Utveckling av tjänst för
konstruktionsframtagning
En fallstudie av transportvagnar för industrin
Development of a service for product design A case study of industrial carts
Amir Chihani
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Högskoleingenjörsprogrammet inom innovationsteknik och design Examensarbete
22,5 hp
Handledare: Monica Jakobsson Examinator: Leo de Vin
Karlstad 2017-06-19
Tack
Pappa, ditt driv och positiva livsinställning har gett mig engagemang till livet. Några större akademiska framgångar kommer det inte bli men denna rapport är tillägnad dig.
FlexQube AB för att ni tagit er tid, ställt upp med resurser, intressanta diskussioner och hjälpt mig framåt. Ser fram emot att fullfölja det efterföljande arbetet från projektet och jobba tillsammans med er.
Petter Evertsson, för bra reflektioner med utmanande perspektiv kring användarstudien. Du lärde mig inte bara att njuta av arbete utan också av livet.
Olof Brown, ditt positiva och lättsamma humör gav härlig energi både på och utanför arbetet. Tack för att du alltid var tillgänglig och hjälpte mig.
Per Augustsson, för att du tror på mig och din omtänksamhet. Ditt driv kring teknik och dess möjligheter är inspirerande, jag ska göra mitt bästa för att uppfylla våra visioner.
Monica Jakobsson, för att du trodde på mig hela vägen och alltid var tillgänglig för handledning med positivt engagemang.
Mamma, för att du låtit mig ta ansvar och alltid vill mitt bästa.
Sammanfattning
Rapporten är en del utav kursen MSGC12 ”Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design”. Projektet utförs som ett examensarbete vid Karlstads universitet, fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap under vårterminen 2017 och omfattar 22,5 högskolepoäng. Examinator är Leo de Vin och handledare är Monica Jakobsson.
Uppdragsgivaren FlexQube är tillverkare av vagnar och ställage för industrin. Deras koncept bygger på att genom några få byggblock skapa ett stort antal produktkonfigurationer. Rapporten omfattar ett utvecklingsprojekt för FlexQube som efterfrågar en utveckling av en tjänst kallad ”Design4All”
där användaren skapar konstruktionen själv. I dagsläget innebär Design4All att man
tillhandahåller CAD-bibliotek för användaren att skapa konstruktionen. CAD-mjukvara ger stora möjligheter att skapa konstruktion enligt önskemål och krav samt att på ett enkelt sätt lägga in sina egna ritningar på komponenter i mjukvaran. Identifierade problem från uppdragsgivaren är att kunskapsnivån för konstruktion i CAD-mjukvara bland användarna vilka i huvudsak är
logistiktekniker är för låg. Bland de intervjuade industribolagen som i dagsläget inte skapar konstruktion på egen hand beskrivs oro kring kvalitetsnivå på de eget skapade konstruktion och den ökade arbetsbelastningen internt. Intervjuerna har skett dels i form av webbmöte och fysiska möten tillsammans med rundtur i fabrik.
Projektet berör tjänstedesign och gemensamt skapande så kallad ”co-creation” vilket är litteraturstudiens huvudinriktning. Syftet med projektet är att skapa en effektivare
konstruktionsprocess och har som målsättning att leverera en digital prototyp för konceptet.
De konkurrerande företagen tillhandahåller inga tjänster för konstruktionsframtagning.
Inventering av befintliga lösningar identifierar således tjänster som ligger utanför FlexQubes bransch men är starkt kopplade till projektet, tjänstedesign och co-creation.
Två skarpa koncept från idégenerering och konceptutveckling jämförs och det vinnande konceptet
”produktgeneratorn” utvecklas till digital prototyp. Konceptet innebär att användaren definierar sina behov i form av vad som skall lastas och transporteras på hemsidan som föreslår lämpliga produkter. Användaren kan sedan välja direktköp, att modifiera produkten genom CAD-mjukvara som definieras enligt namnet ”Design4All CAD” eller att gå vidare till det webbaserade mötet tillsammans med FlexQube-konstruktör ”DesignOnDemand”.
Tjänsten kräver ingen förkunskap, kort tid och ger en upplevd trygghet då samtliga konstruktioner som presenteras är kvalitetsgranskade av FlexQube och redo att levereras.
Abstract
This report is part of the course MSGC12 "Thesis Project for Bachelor of Science in Innovation Technology and Design". The project presented in this report is carried out as part of a 22.5 credit course at Karlstad University, Faculty of Health, Science and Technology during the spring semester of 2017. This report will be examined by Leo de Vin and has been supervised by Monica Jakobsson.
This report has been constructed through a case study method focused on FlexQube. FlexQube is a manufacturer of carts and racks. Their concept is based on creating different product
configurations through few building blocks. This report includes a written development plan for FlexQube.
FlexQube wished to develop a service called "Design4All" where their users can create individual product designs. Currently, Design4All provides a CAD library for the user to create the design. The use of CAD software provides a good solution for creating design according to user requirements and provides opportunities to insert individual drawings on components. FlexQube has however identified one problem with CAD; the level of knowledge amongst logistic technicians as users regarding CAD software are too low. Amongst the interviewed industry companies that do not currently create construction on their own in this thesis, the main concerns have been about the quality level of their own product design and the increased workload internally. All interviews took place during web meetings and physical meetings and included factory tours.
The literature review in this thesis is focused on service design and co-creation, as the purpose of this project has been to create a more efficient design process for FlexQubes consumers. The goal has been to deliver a digital prototype for them.
No found competing companies has provided any service for product design. The benchmarking however identified services outside the FlexQubes industry, who could be strongly linked to the thesis, service design and co-creation.
Finally, two generated concepts are compared and the winning concept "product generator" is developed into a digital prototype. The concept involves the user utilizing the website to help define his or her needs in terms of what should be loaded on to the carts and how it should be transported and the website then suggests appropriate products. The user can then choose direct purchase or to modify the product through CAD software defined by the "Design4All CAD" or proceed to a web- based meeting together with FlexQube designer "DesignOnDemand".
