har kundnöjdbeten enligt SKI ökat med 3 enheter till72 (69). Dock är det en bit kvar till toppåren i mirten av 1990-calet. Apoteket har det näst högsta indexvärdet efter daghem, jämfört med andra deltagande fciretag och branscher.

Visste du att

• Apotekets hemsida har over 155 000 besök varje månad.

Detta innebär i snitt 5 000 besökare per dygn.

• Lanseringen av telefonrådgivning genom Kundcentrum har brdragit till att minska genomsnittliga kötiderna med 20 procent

• Antalet sommaröppna apotek 2003 var cirka 20 antal fler än föregående år.

Nöjd Kund Index

%

83- -- - -

81

liili

79- 77-

o-

~

99 00 01 02 03

Under 2003 svarade drygt 18 000 kunder på Apotekets kundenkät Nöjd Kund Index.

Svenskt Kvalitetsindex

0~---~

99 00 01 02 03

Svenskt Kvalitetsindex sammanställer årligen mätningar av kund- nöjdhet på nationell nivå. Mätningar har gjorts sedan 1989.

15

.. ~ ... c~ ''I:J> ··~·-:.-~Vtt ... ;; ·.l. n:'

• ,, LO .t~-· L.:.... •. ~,.C!:{~~L~g

i. rntvfnd« d.e: n

Om året som gått

- Vi har arbetat nära k11ndema med målsättningen att få nöjdare kunder.

Genom kundmöten och kundunder- sökning ar har vi fått in synpunkter på verksamheten så att den kan utveck- las utifrån deras behov. Väntetiderna har vant ilågot so m uppfattats som mycket negat1vt och dessa har vi nu lyckats m1nska

Om framtiden

-Vi måste se till att 1 står re u~träch­

nlng använda den kompetens som fmns på apoteken Genom att utveckla rådgivningen v1a läkeme- delsprofller, tydliggörande av måjllg- heterna med egenvården och genom att knyta livsstilsråd t1ll vår övnga rådgr,•ning kan Yl bidra till en bättre lakemedelsanvändning och en

bättr~ hälsa

Moncia Hagman, medlem i företagsledr.1ngen chef attarsområde Halsa monicahag man@apoteketse

16 Apoteket AB Arsredovisning 2003

P

_)"u

.

_v-::r~'^{· l} _)('!

_c ncro!"'

^'

! l -~~~ .. '\.\.;l. " rv l

Apoteken är basen för arbetet med att för- bättra läkemedelsanvändningen och att erbjuda produkter och tjänster som bidrar till en bättre hälsa. Förutom receptexpedi- erade och receptfria läkemedel finns också konsumentprodukter som är läkemedels- nära eller har hälsoanknytning, så kallade fria handelsvaror på apoteken.

Idag finns cirka 900 apotek, cirka 80 av dessa är lokaliserade på sjukhus. Dessut- om har Apoteket avtal med cirka l 000 apoteksom bud. Apoteksombudssystemet, som omfattar cirka 2 procent av Apotekets totala försäljning, är ett sätt att ordna läke- medelsförsörjningen i glesbygd, där kund- underlaget inte är tillräckligt stort for att etablera ett apotek. Ombuden fårmedlar receptläkemedel och Apotekets hela övri- ga sortiment. De lagerhåller och försäljer även ett begränsat sortiment av receptfria läkemedel.

Apoteken arbetar aktivt för att anpassa öppethållandetider till kundernas behov och får att miniroiera köer på lokala apo- tek, det vill säga för att nå en så god till- gänglighet som möjligt utifrån givna eko- nomiska ramar. Möjligheter med leveranser till hemmet, arbetet eller utlämningsställe kommer att finnas på sikt.

Läkemedelsprofiler

Sedan våren 2002 har ett projekt drivits på elva apotek i landet for att testa ett nytt stöd för bättre läkemedelsanvändning.

Utifrån kundernas önskemål och behov samlas uppgifter om kundens totala läke- medelsanvändningen i en läkemedelslis- ta!läkemedelsprofil. Läkemedelsprofilen blir ett stöd i kontakten mellan kund, apo- tek och sjukvård vid rådgivning kring läkemedel. En utvärdering visar act mer än

hälften av kunderna med läkemedelspro- fil har läkemedelsrelaterade problem. En fjärdedel av de dokumenterade läkeme- delsrelaterade problemen beskriver inter- aktioner, störningar mellan olika läkeme- del som påverkar behandlingen. Många gånger kan farmaceuten förebygga even- tuella problem medan upptäckten av interaktion i andra fallleder till en direkt kontakt med förskrivande läkare som

där-

efter kan justera dosen eller byta ut läke- medlet. Utvärderingen visar också att 88 procent vill fortsätta att ha en läkemedels- profil hos Apoteket och att 76 procent vill rekommendera tjänsten till andra.

Hälsotorg kan leda till bättre hälsa I samverkan med den lokala vården eta- bleras Hälsotorg vars syfte är att fungera som en mötesplats för bättre hälsa. sats- ningen på det första Hälsotorget, som eta- blerades i Lyckeby hösten 200 l ,har utvär- derats. Hälsotorget drivs av Blekinge läns landsting samt Apoteket och ligger i anslutning till Apoteket i Lyckeby. På Häl- sotorget arbetar en distriktssköterska och en farmaceut med rådgivning och infor- mation om hälsa. Här kan man till exem- pel mäta blodtrycket, väga sig och få råd om viktminskning. Rappotten visar att hela 30 procent av besökarna angav att de P.m ökad motivation act ta ett större ansvar får sin egen hälsa, tack vare de råd man fått. Efrer pro j ekeåret anser cirka 5O pro- cent av personalen att Hälsotorget lett till att patienterna i högre utsträckning kom- mer cill rätt vårdnivå, vilket är ett av syfte- na med Hälsocorget. F ör n~arande finns 17 Hälsotorg och ytterligare tio kommer att etableras under 2004.

Ökad tillgänglighet via telefon De samtal som kunderna tidigare har ringt till de lokala apoteken, hamnar idag hos

medarbetarna på Kundcentrum dit även Läkemedelsupplysningen är lokaliserad.

Förutom läkemedelsrådgivning kan kun- derna via Kundcentrum a veta vad som finns i lager på olika apotek, om ett visst recept är klart eller priser på Apotekets olika produkter. Genom Kundcentrum vill Apoteket öka tillgängligheten på tele- fon och att på så sätt ge service med bättre kvalitet. Kundcentrum har öppet dygnet runt.

Läkemedelsupplysningen utnyttjas till stor del av allmänheten under kvällar, nät- ter och helger. De vanligaste frågorna rör hur läkemedel påverkar varandra, biverk- ningar samt eventuell påverkan av läke- medel vid graviditet eller amning. Frågor från allmänheten, sjukvården samt tull och polis om utländska läkemedel har ökat starkt.

Frågor om risker, symptom och behandling av akuta förgiftningar besva- ras dygnet runt av Giftinformationscen- tralen. I många fall kan Giftinformations- centralen avlasra sjukhusen genom att minska antalet akuta sjukbesök. Som stöd för rådgivningen finns en kontinuerligt uppdaterad databank, där man kan inhämta information om risker, symptom och behandlingvid akut förgiftning. Både läkare och allmänhet kontaktar Giftinfor- mationscentralen för rådgivning.

Hälsa på nätet

Hemsidan www.apoteket.se har gjorts om och är nu en portal för information och handel med en modern och kundanpassad presentationsstruktur. Presentationen av nyheter inom läkemedelsområdet och möjligheten till prenumeration på nyhets- brev har också utvecklats. Därmed är information tillgänligt och handel med Apoteket möjligt 24 timmar om dygnet.

Specialtillverkade läkemedel APL, Apoteket Produktion & Laboratorier, har som uppgift att tillverka de läkemedel som inte läkernedelsindl.IStrin tillhanda- håller. Det kan gälla medicin med särskilt

anpassad styrka till barn, läkemedel till små patientgrupper eller läkemedel fOr allergiker som är överkänsliga mot något av innehållsämnena i de läkemedel som finns på marknaden. Tillverkningen sker vid någon av Apotekets anläggningar i Umeå, Stockholrn, Göteborg och Malmö.