This service requires no prior knowledge, saves time and adds certainty as all designs presented are then quality checked by FlexQube and finally ready to be delivered.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3
Abstract ... 4
1. Inledning ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2 Problemformulering ... 8
1.3 Syfte ... 8
1.4 Målsättning ... 8
2. Metod ... 9
2.1 Projektplan ... 9
2.2 Förstudie ... 10
2.3 Användarstudie ... 10
2.4 Kravspecifikation ... 11
2.5 Idégenerering ... 12
2.6 Konceptval ... 12
2.7 Konceptutveckling ... 12
3. Resultat ... 13
3.1 Projektplan ... 13
3.2 Förstudie ... 15
3.2.1 Konstruktionsprocess ... 15
3.2.2 FlexQubes koncept ... 16
3.2.3 Tjänstedesign ... 18
3.2.4 Inventering av befintliga lösningar ”benchmarking” ... 19
3.3 Användarstudie ... 21
3.4 Kravspecifikation ... 23
3.5 Idégenerering... 23
3.6 Konceptval ... 26
3.7 Konceptutveckling ... 26
3.8 Förslag på koncept till uppdragsgivare ... 29
4. Diskussion ... 32
5. Slutsats ... 34
Referenslista ... 35
Bilagor ... 36 Bilaga 1: Sammanställning 6-3-5
Bilaga 2: Webbenkät
5
1. Inledning
Projektet har startats på uppdrag av Per Augustsson för FlexQube AB. FlexQube AB omnämns som FlexQube, FQ eller uppdragsgivaren i rapporten. Projektet utförs som ett examensarbete vid Karlstads universitet, fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Vid Karlstads universitet är handledare Monica Jakobsson och examinator Leo de Vin. Projektet omfattar 22,5 högskolepoäng.
Kapitlet innehåller bakgrund kring uppdragsgivarens konstruktionsframtagning, allmän bakgrund kring tjänsteinnovationer följt av problemformulering, syfte och mål.
1.1 Bakgrund
FlexQube, med huvudkontor i Göteborg startades 2010. Grundarna önskade skapa ett system för industriell materialhantering. FlexQube jobbar hårt för att skapa innovationer och ligger i
framkant, något som bekräftats så sent som 2015 och 2016 då de blev utsedda till ett av Sveriges mest lovande och innovativa teknikbolag i ”33-listan” som Veckans Affärer och Ny Teknik sammanställer.
Med inspiration från Legos byggblock skapade man fyra huvudkomponenter: FlexQube, FlexBeam, Flextube och FlexPlate (figur 1). Gemensamt är gränssnittet med c-c (centrum-centrum hål) 7cm och längdintervall om 7cm. Primärt används moduler av standardkomponenter men även specialkomponenter förekommer. En vanlig produkt är vagn för palltransport (figur 2) men variationen är stor t.ex. finns ”Mother-Daughter”-system vilket innebär att en vagn håller en eller flera vagnar under transport för att enkelt kunna lastas av vid olika stationer (figur 3). FlexQube erbjuder ett robust, modulärt och flexibelt koncept som i huvudsak används till att bygga vagnar men det förekommer även ställage (figur 4) och fixturer. Systemet innehåller få begränsningar för vad man kan bygga med deras ”industrilego”.
Figur 1 – FlexBeam, FlexPlate, FlexQube och FlexTube
6 Figur 2 – Vagn för palltransport i tåg.
Figur 3 – Vagn av ”Mother-Daughter” typ.
7 Figur 4 – Ställage för innertak till lastbil.
Industrins utveckling i form av kortare produktserier gör att vagnar behöver förnyas i tätare
intervall. Lean produktion med avseende på planeringsfilosofin ”Just In Time” (JIT) ger upphov till en ökad användning av tåg med vagnar istället för transport av enskild pall. Systemet har också anpassats mot den allra senaste tekniken med ”Automated Guided Vehicle” (AGV) vilket är en mobil robot som sköter transporten. Med FlexQubes system är det möjligt att bygga om vagnar eller använda komponenterna från befintliga vagnar till helt nya vagnar.
FlexQube har en vision om att kunden själv skall kunna konstruera sina vagnar med FlexQubes standardkomponenter. Tjänsten ”Design4All” (D4A) skapades för att låta kunden skapa
konstruktionen själv. I dagsläget innebär tjänsten att man tillhandahåller CAD-filer och med det ger möjlighet för kunden att skapa konstruktionen. Genom att flytta konstruktionsjobbet från FlexQube till kunden anser uppdragsgivaren att skalbarheten ökar eftersom det då krävs mindre arbete för varje konstruktion. En vision är att kunden skall kunna handla sina produkter utan direkt arbete av designer från FlexQube. Detta i sin tur skulle kunna resultera i bättre lönsamhet för bolaget. Ambitionen med en gemensam konstruktionsframtagningsprocess mellan FlexQube och kund kan liknas vid en så kallad ”co-creation”. Co-creation är en grundpelare inom
tjänstedesign där man involverar allt ifrån medarbetare, kunder och konstruktörer för att gemensamt skapa en tjänst (Widmark et al. 2014).
Det är vanligt att kunden är osäker på vad den vill ha för typ av produkt och kunskapsnivån är ofta lägre än önskvärt för att kunna hantera ett CAD-program på egen hand. En vanlig kundgrupp är logistiktekniker vid företagen utan CAD-erfarenhet. Den grupp som ändå känner att de skulle kunna hantera ett CAD-program vill ofta ha den trygghet som FlexQubes andra
konstruktionsmodell ”DesignOnDemand” (DoD) erbjuder. DoD innebär att en konstruktör från FQ sitter tillsammans med kunden och skapar konstruktionen. Kunden får då svar på frågor t.ex.
vilken last en specifik lösning klarar av, ergonomiska aspekter och vilken hjuluppsättning som är optimal. Företaget har endast haft ett fåtal projekt som gått genom D4A vilket skapat en stor osäkerhet kring kvaliteten på tjänsten. Namnet för modellen är satt men dess innehåll lämnar stort utrymme till förändring och förbättring. Kvalitetskänslan och tryggheten från DoD skall vara lika stor i D4A för mindre komplexa lösningar. Det kommer alltid finnas specialfall där vagnar måste konstrueras av FQ men avsikten är att fler skall kunna använda D4A.
8
1.2 Problemformulering
Hur ska FlexQubes konstruktionsverktyg (D4A) utformas för att involvera användaren tidigare i processen?
1.3 Syfte
Skapa en effektivare konstruktionsprocess som hjälper användaren att definiera sina behov. Kan användaren definiera sina behov kommer interaktionen med FlexQubes tjänster bli enklare och mer effektiv.
1.4 Målsättning
Genom designprocess leverera ett koncept för tjänsten D4A med slutdatum 2017-05-27. Modellen skall för användaren vara tillgänglig, tidseffektiv och den upplevda tryggheten för konstruktionen stor.
Uppdragsgivaren har höga ambitioner vad gäller digitalisering och att skapa innovativa lösningar för sin verksamhet och produkter. Vilket kommer tas i beaktning i det kreativa arbetet. Tjänsten kommer att visualiseras i en digital prototyp.
9
2. Metod
FlexQubes innovationsambitioner och ambitionshistorik ger en stor frihet till skapandet. Digitala hjälpmedel är av stor vikt eftersom den geografiska spridningen av kunder är stor och antalet anställda få och i huvudsak långt från kunden. Således är det viktigt att lyssna på kunden och skapa något som ger en närhet och trygghet så att FlexQube upplevs som nära till hands trots de
geografiska avstånden. Processen innehåller av mig valda modeller och teorier för att skapa en tjänst enligt uppdragsgivarens önskemål. En designprocess är sällan den andre lik främst med avseende på att den anpassas efter projektets mål vilket styrks av Wikberg Nilsson et al. (2015).
Den egna uppfattningen med grund i teori från litteratur, föreläsningar och egen erfarenhet speglar vilka val som gjorts för projektet. Ambitionen är att skapa en effektiv process som medger
kreativitet och nytänkande. Viktigt är att belysa att den planerade gången för projektet naturligt kan komma att förändras i takt med att fördjupning sker i områden. Uppföljning av tid och metod sker löpande under projektet.
Designprocessen i projektet följer faserna enligt figur 5, dess innehåll definieras i detta kapitel med valda metoder och modeller.
Figur 5 – Designprocessen, ritad fritt efter Wikberg Nilsson et al. (2015).
2.1 Projektplan
Projektets tjänsteorientering i kombination med frihet till radikal design ger avtryck i hur strategin för projektet skapas. Människan sätts i fokus och stor vikt läggs vid att hjälpa dem nå sina mål vilket styrks av teorierna från Wikberg Nilsson (2015) kring radikal utvecklingsprocess.
Projektplanen skapas för att skapa en tydlig röd linje från projektets start, de ingående delarna följer med vad författaren anser vara viktigt att definiera vid projektstart.
För enkel överblick av projektets färdigdatum i form av grindar och milstolpar skapas en
projektmodell. Projektmodellen bryts sedan ner med en ”Work Breakdown Structure” (WBS) som skapas med hjälp av Microsoft Powerpoint. WBS är ett verktyg för att bryta ned ett projekts totala arbete i mindre hanterbara beståndsdelar (Eriksson & Lilliesköld 2013). Nedbrytningen återfinns sedan in i ett Gantt-schema som används som en tidplan och visar hur projektets olika aktiviteter hör ihop. Projektmodellens färdigdatum används för att planera när mindre aktiviteter från WBS bör vara slutförda vilket till viss del kan avhjälpa eventuella svårigheter med tidsuppskattning.
Istället för att uppskatta tidsåtgång blir man helt enkelt tvingad att få in de aktiviteter som är önskvärda. Y-axeln definierar aktiviteten och X-axeln tiden, längre längd ger således en längre
10 aktivitet (Johannesson et al. 2013). Schemat ger en visuell representation av projektets delar
(Eriksson & Lilliesköld 2013).
Att identifiera risker i projektet genom att skapa en FMEA (felmods- och feleffektanalys) möjliggör att problem kan undvikas. Det ger även en ökad förståelse för system och organisation
(Johannesson et al. 2013). En förenklad variant av FMEA skapas där beskrivningen av risken följs av viktning av S (sannolikhetsgrad) och K (konsekvens) båda på en skala 1-9 som multiplicerat blir produkten R (risktal) som följs av möjlig åtgärd.
Dokument lagras lokalt och på molnlösningar. De namnges enligt Dokumentnamn_FQ_V1 och uppdateras vid redigering med nytt versionsnummer. Filer och dokument skickas till handledare och uppdragsgivare vid slutdatum samt laddas upp vid universitetets utbildningsplattform.
2.2 Förstudie
Uppdragsgivarens koncept och verksamhet introduceras tidigt för att skapa en djupare förståelse.
Övning sker i deras CAD-program OnShape och Solid Edge för att bilda en uppfattning kring hur konstruktionsframtagning sker i dagsläget. Deras så kallade ”Design On Demand” där designer från FlexQube skapar konstruktionen tillsammans med kunden i ett webbmöte deltas vid. Under dessa möten finns möjlighet att utbildas på koncept och konstruktionsframtagning när det sker
tillsammans med kund. Dessa möten blir även en form av måttstock på
konstruktionsframtagningsmodellen hos företaget idag. Deltagandet i företagets ordinarie verksamhet i utbildningssyfte sker i mån av tid. Facklitteratur tillsammans med vetenskapliga artiklar läggs som grund för arbetet.
Områden som behandlas i kapitlet:
• Modularisering.
• Semantik.
• Visuell kommunikation.
• Tjänstedesign.
• ”Customer journey” – Kundens rörelser från initierad kontakt till leverans.
• ”Benchmarking” – inventering av befintliga lösningar och konkurrensanalys.
2.3 Användarstudie
Förstudien med dess fakta och information från företaget ligger till grund för användarstudien.
Fyra företag väljs ut för att skapa ett brett underlag från olika typer av företag i storlek och arbetssätt.
Genom att komma nära kunden, lyssna, se och förstå skall en tillräckligt klar bild uppstå för att skapa en kravspecifikation för modellen. Kundbesök utförs där samtal i form av intervjuer utförs.
Kunder som geografiskt ligger för långt bort från Göteborg intervjuas i webbmöten med hjälp av applikationen ”gotoomeeting.com”. Enkät skickas ut till kunder som ej kunnat besökas eller intervjuas.
En semistrukturerad livsvärldsintervju förbereds för kundbesök och telefonmöten (Kvale &
Brinkmann 2015). Övergripande teman diskuteras i samtalsform där eventuellt uteblivna områden återkopplas med öppna frågor till intervjupersonen. Samtalen antecknas direkt och tolkas snarast
11 möjligt i efterhand, sammanställs och skickas till intervjupersonen för kontroll och godkännande så att inga feltolkningar skett.