Dos förenklar

läkemedelsanvändningen

En annan service Apoteket erbjuder är dosförpackade läkemedel. Dosförpackade läkemedel ger en säkrare läkemedelsan- vändning och detta är viktigt inte minst med tanke på att läkemedelsanvändning- en ökar och särskilt för personer över 65 år. De behöver ofta stöd i sin läkernedels- användning och då är dosförpackade läke- medel en möjlighet.

Dosförpackade läkemedel innebär att kunden ar läkemedel förpackade i påsar eller brickor som räcker i en eller två veck- or. Varje dos är tydligt märkt med namn,

innehåll och nät den ska tas. Fördelarna med dosförpackade läkemedel är många- ökad säkerhet, ordinationskortet som

innehåller kundens alla läkemedel ger minskad risk för felmedicinering- tidsbe- sparande för vårdpersonalen som annars lli dela ut läkemedel - färre läkemedel behöver kastas samt kunden betalar bara för de läkemedel som förbrukas och inte för hela förpackningar.

Idag får cirka 155 000 kunder dosför- packade läkemedel. För varje kund inne- bär dosförpackade läkemedel ,besparingar genom att färre läkemedel kastas. Dessut- om är det möjligt att

ra

en bättre följsam- het i läkemedelsanvändningen. Tack vare

dosförpackade läkemedel kan personer som annars skulle ha haft svårt att hantera sina läkemedel bo kvar hemma.

Delbetalningssystem

Riksdagen införde 1997 möjligheten art köpa läkemedel på delbetalning, för att alla skulle ha råd att hämta ut sina läke- medel.

Idag finns en egenavgift för läkemedel där taket är l 800 kronor. Apotekets kun- der kan välja att delbetala egenavgiften under 12 månader. Delbetalningssyste- met har däremot orsaltar förluster för Apo- teket på sammanlagt 300 miljoner kronor.

Kostnaderna beror på hanteringen av del- betalningarna och på att 70 000 personer inte betalat sina räkningar.

Apoteket har på grund av de höga kost- naderna under 2003 genomfört förän- dringar i delbetalningssystemet för att i så stor utsträckning som möjligt fa det självfinansierat. De delbetalningskunder som inte skött sin delbetalning, måste nu betala kontant för läkemedlen.

Egenvård

Apoteket har en viktig uppgift att hjälpa allmänheten att lösa eller lindra enklare åkommor. Apotekens egenvårdsrådgiv- ning har en jämn och hög kvalitet och råden är förankrade i den lokala sjukvår- den. Kundnyttan av apotekens sortiment av egenvårdsläkemedel och handelsvaror förstärks genom personalens rådgivning.

Kundklubben Apoteket Plus Under året har lanseringen av kundklub- ben Apoteket Plus planerats. Genom kundklubben kan medlemrnarna

ra

^egen-

vårdsrådgivning, hälsoinformation och produkcnyheter. Det kommer att finnas cirka 375 kundklubbsapotek, så kallade värd-apotek. Varje apotek arrangerar två

17

medlemsträffar per år. Medlemsträffarna ska ha fokus på fördjupad kunskap om olika teman som exempelvis benskörhet.

Den 15 januari 2004 påbörjar de försea 30 värdapoteken sin verksamhet och den 15 april sker lansering över hela landet.

Utökad information genom tema!}r

Apoteket intensifierar

och

fördjupar information till allmänheten runt utvalda kundgrupper och därtill kopplad läkeme- delsanvändning. Detta sker inte minst i samband med Apotekets så kallade tema- år. Föregående års tema var reumatiska sjukdomar och 2004 års är Bättre Hälsa, som fokuserar på egenvärd och förebyg- gande hälsovård.

Tidningen Apoteket

Apotekets kundtidning kommer ut fYra gånger om året och

kan

hämtas gratis på apoteken. Den finns

även som taltidning for synskadade och på Internet.