Teman som behandlas är följande:
• Personlig bakgrund.
• Arbetet.
• Orderprocess.
• Konstruktionsframtagning.
Intervju hos lastbilstillverkare ett
En fabrik i östra Sverige som nyligen öppnat en modern lina tar emot med två logistiktekniker vilka i avslappnad form intervjuas under rundtur i fabriken. Fabriken har implementerat ett stort antal vagnar från uppdragsgivaren och de förutbestämda teman behandlas. Anteckningar förs och sammanställs efter avslutat besök.
Intervju hos lastbilstillverkare två
En logistiktekniker som tidigare arbetat i produktion intervjuas i mötesrum följt av rundtur i storskalig fabrik i västra Sverige. Innehar ett stort antal vagnar och jobbar tillsammans med uppdragsgivaren med nya projekt.
Intervju med travers- och krantillverkare
Telefonmöte med processingenjör i norra Spanien, en av få kunder som använt FlexQubes koncept och skapat design själv med hjälp av CAD-program. Kunden har endast ett fåtal vagnar och
använder FlexQube för komplexa lösningar och lokala svetsfirmor till enklare vagnar.
Intervju hos värmepumpstillverkare
Logistikchef för ett mellanstort bolag i en global koncern möter upp för en rundtur i fabrik där intervju sker samtidigt som kund berättar om deras produktion. Innehar en mindre mängd vagnar från FlexQube och en större mängd från egen koncern av lättviktsmaterial.
Webbenkät
En webbenkät utformas för att skicka till ett större antal kunder. Enkäten avser primärt att svara på frågor kring huruvida kunden är beredd att ta ett eget ansvar i att skapa konstruktionen själv.
Frågorna genereras med avseende på validitet och reliabilitet i linje med litteratur från Ejlertsson (2005). Webbenkäten skickas ej ut på grund av osäkerhet kring reabilitet från svar (se 4.
Diskussion).
2.4 Kravspecifikation
Användarstudier och problembeskrivning används för att definiera modellens egenskaper. Ett utkast på krav (K) och önskvärda egenskaper (Ö) ges till uppdragsgivaren vilken kommenterar och revision sker efter deras synpunkter. Färdig kravspecifikation viktas tillsammans med
uppdragsgivaren för att få överblick om de viktigaste punkter samt för underlag till
kriterieviktsmatrisen under 2.6 konceptval. Metoden för kravspecifikationen följer Johannesson et al. (2013).
12
2.5 Idégenerering
Som idégenereringsgrupp används personal från företaget med arbetsområden inom försäljning, juridik, konstruktion, ekonomi samt företagsledning. Med den breda kompetensen finns möjlighet att resultat täcker in ett brett spektrum som i en homogen grupp kan vara svårare. På grund av gruppens olika kompetensområden och bakgrund ges ett kort underlag kring projektet som sådant och området konstruktionsframtagning i allmänhet.
Val av metod för idégenerering tar hänsyn till gruppens breda kompetensområden genom att först använda negativ idégenerering för att få deltagarna att fundera kring detaljer kring ämnet följt av den mer konceptuellt skapande metoden 6-3-5 båda enligt Michanek och Breiler (2007). Att personerna har olika perspektiv på problemet stimulerar innovation och kan ge bättre
idéproduktion (Wikberg Nilsson et al. 2015). På grund processledning av idégenereringsmetoderna används brainwriting för att bidra med egna idéer. Idéer från genereringarna sammanställs för att skapa helhetskoncept.
2.6 Konceptval
Utifrån kravspecifikationen utvärderas det olika koncepten. En matris enligt modellen från Kesselring skapas där de olika funktionerna viktas och sedan vägs mot varandra för att se vilket koncept som uppfyller kravspecifikationen bäst (Johannesson et al. 2013). Det kritiska är att korrekt viktning sker av olika funktionerna i enlighet med vad som faktiskt är viktigast, vilket med kundfokus tas fram demokratiskt tillsammans med uppdragsgivaren. Den kan därför liknas vid konceptviktningsmatris enligt Wikberg Nilsson et al. (2015) där den demokratiska aspekten vävs in.
2.7 Konceptutveckling
Konceptutveckling genom prototyp i form av visualisering av arbetsgång för modellen utvecklas detaljer och helhet. En nedbrytning av kundens behov från FlexQubes koncept bryts ner och kopplas mot teknisk lösning. Information om FlexQubes byggmoduler hämtas från hemsida och presentationsmaterial. Utifrån modulerna byggs en sida för respektive modul som representerar webbsidans layout.
13
3. Resultat
Projektet kan i planeringsstadiet se ut att vara enkel att följa med tidsram och att genomföra i omfattning. I praktiken finns det alltid saker som behöver förändras, utvecklas, skjutas på eller tidigarelägga. Resultat följer nedan.
3.1 Projektplan
Utifrån ingående modeller som definierats i metodkapitlet blev projektplanen ett bra hjälpmedel i uppstarten av projektet. Eftersom uppdragsgivaren inte hade en ordentlig uppdragsbeskrivning på papper blev behovet av att definiera projektet stort. Projektets huvudområden definieras i en projektmodell (figur 6). Datum för projektfasens grindhål och milstolpar definieras i tabell 1. WBS (figur 7) visualiserar de planerade delmomenten vilka tillsammans med projektmodellen ligger till grund för tidplanen (figur 8).
Figur 6 – Projektmodell
Projektfas Milstolpar Grind Färdigdatum
Start Projektplan 2017-02-06
Start Projektplan accepterad av UG 2017-02-10
Användarstudier Sammanställd
kundinfo 2017-02-24
Produktspecifikation Kravspec godkänd av UG 2017-03-10
Konceptgenerering Delredovisning 2017-03-22
Konceptval Konceptval godkänd av UG 2017-04-06
Avslut Modell klar 2017-05-05
Avslut Slutrapport klar 2017-05-29
Tabell 1 – Projektmodell med uppställda färdigdatum.
Förstudie
Projektstart Konceptgen.
Redovisning
Rapport Konceptutv. Konceptval
14 Figur 7 – Work breakdown structure ”WBS”. Visualiserar projektets nedbrutna delmoment.
Figur 8 – Tidplan vid projektstart.
Från tidigt skede i projektet förändrades tidplanen löpande. Störst förändring låg i
litteraturstudien som pågick under större delen av projektet vilket inte förutsågs i projektstadiet (figur 9).
Tidplan
Vecka: 4 Planering Faktisk % slutfört Faktisk (efter planering) % slutfört (efter planering)
PLANERING PLANERING FAKTISK FAKTISK PROCENT
MOMENT AKTIVITET START VARAKTIGHET START VARAKTIGHET SLUTFÖRT PERIODER
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
Projektstart Brief 4 1 0 0 0%
Projektplan 4 2 0 0 0%
Förstudie Utbildning FQ 4 3 0 0 0%
Användarstudie 6 3 0 0 0%
Litteraturstudie 7 5 0 0 0%
Kravspec 9 2 0 0 0%
Konceptgenering Idégenerering 11 1 0 0 0%
Konceptval Beslutsmatriser 13 1 0 0 0%
Konceptutvärdering Visualisering 14 3 0 0 0%
Testning 16 2 0 0 0%
Slutfas Redovisning 22 1 0 0 0%
Övergripande Rapport 5 17 0 0 0%
15 Figur 9 – Tidplan vid färdigt projekt. Lila står för vad som är utfört enligt plan, gul vad som är utfört utöver planerad tid och streckad för planerad men ej utfört enligt plan.
Riskerna identifierades och analyserades vilket resulterade i tabell 2 ”mini-fmea”.
Tabell 2 – Analys av risker relaterade till projektarbetet.
3.2 Förstudie
En stor del utav förstudien skedde tillsammans med det dagliga arbetet hos FlexQube. Analys av Konstruktionsprocessen följer närmast.
3.2.1 Konstruktionsprocess
I huvudsak bygger FlexQubes verksamhet på att sälja vagnar och ställage till industrin. Det finns olika vägar i organisationen att ta fram en konstruktion vilket visualiseras i figur x.
Tidplan
Vecka: 22 Planering Faktisk % slutfört Faktisk (efter planering) % slutfört (efter planering)
PLANERING PLANERING FAKTISK FAKTISK PROCENT
MOMENT AKTIVITET START VARAKTIGHET START VARAKTIGHET SLUTFÖRT PERIODER
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
Projektstart Brief 4 1 4 1 100%
Projektplan 4 2 4 2 100%
Förstudie Utbildning FQ 4 3 4 6 100%
Användarstudie 6 3 6 6 100%
Litteraturstudie 7 5 6 15 100%
Kravspec 9 2 9 3 100%
Konceptgenering Idégenerering 11 1 10 3 100%
Konceptval Beslutsmatriser 13 1 13 2 100%
Konceptutvärdering Visualisering 14 3 16 3 100%
Testning 16 2 16 2 100%
Slutfas Redovisning 22 1 22 1 100%
Övergripande Rapport 5 17 5 17 100%
Mini-FMEA
Riskbeskrivning S K R Åtgärd
Problemattsamlainformation 3 4 12 HjälpavUG,HL,bibliotekoch kund Tidplanfelaktigtuppställd 4 3 12 Noggrannplaneringoch uppföljning Dokument/filerförsvinner 2 5 10 Molnhantering
Målföroptimistiska 3 3 9DiskuteramålmedUGoch HL
Svårighetmedkommunikation 4 2 8Beskrivi projektplanvadsomförväntasavingåendeparter Resursbrist 2 4 8Beskrivi projektplanvilkaresursersomkrävs
Oväntadhändelset.ex.sjukdom 1 8 8Jobba"rimligt",motionoch ledigtid Tidplankrockarmedkurs 3 2 6Prioriterarättoch följaupptidplan
16 Normalt skickas en förfrågan från kund via webbsida eller från säljare. Oberoende vart
konstruktionsförfrågan kommer från bokas ett möte tillsammans med konstruktör (så kallad DesignOnDemand ”DoD” se bakgrund 1.1) och kunden förväntas fylla i ett formulär eller delge krav inför mötet. FlexQubes Formulär är en form av kravspecifikation, men har kunden en egen mall eller delger information på egen hand går det bra. Kravspecificeringen är viktigt och önskvärt vid mötet DoD eftersom konstruktören kan nå närmre färdig konstruktion när man tittar på
detaljfrågor istället för att börja med t.ex. grundläggande mått. Projekten där kunden inte ritar konstruktionen själv skall gå genom DoD för att hålla en standardiserad process där kunder tas från idé till färdig konstruktion. Ibland sker ändå en mejlväxling/telefonkontakt mellan kund och designavdelning och då främst på grund av att kunden inte önskar delta vid det webbaserade konstruktionsmötet eller att förfrågan kommer med så pass utförlig information att ett möte ej behövs för att skapa konstruktionen.
Kunden kan även välja att skapa konstruktionen själv via FlexQubes CAD-bibliotek med egen CAD- mjukvara eller använda den av FlexQube tillhandahållna molnbaserade CAD-mjukvaran vilken även inkluderar ett CAD-bibliotek. I dessa fall är det vanligt att kunden hör av sig och vill ha hjälp med hur man konstruerar med FlexQubes byggblock eller tittar på utbildningsklipp på hemsidan.
Vid färdig konstruktion görs kontroll av FlexQubes konstruktör för att säkerställa säkerhet och kvalitet. Att notera är att under tiden hos företaget skedde ingen sådan process, kunden valde uteslutande någon av de andra vägarna som visualiseras i figur x (DoD eller mejl/telefon). Det fanns däremot kunder som använde FlexQubes byggblock och skapade verklig prototyp för att sedan beställa.
Figur 10 – visualisering av FlexQubes konstruktionsprocess. Orange färg indikerar okej väg.
Röd en längre mer tidskrävande väg. Grön visualiserar färdig process med order.
3.2.2 FlexQubes koncept
FlexQubes byggblock kommer som nämnt i kapitlet bakgrund i längdintervall om 7cm och sätts samman med antingen m10-bult eller m6-skruv. Namnet FlexQube indikerar att det är kuben som är den viktigaste länken men den vanligaste komponenten är metallregeln FlexBeam och enligt min mening den viktigaste länken i systemet. Den medger stor flexibilitet för påbyggnad av
maskinelement och ger en hållfasthet som är av stor vikt i den tyngre materialhanteringen inom industrin. FlexBeamen gör att FlexQubes system skiljer sig markant från andra flexibla system på marknaden som i huvudsak är uppbyggda med rör (figur 11).