18 Apoteket AB Arsredovisning 2003

En viktig kundgrupp som har behov av den kompetens som finns inom Apoteket är sjukvården. Läkemedlens betydelse för hälso- och sjukvården blir allt större i och med en ökad livslängd och förskjutning· mot läkemedel i stället för vård. Sjukvård- ens engagemang för läkemedelsfrågor har

ökat i och med att landsringen övertagit det ekonomiska ansvaret för läkemedels- formånen. Dessutom fmns det en större medvetenhet om vinster och fordelar med att förbättra läkemedelsanvändningen.

Genom Apotekets läkemedelskunnan- de och kunskap om läkemedlets roll inom hela behandlingskedjan kan företaget stödja aktörer inom sjukvården på olika sätt. Apoteket erbjuder avealskunderna farmaceutiska tjänster som läkemedelsut- bildning och läkemedelsgenomgångar

äldreboenden och på vårdcentraler.

Apoteket driver även landets 80 sjukhusapotek på entre- prenad av sjukvårdshu- vudmännen.

Effektivare leveranser till sjukvården

I arbetet med att effektivisera läkemedelshameringen kan allt fler sjukhusapotek erbjuda pati- entförpackade läkemedel. Tidi- gare har sjuksköterskor manuelle delat ut läkemedel till varje patient, nu kan istället Apoteket sköta han- teringen genom maskinellt patientför- packade läkemedel och sjuksköterskorna

ar

tid till annat arbete.

Sjukhusapoteken tillhandahåller också jourdoser av läkemedel till jourmottag- ningar och jourläkare. Jourdoser är läke-

medel i mindre doser, som patienter kan

a

direkt i samband med läkarbesöket och som räcker tills patienten har möjlighet att besöka ett apotek.

Läkemedel som inte finns på den sven- ska marknaden, kan apoteken erbjuda antingen genom Aporekets externporetill- verkning, beredning av särläkemedd, eller genom import. Importen sker genom att Läkemedelsverket godkänner licensför- skrivna recept och Apoteket sköter sedan upphandlingen av preparaten via grossis- terna eller direkt från tillverkare runt om i världen.

Tillverkning för speciella behov

Behovet av särskilt tillverkade läkemedel ökar. I Sverige är cirka tre procent av alla expedierade läkemedel extemporetillver- kade.

Apotekets extemporetillverkning är idag mycket rationell i en internationell jämförelse. I andra länder pågår en centra- liseringsprocess liknande den som tidigare skett i Sverige.

Att det finns ett behov av extempore- tillverkade läkemedel beror på att läkeme- delsindustrin inte tillhandahåller läkeme- del i små serier till patienter med speciella behov.

Idag bedrivs verksamheten inom affiirs- omrWet APL som har tillverkningsenhe-

ter på fYra orter i landet. Men cirka hälf- ren av sjukhusapoteken tillverkar också extemporeläkemedeL Bland annat iord- ningställer man cytostatikadoser till pati- enter som genomgår cancerbehandling.

l nära samarbete med vården

Rikets totala kostnader för läkemedel kan delas upp i kostnader för läkemedel och kostnader för kvalitetsbrister vid läkeme-

Föt en bättre hälsat

-Som småbarnstoraider ar det 1nte halt latt att hrtta \1d till stg SJ(lfy Det ar framfor allt med stod i o ån våJ halscm·

sprrf·t.:.i f.&·Jm v: antltf.~~n ar 19~,r,g med regelbundef\ tramng Och o.tt. w peppar varAnn förstå~

Ylva Thom~en med kollega Camdla Wallo.a, Oo$apoteket 1 Halmstad

l

"Vfu.-t mål ~r att bli

en nar-J..riig s~-narl;et3-

i'JaP"':'tn~r i v~rcl~n "

J:

Om Aret som gått

-V1 är inne i ett mycket spännande utvecklings-och förå.ndringsarbete.

Under 2003 har vi utvecklat och för- ankrat nya förutsättmngar för en effektiv läkemedelsförsörj m ng och en forbättrad läkemedelsanvändni,1g, med målsättnmgen att skapa största möjliga nytta for vården och patien- terna Glädjande ar att andelen mycket noJda kunder ökat under året

Om framtiden

-Vårt mål ar att bit en naturlig ~am­

arbets partner 1 •å.·den. V1 stravar efter ett nära samarbete med vården och uttecklar våra tjanster med avtalskundernas behov som utgångspunkt.

-Vi arbetar exempelvis med tjänsten 'lakernedelssertice på avdelmng' dar vi erbj•Jder stod vid såval bestall m ng- ar och leveranser som 1nformat1on om lä.J..emedel och lakemedelsbe- handhng. Andra tjänster sc·m kunder- na i allt större utsträckning efterfrå- gar är läkemedelsgenomgångar och utblldn 1ng av Vårdpersonal.

Annerna Paus, medlem 1 fOretagsledmngen chef affursområde Vård annema.paus@apoteket se

20 Apoteket AB Arsredovisning 2003

delsanvändning. De farmaceutiska tjän- ster som Apoteket tillhandahåller har ett fokus pi att minska kostnaderna f'or kvali- tetsbrister. Apoteket är övertygat om att samarbetet med vården kan utvecklas betydligt mer.

I ett projekt i landstinget i Jönköpings län har Apotekets farmaceuter aktivt del- tagit i arbetet på v~rdcentraJer. Målet har varit att ge patienter en bättre service genom optimalt samarbete mellan vård- central och apotek. Patienterna har fltt ökad kunskap om användningen av sina läkemedel och samverkan mellan läkare, sjuksköterskor och apotekare i det ordina- rie vårdarbetet har utvecklats. Apotekare på vårdcentralen i Gislaved har arbetat med läkemedelsgenomgingar, utbild- ningar och stöttat med farmaceutisk kun- skap kring läkemedel och läkemedelsan- vändning.

På Helsingborgs lasarett p~r en kun- skapssamverkan som syftar till att förhin- dra felanvändningen av läkemedel och på så sätt minska patienters onödiga lidande, samtidigt som det sparar pengar åt sam- hället. Arbetet inleddes ursprungligen p~

sjukhusets akutmottagning.

Patienter som kommer in på akuten flr träffa en apotekare som skapar sig en hel- hetsbild av patientens läkemedelshistoria.

Det leder till ett antal frågor som apoteka- ren vidarebefordrar till läkaren, som har det medicinska ansvaret och är den som fattar beslut om hur läkemedelsbehand- lingen ska se ut.

hade läkemedelsrelaterade problem som på ett eller annat sätt kunde åtgärdas. Den genomsnittliga sjukhuskostnaden orsakad av läkemedelsrelaterade problem var 20 900 kronor per patient. För Helsingborgs Lasarett motsvarar det en årlig kostnad på 45 miljoner kronor. Översatt till hela Sve- rige motsvarar det miljarder kronor och många hundra tusen onödiga besök hos akutsjukvården. Idag har forsöksverksam- heten med apotekare på lasarettet i Hel- singborg permanentats.

Läkemedelsgenomgångar

Apoteket erbjuder sjukvården läkemedels- genomgångar p~ äldreboenden, vårdcen- traler och på vårdavdelningar. Vid en läke- medelsgenomgång studerar en farmaceut samtliga läkemedel som en patient konsu- merar, och diskuterar evenrueila problem.

Vid genomgångarna fors en dialog mellan läkare, farmaceut, sjuksköterska och pati- ent. Syftet är att ~tadkomma en bättre läkemedelsanvändning och minska anta- let läkemedelsrelaterade problem.

Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering

Apoteket erbjuder kvalitetsgranskning av läkemedelshantering till landsting, kom- muner, privata vårdföreträdare och tand- vården. Kvalitetsgranskningen stöder en säker läkemedelshantering och baseras på aktuella författningar och riktlinjer. Goda kunskaper om läkemedel är en förutsätt- ning f'or en förbättrad läkemedelsanvänd- De utvärderingar som gjorts visade att ning.

sex procent av patienterna uppsökte aku- ten på grund av läkemedelsbesvär även om de oftast inte själva är medvetna om att besvären var Iäkemedelsrelaterade. Under- sökningen visade också att nästan en tred- jedel av de patienter som kom till akuten

·

...

. ,:

statistik kring läkemedels- användning

Sedan länge har Apoteket

haft

i uppdrag att följa läkemedelsanvändningen i Sverige.

Som stöd för upproljningen har Apoteket