17 Figur 11 – Hopmonterade FlexBeams, en komponent som skiljer sig mot andra tillverkare där rörprofil är vanligt.
Den främsta konkurrenten till FlexQube är de svetsade produkterna och system uppbyggda med extruderade aluminiumprofiler. Båda har snarlik hållfasthet men de extruderade profilerna
innehåller begränsad flexibilitet. Flexibilitet, modularitet, korta ledtider och kostnadseffektivitet är nyckelord för FlexQube vilket är starkt kopplat till de tekniska lösningarna. För att kunna uppnå korta ledtider med stor valfrihet för kunden krävs ett flexibelt system och modulärt tankesätt. Med få komponenter uppnås ett stort antal valmöjligheter eftersom allt passar ihop. Kunden får en kostnadseffektiv lösning då denne kan bygga om när som helst och återanvända sina komponenter till nya produkter. Kostnadseffektiviteten ligger också i att kunden aldrig behöver kassera en vagn på grund av brott eller dylikt, det går alltid att byta en eller flera komponenter med kort varsel.
Modulariseringens fördelar bekräftas av Johannesson et al. (2013) och anses vara en del i att klara av snabba produktförändringar och korta ledtider i tillverkningen vilket FlexQube applicerat i konceptet (figur 12).
Figur 12 – FlexQubes uppbyggnad av vagnar och ställage som av uppdragsgivaren anses vara flexibelt och modulärt.
När en produkt är färdigkonstruerad laddas den upp på FlexQubes webbsida till något som kallas för ”Solutions Library” (SL) vilken kan liknas vid en produktkatalog. Dess allmänna data blir tillgänglig tillsammans med CAD-filer. Här kan kunder söka efter en produkt som kan uppfylla deras behov (figur 13). Sorteringen drivs av taggar som genom markering av önskat val sorterar ut.
18 Figur 13 – Solutions Library, FlexQubes webbaserade produktkatalog.
3.2.3 Tjänstedesign
På samma sätt som ett handtag naturligt formas efter användarens hand skall en digital tjänst anpassas för användaren. En webbaserad tjänst innefattar framförallt interagerande mellan användaren i form av bild, text, film, rörelser och layout. Den visuella kommunikationen är av stor vikt för utformningen eftersom användaren bör uppleva en behaglig och intuitiv arbetsgång för att nå framgång. Valen bygger naturligtvis på målgrupp, sammanhang och genom det attrahera användaren och naturligt framföra budskapet (Bergström 2016).
Tjänsten som användaren skall använda är ett verktyg för ”co-creation”, ett slags samskapande mellan FlexQube och användaren. Co-creation är kärnan i tjänstedesign och FlexQubes öppna data i form av byggblock är fritt för användaren att interagera med (Andrews et al. 2014). Co-creation kan ha en vid applicering med allt från att användaren använder öppna data till att skapa med verktyg tillhandahållet av annan part. I takt med att allt mer data lagras öppnas möjligheter för tredje part att utveckla tjänster för användare eller företag. T.ex. kan resvanor och hållplatser för ett bussbolag öppnas och en annan aktör kan då skapa en tjänst för att planera resor. Tjänsternas framfart bygger självklart på digitalisering men även att lågkostnadsländer skapat en tuff marknad för den tillverkande industrin. Detta har inneburit att en annan affärsmodell med större fokus på att erbjuda tjänster i form av olika sorters service blivit av stor vikt för de tillverkande
industribolagen (Löfberg 2014). Det självklara svaret från högkostnadsländer blir att konkurrera med kunnande och ett bredare erbjudande av service.
Den hårdare konkurrensen kan öka bolagens bredd av tjänster. Utveckling av system och applikationer är kostsamt men kan även utöver konkurrensmöjligheter ses som en fördel. En forskningsartikel om tjänster för bland annat incheckning på flygplan i Taiwan visar på fördelar;
om användaren är nöjd med tjänsten är de också nöjda med företaget. Forskningsartikeln visar även att det har positiv effekt för kundlojalitet (Chen & Wang 2016).
19 Värdeskapande co-creation är något som fått större utrymme strategiskt inom
tillverkningsindustrin eftersom konkurrensfördelen är starkt kopplad till vilken service man erbjuder kunden (Löfberg 2014). För att skapa en god design bör huvudmannen involvera användaren och samarbeta i skapandet av tjänsten (Andrews et al. 2014). Den kända
informationen gällande användaren är att det primärt handlar om logistiktekniker men även ingenjörer och personal i produktion. Under användarstudie (3.3) följer resultat av intervjuer med några utav de möjliga användarna.
3.2.4 Inventering av befintliga lösningar ”benchmarking”
Av de noterade konkurrenterna till FlexQube erbjuder ingen offentligt tjänster i form av gemensamt skapande eller nedladdning av CAD-bibliotek. De undersökta företagen är Aluflex, Flexiplat, Jtec, Item och Trilogiq.
Inom andra branscher finns exempel på produktkonfigurator och digitala ritprogram där kunden skapar produkt. Ofta ligger det inom uppsatta ramar definierade av företaget vilket skapar
begränsningar i jämförelse mot CAD-mjukvara som kan betraktas som ett mer fritt skapande.
Exempel som följer är till synes inte de häftigaste och dyraste lösningarna men har stuckit ut i form av användbarhet och/eller effektivitet i förhållande till dess konkurrenter. På grund av upphovsrätt används i huvudsak inga bilder som visualisering. Första exemplet kommer från en svensk
inredningstillverkare där man väljer mellan komponenter och moduler och drar in dem i ett digitalt rum. Ett problem noteras vid användandet, mjukvaran begränsar inte ”felkonstruktion” som
användare kan genomföra om man släpper komponenten på fel plats. Visuellt är den i sen enkelhet tydlig. På grund av den stilrena approachen primärt i gråskala är det något svårt att överblicka texterna. Den aktuella konfigurationens pris syns uppe i det högre hörnet vilket ger en känsla av trygghet och uppmuntrar till effektiv uppställning. En process att följa med ”1 Gavlar 2 Hyllplan 3 Skåp” osv. skapar en känsla av att det är ett rimligt åtagande att skapa själv och vad som ska göras i vilken ordning.
En engelsk biltillverkare står för det andra exemplet av produktkonfigurator. En mot sina konkurrenter enkel variant med statiska bilder och kryssrutor. Den visuella kommunikationen fungerar bra med grön bock när något är avklarat och det upplevs som intuitivt att ta sig framåt. I figur 14 visualiseras prestandan med avseende på bränsleeffektivitet som hjälper användaren att välja rätt motor, även den som inte har koll på vad den tekniska data innebär. På samma sätt som för inredningstillverkaren är processens steg tydliga. Sättet bilden på bilen ändrar sig vid val (trots de statiskt uppdaterande bilderna) upplevs som proffsig och avsaknaden av 3d simulering ger ett effektivt flöde som således är mindre beroende av datorns prestanda.
20 Figur 14 – Produktkonfigurator från en biltillverkare. Smart visualisering av
bränsleeffektiviteten.
Det finns en rad olika varianter av liknande koncept i bilindustrin och i huvudsak följer de ett mönster i att steg för steg ta en från modell till färdigkonfigurerad bil.
En annan typ av process där användaren skapar själv är genom utbildningsprogram och forum. En tillverkare av elprodukter ger steg för steg guide där kunden lär sig att konfigurera sin produkt samtidigt som webbsidan presenterar olika komponenter som går att köpa. Det finns flera val av utbildningstyper och deras approach genomsyrar lärande. Hemsidan upplevs som lite rörig och viss grad av förkunskap kring området krävs för att kunna navigera på vissa platser.
Som ett exempel inom svensk tillverkningsindustri finns ett bolag inom skärande bearbetning vilka erbjuder återvinning av skärverktyg där kunden får ekonomisk ersättning. De erbjuder även olika former av applikationer för handhållna enheter. Det exemplifierade svenska stålbolaget har valt att skapa en rad olika tjänster med allt ifrån kalkyler och guider för handhållna enheter till extrem leveransservice där man garanterar kunden leverans inom 24 timmar. Ett mycket bra exempel på företag som fått se stor konkurrens och genom nära arbete med kund skapat ett kunderbjudande med inriktning på service.
21
3.3 Användarstudie
Från användarstudierna kom olika områden upp men det viktigaste sammanfattas i att konstruktionsframtagning ska ha en kort ledtid, medge kvalitet och inte vara beroende av användarens förkunskaper.
Intervju med lastbilstillverkare ett
I fabriken transporteras material med truck och vagnarna från uppdragsgivare används för flexibel palltransport runt tillverkningscell. Utvecklingsarbetet sker kontinuerligt och primärt i
projektform. Kunden upplever en trygghet i att ansvaret för produkten ligger hos FlexQube när de presenterat sina krav och FlexQube står för framtagningen. De har en egen avdelning som kan tillverka olika ställage och vagnar med kort varsel, men på grund av de stora mängderna fabriken kräver är det nödvändigt med extern tillverkare. Deras senaste order hade tagit ca. två år att tillverka med de interna resurserna, vilket uppdragsgivare kunde leverera inom ett par månader.
Dessa punkter inom konstruktionsframtagning anser bolaget vara essentiella:
• Ledtid från aviserat behov från kund.
• Resurssnålt.
• Expertis tar fram produkten.
Intervju med lastbilstillverkare två
Vid lastbilstillverkare två ligger internlogistikansvaret primärt hos utvecklingsgruppen där intervjupersonen har sin hemvist. Möten sker varje vecka tillsammans med gruppledare för de olika monteringsstationerna utöver den vardagsdialog som förs kring problem och förbättringar.
Idéer diskuteras alltid vidare för att hitta en lösning som inte bara tillfredsställer en individ/station utan en helhet som är bäst för företaget.
Efter att kravspecifikation och riskanalys (vilken läggs stor vikt vid på grund av arbetet med ansvarsförbindelser och för att nå ett önskvärt resultat) sker diskussion med ca tre potentiella leverantörer.
Likt den andra lastbilstillverkaren finns en egen avdelning för att ta fram olika typer av ställage och verktyg men då primärt av tyngre slag än FlexQubes område. De ser positivt på att själva ta fram konstruktionen om de har tillgång till rätt datorprogram med möjlighet till analyser så som FMEA och spårningssimulation. Ett incitament till att skapa konstruktionen ”in house” skulle vara en bättre prisbild men ur ett bolagsperspektiv skulle en helhetslösning från ritning till produkt troligtvis prioriteras. Ett annat varumärke av lättviktstyp byggs på plats av produktionsledare vid respektive monteringsstation. Detta har lett till en hel del kvalitetsbrister och diskussioner kring ansvarsfördelning, intervjupersonen förklarar:
”Man har som målsättning att aldrig ha en diskussion med en extern part om vems fel det var när något gått sönder. Men diskussionen om vems fel och frågor kommer alltid upp och oftast löser man det tillsammans så båda parter blir nöjda då båda är måna om att lösningen skall
tillfredsställa kunden och leverantören”.
Bolaget önskar sammanfattningsvis för konstruktionsframtagning:
22
• Tydliga ansvarsförbindelser.
• Kort ledtid från aviserat behov.
• Analyser och kvalitativ design.
Intervju med travers och krantillverkare
Travers- och krantillverkaren med säte i norra Spanien skiljer sig från de andra intervjuade kunderna, bolaget ritar själva sina produkter med FlexQubes komponenter.
Intervjupersonen är ingenjör i grunden och implementerar Lean produktion i fabriken, primärt med avseende på 5s. Varje fredag har han möte med sin personal på fabriken för problemlösning och förslag på förbättringar. Den största delen av förbättringsarbetet sköts av intervjupersonen där han tar problem eller förbättring från idé till verklighet. Hans kunskaper i CAD-program är stor och där inte FQ:s standardkomponenter ”räcker till” skapar han nya. Standardkomponenterna är enligt honom en avgörande orsak till varför valet faller på FlexQube vid mer komplexa lösningar.
Till enkla produkter anlitas en lokal svetsfirma där han anser att konstruktionsarbetet kräver litet eller inget arbete av honom.
Att ha konstruktionsframtagning på anläggningen anser företaget vara värdeskapande och skapar en flexibilitet för förändringar under processen som annars hade varit svårare.
Dessa punkter anser bolaget vara viktigt för deras konstruktionsframtagning:
• Färdiga konstruktioner för enkla produkter
• Egen utveckling av komplexa produkter
• Lastkapacitet för FlexQubes byggblock Intervju med värmepumpstillverkare
En tysk koncern med tillverkning av värmepumpar i södra Sverige har likt den spanska traverstillverkaren en mindre fabrik. Till skillnad mot den spanska tillverkaren upplevs
kvalitetsproblem med egenhändigt byggda ställage och vagnar. Ett lättviktsmaterial från den egna koncernen är tvunget att användas till lätta och mellantunga transporter. Personal på golvet kapar till rörmaterial och/eller profil i aluminium till önskad längd och bygger ihop steg för steg, ofta utan ritning. Metoden skiljer sig mellan personal varav resultat är av varierad kvalitet och till synes oenhetlig konstruktion. Internlogistikchefen anser att deras kompetens är undermålig för att kunna skapa en konstruktion i ett CAD-verktyg men att en produktkonfigurator där ingen teknisk förkunskap krävs skulle kunna vara en lösning för dem.
FlexQubes vagnar har ej ritats av personal vid fabriken men modifierats i deras verkstad där de bygger lättviktsvagnar och ställage. Även FlexQubes koncept skulle kunna vara aktuellt i en produktkonfigurator men då för tyngre koncept där deras egna system anses vara för svagt.
Företaget jobbar med förbättringar sporadiskt och saknar rutiner för ett kontinuerligt förbättringsarbete.
Internlogistikchefen ser dessa punkter som viktiga för konstruktionsframtagning:
• Goda hjälpmedel som kan användas av all personal.
• Extern expertis vid komplexa lösningar.
• Möjlighet att bygga om på plats med kort ledtid.
Webbenkät
23 Undersökning var uppbyggd enligt följande (enkäten i sin helhet i bilaga 2):
• Bakgrund.
• Verktyg för konstruktionsframtagning.
• Påståenden kring att kunden står för konstruktionsframtagning.
• Önskvärda simuleringsverktyg.
• Kommentarer.
När resultatet av framtagningen av enkäten granskades av uppdragsgivare uppstod frågor kring målgrupp och vilka kunder som egentligen kunde bidra med relevanta svar. Från säljavdelningen togs det fram en lista på potentiella kunder som skulle kunna svara men tveksamheter kring
enkätens något tekniska natur och inriktning gjorde att uppdragsgivaren ansåg att det inte skulle ge ett bra underlag för användarstudien. Enkäten bidrog trots valet att inte skicka ut den till ett bra underlag för användarstudien. Framförallt med de genomarbetade frågorna för ämnet.
3.4 Kravspecifikation
Uppdragsgivaren ansåg att kravspecifikationen låg i linje med vad som var önskvärt från konceptet och godkände enligt tabell 3.
Tabell 3 – kravspecifikation för koncept.
3.5 Idégenerering
Ett gäng med olika yrkesroller där de flesta inte var bekanta med idégenereringsverktygen gav ett mycket brett underlag. Viss skillnad i formulering och infallsvinklar ger ett lite rörigt intryck men vid noggrann sammanfattning skapades många intressanta idéer och koncept.
Den negativa idégenereringen i figur 15 skapar detaljidéer som utvecklas till mer konceptliknande idéer i 6-3-5 metoden i figur 16. Se figur 17 för resultat från negativ idégenerering och bilaga ett för sammanställning av 6-3-5 metoden.
Kravspecifikation
Kriterienr Kriterium Krav/önskvärt Vikt (1-5) Kommentar
1 Effektivisera konstruktionsprocessen Huvudfunktion 5
2 Ej resurskrävande för FQ K 5
3 Integrerbart på webbsida K 5
4 Tidseffektiv K 4 Modellen är tidseffektiv för användaren
5 Kräver ej förkunskap K 4 Modellen skall inte kräva förkunskap inom ritningsprogram
6 Prisuppskattning Ö 4
7 Hög upplevd trygghet Ö 4 Användaren känner trygghet i att den framtagna produkten är säker.
8 Ansvarsförbindelser (legal kund) Ö 4 Tydligt vem som bär ansvaret vid eventuella tillbud eller haveri
9 Effektivt underhåll Ö 4
10 Ergonomisk analys Ö 3
11 FMEA Ö 3
12 Kurvtagningsanalys Ö 3
13 Återanvända tidigare lösningar Ö 3
14 Utbildande Ö 3
15 Intuitiv Ö 3
16 Endast kvalitativa lösningar Ö 2
17 Snygg design Ö 2
18 Lätt att ta in egna komponenter Ö 2 Import av externa filer
19 FQ äger design Ö 1 Att äga en design gör att den kan säljas igen
24 Figur 15 – Material från negativ idégenerering enligt Michanek och Breiler (2007)
Figur 16 – Material från 6-3-5 metoden enligt Michanek och Breiler (2007)
25 Figur 17 – Resultatet från den negativa idégenereringen.
Den personliga brainstormingen av koncept som byggde på idéer och koncept från tidigare idégenerering resulterade i två skarpa projekt. Koncepten var till ytan ganska lika men med den stora skillnaden att ett koncept är kopplat till skapandet av en kravspecifikation, förklaring följer:
Koncept ett bygger på en webbaserad produktkonfigurator där kunden själv bygger sin produkt med FlexQubes byggblock. Det intuitiva programmet kräver liten förkunskap och skulle kunna skapa ett stort antal lösningar. Istället för att använda ett i förhållandevis mer komplext program i
form av CAD för att bygga produkter kan ett stort antal byggas utan CAD-kunskap. Dess främsta fördel är antalet lösningar i förhållande till programmets komplexitet och dess största nackdel är
att den kräver en stor investering för att skapa intelligens.
Koncept två bygger på en webbaserad produktgenerator som kopplas mot FlexQubes ”Solutions Library” vilken omfattar majoriteten av de färdiga koncept som historiskt skapats och med fördelen att de gått igenom FlexQubes kvalitetskontroll. Produktgeneratorn kan dels skapa ett ”recept” på vilka moduler av byggblock som skall användas eller visa helt färdiga koncept från Solutions Library. Därefter väljer kunden själv om denne vill gå vidare och köpa produkten direkt eller ändra stort som smått med hjälp av FlexQubes DesignOnDemand eller CAD-mjukvara tillhandahållet av FlexQube. Dess främsta fördel är möjligheten till integration och förbättring av FlexQubes
designprocess och dess största nackdel är att enkla justeringar ej är möjliga utan CAD-mjukvara.
